Bin och humlor

Om du har ett eller flera bisamhällen ska du anmäla till länsstyrelsen var dessa står uppställda. Du ska anmäla dina bisamhällen så fort du skaffar bin eller tar över en bigård som redan finns. Anmälan gör du via ett webbformulär på länsstyrelsens webbplats eller så använder du Jordbruksverkets blankett.

• Blankett: Anmälan av innehav av bisamhällen

Anmäl ändrade uppgifter

Om de uppgifter som du har anmält till länsstyrelsen inte längre stämmer ska du ändra dina uppgifter. Det ska du göra inom en vecka från att förändringen har skett.

Om du har en bigård som är utan bisamhällen mer än 3 månader ska du anmäla att du inte längre har bin på den platsen. Om du är utan bisamhällen i bigården mindre än 3 månader behöver du inte anmäla det.

Om du misstänker eller vet att något av dina bisamhällen har angripits av en smittsam sjukdom eller någon skadegörare ska du genast anmäla detta till bitillsynsmannen eller till länsstyrelsen. Det kostar inte någonting för dig.

Bitillsynsmannen undersöker bisamhället och tar de prov som behövs för att fastställa vilken sjukdom det rör sig om. Du är skyldig att hjälpa bitillsynsmannen om hen behöver undersöka, behandla eller förinta ditt samhälle. 

Mer information om de sjukdomar som kan drabba bin och som är reglerade i lagstiftning finns under Sjukdomar och skadedjur hos bin.

Du som äger eller håller honungsbin, som är livsmedels­producerande djur, är skyldig att föra läkemedels­journal. Det innebär att du måste föra register över de läkemedel du använder för att behandla dina samhällen mot exempelvis varroa­kvalster. Observera att det även gäller vid behandling med organiska syror såsom myrsyra och oxalsyra som inte är klassade som läkemedel. Du ska registrera

• vilket bisamhälle som behandlats
• diagnos eller annan orsak till behandlingen
• läkemedlets namn
• datum och klockslag då bisamhället behandlades
• mängden använt läkemedel
• varifrån du har fått läkemedlet, det vill säga från vilket apotek, vilken veterinär eller vilken affär
• om det är aktuellt: den förskrivande veterinärens namn och kontaktuppgifter
• karenstid, även om karenstiden är noll
• behandlingens längd.
  

Innehållet i registren ska hållas tillgängligt i minst 5 år.

Rester av honung och vax kan innehålla sporer av amerikansk yngelröta.
Därför ska du förvara det så att bin inte kommer åt det. Det gäller honung, vax och redskap men även begagnade bikupor som inte längre används, där det kan finnas rester av vax, honung och vinterfoder.

Om ett bisamhälle har dött och du inte kan ta hand om det direkt måste du förhindra att andra bin kan komma in i bikupan.

Du får lov att använda svärmfångstkupor under perioden 15 maj–31 juli, men du ska i så fall ha anmält detta till bitillsynsmannen. Svärmfångstkuporna ska vara väl rengjorda och får inte tidigare ha hyst ett bisamhälle med amerikansk yngelröta. Ditt namn, adress och telefonnummer ska stå på kupan.

Du får bara använda utbyggda vaxkakor i svärmfångstkupan om de kommer från en bigård som har varit fri från amerikansk yngelröta de 2 föregående åren.

För att skydda svenska bisamhällen mot sjukdomar finns det regler för hur du får flytta bin inom Sverige. Levande bin, utbyggda vaxkakor och avfall av sådana, begagnade bibostäder och begagnade biodlingsredskap får du inte flytta från ett område som förklarats smittat utan tillstånd av bitillsynsmannen.

Innan du gör något måste du därför ta reda på om flytten går ut från en

• skyddszon eller en övervakningszon för amerikansk yngelröta
• restriktionszon för varroakvalster.

Det finns kartor över aktuella restriktionsområden, men om du är osäker på var gränserna går kan du kontakta bitillsynsmannen. Restriktionsområdena hittar du på sidan om aktuella restriktioner för bin och humlor.

• Aktuella restriktioner för bin och humlor

I de allra flesta fall måste bitillsynsmannen undersöka det som du vill flytta innan hen kan ge dig tillstånd.

För vissa förflyttningar kan inte bitillsynsmannen ge dig tillstånd, exempelvis om du vill flytta ett bisamhälle från en restriktionszon för varroakvalster till ett område som inte omfattas av restriktioner.

Under tiden från den 1 oktober till och med den 31 mars får du skicka vaxkakor och vaxavfall för omsmältning utan tillstånd från bitillsynsmannen. Under perioden 1 april till och med den 30 september måste du ha tillstånd från bitillsynsmannen.

Om du har dina bin utanför aktuella restriktionszoner för både varroa­kvalster och amerikansk yngelröta får du flytta vaxkakor och vaxavfall för omsmältning när som helst under året.

Förenklade regler för dig som är godkänd biodlare

Är du en godkänd biodlare kan du få tillstånd av en bitillsynsman att flytta dina bisamhällen, bibostäder och biodlingsredskap mellan dina egna bigårdar, trots att flytten går ut ur restriktionszon för amerikansk yngelröta, du får dock inte flytta något ut från en skyddszon. Tillståndet gäller under en bestämd tidsperiod, dock högst under 12 månader. Du måste då undersöka dina bin med avseende på amerikansk yngelröta i anslutning till varje flyttillfälle.

Du får inte flytta bin från ett smittförklarat område (restriktionszon) för varroakvalster till ett icke smittat område.

Innan bitillsynsmannen ger dig tillstånd att själv undersöka dina bin inför flytt ska hen undersöka bigården. Hen ska då inte se tecken på amerikansk yngelröta och om bigården ligger utanför restriktionszon för varroakvalster ska bisamhället inte ha varroakvalster.

Så här blir du godkänd biodlare

För att bli godkänd biodlare ska du gå en kurs som motsvarar utbildningen för tillsynsmän och du måste ha fått godkänt på det kunskapsprov som du skriver efter kursen. Du ska också ha 3 års dokumenterad erfarenhet av biodling. När du har gått kursen kan du ansöka hos Jordbruksverket om att få bli godkänd biodlare.

• E-tjänst: Ansökan om att bli godkänd biodlare eller bitillsynsman

• Blankett: Ansökan – om att bli utsedd som godkänd biodlare

Om du väljer att utfodra dina bin och humlor med inköpt foder får du bara köpa foder från registrerade foderföretagare. Du får även köpa vegetabiliska livsmedel (socker) och själv omvandla till foder.

• Producera och hantera foder på lantbruk och annan primärproduktion
• Databas: Sök foderföretagare
• Leverera vegetabiliska livsmedel till foderanvändning

Varroakvalstret är ett spindeldjur och det finns på alla kontinenter där man håller honungsbin.

I Sverige påträffades varroakvalster för första gången 1987 på Gotland. Första gången det upptäcktes på fastlandet var 1991. Varroakvalstret har spridit sig norrut och kan idag påvisas i större delen av landet.

• Aktuellt smittläge för varroakvalster

Varroakvalstrets biologi

Varroakvalstret är ett spindeldjur och har därför åtta ben. Det har samma rödbruna färg som bilusen. Det är lätt att förväxla varroa och bilus. Bilusen är dock en insekt och har bara sex ben. Kvalstret är cirka 1,7 millimeter brett och 1,3 milli­meter långt. Bilusen har ungefär samma storlek men är mera långsmal.

De varroakvalster som finns på vuxna bin är honor. De kan själva förflytta sig på vaxkakorna men följer främst med ambina till yngelcellerna och placerar sig sedan på larverna när ambiet matar dem. För att kvalstret ska kunna föröka sig måste det ha tillgång till biyngel.

Honan föredrar drönaryngel framför arbetaryngel och söker sig till en larv som finns i en cell som bina snart ska täcka. Cirka 2 dygn efter att biet har täckt cellen börjar kvalsterhonan att lägga ägg. Sedan lägger honan ägg med cirka 30‑36 timmars intervall. Det första ägget blir ofta en hane och de därpå följande blir honor. Varroaynglets utvecklingstid är omkring 6 dygn, vilket betyder att tiden biynglet är täckt är en begränsande faktor för varroans sent lagda ägg.

Kvalstren livnär sig på fettkropparna i biynglet, som då skadas. När flera kvalsterhonor går ner i samma cell blir skadorna ofta så allvarliga att de bin som drabbats av varroa kan få förkrympta vingar eller andra missbildningar. De färdiga kvalsterhannarna parar sig med honorna som utvecklats i samma cell för att sedan dö. Honorna följer med värdbiet då det lämnar sin cell och förflyttar sig sedan aktivt till andra bin. Kvalstren lever ungefär 2 månader på sommaren och 7 månader på vintern.

Varroakvalstrens förökning och spridning

Genom binas naturliga beteende sprids varroakvalstret ständigt till nya bisamhällen. Den naturliga utbredningshastigheten är ungefär fem kilometer om året. Genom mänskliga åtgärder, som exempelvis handel med drottningar och långväga transporter av bisamhällen, har parasiten fått en global utbredning. Reglerna om import och förflyttning av bin är till för att minska den mänskliga spridningen av kvalstret.

Symptom på varroakvalster

Det är svårt att upptäcka kvalstret på vuxna bin, därför kan det finnas kvalster i samhället utan att man är medveten om det. Varroakvalstren förökar sig snabbt, och deras antal i ett bisamhälle kan 100-faldigas på ett år. Men eftersom en stor del kvalster dör under vintern kan man uttrycka det som att förökningen kan 10-faldigas från ett år till nästa (samma månad de två åren). Då kan du

• se missbildade bin och bin som inte kan flyga både på flustret och på vaxkakorna
• hitta puppor som dött till följd av att varroakvalstrens livnär sig på ynglen som bina sedan har städat ut
• se genombitna cellock och ett oregelbundet yngelläge med många tomma celler.

När ovannämnda symptom uppträder är det i regel för sent att rädda samhället. En enkel metod att tidigt upptäcka förekomst av varroa är att göra ett nedfallsprov med jämna mellanrum. Nedfallsprovet innebär att du skjuter in en nedfallsskiva under samhället.

Det här händer om dina bin får varroa

När du upptäcker varroa i ett samhälle ska du behandla samhället mot parasiten. I de flesta fall kan du rädda ett måttligt angripet bisamhälle och ge det en godtagbar produktionsförmåga. Det bästa resultatet får du när du kombinerar olika metoder.

Du kan bekämpa varroa med

• praktiska åtgärder i bisamhället
• organiska syror
• läkemedel.

• Broschyr: Bekämpa varroa

Praktiska åtgärder för att bekämpa varroakvalster

Eftersom varroakvalstret hellre angriper drönaryngel än arbetaryngel kan du hålla nere mängden kvalster genom att skära ut drönarynglen under den tid då dessa produceras. Metoden fungerar bäst när bi­sam­hället producerar drönaryngel från april–juni.

En annan praktisk åtgärd är den så kallade spärrboxmetoden. Då spärrar du drottningen på en ram i tre på varandra följande steg. Därefter avlägsnas de ramar där drottningen lagt ägg, innan bina kryper ut. Det första ingreppet görs första till andra veckan i juni, då drott­ningen placeras på en utbyggd ram i spärrboxen som hängs in i samhället.

• Broschyr: Bekämpning av varroa med spärrboxmetoden

Organiska syror vid varroabekämpning

Oxalsyra, myrsyra och mjölksyra används också för att bekämpa varroa. Dessa finns naturligt i honung och de halter som kan hittas efter en behandling ligger inom de gränser som är nor­mala. Detta under förutsättning att du inte behandlar dina bin under eller strax för ett nektardrag. En fördel med myrsyra är att det är den enda organiska syran som har effekt på kvalster i täckta celler. Du kan kombinera myrsyra med drönarbortskärning och spärrbox.

En behandling med oxalsyra under hösten innebär att du får ner kvalstermängden i bisamhällena och att de därför övervintrar med ett litet antal kvalster och påbörjar kommande säsong med ett litet angrepp.

Läkemedel

Det finns ett flertal registrerade receptfria läkemedel som du kan använda för att bekämpa varroakvalster i bisamhällen. Det är viktigt att du följer instruktionerna i bipacksedeln för att undvika skador på samhället samt att du väljer rätt tidpunkt och utomhustemperatur för att uppnå ett bra resultat.

Observera att varroakvalstren kan bli resistenta när man använder vissa läkemedel.

Amerikansk yngelröta orsakas av en sporbildande bakterie, Paenibacillus larvae. Bakteriesporerna är mycket motståndskraftiga och kan finnas kvar och behålla sin förmåga att orsaka sjukdom i decennier. Även i gammalt kupmaterial kan bakteriesporerna finnas kvar och vara smitt­samma under mycket lång tid.

Det är viktigt att komma ihåg att om det finns bakteriesporer i ett bisamhälle, finns de i yngelrummet, skattlådorna, vaxkakorna och i honungen.

Om symtom på amerikansk yngelröta konstateras i dina bisamhällen måste både bin och bibostad destrueras. I Sverige började vi redan på 70-talet att förinta bisamhällen och från och med 2010 förintar vi även bibostäderna.

Utbrott av amerikansk yngelröta är vanligast i Götaland och Svealand där sjukdomen återkommer i vissa utsatta, begränsade områden. Majoriteten av Sveriges bigårdar kan däremot anses vara fria från amerikansk yngelröta eftersom bakteriesporer inte har påvisats när vi har gjort laboratorieanalyser.

• Broschyr: Bekämpa amerikansk yngelröta Pdf, 755.4 kB.

Sjukdomsförlopp

Bakteriesporerna som orsakar amerikansk yngelröta kan följa med fodret in i larvens tarmkanal. Endast unga larver är mottagliga för infektion, ju yngre larverna är desto mer mottagliga. Det behövs endast enstaka sporer för att starta infektion i nykläckta larver men sannolikt högre mängder ju mer larverna utvecklas.

I larvens tarm gror bakteriesporerna och bakterien förökar sig tills tarmen är fylld av bakterier. Då tränger bakterierna sig mellan larvens tarmepitelceller in i övriga vävnader som bryts ned. Larven dör och omvandlas till en ruttnande seg massa. Detta sker i de allra flesta fall efter det att cellen täckts.

I takt med att larven ”ruttnar” tillbakabildas återigen de stav­formade bakterierna till sporer, som sprids till friska larver via städbin som försöker avlägsna de yngelrester som är fulla med sporer, eller genom att drottningen lägger ägg i en cell där tidigare larv varit smittad. Resterna efter en enda död larv kan innehålla cirka 2,5 miljarder bakteriesporer.

Om sjukdomen fått fäste i ett bisamhälle kommer det troligen att dö ut helt eftersom det hämmar utvecklingen av nya bin.

Symtom på amerikansk yngelröta

Symtom på amerikansk yngelröta är att

• cellerna är oregelbundet täckta
• cellocken sjunker in och blir mörkfärgade
• det ofta är hål och revor i cellocken eftersom bina kontinuerligt städar ut de döda larverna
• du i cellerna kan se en ljusbrun, kletig massa, vilket är larvrester.

Med hjälp av en tändsticka kan du dra ut dessa som ganska långa trådar. Så småningom torkar larvmassan ihop till en svart knottrig skorpa som sitter hårt fast vid cellväggen.

Det kan även förekomma en speciell doft, men så är inte alltid fallet.

Observant på andra tecken

Ett annat sätt att granska om det finns amerikansk yngel­röta i ditt samhälle är att syna vaxkakorna på övergivna täckta celler, främst under sensommaren och hösten när yngelsättningen har avslutats. Om cellocken är kvar på cellerna, kan larverna ha dött. Då måste du alltid under­söka yngelresterna i de celler som har locken kvar för att se om de visar tecken på den karakteristiska sjukdomsbilden.

Vid misstanke om sjukdom

Om du misstänker amerikansk yngelröta i ett bisamhälle ska du genast anmäla det till din bitillsynsman eller läns­styrelsen. Bitillsynsmannen ger dig instruktioner om vilka åtgärder du behöver vidta för att förhindra att smitta sprids till fler samhällen. Bitillsynsmannen kommer till bigården och kontrollerar ynglet för att upptäcka symtom på sjukdomen och tar då prover som sedan analyseras. Hen tar då också prover som sedan analyseras av ett laboratorium.

• Broschyr: Så här kan du förebygga och bekämpa amerikansk yngelröta hos honungsbin

Trakékvalster är en parasit som livnär sig på honungsbiets kroppsvätska. På grund av syrebrist klarar biet inte att flyga längre. Trakékvalster förekommer än så länge inte i Sverige.

• Faktablad: Trakékvalster Pdf, 197.5 kB.

Symtom

Symtom på trakékvalster syns i första hand på våren efter rensningsflygningen. Vid omfattande angrepp kan marken framför kuporna vara täckt av krypande och hoppande bin som inte kan flyga. Andra symptom är bin med stretande vingar, så kallade K-vingar.

Det finns andra sjukdomar som har liknande symtom, så vid stark misstanke om trakékvalster kan bitillsynsmannen ta prover på vuxna bin.

Kontroll av trakékvalster

Du kan inte se trakékvalster, även om det är möjligt att se indirekta tecken på att bina är angripna. Därför tar bitillsynsmannen prov genom att samla ihop ett antal bin och skickar sedan dessa till ett labora­torium som kan leta efter parasiten.

Om laboratoriet hittar trakékvalster i ett prov ska det tas ytterligare prov i bigårdar som ligger inom 3 kilometers avstånd från det angripna bisamhället. Bitillsynsmannen ska också ta prov på bisamhällen i bigårdar som under de senaste 3 månaderna har varit i kontakt med angripna bisamhällen.

Det här händer om dina bin är smittade

Om ett bisamhälle är angripet av trakékvalster ska det förintas. Målet med detta är förhindra spridning av parasiten. Det är endast det angripna samhället som ska förintas.

Yngelsjukdomen europisk yngelröta orsakas av bakterien, Melissococcus plutonius. Historiskt har europeisk yngelröta ansetts vara mindre allvarlig än amerikansk yngelröta. Men rapporter om mer aggressiva former av bakterien och mer allvarliga sjukdomsutbrott har under senare år blivit allt vanligare, speciellt i Norge. Sjukdomen kan förväxlas med amerikansk yngelröta eftersom också europeisk yngelröta förekommer med yngel som dör i täckta celler.

• Faktablad: Europeisk yngelröta Pdf, 121.5 kB.

Både amerikansk yngelröta och europeisk yngelröta orsakas av bakterier och sporer från bakterierna kan finnas i framförallt gamla celler. Med nytt vax kan du bidra till att minska antalet bakteriesporer i samhället.

Amerikansk yngelröta

I ett samhälle där det finns sporer av bakterien Paenibacillus larvae, som orsakar amerikansk yngelröta, förekommer bakteriesporer både i skattlåda och yngelrum eftersom de sprids med de vuxna bina. Bakteriesporerna finns exempelvis i vax, honung, pollen och på vuxna bin. Det är dock endast i unga honungsbilarver som bakterierna gror och förökar sig. Det är därför man bara kan konstatera kliniska tecken på sjukdom i vaxkakor som innehåller larver och puppor. Studier visar att mängden bakteriesporer är mindre i nybyggda celler. Genom att förnya vaxet i både yngelrum och skattlåda har du därför möjlighet att minska mängden sporer i ditt samhälle och därmed undvika sjukdomsutbrott

Nosemasjuka och kalkyngel orsakas av svampar och sporer från svamparna kan finnas i gamla celler. Med nytt vax kan du bidra till att minska antalet svampsporer i sam­hället.

Nosemasjuka

Nosemasjuka orsakas av en mikrosporidie, numera benämnd som Vairimorpha. Det är en encellig parasitisk svamp, som har förmågan att bilda sporer. Organismen orsakar sjukdom i tarmen hos vuxna bin, som får i sig sporer via munnen. En infektion når sin topp på våren och visar sig genom en svag vårutveckling. Svårt angripna samhällen kan dock dö av sjukdomen under vintern. Förorenade celler är den främsta orsaken till infektion. Att invintra bin på nya mellanväggar minskar därför risken för sjukdom och även för vinterförluster.

I varje län arbetar flera tillsynsmän. Deras uppdrag är att kontrollera och bekämpa bisjukdomar inom sitt tilldelade geografiska område (distrikt). Det är länsstyrelsen som utser tillsynsmännen och de ska ha god kunskap om bin och bihälsa.

Tillsynsmannen har rätt att fatta beslut om exempelvis flytt av bin, hur ett bisamhälle ska behandlas när det är smittat och att ett bisamhälle ska förintas på grund av sjukdom. De kan också ge dig information om bisjukdomar och bihälsa.

Sju av landets länsstyrelser arbetar med bitillsyn på regional nivå. Det innebär att en länsstyrelse arbetar över fler län.

Jordbruksverket leder arbetet med smittsamma sjukdomar hos bin.

I vårt arbete ingår att besluta om att smittförklara områden, om ersättning till bitillsynsman, att utbilda tillsynsmän samt informera och utbilda de som arbetar med bitillsyn hos länsstyrelserna.

Jordbruksverket har också en rådgivare inom bihälsa.

Om du har humlor ska du alltid registrera platsen där du har dina humlor. Vi kallar dessa platser för anläggningar. Du registrerar din anläggning i vår e-tjänst. Registreringsavgiften är 80 kronor per anläggning och påbörjat år.

• E tjänst: Anläggningsregistret – platser med djur

Det är den som driver anläggningen som ska registrera den. Det kan vara olika vem som räknas som den som driver anläggningen. Det kan vara den som äger anläggningen eller den som hanterar djuren. Det kan vara en privatperson som har djur som hobby eller ett företag som driver anläggningen.

En anläggning är en plats där djuren hålls på tillfälligt, eller permanent. En och samma anläggning ska sitta ihop. Om du håller dina djur på platser som inte sitter ihop kan du ändå registrera de olika delarna som ligger högst 500 meter från varandra, som en och samma anläggning. Du kan ha ansvar för, och registrera, flera anläggningar.

Om du odlar eller föder upp humlor och ska flytta dem till ett annat EU-land ska du ansöka om att få bli godkänd som en miljömässigt isolerad produktionsanläggning. Ansökan gör du hos djuravdelningen hos bitillsynen på Jordbruksverket. Du kan mejla bitillsynen om du vill ansöka om godkännande.

• Bitillsyn@jordbruksverket.se

Du får inte starta din verksamhet (det vill säga flytt av humlor) innan vi har godkänt din anläggning.

Det finns krav för att få en anläggning godkänd

För att få en anläggning godkänd ska du bland annat arbeta förebyggande och övervaka så att du inte får in lilla kupskalbaggen till din anläggning. Lilla kupskalbaggen finns inte i Sverige i dag. Andra krav är att

• produktionen av humlor ska vara isolerad från andra verksamheter som kan finnas på anläggningen
• det får inte finnas andra flygande insekter där du arbetar med och har humlorna
• humlorna ska hållas isolerade inom den godkända byggnaden under hela produktionen
• du ska lagra och hantera pollen åtskilt från humlorna

Vi besöker din anläggning

När vi ska godkänna din anläggning måste vi åka ut till dig för att se att du uppfyller de krav som finns. Du betalar en avgift på 12 200 kronor för att få anläggningen godkänd.

Du måste ta hand om exempelvis döda djur det vill säga animaliska biprodukter på ett smittsäkert sätt.

Gräva och bränna

Om du behöver bli av med animaliska biprodukter är i många fall förbränning det bästa sättet för dig att ta hand materialet, men du kan även gräva ner det.

Oavsett om du gräver ned det eller bränner materialet ska du anmäla det till kommunen och följa deras anvisningar. Du måste göra det på ett sådant sätt att det inte utgör ett hot mot djurs eller människors hälsa eller mot miljön.

Om du gräver ned avfallet ska det ligga så djupt att inte några djur kan gräva upp det. När du är klar ska du noga rengöra de arbetsredskap, behållare, med mera, som kommit i direkt eller indirekt kontakt med de animaliska biprodukterna.

Förbränningen kan även ske på en anläggning som är registrerad hos Jordbruksverket för förbränning. Om materialet är smittat, exempelvis av amerikansk yngelröta, måste förbränningen ske i en anläggning som är registrerad för förbränning av kategori 2‑material.

• Listor över anläggningar för foder och animaliska biprodukter

Transportera

Det är främst de som odlar klöver, frukt- och bär som hyr in bisamhällen för att pollinera grödorna. En växtodlare som behöver bisamhällen för att pollinera sina grödor kan kontakta ortens lokala biodlarförening för att få tips om biodlare som hyr ut samhällen. I Sverige finns uppskattningsvis 160 000–170 000 hållna samhälle av honungsbin.

Den största delen av de kommersiellt odlade humlorna används i växthusodlade tomater. Men även de som odlar hallon och jordgubbar i tunnel kan använda odlade humlor. I Sverige tar vi in mer än 4 500 humlesamhällen varje år. Det är mörka jordhumlor (Bombus terrestris) som kommer från Belgien och Nederländerna. Det finns en risk att införda humlor för med sig patogener och parasiter som kan utgöra ett hot mot svenska vilda humlor.

• Rapport: Biologiska hot mot humlor

Det finns också svenskodlade humlor, men odlingen har precis startat och utbudet är hittills litet.

Vilda humlor är de viktigaste vilda pollinatörerna i lantbruks- och trädgårdsgrödor. De är effektiva och arbetar även vid kylig väderlek. 

I trädgårdsodling har solitära bin stor betydelse för både skörd och bärkvalitet.

Dagfjärilar, blomflugor och vissa skalbaggar pollinerar också blommor. Men de är inte så många och anses därför ha mindre betydelse i lantbruksgrödor.

I vissa situationer kan det bli konkurrens mellan honungsbin och vilda pollinatörer eftersom de konkurrerar om samma blommande arter. För att minska risken för konkurrens är det viktigt att både lantbrukare och privatpersoner ser till att öka mångfalden av blommor och att det också finns blommande växter från tidig vår till sen höst.

För att ta reda på hur konkurrensen är mellan vilda pollinatörer och honungsbin har Jordbruks­verket tagit initiativ till att låta Lunds universitet genomföra en litteratursammanställning som kommer att vara klar hösten 2021.

I projektet Mångfald på slätten arbetar vi tillsammans med lantbrukare i områden med intensiv lantbruksproduktion att så, spara, plantera och gynna växter som vilda pollinatörer befrämjas av.

• Åkerlandskapet
  

Vill du sälja ekologisk honung? Då ska du vara certifierad för ekologisk produktion samt sköta dina bin enligt reglerna för ekologisk biodling. Det måste också gå en viss tid, så kallad omställningstid, innan din honung och dina bin räknas som ekologiska.

För biodling gäller en omställningstid på minst 12 månader.

Under omställningstiden ska du ersätta vaxet i bi­kupan med vax från ekologiska biodlingar. Bivax som inte kommer från ekologiska biodlingar får bara användas under omställningen eller i nya bigårdar om

• bivax från ekologiska biodlingar inte finns på marknaden
• vaxet inte är förorenat med ämnen som inte är godkända för ekologisk produktion
• vaxet kommer från cellock (avtäckningsvax).

Du kan läsa mer om att börja med ekologisk produktion i vår broschyr Starta eko.

• Starta eko – biodling

Du bör välja en biras eller bin av en avelslinje som är livskraftig och väl anpassad till lokala förhållanden. Det ökar chansen att få friska bin som överlever vintern.

Det ekologiska regelverket rekommenderar i första hand att man ska välja lokala ekotyper av Apis mellifera. Den lokala ekotypen i Sverige är det nordiska biet, Apis mellifera mellifera. Andra biraser kan också fungera bra.

Om du behöver förnya dina bigårdar måste du skaffa ekologiska bin så långt det går.

Varje år får du ersätta upp till 20 procent av dina ekologiska bidrottningar eller bisamhällen med bidrottningar och avläggare som inte är ekologiska. Som avläggare räknas även svärmar. Om du har färre än fem ekologiska bisamhällen får du skaffa en icke ekologisk drottning eller en icke ekologisk avläggare eller svärm per år.

Inköpta icke ekologiska bin ska du placera i bikupor med vaxkakor eller vaxmellanväggar från ekologisk biodling.

Du ska kunna visa ditt kontrollorgan handlingar som visar varifrån bisamhällen eller drottningar kommer från. Spara därför dokumentation som visar detta. Du ska också dokumentera när du hämtat eller tagit emot bin. Om du har skaffat icke ekologiska bin ska du dokumentera omställningsperioden.

Databas för ekologiska djur

I databasen OrganicXlivestock kan du som har ekologiska djur att sälja saluföra dina djur. Om du söker nya drottningar eller avläggare till din biodling kan du söka efter ekologiska sådana i databasen.

• Databas: OrganicXlivestock

Du behöver ingen särskild behörighet för att söka efter ekologiska djur. Däremot behöver du registrera dig om du ska sälja ekologiska djur via OrganicXlivestock.

Tillstånd krävs för att få förnya din besättning med icke‑ekologiska djur efter exceptionella händelser

Om många av dina bisamhällen dör på grund av en exceptionell händelse kan du ansöka om att få förnya din bigård med bin som inte är ekologiska.

En exceptionell händelse kan exempelvis vara djursjukdomar, olyckshändelser eller bränder. Jordbruksverket kan bevilja dig undantag om det inte finns ekologiska bisamhällen att köpa.

Du får bara skaffa nya icke-ekologiska bisamhällen eller avläggare om Jordbruksverket har godkänt din ansökan om undantag. Undantaget gäller för en begränsad tid.

Så ansöker du

Du ansöker om undantag via vår e-tjänst eller på blanketten Godkännande av undantag i händelse av katastrofsituationer (ekologisk produktion) - ansökan om undantag

• E-tjänst: Undantag vid exceptionella händelser och katastrofsituationer – ekologisk produktion

• Blankett: Godkännande av undantag i händelse av katastrofsituationer (ekologisk produktion) - ansökan om undantag

Vi tar ut en avgift på 600 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar avgiften med kort i webbutiken eller Swish, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 100 kronor.

Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.

Ekologiska djur ska fortplanta sig naturligt, men inseminering är tillåten.

Bikupor ska i huvudsak vara tillverkade av naturmaterial (till exempel trä). Materialet får inte innebära att produkterna från biodlingen eller miljön förorenas. I Sverige anses en kupa bestå av huvudsakligen naturmaterial när halva vikten, utan honung, foder eller bin, utgörs av naturmaterial.

Du får bara använda naturliga produkter inne i kuporna, som till exempel

• propolis
• vax
• vegetabiliska oljor.

Vax till nya mellanväggar ska komma från ekologiska biodlingar. Du kan också låta bina bygga ut eget vax.

Du ska placera bikuporna så att källorna till nektar och pollen som finns inom 3 kilometer från bigården huvudsakligen är ekologiskt odlade grödor, alternativt grödor som odlas med metoder som är skonsamma för miljön. Du kan även placera bikupor i skogar eller i områden som inte är odlade där det finns vilda växter.

Du ska också se till att hålla bikuporna på tillräckligt avstånd från källor som kan förorena biodlings­produkterna eller försämra dina bins hälsa.

Skaffa en karta över dina bigårdar

För att möjliggöra kontroll ska du antingen ha en karta i lämplig storlek där du markerat var du har dina bigårdar, eller så ska du kunna visa ditt kontrollorgan koordinaterna för alla bigårdarna. En karta är enklast, för ett syfte med detta är att kontrollorganet ska kunna följa upp att du har placerat bisamhällena enligt kraven för ekologisk biodling. Alla dina bigårdar ska vara registrerade hos ditt kontrollorgan.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har på sin webbplats en tjänst som heter bigårdskartan. Via den kan du ta reda på vilken typ av mark som dina bin flyger över. Du får då en indikation på om din tänkta bigårdsplats är lämplig för ekologisk biodling. Du kan använda kartan oavsett var i Sverige du bor och du kan skriva ut en karta och annan information i denna tjänst.

• Biodling (lansstyrelsen.se)

Om du på grund av en exceptionell händelse inte kan ha kvar dina bisamhällen i sina vanliga bigårdar kan du ansöka om undantag från regeln om placering av ekologiska bisamhällen.

Så här ansöker du

Du ansöker om undantag från kraven på placering av ekologiska bisamhällen via vår e‑tjänst eller på blanketten Godkännande av undantag i händelse av katastrof­situa­tioner (ekologisk produktion) - ansökan om undantag

• E-tjänst: Undantag vid exceptionella händelser och katastrofsituationer – ekologisk produktion

• Blankett: Godkännande av undantag i händelse av katastrofsituationer (ekologisk produktion) - ansökan om undantag

Vi tar ut en avgift på 600 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar avgiften med kort i webbutiken eller Swish, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 100 kronor.

Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.

I slutet av produktionssäsongen ska du lämna kvar ett tillräckligt stort förråd av honung och pollen i kuporna, så att bina överlever vintern.

Du får bara utfodra bina om deras överlevnad hotas av klimatiska förhållanden, till exempel en lång vinter. Eftersom Sveriges klimat kan orsaka långa vintrar är det tillåtet att inför vintern utfodra sina bin som ett komplement till kvarlämnad honung. Du får då bara använda

• ekologisk honung
• ekologiskt socker
• ekologiskt producerad sockerlösning
• ekologiskt pollen.

Om dina bin under sommarhalvåret riskerar att svälta ihjäl på grund av klimat­för­hållanden, inklusive extremväder, får du också utfodra dem enligt ovan. Behöver du utfodra dina bin på grund av andra orsaker än klimatförhållanden, till exempel en brand eller annan katastrof? Då måste du först ansöka om undantag.

Ansök om undantag för att få utfodra bin när det är brist på pollen och nektar

Du kan ansöka om att få utfodra dina bin om din biodling har drabbats av en katastrof eller exceptionell händelse som har medfört att dina bisamhällen riskerar att svälta ihjäl. Det kan till exempel vara föroreningar eller bränder som har lett till att det inte finns växter som bina kan samla nektar och pollen från.

Om du får undantag får du utfodra bina med

• ekologisk honung
• ekologiskt socker
• ekologiskt producerad sockerlösning
• ekologiskt pollen.

Du får påbörja utfodringen först efter att Jordbruksverket har godkänt din ansökan. Undantaget gäller för en begränsad tid.

Så här ansöker du

Du ansöker om undantag via vår e-tjänst eller på blanketten Godkännande av undantag i händelse av katastrofsituationer (ekologisk produktion) - ansökan om undantag.

• E-tjänst: Undantag vid exceptionella händelser och katastrofsituationer - ekologisk produktion

• Blankett: Godkännande av undantag i händelse av katastrofsituation (ekologisk  produktion) - ansökan om undantag

Vi tar ut en avgift på 600 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar avgiften med kort i webbutiken, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 100 kronor.

Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.

Dokumentera utfodringen

Du behöver spara dokumentation där det framgår inköpta foders namn, eller på det socker du köper in för att göra vinterfoder av. Du ska dokumentera vad du invintrar bina på. Om du beviljas undantag att stödutfodra under normal dragsäsong måste du dokumentera det, så att ditt kontrollorgan kan följa upp det vid kontroll. Det som du också ska dokumentera är hur stor mängd foder du gett de olika bisamhällena.

För att förebygga att sjukdomar sprids ska du rengöra och desinficera bikuporna. Det är tillåtet att använda ånga eller öppen låga. Du får också använda natrium­hydroxid när du rengör ramar och bikupor. Du får bara använda rengörings- och desinfektionsmedel som är tillåtna för ekologisk produktion. Du hittar dem i EU‑förordningen om ekologisk produktion med nummer 1165/2021. En länk till förordningen finns under rubriken Författningar. Du får inte använda natriumhydroxid som biocid, men du får använda det för att rengöra ramar och bikupor.

Du får skära bort drönarlarver för att begränsa angrepp av varroakvalster.

Behandla bisamhällen som blir sjuka eller angripna

Om bisamhällena blir sjuka eller angripna trots alla förebyggande åtgärder ska du omedelbart behandla dessa.

Du får bekämpa varroakvalster genom att använda registrerade läkemedel med myrsyra, mjölksyra, ättiksyra och oxalsyra samt mentol, tymol, eukalyptol och kamfer.

Om du har behandlat ett bisamhälle mot varroakvalster med läkemedel som inte är godkända i ekologisk biodling, ska du ersätta allt vax med vax från ekologiska biodlingar. Behandlade bisamhällen måste också gå igenom omställnings­tiden på nytt innan produkter från dem räknas som ekologiska.

En framgångsrik bekämpning av varroa­kvalster bygger på en genomtänkt strategi.

Dokumentera behandling av bisamhällen

Du ska dokumentera och vid behov spara styrkande handlingar som visar de behandlingar du har gjort av dina bin. Av dokumentationen ska det framgå vilka bisamhällen som är behandlade, när de är behandlade, diagnos, namnet på den produkt du behandlade med, dosering, uppgift om verksam substans och uppgift om eventuell karenstid. Om du har fått en ordination av en veterinär ska du spara den så du kan visa den för ditt kontrollorgan.

Skydda kuporna mot skadegörare

För att skydda ramar, bikupor och vaxkakor mot skadegörare får du använda råttgift (bara i fällor) och andra lämpliga produkter som är tillåtna inom ekologisk produktion. Dessa produkter finns listade i bilaga I till EU‑förordningen om ekologisk produktion med nummer 1165/2021. En länk till förordningen finns under rubriken Författningar. För att få använda råttgift kan du behöva en behörighetsutbildning. Läs mer om det på Arbetsmiljöverkets webbplats.

• Ansökan om att få använda biocider (av.se)

Rutinmässiga ingrepp är inte tillåtna

Rutinmässiga stympningar är inte tillåtna i ekologisk produktion.

Du får inte vingklippa bidrottningar. Om du har köpt icke ekologiska drottningar som redan var vingklippta är det bra att du noterar det i bigårdsjournalen så att det framgår att ingreppet inte skedde i ekologisk biodling.

Du får inte använda kemiska medel som motar bort bina från vaxkakorna när du skattar honung. Det är inte heller tillåtet att skatta honung från vaxkakor som innehåller larver.

Dokumentera när du skattar och hur mycket honung du skördar.