En ny djurhälso­förordning (AHL)

Det här är AHL

AHL står för Animal Health Law och är ett samlingsnamn för djurhälsoförordningen som beslutades i EU 2016. Förordningen är som en ramlagstiftning för djurhälsoområdet och har ersatt ett stort antal förordningar, direktiv och beslut som tidigare reglerade områdena djurhälsa och smittskydd. Förordningen började gälla den 21 april 2021 med vissa undantag.

Det främsta syftet med den nya djurhälsoförordningen är att förbättra djurhälsan. Till exempel satsar man mer på åtgärder som ska förhindra sjukdomsutbrott. Mottot inom AHL är att förebygga i stället för att bota.

Dessa berörs

Djurhälsoförordningen riktar sig till dig som äger eller på annat sätt tar hand om eller ansvarar för ett djur. Vissa av reglerna berör alla djurslag. Exempel på generella regler är reglerna om anmälningsplikt vid misstanke om smittsamma sjukdomar eller krav på biosäkerhetsåtgärder (smittskyddsåtgärder). Andra regler är specifika för vissa djurslag. Både de generella och de specifika reglerna hittar du under respektive djurslag.

• Alla djurslag

Så är djurslagen uppdelade i förordningen

Djurhälsoförordningen omfattar alla djurslag och har delat upp djurslagen i tre kategorier:

• landlevande djur
• vattenlevande djur
• djur som varken är land- eller vattenlevande.

Till landlevande djur hör samtliga landlevande däggdjur, fåglar, bin och humlor. Förordningen innehåller regler både för tama och vilda djur, men är främst inriktad på djur som hålls av människan.

Till kategorin vattenlevande djur räknas djur i alla levnadsstadier, inklusive ägg, mjölke och könsceller, av

• fisk som tillhör överklassen Agnatha och klasserna Chondrichthyes, Sarcopterygii och Actinopterygii
• vattenlevande blötdjur som tillhör stammen Mollusca
• vattenlevande kräftdjur som tillhör understammen Crustacea.

Det betyder att säl, delfin och krokodil är exempel på djur som inte är vattenlevande djur men att bland annat haj och guldfisk tillhör vattenlevande djur enligt EU:s definition. Även här finns regler för både vilda djur och djur som hålls av människan, men förordningens regler är främst inriktade på de senare (så kallade vattenbruksdjur).

Till den tredje kategorin, djur som varken är land- eller vattenlevande, räknas reptiler och kräldjur som till exempel ödlor och ormar.

Förordningen innehåller regler för alla djur oavsett om vi har dem för produktion (till exempel kor och grisar), sällskap (som hundar och katter) eller om de bor på djurparker eller används vid cirkusar.

Jordbruksverkets arbete

Jordbruksverket bedrev fram till 21 april 2021 ett projekt där målsättning var att se till att våra föreskrifter anpassades till EU:s nya djurhälsoförordning, samtidigt som Sverige behåller sin goda djurhälsa. I maj inleder vi ett uppföljande projekt för att ta hand om vissa resterande delar och nya uppgifter som tillkommer i och med EU:s djurhälsoförordning.

Så kan du följa arbetet

På Jordbruksverket sker arbetet med AHL i samverkan med flera berörda organisationer.

Du kan följa AHL-arbete genom att prenumerera på uppdateringar på den här webbsidan. Klicka på ikonen Prenumerera ovanför sidans ingress eller gå direkt till fältet Prenumeration längst ner på sidan.

Författningar

• EU:s förordning (EU) nr 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring av vissa akter med avseende på djurhälsa (djurhälsolag) (eur-lex.europa.eu)
• EU:s förordning (EU) nr 2018/1629 om ändring av förteckningen över sjukdomar (listning av djursjukdomar) (eur-lex.europa.eu)

• EU:s förordning (EU) nr 2018/1882 om kategorier av sjukdomar och om djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av dessa sjukdomar (kategorier och listade arter) (eur-lex.europa.eu)

• EU-lagstiftning som ändras eller upphör genom den nya djurhälsoförordningen Pdf, 703.2 kB.

Du kanske också är intresserad av det här

• EU-kommissionens webbplats om de nya reglerna (ec.europa.eu) – engelsk sida