Egenkontroll enligt miljöbalken
Du som är lantbrukare eller har liknande verksamhet måste genomföra en så kallad egenkontroll. Det innebär att du ska planera och organisera ditt arbete så att du motverkar och förebygger risker för miljön. Egenkontrollen är också ett bra sätt att visa tillsynsmyndigheten att din verksamhet uppfyller lagkraven.
Det här är egenkontroll
Egenkontrollen är ett förbättringsarbete som ständigt pågår och som bör vara en naturlig del i styrning och det dagliga arbetet i din verksamhet.
Kravet på egenkontroll omfattar alla verksamheter som kan påverka människors hälsa och miljö. Egenkontrollen ska anpassas efter verksamhetens inriktning, storlek och möjliga påverkan på miljön.
Egenkontroll innebär att du ska
- planera din egenkontroll genom att göra en riskbedömning
- genomföra din egenkontroll i ditt vardagliga arbete
- följa upp din verksamhets arbete regelbundet
- förbättra din egenkontroll och utveckla verksamheten.
Exempel på egenkontroll
Bra att veta om egenkontroll
Egenkontrollen ska anpassas efter verksamhetens storlek och risk för miljöpåverkan
Varje verksamhet är unik och det innebär att egenkontrollen ser olika ut även mellan företag inom samma bransch. Nivån på egenkontrollen ska vara anpassad till verksamhetens storlek och risk för påverkan på miljön och människors hälsa. Större verksamheter, där en olycka kan få förödande konsekvenser, har större krav på sin egenkontroll än ett enmansföretag med liten risk för påverkan på miljön. Mer vägledning finns i Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll som du hittar längre ner på sidan, under rubriken Författningar.
Det ställs högre krav på egenkontrollen på de verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga. Du kan läsa mer om det under rubriken Tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter, längre ner på sidan.
Egenkontrollarbetet ska bygga på en riskbedömning
De flesta verksamheter påverkar miljön på något sätt, men hur och i vilken omfattning varierar. Det är viktigt att fundera över vilka risker din verksamhet kan innebära för luft, mark och vatten samt vilken påverkan den kan ha på omgivningen genom exempelvis lukt och buller.
I riskbedömningen bör du ta hänsyn till sannolikheten att en aktivitet påverkar miljön och vilka konsekvenser det skulle kunna få. Utifrån riskbedömningen gör du sedan en prioritering av vilka risker som du i första hand ska arbeta med att förebygga.
De allmänna hänsynsreglerna
De allmänna hänsynsreglerna finns i miljöbalkens andra kapitel och gäller alla som riskerar att påverka miljön negativt, även privatpersoner. Det ställs dock högre krav på att yrkesmässiga verksamheter arbetar efter att uppfylla hänsynsreglerna.
De allmänna hänsynsreglerna gäller parallellt med förordningar och föreskrifter. Hänsynsreglerna är en av grunderna när föreskrifter för ett särskilt område tas fram. De är också en grund när en myndighet fattar ett beslut enligt miljöbalken.
Syftet med de allmänna hänsynsreglerna är att förebygga negativa effekter på miljön och människors hälsa samt att miljöhänsynen i stort ska öka i samhället.
Du bedömer själv vad du ska dokumentera
Det finns inga generella krav på dokumentation av egenkontroll. Beroende på verksamhetens typ, storlek och påverkan på miljön måste du göra en bedömning av vad som är lämpligt att dokumentera för att du ska kunna hålla uppsikt över din verksamhet.
Det kan ändå vara bra att föra enkla anteckningar om de åtgärder som du utför. Du kan använda anteckningarna för att lättare minnas till exempel vilka datum och i vilka mängder du har gödslat. Anteckningarna kan även användas som ett underlag vid besök av din tillsynsmyndighet.
För verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga finns angivna krav för vad som ska ingå i egenkontrollen. Av egenkontrollförordningen framgår att egenkontrollen på dessa verksamheter ska vara dokumenterad. Du hittar mer information under rubriken Tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter.
Så kontrollerar tillsynsmyndigheten ditt egenkontrollarbete
När du får tillsyn av din verksamhet ska du förklara för tillsynsmyndigheten hur du arbetar med din egenkontroll och vilka delar som du har fokuserat på. Presentera vad du planerar att göra för att minska de risker som finns utifrån din riskbedömning. Berätta även om tidsplanen du har för när arbetet ska utföras. Tidsplanen kan sträcka sig över flera år, då alla risker inte kan åtgärdas samtidigt.
Tillsynsmyndighetens uppgift är att bedöma om verksamhetens egenkontroll är tillräcklig och kontrollera att verksamheten arbetar för att minska riskerna för människors hälsa och miljön. Tillsynsbesöket är ett bra tillfälle för dialog mellan dig och inspektören i syfte att utveckla din riskbedömning.
Använd bästa möjliga teknik
För att minimera risken för skada på miljö eller människors hälsa är det viktigt att du använder dig av bästa möjliga teknik i din yrkesmässiga verksamhet. Det är också ett uttalat krav i hänsynsreglerna i miljöbalken.
Utgå från vad som är skäligt i din bransch
Vad som är bästa möjliga teknik förändras ständigt i takt med att ny teknik och nya arbetssätt utvecklas. Bästa möjliga teknik inom jordbrukssektorn bedöms utifrån vad som är skäligt i branschen och inte utifrån den enskilda verksamhetens betalningsförmåga.
Kravet innebär inte att du måste köpa en ny traktor eller spridningsutrustning varje år, men däremot bör du välja den bästa möjliga tekniken när du till exempel gör en ny investering eller hyr in en entreprenör. Du bör också följa utvecklingen av förbättrad teknik och nya arbetssätt. Det kan du exempelvis göra genom att läsa facktidningar, delta på fältdemonstrationer eller besöka mässor.
Du ska vid en inspektion från tillsynsmyndigheten kunna redogöra för hur du får del av information om ny teknik och vilka planer du har för att utveckla din verksamhet.
Bästa tillgängliga teknik för större anläggningar
För större svin- och fjäderfäanläggningar finns det framtaget ett BAT-referensdokument. BAT står för best available technique, det vill säga bästa tillgängliga teknik. Detta dokument innehåller beskrivningar av det som anses vara den bästa tillgängliga tekniken inom EU för att minska miljöpåverkan. Du kan läsa BAT-referensdokumentet på vår sida om stora anläggningar för uppfödning av fjäderfä och gris.
Hjälpmedel för att uppfylla kraven på dokumentation
Beräkningsverktyg för lagring och spridning av gödsel
I vår föreskrift om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring finns det krav på att den som har djur har beräknat sitt behov av lagringsutrymme samt hur stort behov verksamheten har av spridningsareal för gödsel.
Vi har tagit fram ett beräkningsverktyg för lagringsbehov och spridningsareal. Med hjälp av det kan du summera din verksamhets gödselproduktion och få fram ditt behov av lagringsutrymme.
Beräkningsverktyget för lagringsbehov och spridningsareal som vi tagit fram kan även användas för att få reda på behovet av spridningsarealen vid tillförsel av maximalt 22 kg fosfor per hektar.
Genom att använda beräkningsverktyget och göra en utskrift, kan du använda denna dokumentation för att visa tillsynsmyndigheten hur du uppfyller lagkraven.
Hjälpmedel för att beräkna kvävetillförsel
För verksamheter inom nitratkänsligt område behövs även en beräkning av hur mycket spridningsareal som finns i förhållande till kväveinnehållet i stallgödseln.
Genom att använda beräkningsverktyget för lagringsbehov och spridningsareal får du även reda på vilken spridningsareal som krävs för att i genomsnitt inte sprida mer än 170 kg kväve per hektar.
Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve anpassas till grödans behov. Vi har tagit fram en beräkningsmall för gödslingsbehovet av kväve som du kan använda som hjälp för att beräkna kvävetillförsel utifrån grödans behov.
Genom att fylla i uppgifter i mallen, beräkna och skriva ut dokumentet uppfyller du lagkravet att dokumentera beräkning av grödans kvävegödslingsbehov. Du kan använda dokumentet Kvävegödsling utifrån grödans behov som ett hjälpmedel.
Bortförsel och införsel av stallgödsel
Om du lämnar bort eller tar emot stallgödsel behövs i vissa fall dokumentation om vilka mängder fosfor detta motsvarar. I LRF:s egenkontrollpaket finns ett exempel på hur en Excel-mall kan se ut. Du hittar egenkontrollpaketet längre ner på sidan, under rubriken Du kanske också är intresserad av det här.
Tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter
Du som har en tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet omfattas av Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. I förordningen finns det mer detaljerade krav på vad egenkontrollen ska innehålla. Det ställs även krav på att delar av egenkontrollen ska vara nedskriven.
Arbetet med egenkontroll är en ständigt pågående process som aldrig kan avslutas. Det övergripande målet är att verksamhetens påverkan på miljön successivt ska minska. Det innebär att du kontinuerligt måste se över och uppdatera till exempel riskanalyser, rutiner och kemikalielistor.
Krav på ansvarsfördelning i verksamheten
Det är ett krav enligt förordningen att dokumentera den organisatoriska ansvarsfördelningen i verksamheten. Alla verksamheter är organiserade på olika sätt och har olika förutsättningar. Ju fler som är inblandade i driften av verksamheten desto viktigare är det att ansvaret för olika arbetsuppgifter fördelas ut på de anställda eller delägare. Det är inte rimligt att ägaren av ett stort jordbruk med flera anställda själv ska ha kontroll över alla detaljer.
När en arbetsuppgift delegeras till en anställd är det viktigt att se till att personen i fråga har tillräcklig kunskap för att kunna utföra arbetsuppgiften och befogenhet att åtgärda problem som uppstår. Ansvaret kan även fördelas på en extern entreprenör som du anlitar för att exempelvis sprida bekämpningsmedel eller gödsel.
Att årligen fylla i LRF:s Miljöhusesyn är ett bra sätt att hålla sig uppdaterad på vilken miljölagstiftning som gäller för verksamheten. Det är viktigt att utse en person som är ansvarig för att tillstånd från länsstyrelsen och eventuella förelägganden från tillsynsmyndigheten följs.
Kravet på skriftlig ansvarsfördelning gäller även dig som är enmansföretagare.
Viktigt med rutiner i verksamheten
Skriftliga rutiner ska finnas för de arbetsmoment där det finns störst risk att en störning kan påverka människors hälsa eller miljön. Rutinerna ska vara nedskrivna för att personal som inte är ordinarie ska kunna utföra jobbet och för att de anställda ska utföra arbetet på ett likartat sätt. Tanken är att rutinen ska beskriva det bästa möjliga sättet att utföra ett moment för att minimera risker i samband med utförandet. Om det visar sig att rutinen inte fungerar i praktiken ska den skrivas om.
Arbetsmoment | Innehåll i rutinen |
|---|---|
Lagring av gödsel | Påfyllning av brunnen, nivåkontroll, svämtäcke, täthetskontroll, fyllning av gödseltunnan |
Gödselspridaren | Ordentlig genomgång av spridaren inför vårspridningen, enklare kontroll innan varje körning, service enligt intervallen i serviceboken, utvändig rengöring |
Lagring av bekämpningsmedel | Var säkerhetsdatabladen förvaras, hur förpackningarna ska hanteras och förvaras, att det finns absorberingsmedel tillgängligt, vad gör man vid ett spill |
Sprutan | När funktionstest ska utföras, ordentlig genomgång av sprutan enligt serviceboken inför sprutsäsongen, enklare kontroll som ska utföras varje gång sprutan ska används |
Påfyllning och rengöring av sprutan | Var påfyllningen av vatten och preparat sker, hur förpackningarna som innehållit preparat hanteras, skyddsutrustning, hur sprutan invändigt och utvändigt rengörs, var sprutan placeras när den inte används |
Riskbedömning och rapportering av olyckor
I samband med att du sökte tillstånd för din verksamhet hos länsstyrelsen tog du sannolikt fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB är ett bra underlag när du ska ta fram vilka risker din verksamhet har och bedöma dess påverkan på människors hälsa och miljön. Har du ingen MKB kan du utgå ifrån de delar i din verksamhet som kan innebära en risk för att skada luft, mark och vatten och som riskerar att påverka omgivningen genom exempelvis lukt och buller.
Du hittar ett exempel på hur du kan göra din riskbedömning längre ner på sidan, under rubriken Du kanske också är intresserad av det här.
När du tar fram vilka risker som kan kopplas till din verksamhet ska du göra bedömningen både utifrån risker vid normal drift och risker som kan uppkomma vid olyckshändelser.
Om en olycka sker eller en driftstörning som kan påverka miljön, till exempel att gödseltunnan välter, gödselbrunnen svämmar över eller diesel spills ut ska tillsynsmyndigheten kontaktas omgående. Det bör finnas en larmlista med viktiga telefonnummer som alla personal lätt kan få tag i vid en olycka. Larmnummer kan också vara förprogrammerade i mobiltelefonerna.
Kemikalieförteckning
Syftet med kemikalieförteckningen är att göra det lättare att kontrollera vilka kemikalier som används i verksamheten, samt vara ett underlag för att ersätta kemikalier som kan innebära stor risk för miljö och hälsa med mindre farliga alternativ.
Alla kemikalier som används i verksamheten ska finnas med i kemikalieförteckningen. Det kan till exempel vara bekämpningsmedel, diskmedel, verkstadsoljor och desinfektionsmedel. Mindre förpackningar av kemikalier som är avsedda för det vanliga hushållet behöver inte antecknas.
All information som ska vara med i kemikalieförteckningen finns på produktens säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatabladen ska du få av din leverantör vid inköpet. Alternativt finns de att skriva ut på deras hemsida.
Hjälpmedel för egenkontroll av tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter
LRF har tagit fram ett egenkontrollpaket som är anpassat till tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. I detta material hittar du exempel på rutiner, kemikalieförteckningar och journaler.
Naturvårdsverket har tagit fram två vägledningar om egenkontroll. Handboken Egenkontroll och Egenkontroll för C-verksamheter. Detta material riktar sig till alla tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter oavsett bransch.
Miljösanktionsavgift vid bristande egenkontroll
Det finns miljösanktionsavgifter vid brister i egenkontrollen för tillståndspliktiga verksamheter, men inte för anmälningspliktiga. Om tillsynsmyndigheten uppmärksammar att en tillståndspliktig verksamhet inte har en dokumenterad egenkontroll ska miljösanktionsavgifter dömas ut. Det gäller i de fall då:
- det organisatoriska ansvaret inte är fastställt och dokumenterat
- det saknas dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll
- det saknas en kemikalieförteckning.
Du kanske också är intresserad av det här
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
2004:62
Senast granskad: 2025-01-14