Rubrik

Ingress



SJVFS 2021:13

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om registrering, godkännande, spårbarhet, förflyttning, införsel samt export med avseende på djurhälsa;


Saknr JK 3

Utkom från trycket
den 16 april 2021

beslutade den 15 april 2021.







Statens jordbruksverk föreskriver[1], med stöd av 3, 18 och 21 §§ förordningen (1994:1830) om införsel av levande djur m.m., 2 § förordningen (1994:542) om utförsel av levande djur m.m., 2, 3, 6, 9, 17 och 19 §§ förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m.m., 2 kap. 15 a och 18 §§ samt 6 kap. 8 § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen, samt efter samråd med Ekonomistyrningsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, följande.

Dessutom beslutar Jordbruksverket om följande allmänna råd.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 kap. Inledande bestämmelser.. 2

Definitioner 2

2 kap. landlevande djur och avelsmaterial från landlevande djur 4

Registrering av anläggningar, transportörer, aktörer som genomför uppsamling, antal djur samt aktörer som för in vissa djur till Sverige. 4

Godkännande av anläggningar och status som avgränsad anläggning. 5

Spårbarhet 6

Förflyttning. 12

Införsel från tredjeland och export 17

3 kap. vattenlevande djur.. 20

Förutsättningar för odlingstillstånd. 20

Utmärkning av vattenbruksanläggningar 21

Förutsättningar för registrering och godkännande av vattenbruksanläggningar 21

Register över vattenbruksanläggningar 22

Journalföring och spårbarhet 23

Förflyttningar mellan medlemsstater och mellan zoner eller anläggningskretsar inom Sverige 23

Införsel av vattenlevande djur till Sverige från tredjeland. 27

4 kap. sällskapsdjur.. 29

Allmänna bestämmelser 29

Villkor för införsel av hundar, katter och illrar från Norge. 29

Villkor för förflyttning och införsel av andra sällskapsdjur än hund, katt och iller 30

5 kap. ÖVriga bestämmelser.. 32

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 32

Bilaga 1. 35

Bilaga 2. 36

Bilaga 3. 37

Bilaga 4. 39

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Dessa föreskrifter innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”)[2] samt till denna förordning antagna genomförandeförordningar och delegerade förordningar.

Förutom bestämmelserna i dessa föreskrifter finns i annan lagstiftning bestämmelser om utrotningshotade arter av vilda djur och växter, om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter och om skyddsåtgärder mot växtskadegörare.

Definitioner

2 § Om inte något annat anges i andra stycket betyder ord och uttryck i dessa före­skrifter samma sak som i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 och underakter till denna.

I dessa föreskrifter avses med:

Egen anläggning

Anläggning på vilken man är registrerad som aktör.

Moderdjur

Ett hondjur som har gett avkomma eller är dräktigt.

Reservbricka

En öronbricka som är förpräglad med anläggningens registreringsnummer och på vilken i förekommande fall individnummer och kontrollsiffra ska skrivas på för hand.

Odlingstillstånd

Tillstånd för att anlägga och driva fiskodling, enligt 2 kap. 16 § förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Med fisk avses även vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräftdjur enligt 4 § fiskelagen (1993:787).

OIE

Världsorganisationen för djurhälsa, vars upp­drag bl.a. består av att fastställa internationella standarder inom djurhälsa.

FEI

Det internationella ridsportförbundet Fédération Équestre Internationale.

Främmande art

Främmande art enligt definitionen i artikel 3.6 i rådets förordning (EG) nr 708/2007 av den 11 juni 2007 om användning av främmande och lokalt frånvarande arter i vattenbruk.[3]

Mynningsområde

Allt vatten inom 20 kilometer utanför mitt-punkten på en linje mellan de yttersta mynningsuddarna i vattendraget.

Odling

Uppfödning av vattenbruksdjur på en anläggning eller i ett område för blötdjursodling.

Polyploida organismer

Polyploida organismer enligt definitionen i artikel 3.5 i rådets förordning (EG) nr 708/2007.

Sluten vattenbruksanläggning

Sluten vattenbruksanläggning enligt definitionen i artikel 3.3 i rådets förordning (EG) nr 708/2007.

Upptagningsområde

Varje område av sötvatten, hav, flodmynning, fastland eller lagun som utgör en naturlig fyndplats för blötdjur eller område som an-vänds för odling av blötdjur och från vilket blötdjur tas upp.

Inlandszon

Det svenska inlandet med sjöar och vattendrag. För vattendrag som mynnar i havet räknas till inlandszon vattendraget ned till det vandringshinder för laxfisk som avses under definitionen för kustzon.

Kustzon

Den svenska kusten ut till territorialvattengränsen. För vattendrag som mynnar i havet avgränsas kustzon mot inlandszon vid första definitiva vandringshindret för laxfisk. Om det i dom eller beslut från Mark- och miljödomstolen eller dess föregångare stadgas att vildfångad laxfisk ska flyttas över ett vandringshinder, räknas kustzon upp till det första vandringshindret som laxfisk inte flyttas över.

2 kap. landlevande djur och avels­material från landlevande djur

Registrering av anläggningar, transportörer, aktörer som genomför uppsamling, antal djur samt aktörer som för in vissa djur till Sverige

1 § Aktörer har enligt artikel 84 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 en skyldighet att registrera vissa anläggningar. Anmälan om registrering behöver inte göras för anläggningar som enbart håller bin.

Registreringsskyldigheter för vissa transportörer och aktörer som genomför uppsamling oberorende av en anläggning framgår av artikel 87 och 90 i ovan nämnda förordning.

En anmälan om registrering ska göras hos Jordbruksverket och ska innehålla de uppgifter som anges i artiklarna 84, 87 och 90 beroende på vad som är tillämligt. En anmälan om registrering av anläggning ska även innehålla de uppgifter som framgår av 2 §.

2 § Aktörer som registrerar anläggningar hos Jordbruksverket ska, utöver de uppgifter som anges i 1 §, ange de uppgifter som Jordbruksverket behöver registrera enligt artikel 18 i kommissionens delegerade förordning 2019/2035 av den 28 juni 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg[4]. Anmälan om registrering ska även innehålla uppgifter om

  1. person- eller organisationsnummer,
  2. kontaktuppgifter,
  3. fastighetsbeteckning, och
  4. [5]

Allmänna råd till 2 §

Om anmälan görs på annat sätt än genom Jordbruksverkets internettjänst bör aktören markera anläggningens geografiska läge på en karta. Kartan bör vara en blockkarta, en fastighetskarta eller en utskrift från Internet. Om aktören skickar in en kopia av fastighetskartan eller en utskrift från Internet bör en fastighetsbeteckning och person- eller organisationsnummer anges på kartan.

3 § Aktörer som håller får och getter på en anläggning ska räkna dessa en gång årligen för registrering hos Jordbruksverket. Sammanräkningen ska utföras mellan den 1 och 31 december. Resultatet av sammanräkningen ska ha kommit in till Jordbruksverket senast den 15 januari påföljande år.[6]

4 § Aktörer som håller avelsdjur av gräsänder och fasaner för vidmakthållande av stammen av fjädervilt ska senast den 25 februari varje år anmäla antalet avelsdjur som finns på anläggningen till Jordbruksverket för registrering.[7]

5 § Aktörer som tar emot fjäderfä, kläckägg eller hov- och klövdjur från andra länder på sin anläggning ska registrera sig hos Jordbruksverket senast 30 dagar före beräknat datum för första införseltillfälle.[8] Registreringen gäller i två år.

Första stycket gäller inte aktörer som driver cirkusar, tar emot hästar eller driver anläggningar som är godkända enligt artikel 94.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429.

6 § Aktörer som har en anläggning registrerad hos Jordbruksverket enligt 1 och 2 §§ ska betala en årlig avgift om 50 kr för varje registrerad anläggning.

7 § Avgift för anmälan om registrering enligt 5 § första stycket ska betalas med 150 kronor när anmälan ges in.

Godkännande av anläggningar och status som avgränsad anläggning

8 § Ansökan om godkännande av anläggningar i enlighet med artikel 94.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ska göras till Jordbruksverket och ska innehålla de uppgifter som anges i artikel 96.1 i samma förordning.[9] Ansökningar om godkännande av anläggningar för avelsmaterial från nötkreatur, grisar, får, getter och hästdjur ska även innehålla de uppgifter som anges i artikel 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/999 av den 9 juli 2020 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller godkännande av anläggningar för avelsmaterial och spårbarhet för avelsmaterial från nötkreatur, grisar, får, getter och hästdjur.[10]

Komplett ansökan om godkännande som anläggning för avelsmaterial ska ha getts in till Jordbruksverket senast 90 dagar före den dag då verksamheten vid anläggningen planeras att starta.

9 § Uppfödare av humlor ska ansöka om godkännande av produktionsanläggning för humlor hos Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla de uppgifter som framgår av artikel 96.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 och bilaga 1 del 7 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035. Utöver de uppgifter som framgår av artikel 96.1 ska också e-postadress och telefonnummer till den berörda aktören uppges i ansökan.

Aktörer ska, vid ändringar på en produktionsanläggning för humlor som medför att sådana uppgifter som anmälts inte längre kommer att vara fullständiga eller riktiga, komma in med uppgifter om ändringar till Jordbruksverket. Uppgifterna ska ha kommit in senast 15 dagar efter det att ändringarna har genomförts. Detsamma gäller om verksamheten upphör.

10 § Aktörer som driver anläggningar och vill få status som avgränsad anläggning ska enligt artikel 95 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ansöka om godkännande hos Jordbruksverket. Ansökan om godkännande ska innehålla de uppgifter som anges i artikel 96 i samma förordning.[11]

11 § Aktörer ska när ansökan om godkännande enligt 8–10 §§ ges in betala en avgift på 12 200 kronor till Jordbruksverket.[12] Om avgiften inte betalas, tas ärendet inte upp till prövning.

Spårbarhet

Identifieringsmärken

12 § Bestämmelser om aktörers användning av identifieringsmärken och metoder för identifiering av hållna nötkreatur, får, getter, grisar, hjortdjur och kameldjur finns i artiklarna 38–41, 45–48, 52–55 och 73 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035.

Identifieringsmärken ska anbringas senast

  1. 20 dagar efter födseln på kalvar,
  2. 6 månader efter födseln på får och getter, och
  3. 9 månader efter födseln på grisar.

På hjortdjur, vildsvin och mufflonfår som hålls i vilthägn som godkänts enligt 41 a § jaktförordningen (1987:905) får identifieringsmärken anbringas vid en senare tidpunkt än som anges i andra stycket. Detta gäller för djur som hålls under extensiva förhållanden där de inte är vana vid regelbunden mänsklig kontakt. Märkena ska dock anbringas innan de lämnar anläggningen.

Djur som tappat ett identifieringsmärke kan tillfälligt märkas med en reservbricka. Djur ska alltid vara märkta med minst ett sådant identifieringsmärke som räknas upp i bilaga III i kommissionens delegerade förordning 2019/2035 och som har godkänts av Jordbruksverket. Reservbrickor får endast beställas till de djur som är födda på anläggningen.

13 § Den identitetskod som anges i artikel 12 b i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/520 av den 24 mars 2021 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller spårbarhet för vissa hållna landlevande djur[13] ska för nötkreatur, får och getter bestå av

  1. födelseanläggningens registreringsnummer,
  2. individnummer (löpnummer inom födelseanläggningen), samt
  3. för nötkreatur även kontrollsiffra.

Individnummer får återanvändas om uppgifter om djuret som tidigare hade det aktuella numret har rapporterats korrekt, även av tidigare aktör. Dessutom gäller följande:

  1. För nötkreatur får individnummer återanvändas tidigast tre år från det datum som det tidigare nötkreaturet dött.
  2. För får och getter får individnummer återanvändas tidigast 20 år från det datum som identifieringsmärket beställdes.

14 § Nötkreatur som tas in från en annan medlemsstat ska märkas med svensk identitetskod i enlighet med bilaga 2. Den ursprungliga identitetsmärkningen får inte avlägsnas.

Sambandet mellan den utländska och den svenska identiteten ska meddelas till Jordbruksverket.[14]

15 § Nötkreatur samt får och getter som föds på en anläggning där de inte kommer att hållas stadigvarande ska märkas med det registreringsnummer som hör till den anläggning där moderdjuret hålls stadigvarande. Detta registreringsnummer ersätter det registreringsnummer som anges i 13 § första stycket 1.

16 § Aktörer som håller grisar och som driver anläggningar i en distributionskedja medges undantag från kraven i artikel 52 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035. Undantaget innebär att aktörer kan identifiera grisarna på den sista anläggningen i distributionskedjan i stället för på födelseanläggningen, så länge djuren förflyttas inom kedjan och inom svenskt territorium. Undantaget förutsätter att aktören på den sista anläggningen inom distributionskedjan anmäler till Jordbruksverket vilka anläggningar som ingår i kedjan.[15] Vidare krävs följande:

  1. Vid transport inom distributionskedjan får endast grisar från en och samma anläggning transporteras tillsammans.
  2. Grisar som transporteras mellan olika anläggningar inom distributionskedjan ska efter mottagande hållas åtskilda från övriga grisar som finns på anläggningen.
  3. Den sista anläggningen i distributionskedjan får ta emot grisar från högst tre andra anläggningar som också ingår i distributionskedjan.

17 § I artikel 81.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 finns regler vad gäller spårbarhet för vissa djur som har sitt ursprung i medlemsstaterna och som förs in till unionen från tredjeländer eller territorier.

Aktörer som driver anläggningar som håller sådana djur som avses i första stycket kan ansöka om att identifieringsmärken ska tilldelas deras anläggning. Ansökan ska göras till Jordbruksverket och ska innehålla uppgifter som styrker djurets ursprungliga identitet.[16]

18 § Tillverkares ansökningar om godkännande av identifieringsmärken ska göras till Jordbruksverket och ska innehålla namn och kontaktuppgifter till tillverkaren samt en beskrivning av hur märket visar djurets identitetskod alternativt det unika registreringsnumret för antingen djurets födelseanläggning eller den sista anläggningen i en distributionskedja.[17]

19 § I kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 anges flera möjligheter till undantag från identifieringskrav och vilka krav som i så fall ska vara uppfyllda:

  1. Aktörer som driver avgränsade anläggningar och aktörer som håller nötkreatur för kulturella, historiska, fritidsrelaterade, vetenskapliga eller idrottsliga ändamål får enligt artikel 39 undantas från de krav på identifiering som föreskrivs i artikel 38.1 a. Konventionella öronmärken kan med ett sådant undantag enligt artikel 38.2 b ersättas med en elektronisk identifierare som godkänts av Jordbruksverket.
  2. Aktörer som driver avgränsade anläggningar och aktörer som håller får och getter för kulturella, fritidsrelaterade eller vetenskapliga ändamål får enligt artikel 47 undantas från de krav på identifiering som föreskrivs i artikel 45.2. De identifieringsmärken som avses i den sistnämnda artikeln kan med ett sådant undantag enligt artikel 45.4 b ersättas med en elektronisk identifierare som godkänts av Jordbruksverket.
  3. Aktörer som driver avgränsade anläggningar och aktörer som håller grisar för kulturella, fritidsrelaterade eller vetenskapliga ändamål får enligt artikel 54 undantas från de krav på identifiering som föreskrivs i artikel 52.1. De identifieringsmärken som avses i den sistnämnda artikeln kan med ett sådant undantag i enlighet med artikel 52.3 ersättas med en elektronisk identifierare som godkänts av Jordbruksverket.
  4. Aktörer som håller nötkreatur av raser som föds upp särskilt för traditionella kultur- och idrottsevenemang får enligt artikel 40 efter tillstånd identifiera djuren individuellt med ett av Jordbruksverket godkänt alternativt identifieringsmärke. Detta efter att det konventionella öronmärket som avses i artikel 38.1 a har avlägsnats och under förutsättning att en otvetydig koppling mellan det identifierade djuret och dess identifieringskod bibehålls.

20 § Ansökan om undantag och tillstånd enligt 19 § ska göras till Jordbruksverket och ska för punkterna 1–3 innehålla uppgifter om den fysiska eller juridiska person som ansvarar för djuren. Ansökan ska även innehålla uppgift om vilken avgränsad anläggning som avses alternativt om det ändamål som djuren hålls för. En ansökan enligt punkt 4 ska innehålla uppgifter om den fysiska eller juridiska person som ansvarar för djuren och vilken ras ansökan gäller.[18]

21 § Aktörer som håller får eller getter ges tillstånd att ersätta de identifieringsmärken som förtecknas i bilaga III led c–f i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 med ett konventionellt öronmärke eller ett konventionellt karledsband som förtecknas i bilaga III led a eller b i samma förordning. Identifieringsmärkena får dock inte ersättas om djuren är avsedda att förflyttas till en annan medlemsstat.

Aktörer som håller får och getter som efter gödning på en annan anläggning ska transporteras till ett slakteri i Sverige innan de uppnår 12 månaders ålder, får ersätta de identifieringsmärken som anges i artikel 45.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 med åtminstone ett konventionellt öronmärke eller ett konventionellt karledsband som förtecknas i bilaga III leden a och b i samma förordning. Märkningen ska synligt, läsbart och outplånligt visa det unika registreringsnumret för födelseanläggningen eller djurets identifieringskod.

22 § Aktörer som håller nötkreatur, får, getter, grisar, hjortdjur och kameldjur kan få identifieringsmärken tilldelade sin anläggning av Jordbruksverket. Beställning sker genom tillverkare vars identifieringsmärken har godkänts av Jordbruksverket. Om djuren har tagits in från ett tredjeland eller territorium, eller om nötkreatur har tagits in från en annan medlemstat, görs dock beställningen direkt hos Jordbruksverket.

Identitetshandlingar för nötkreatur och hästdjur

23 § I en ansökan om identitetshandling för nötkreatur enligt artikel 112 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ska djurens fullständiga identitetsnummer anges. Ansökan ska ha kommit in till Jordbruksverket senast sju dagar innan djuren förflyttas till en annan medlemsstat.

Aktören ska betala en avgift till Jordbruksverket om 150 kronor för varje utfärdad identitethandling.

24 § Ansökan om identitetshandling för hästdjur som föds i Sverige ska göras hos ett organ som utfärdar sådana handlingar senast

  1. den 31 december om fölet föddes mellan den 1 januari och den 30 juni samma år, eller
  2. inom sex månader om fölet föddes mellan den 1 juli och den 31 december.

25 § Jordbruksverket får enligt artikel 108.5 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 utse organ som ska utfärda identitetshandlingar för hållna hästdjur. Ett skriftligt bemyndigande att utfärda sådana handlingar kommer att innehålla en beskrivning av vilka uppgifter som det utfärdande organet ska utföra och under vilka villkor organet får utföra dem.

En juridisk person som vill bemyndigas att utfärda identitetshandlingar för hållna hästdjur kan ansöka om detta hos Jordbruksverket.[19] Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

  1. Namn, adress, e-postadress, telefonnummer och organisationsnummer
  2. En redogörelse som visar hur det ansökande organet uppfyller följande krav:
    1. Ett utfärdande organ ska ha den sakkunskap, utrustning och infrastruktur som krävs för att utfärda identitetshandlingar.
    2. Ett utfärdande organ ska ha tillräckligt stort antal av för ändamålet väl kvalificerad och erfaren personal.
    3. Ett utfärdande organ ska vara opartiskt och fritt från intressekonflikter när det gäller utfärdande av identitetshandlingar.

26 § En avelsorganisation som erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 av den 8 juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelsgrisar och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om djuravel)[20], och som bemyndigats att utfärda identitetshandlingar enligt 25 §, kan begränsa utfärdandet och hanteringen till att endast avse hästdjur som omfattas av ett för avelsorganisationen godkänt avelsprogram. En sådan avelsorganisation får dock inte neka att utfärda en identitetshandling med motiveringen att den sökande inte är medlem i organisationen.

27 § Ett organ som har bemyndigats att utfärda identitetshandlingar enligt 25 § ska ta ut en avgift som motsvarar den kostnad utfärdandet medför.

Journalföring

28 § Aktörer som för sådana journaler som avses i artiklarna 102–105 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ska spara dessa i minst tre år.

29 § Anläggningar som håller andra djurarter än nötkreatur, gris, får, get, fjäderfä och hägnat vilt undantas, avseende dessa andra djurarter, från kravet att journalföra de uppgifter som anges i artikel 102.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429.

Transportörer som utför transporter inom landet som inte omfattas av rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97[21] undantas avseende dessa transporter från kravet på att journalföra de uppgifter som anges i artikel 104.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429.

30 § Journalföring enligt artiklarna 102 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 och 22–23 i kommissionens delegerade förordning 2019/2035 ska föras kronologiskt på anläggningar som håller nötkreatur, får, getter och grisar. Uppgifterna ska registreras i journalen inom 48 timmar från att förändringen har inträffat.

När nötkreatur, får, getter eller grisar flyttas mellan en aktörs egna anläggningar inom landet som utgör beten, behöver händelserna bara noteras i den journal som förs på anläggningen där djuren hålls stadigvarande. Detta gäller under förutsättning att det på betena inte hålls nötkreatur, får, getter eller grisar som tillhör någon annan aktör.

Rapportering av uppgifter om förflyttningar m.m.

31 § Rapportering av uppgifter till Jordbruksverket enligt 32–37 §§ ska undertecknas på papper eller elektroniskt av aktören eller dennes ombud.

Rapportering av uppgifter gällande nötkreatur

32 § Rapportering av uppgifter om nötkreatur enligt artiklarna 102.4 b och 112 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ska ske antingen till Jordbruksverket eller till en organisation som utsetts av Jordbruksverket.[22]

Aktörer som håller nötkreatur och som för journal behöver inte rapportera förflyttningar av djur mellan egna anläggningar som ligger inom samma eller angränsande kommuner. Detta gäller inte för aktörer som bedriver slakteriverksamhet.

Aktörer som inte omfattas av rapporteringsundantaget enligt andra stycket och som tillfälligt förflyttar djur från sin anläggning ska rapportera djuren som tillfälligt ute. Aktörer som tar emot sådana djur på sin anläggning ska antingen journalföra händelsen eller rapportera djuren som tillfälligt inne.

Rapportering ska ske senast sju dagar efter förändringen av djurinnehavet. En kalvs födelse ska rapporteras senast sju dagar efter märkning.

För slaktade djur på ett slakteri ska rapportering av uppgifter ske enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2016:25) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur.

33 § Vid rapportering ska, förutom de uppgifter som räknas upp i artikel 42 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035, djurets kön och orsaken till förändringen av djurinnehavet på anläggningen anges. Om orsaken är födsel ska rapporteringen även innehålla uppgifter om

  1. födelsedatum,
  2. moderdjurets identitetsnummer, och
  3. kalvens ras (koder angivna i bilaga 1 ska användas).

Vid förflyttning av nötkreatur till och från Sverige och vid införsel eller export ska uppgift om avsändar- eller mottagarland rapporteras i enlighet med bilaga 2 istället för anläggningens registreringsnummer. Om ett djur ändrar identitetsnummer enligt artikel 81 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 ska aktören även rapportera in det nya identitetsnumret.

34 § När kalvar föds på en annan anläggning än den som moderdjuret stadigvarande hålls på ska kalven rapporteras med det registreringsnummer som den märkts med i enlighet med 15 §.

Rapportering av uppgifter gällande får och getter

35 § Rapportering av förflyttningar av får och getter enligt artikel 113 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ska ske antingen till Jordbruksverket eller till en organisation som har utsetts av Jordbruksverket.[23] Rapportering ska ske senast 7 dagar efter mottagande eller avsändande av djuren.

Vid förflyttning av får och getter till och från Sverige och vid införsel eller export ska uppgift om avsändar- eller mottagarland rapporteras i enlighet med bilaga 2 istället för anläggningens registreringsnummer.

Aktörer som håller får och getter behöver inte rapportera förflyttningar mellan egna anläggningar som ligger inom samma eller angränsande kommuner. Detta gäller inte för aktörer som bedriver slakteriverksamhet.

För slaktade djur på ett slakteri ska rapportering av uppgifter ske enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2016:25) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur.

Rapportering av uppgifter gällande grisar

36 § Rapportering om den anläggning där grisar hålls enligt artikel 115 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ska ske antingen till Jordbruksverket eller till en organisation som utsetts av Jordbruksverket. Rapportering ska ske senast sju dagar efter förflyttning av djuren.

Aktörer som håller grisar behöver inte rapportera förflyttningar av grisar mellan egna anläggningar som ligger inom samma eller angränsande kommuner. Detta gäller inte för aktörer som bedriver slakteriverksamhet.

För slaktade grisar på ett slakteri ska rapportering av uppgifter ske enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2016:25) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur.

37 § Aktörer som tar emot grisar från en annan medlemsstat, tredjeland eller territorium ska rapportera uppgifter om adressen till den anläggning varifrån grisarna kommer samt nummer på det hälsointyg som åtföljer grisen eller gruppen av grisar.

Aktörer som skickar grisar till en annan medlemsstat, tredjeland eller territorium ska rapportera uppgifter om mottagande land samt nummer på det hälsointyg som åtföljer grisen eller gruppen av grisar.

Vid rapportering enligt första och andra styckena behöver de uppgifter som anges i artikel 56.b ii i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 inte rapporteras.

Förflyttning

Förflyttning av fjäderfä

38 § Daggamla kycklingar som är avsedda att ingå i flockar av avelsfjäderfä eller i flockar av fjäderfä för produktion ska vid förflyttning till Sverige härröra från kläckägg från avelsfjäderfä som genomgått prov enligt följande:

  1. Flocken som de daggamla kyckligarna härrör från ska isoleras under en period på 15 dagar före avsändandet.
  2. Det mikrobiologiska provet ska omfatta och visa på negativt resultat vad gäller samtliga serotyper av salmonella. Provtagningsmetod och antal prover som ska tas framgår av bilaga 3.

Daggamla kycklingar som omfattas av första stycket ska åtföljas av intyg enligt artikel 5 i kommissionens beslut 2003/644/EG av den 8 september 2003 om fastställande av tilläggsgarantier avseende salmonella för försändelser av avelsfjäderfä och daggamla kycklingar till Finland och Sverige som är avsedda att ingå i flockar av avelsfjäderfä eller fjäderfä för produktion[24].

39 § Avelsfjäderfä ska vid förflyttning till Sverige ha genomgått ett mikrobiologiskt prov genom provtagning i ursprungsflocken enligt följande:

  1. Flocken som djuren härrör från ska isoleras under en period på 15 dagar före avsändandet.
  2. Det mikrobiologiska provet ska omfatta och visa på negativt resultat vad gäller samtliga serotyper av salmonella. Provtagningsmetod och antal prover som ska tas framgår av bilaga 3.

Avelsfjäderfä som är avsedda att sändas till Sverige ska åtföljas av intyg enligt artikel 3 i kommissionens beslut 2003/644/EG.

40 § Värphöns ska vid förflyttning till Sverige ha genomgått en mikrobiologisk kontroll genom provtagning i ursprungsflocken. För provtagningen gäller att flocken som djuren härrör från ska vara

  1. isolerad under en period på två veckor före avsändandet,
  2. provtagen tidigast 10 dagar före avsändandet, och
  3. provtagen med negativt resultat vad gäller invasiva salmonellaserotyper enligt bilaga 4.

Värphöns som är avsedda att sändas till Sverige ska åtföljas av intyg enligt
artikel 3 i kommissionens beslut 2004/235/EG av den 1 mars 2004 om fastställande av tilläggsgarantier avseende salmonella för försändelser av värphöns till Finland och Sverige[25].

41 § Fjäderfän avsedda för slakt ska vid förflyttning till Sverige ha kontrollerats genom mikrobiologisk provtagning genom urval i ursprungsanläggningen med negativt resultat vad gäller salmonella.[26] Flocken ska provtas inom 14 dagar före slakt. Provtagningen ska utföras enligt bilaga 3.

Fjäderfän avsedda för slakt som är avsedda att sändas till Sverige ska åtföljas av ett intyg enligt artikel 3 i rådets beslut 95/410/EG av den 22 juni 1995 som fastställer regler för mikrobiologisk provtagning i ursprungsanläggningen av fjäderfä för slakt avsedda för Finland och Sverige.[27], [28]

42 § De krav som föreskrivs i 38–41 §§ är inte tillämpliga för flockar som omfattas av ett kontrollprogram för salmonella som enligt kommissionen erkänts motsvara det som genomförs av Sverige.

Förflyttning av vilda landlevande djur

43 § Krav på godkännande av förflyttningar av vilda landlevande djur framgår av artikel 155.1 e Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429. Krav på föranmälan och aktörernas skyldighet att anmäla förflyttningar av vilda landlevande djur framgår av artikel 104 och 105 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/688 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller djurhälsokrav för förflyttningar av landlevande djur och kläckägg inom unionen[29]. Ansökan om godkännande av förflyttningen och anmälan av förflyttningen ska göras till Jordbruksverket.[30]

Förflyttning av hästdjur mellan Sverige, Norge, Finland och Danmark

44 § Till och med den 16 oktober 2021 är förflyttning av registrerade hästdjur mellan Sverige, Norge, Finland och Danmark tillåtet utan att hästen åtföljs av ett hälsointyg eller utlåtande om hälsotillstånd under följande förutsättningar:

  1. Hästdjuret är registrerat på en anläggning i något av dessa länder.
  2. Syftet med förflyttningen är att hästdjuret ska delta i en travtävling, galopptävling, dressyrtävling, hopptävling, fälttävlan, körtävling, distansritt, ridtävling med islandshästar samt tävling i westernridning.
  3. Hästdjuret åtföljs av ett dokument som styrker kommande eller avslutat deltagande i en tävling.
  4. Undantaget gäller 5 dagar före första tävlingsdagen och till och med 5 dagar efter sista tävlingsdagen.

Från och med den 17 oktober 2021 är förflyttning av registrerade hästdjur mellan Sverige, Norge, Finland och Danmark tillåtet utan att hästdjuret åtföljs av ett djurhälsointyg under följande förutsättningar:

  1. Hästdjuret är registrerat på en anläggning i något av dessa länder.
  2. Syftet med förflyttningen är att hästdjuret ska delta i en tävling inom de grenar som omfattas av FEI:s regelverk, trav- eller galopptävling eller i avelsvärdering eller bruksprov.
  3. Hästdjuret åtföljs av ett dokument som styrker kommande eller avslutat deltagande i en tävling, avelsvärdering eller bruksprov.
  4. Det får maximalt gå 10 dagar mellan inresa till och utresa från det land där tävlingen, avelsvärderingen eller bruksprovet äger rum.

Förflyttning av får, getter och grisar

45 § Det förflyttningsdokument som ska åtfölja får och getter enligt artikel 113.1 b och grisar enligt artikel 115 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 kan vid transport till slakteri utgöras av intransportsedlar godkända av Jordbruksverket.[31]

Förflyttning av nötkreatur och grisar till anläggning som omfattas av det svenska obligatoriska salmonellakontrollprogrammet

46 § Nötkreatur och grisar som inte omfattas av det svenska obligatoriska salmonellakontrollprogrammet eller ett likvärdigt program ska, för att få föras in bland andra djur på en anläggning som omfattas av det svenska programmet, hållas isolerade och under denna tid provtas med negativt resultat avseende förekomst av salmonella. Två omgångar träckprov ska tas med minst två veckors intervall. Om salmonella påvisas genom bakteriologisk odling får djuren inte tas ut ur isoleringen.

Bestämmelserna om isolering i första stycket gäller även om det inte finns några grisar eller nötkreatur i aktörens anläggning sedan tidigare.

Utformningen av isoleringen och provtagningen ska ske i enlighet med Jordbruksverkets anvisningar. Provtagningen ska utföras av veterinär som utses av Jordbruksverket.

Den veterinär som har anlitats för provtagningarna enligt tredje stycket ska skicka proverna till ett laboratorium för analys. Veterinären ska försäkra sig om att det labora­torium som utför analysen följer standarden EN ISO 6579-1 samt är ackrediterat för uppgiften i enlighet med samma standard.

Förflyttning av avelsmaterial och donatordjur

47 § Sändningar av sperma från får och getter som inte har samlats, bearbetats och lagrats i godkända anläggningar för avelsmaterial får i vissa fall och efter förhandsgodkännande flyttas till Sverige från andra medlemsstater. Detta framgår av artikel 13 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller godkännande av anläggningar för avelsmaterial och spårbarhets- och djurhälsokrav för förflyttning av avelsmaterial från vissa hållna landlevande djur inom unionen.[32]

En ansökan om att flytta sådana sändningar som avses i första stycket till Sverige ska göras till Jordbruksverket.[33] Ansökan ska innehålla information om aktuella aktörer samt en redogörelse för hur kraven i artikel 13 i den delegerade förordningen uppfylls.

48 § Ansökan om godkännande enligt artikel 19 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 om undantag från djurhälsokraven för nötkreatur, grisar, får, getter och hästdjur som är donatordjur och som avses förflyttas mellan spermasamlingsstationer ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla uppgifter om ursprunglig och mottagande spermasamlingsstation samt vilka djurslag som avses förflyttas. Om förflyttningen gäller donatorhästdjur ska ansökan även innehålla uppgift om hästarna har genomgått ett sådant testprogram som anges i artikel 19.1.[34]

49 § Det är tillåtet att utföra de laboratorietester i karantänsstall som anges i artikel 25 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686. I artikel 25.2 i samma förordning anges villkor för sådana tester. Aktörer som utnyttjar denna möjlighet ska ange detta i anläggningens standarddriftsrutiner som hänvisas till i artikel 3.1 b v i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/999.

50 § Ansökan om förhandsgodkännande av en sändning av avelsmaterial till en genbank i enlighet med artikel 45 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 ska göras till Jordbruksverket och ska innehålla

  1. uppgifter om avsändande och mottagande genbank samt om det avelsmaterial som omfattas av ansökan,
  2. en garanti från den aktör som driver den mottagande genbanken i Sverige att avelsmaterialet endast ska användas för ex situ-bevarande och hållbar användning av genetiska resurser från sådana hållna landlevande djur för vilka genbanken har inrättats, samt
  3. en beskrivning från den aktör som driver den mottagande genbanken hur den kan säkerställa att avelsmaterialet inte riskerar att sprida mul- och klövsjuka, infektion med boskapspest eller andra förtecknade sjukdomar.[35]

51 § Ansökan om undantag för förflyttning av avelsmaterial från Sverige till genbanker i en annan medlemsstat enligt artikel 45 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 ska göras till Jordbruksverket och ska innehålla

  1. uppgifter om avsändande och mottagande genbank samt om det avelsmaterial som omfattas av ansökan, och
  2. ett skriftligt förhandsgodkännande från destinationsmedlemsstatens behöriga myndighet, ställt till den aktör som driver den avsändande anläggningen, om att den myndigheten godtar sändningen av det i artikeln särskilt angivna avelsmaterialet.[36]


Särkilda bestämmelser om förflyttningar av djur och avelsmaterial för vetenskapliga ändamål

52 § Ansökan om tillstånd för förflyttningar för vetenskapliga ändamål av avelsmaterial till Sverige enligt artikel 165 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 och artikel 44.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla uppgifter om

  1. destination och ursprungsplats,
  2. det vetenskapliga ändamålet,
  3. riskreducerande åtgärder under förflyttning och på destinationen avseende de förtecknade sjukdomar som avses i artikel 9.1 d i förordning (EU) 2016/429,
  4. de medlemsstater genom vilka avelsmaterialet kommer att passera, samt
  5. ett säkerställande från den aktör som driver den destinationsanläggning som ska ta emot avelsmaterialet att denne endast kommer att använda avelsmaterialet för vetenskapliga ändamål under sådana förhållanden som förhindrar spridning av de förtecknade sjukdomar som avses i artikel 9.1 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429.[37]

Ansökan om undantag för förflyttning till en annan medlemsstat av sådant avelsmaterial som avses i första stycket enligt artikel 44.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 ska göras till Jordbruksverket. En sådan ansökan ska innehålla ett skriftligt förhandsgodkännande från den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten om att sändningen av avelsmaterial godtas.[38]

53 § Ansökan om tillstånd för förflyttning av hållna landlevande djur till Sverige för vetenskapliga ändamål i enlighet med artikel 138 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla uppgifter om

  1. destination och ursprungsplats,
  2. det vetenskapliga ändamålet,
  3. riskreducerande åtgärder under förflyttning och på destinationen avseende de förtecknade sjukdomar som avses i artikel 9.1 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429, och
  4. de medlemsstater genom vilka de landlevande djuren eller avelsmaterialet kommer att passera.[39]

Bestämmelser om rengöring och desinficering av transportmedel

54 § I artikel 4 b i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/688 ställs krav på att vissa transportmedel som används för transport av hållna landlevande djur eller kläckägg ska rengöras och desinficeras. Kraven gäller inte transporter

  1. inom en anläggning om
    1. de transporterade djuren hålls på anläggningen och transporten utförs av den aktör som driver anläggningen, och
    2. de transportmedel som används för transport av hållna landlevande djur rengörs och desinfekteras innan de lämnar anläggningen, eller
  2. mellan anläggningar inom Sverige om
    1. anläggningarna tillhör samma distributionskedja som har anmälts enligt 16 §, och
    2. de transportmedel som har använts för transport av hållna landlevande djur rengörs och desinfekteras i slutet av varje dag.

Införsel från tredjeland och export

55 § Allmänna krav för införsel till Europeiska unionen av djur och avelsmaterial från tredjeländer eller territorier finns i artikel 229 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429. För vissa arter och kategorier av djur samt visst avelsmaterial finns även krav angivna i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 av den 30 januari 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser för införsel till unionen samt förflyttning och hantering efter införsel av sändningar av vissa djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung.[40]

56 § Fjäderfä ska vid införsel till Sverige från tredjeländer eller territorier uppfylla kraven i 38–41 §§.

Identifieringsmärken

57 § Nötkreatur som förs in från tredjeländer eller territorier ska märkas med identifieringsmärken som innehåller den aktuella landskod som anges i bilaga 2 följt av de uppgifter som anges i 13 § första stycket 2 och 3. Den ursprungliga identitetsmärkningen får inte avlägsnas. Sambandet mellan den utländska och den svenska identiteten ska meddelas till Jordbruksverket.[41]

Får och getter som förs in från tredjeländer eller territorier ska märkas med identifieringsmärken som innehåller den aktuella landskoden som anges i bilaga 2 följt av de uppgifter som anges i 13 § första stycket 2. Den ursprungliga identitetsmärkningen får inte avlägsnas. Identiteten ska registreras i anläggningens journal så att sambandet mellan den utländska och den svenska identiteten framgår tydligt.[42]

58 § Grisar som förs in från tredjeländer eller territorier ska märkas med identifieringsmärken som innehåller den aktuella landskod som anges i bilaga 2. Den ursprungliga identitetsmärkningen får inte avlägsnas.

Identiteten ska registreras i anläggningens journal så att sambandet mellan den utländska och den svenska identiteten framgår tydligt. [43]

Införseltillstånd för vissa djur och visst avelsmaterial

59 § Vid införsel till Sverige från tredjeländer eller territorier av arter och kategorier av djur samt avelsmaterial som inte omfattas av regleringen i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 krävs införseltillstånd från Jordbruksverket. Jordbruksverkets kommer vid sin prövning att, om nödvändigt enligt artikel 230.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429, avgöra om sändningen kommer från ett sådant tredjeland eller territorium från vilket införsel till unionen ska tillåtas. Jordbruksverket kommer även att göra en riskvärdering varvid kraven i artikel 234.1 samt de faktorer som anges i artiklarna 235 och 236 kommer att beaktas. Tillstånd kan förenas med villkor.

Tillstånd krävs inte för hardjur, gnagare och för sådana djurarter som
regleras i 62 § dessa föreskrifter.

60 § En ansökan om införseltillstånd ska ha kommit in till Jordbruksverket senast 30 dagar före den planerade införseln och ska innehålla följande uppgifter:

  1. vilka djur eller vilket avelsmaterial ansökan avser,
  2. antal/mängd av djur eller avelsmaterial,
  3. de berörda djurens ålder och kön,
  4. djurens eller donatordjurens identifieringsmärke,
  5. de berörda djurens eller avelsmaterialets ursprung,
  6. typen av anläggning i fråga och typen av produktion på ursprungsplatsen och destinationen,
  7. avsändarlandet eller avsändarterritoriet,
  8. avsedd destination,
  9. den avsedda användningen av de berörda djuren eller avelsmaterialet,
  10. eventuella riskreducerande åtgärder som finns i de tredjeländer eller territorier som är ursprungs- eller transiteringsländer eller som kommer att vidtas efter de berörda djurens eller avelsmaterialets ankomst till Sverige, samt
  11. beräknat införseldatum och införselort.

61 § Avgift för ansökan om införseltillstånd ska betalas med 900 kronor. Avgiften ska betalas i samband med att ansökningen lämnas till Jordbruksverket. Om avgiften inte betalas tas ärendet inte upp till prövning.

62 § Utöver de krav som framgår av artikel 229 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 gäller följande för införsel av andra reptiler och groddjur än salamandrar till Sverige från tredjeländer eller territorier. Sådana djur får endast föras in till Sverige om;

  1. djuren är uppfödda och har sedan födseln hållits i fångenskap samt åtföljs av en försäkran från avsändaren som intygar att så är fallet,
  2. en officiell veterinär har utfört en klinisk besiktning av sändningen inom 24 timmar före tidpunkten för lastning för avsändande och därefter har utfärdat ett sådant djurhälsointyg som ska åtfölja sändningen i enlighet med artikel 237 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429, och
  3. det av djurhälsointyget framgår att djuren vid besiktningen inte uppvisade några sjukdomssymptom.

63 § Utöver de krav som framgår av artikel 229 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 gäller följande för införsel av sperma från hund till Sverige från tredjeländer eller territorier. Av det djurhälsointyg som ska åtfölja sändningen i enlighet med artikel 237 ska det, utöver de uppgifter som anges i artikel 238, framgå att

  1. hunden vid tillfället för spermainsamlingen har veterinärundersökts och därvid befunnits frisk och inte misstänks överföra någon smittsam sjukdom, och
  2. spermaförpackningen har förslutits av veterinär och märkts med hundens identitetsuppgifter såsom de anges i intyget (ID-nr eller signalement).

Införsel av hov- och klövdjur

64 § Enligt artikel 26 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 ska hov- och klövdjur förutom hästar som förs in för tävlingar, kapplöpningar och hästrelaterade kulturevenemang efter införsel till Sverige från tredjeländer eller territorier vistas på sin destinationsanläggning i minst 30 dagar efter ankomsten till anläggningen. Nötkreatur, får, getter, grisar, hjortdjur, kameldjur samt övriga hov- och klövdjur på destinationsanläggningen som har haft direkt eller indirekt kontakt med de införda djuren får inte förflyttas till en annan besättning inom landet förrän minst 30 dagar har passerat från införseltillfället.

65 § Ansökan om tillstånd för införsel från ett tredjeland av hov- och klövdjur avsedda för avgränsade anläggningar enligt artikel 28 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla uppgifter om

  1. vilken avgränsad anläggning sändningen kommer från,
  2. förflyttningen från den avgränsade ursprungsanläggningen till den avgränsade anläggningen i Sverige, och
  3. vilka åtgärder som kommer att vidtas för att säkerställa att sändningen inte utgör någon risk för Europeiska unionen.[44]

Jordbruksverket kan enligt artikel 31 i ovan angiven förordning tillåta undantag från vissa av de krav som anges i artikel 28. Vilka krav som i så fall ska vara uppfyllda anges i artikel 31 och 32.

Införsel av avelsmaterial

66 § Ansökan om att få ta in sändningar av sperma, oocyter och embryon från nötkreatur, grisar, får, getter och hästdjur från avgränsade anläggningar i tredjeländer eller territorier enligt artikel 95 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla uppgifter om

  1. vilken avgränsad anläggning sändningen kommer från och vilken avgränsad anläggning avelsmaterialet är avsett att transporteras till,
  2. vilka åtgärder som kommer att vidtas för att säkerställa att sändningen inte utgör någon risk för unionen, och
  3. hur kraven i artiklarna 95–97 kommer att uppfyllas.[45]

67 § Ansökan om att få ta in sändningar av sperma, oocyter och embryon från andra arter än nötkreatur, grisar, får, getter, hästdjur samt fjäderfä och fåglar i fångenskap från avgränsade anläggningar i enlighet med artikel 117 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla uppgifter om

  1. vilken avgränsad anläggning sändningen kommer från och vilken avgränsad anläggning avelsmaterialet är avsett att transporteras till,
  2. vilka åtgärder som kommer att vidtas för att säkerställa sändningen inte utgör någon risk för unionen, och
  3. hur kraven i artiklarna 117–119 kommer att uppfyllas.[46]

3 kap. vattenlevande djur

1 § Grundläggande bestämmelser för vattenlevande djur finns, förutom de som omnämns i 1 kap. 1 §, i

  1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung,[47]
  2. rådets förordning (EG) nr 708/2007 av den 11 juni 2007 om användning av främmande och lokalt frånvarande arter i vattenbruk,[48]
  3. fiskelag (1993:787) samt
  4. förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.

Förutsättningar för odlingstillstånd

2 § Odlingstillstånd får inte medges för odling i vattenområden med arter eller stammar av nationellt intresse.

3 § Odlingstillstånd får inte medges för flodkräfta (Astacus astacus) i ett vattenområde där kräftpest har förekommit under de senaste två åren.

4 § Tillstånd för odling av främmande arter får endast medges om odlingen ska bedrivas i en sluten vattenbruksanläggning samt i enlighet med tillämpliga regler i rådets förordning (EG) 708/2007.

Första stycket gäller inte sterila polyploida organismer eller arterna regnbåge (Oncorhynchus mykiss), bröding (Salvelinus alpinus x S. fontinalis), bäckröding (S. fontinalis), kanadaröding (S. namaycush), splejk (S. fontinalis × S. namaycush) och gräskarp (Ctenopharyngodon idella).

5 § Odlingstillstånd för lax (Salmo salar) i sötvattens- eller mynningsområde får bara medges för stam som härstammar från det avrinningsområde eller mynningsområde tillståndet ska gälla. Tillstånd som ska gälla i havet utanför ett mynningsområde får endast avse stam som härstammar från närmast liggande eller angränsande avrinningsområde.

6 § Odlingstillstånd för odling av laxartad fisk får inte medges för nyetablering av vattenbruksanläggning som har direkt kontakt med naturliga vatten i sötvattensområde där lax (S. salar) vandrar. Med sådant område avses allt vatten i ett vattendrag från och med mynningsområdet upp till det första definitiva vandringshindret. Nyetablering får inte heller ske i vattenområde varifrån vattenintag sker till odlings- eller avelsanläggning för lax (S. salar).

7 § Vattenbruksanläggningar med direkt kontakt till naturligt vatten, och som håller vattenlevande djur som kan rymma från en vattenbruksanläggning, ska för att få odlingstillstånd

  1. ha åtgärder för att motverka rymning och
  2. ha en skriftlig åtgärdsplan vid rymning.

Utmärkning av vattenbruksanläggningar

8 § Med hänsyn till sjösäkerheten kan vattenbruksanläggningar behöva märkas ut. Tillstånd för detta söks hos Transportstyrelsen enligt 3 kap. 2 § sjötrafikförordningen (1986:300).

Förutsättningar för registrering och godkännande av vattenbruksanläggningar

9 § Anmälan om registrering för att driva vattenbruksanläggningar enligt artikel 172 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ska göras till Jordbruksverket.[49]

En anmälan om registrering ska ha kommit in till Jordbruksverket senast 15 dagar innan verksamheten är planerad att påbörjas.

10 § Ansökan om godkännande för vissa typer av vattenbruksanläggningar enligt artikel 176 och 177 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ska göras till Jordbruksverket.[50]

En ansökan om godkännande ska ha kommit in till Jordbruksverket tre månader innan verksamheten är planerad att påbörjas.

Ansökan om undantag från kravet på godkännande av vattenbruksanläggningar enligt artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/691 av den 30 januari 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser för vattenbruksanläggningar och transportörer av vattenlevande djur[51] ska göras till Jordbruksverket.[52]

11 § Anmälan om registrering eller ansökan om godkännande ska utöver uppgifterna som krävs i artikel 172 och 180 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 och bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/691 innehålla:

  1. information om anmälan avser en ny ansökan eller ändring av befintliga uppgifter om registrering eller godkännande,
  2. kontaktperson och kontaktuppgifter, samt
  3. adress om annan än anläggningen.

12 § Ansökan om status som avgränsad anläggning enligt artikel 178 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ska göras till Jordbruksverket.[53]

En ansökan om godkännande ska ha kommit in till Jordbruksverket tre månader innan verksamheten är planerad att påbörjas.

13 § Ansökan om godkännande av karantänsanläggning av vattenlevande djur enligt artikel 176 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ska göras till Jordbruksverket.[54]

En ansökan om godkännande ska ha kommit in till Jordbruksverket tre månader innan verksamheten är planerad att påbörjas.

14 § Ansökan om godkännande av livsmedelsanläggningar för sjukdomskontroll av vattenlevande djur enligt artikel 179 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 och artikel 11 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/691 ska göras till Jordbruksverket.[55]

En ansökan om godkännande ska ha kommit in till Jordbruksverket tre månader innan verksamheten är planerad att påbörjas.

15 § Aktörer ska betala en avgift för anmälan enligt 9 § och för ansökan enligt 10 och 12–14 §§ enligt följande:

  1. Aktörer som har en eller en grupp av anläggningar registrerade hos Jordbruksverket ska betala en årlig avgift om 50 kronor för varje registrerad anläggning eller grupp av anläggningar.
  2. Avgift för ansökan om godkännande av en anläggning eller en grupp av anläggningar enligt 10 och 12–14 §§ ska betalas med 12 200 kronor.

Betalning enligt första stycket 2 ska ske till Jordbruksverket när ansökan ges in.[56] Om avgiften för en ansökan om godkännande av en anläggning eller en grupp av anläggningar inte betalas, tas ärendet inte upp till prövning.

Register över vattenbruksanläggningar

16 § Aktörer ska lämna följande uppgifter till registret som hålls av Jordbruksverket utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 172.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429:

  1. anläggningens vattenförsörjnings- och avloppssystem i tillämpliga fall, samt
  2. den period under vilken vattenbruksdjur hålls på vattenbruksanläggningen om den inte är permanent i drift, inklusive uppgifter om säsongsbunden drift eller drift vid särskilda tillfällen, i förekommande fall.[57]

Uppgifterna i första stycket ska lämnas samtidigt som uppgifterna lämnas enligt artikel 172.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429.

17 § Aktörer ska, vid ändringar på en vattenbruksanläggning, som medför att sådana uppgifter som anmälts inte längre kommer att vara fullständiga eller riktiga, komma in med information om ändringar till Jordbruksverket.[58] Detsamma gäller om verksamheten upphör.


Journalföring och spårbarhet

18 § Aktörer, som driver vattenbruksanläggningar som omfattas av registreringskravet i enlighet med artikel 173 eller kravet på godkännande i enlighet med artikel 181.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429, ska utöver journalföringskraven i artikel 186 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 och artiklarna 22–34 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/691 journalföra förflyttningar av vattenbruksdjur inom anläggningen.

19 § Skyldigheten att journalföra de uppgifter som anges i punkt 1 c, d och e i artikel 186 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ska inte gälla för vattenbruksanläggningar av följande typer:

  1. hobbyverksamhet med vattenlevande djur,
  2. zoobutiker med vattenlevande djur,
  3. akvarium som finns på restauranger och naturrum m.m. som har offentlig förevisning i enlighet med 3 kap. 6 § djurskyddsförordningen (2019:66),
  4. anläggningar som håller Garra rufa för behandling, samt
  5. extensiva dammar där vattenbruksdjur hålls för direkt användning som livsmedel eller för utsättning i naturen.

En förutsättning för att undantaget ska gälla är att vattenbruksanläggningar inte förflyttar vattenbruksdjur till eller från en annan medlemsstat eller tredjeland.

20 § Aktörer, inklusive transportörer, ska spara journaler i minst 5 år.

Förflyttningar mellan medlemsstater och mellan zoner eller anläggningskretsar inom Sverige

Åtgärder för att minimera att sjukdom sprids vid förflyttningar mellan anläggningar i Sverige

21 § Om smitta av annan sjukdom än förtecknad sjukdom[59] konstateras hos vattenlevande djur får djuren inte flyttas mellan anläggningar i Sverige utan att aktören har vidtagit de åtgärder som krävs för att sjukdomen inte ska spridas till andra vattenlevande djur. Detta gäller även vid misstanke om sjukdom.

Förflyttningar mellan medlemsstater och mellan zoner eller anläggningskretsar

22 § Enligt artikel 193.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 får den behöriga myndigheten på destinationen godkänna en ändring av användningen av vattenlevande djur till ett annat ändamål än det ursprungligen avsedda. Ansökan om godkännande ska göras till Jordbruksverket och ska innehålla uppgifter om:

  1. destination och ursprungsplats,
  2. art,
  3. vad avsikten var med användningen av de vattenlevande djuren innan flytt,
  4. vad avsikten är med användningen av de vattenlevande djuren efter flytt, samt
  5. de riskreducerande åtgärder som har vidtagits för att inte äventyra hälsostatusen hos de vattenlevande djuren på destinationen.[60]

En ansökan ska ha kommit in till Jordbruksverket senast 30 dagar innan planerad förflyttning.

Första stycket gäller inte vid förflyttning inom Sverige där syftet med användningen av vattenlevande djur ändras till att sättas ut i naturen.[61]

23 § Enligt artikel 198 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 får medlemsstaterna tillåta aktörerna att flytta vattenbruksdjur till en vattenbruks-anläggning i zoner eller anläggningskretsar för vilka ett utrotningsprogram har inrättats för kategori B- och C-sjukdom, från andra zoner eller anläggningskretsar för vilka ett sådant program också har inrättats för samma förtecknade sjukdomar. Ansökan om tillstånd ska göras till Jordbruksverket och ska innehålla uppgifter om

  1. destination och ursprungsplats,
  2. art, och
  3. de riskreducerande åtgärderna som är vidtagna för att inte äventyra hälsostatusen hos de vattenlevande djuren på destinationen.[62]

En ansökan ska ha kommit in till Jordbruksverket senast 30 dagar innan planerad förflyttning.

Om förflyttningen sker till en annan medlemsstat ska även dokumentation åtfölja ansökan som visar att de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten och i förekommande fall de medlemsstater genom vilka djuren passerar har gett sitt samtycke till denna förflyttning.

24 § Enligt artikel 201.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 får medlemsstaterna tillåta aktörerna att flytta levande vattenbruksdjur avsedda att användas som livsmedel till zoner eller anläggningskretsar för vilka ett utrotningsprogram har inrättats för kategori B- och C-sjukdom, från andra zoner eller anläggningskretsar för vilka ett sådant program också har inrättats för samma förtecknade sjukdomar.[63]

Ansökan om tillstånd ska göras till Jordbruksverket och ska innehålla uppgifter om:

  1. destination och ursprungsplats,
  2. art och
  3. de riskreducerande åtgärderna som är vidtagna för att inte äventyra hälsostatusen hos de vattenlevande djuren på destinationen.[64]

En ansökan ska ha kommit in till Jordbruksverket senast 30 dagar innan planerad förflyttning.

25 § Enligt artikel 204 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 får den behöriga myndigheten på destinationsorten, om den behöriga myndigheten på ursprungsorten samtycker, tillåta förflyttning av vattenlevande djur för vetenskapliga ändamål till sitt territorium även om dessa förflyttningar inte uppfyller kraven i avsnitten 1–3 (artiklarna 191–202), med undantag för artiklarna 191.1, 191.3, 192, 193 och 194. Ansökan om tillstånd ska göras till Jordbruksverket och ska innehålla uppgifter om:

  1. destination och ursprungsplats,
  2. art,
  3. de riskreducerande åtgärderna som ska vidtas och har vidtagits för att inte äventyra hälsostatusen hos de vattenlevande djuren under transporten och på destinationen avseende kategori D-sjukdomar, och
  4. de medlemsstater genom vilka de vattenlevande djuren kommer att passera.[65]

En ansökan ska ha kommit in till Jordbruksverket senast 30 dagar innan planerad förflyttning.

Särskilda bestämmelser avseende sjukdomar hos vattenlevande djur för vilka Sverige har vidtagit nationella åtgärder enligt artikel 226 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429

26 § Bestämmelserna i 27–32 §§ ska tillämpas i fråga om vårviremi hos karp (SVC), infektiös pankreasnekros (IPN) och renibakterios (BKD), vid införsel av vattenlevande djur och produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur, till de område i Sverige som framgår av bilagorna I och II i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/260 av den 11 februari 2021 om godkännande av nationella åtgärder för att begränsa effekterna av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur i enlighet med artikel 226.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 och om upphävande av kommissionens beslut 2010/221/EU.[66]

27 § Förflyttning av fisk från kustzon till inlandszon är förbjuden.

28 § Med undantag från 27 § får nybefruktad eller ögonpunktad rom från vildfångad laxartad fisk som har fångats eller sumpats i kustzon, nedanför vandringshinder för aktuell art, flyttas till kläckeri i inlandszon om:

  1. den vildfångade laxartade fisken genomgått provtagning enligt a och b nedan med negativt resultat:
    1. All fisk som används för romproduktion provtas med avseende på IPN genom organprovtagning. Maximal poolning 10 fiskar.
    2. All honfisk provtas individuellt för BKD genom organprovtagning. Om all fisk i odlingen kommer att planteras ut i kustområde kan provtagningsnivån för BKD reduceras till individuell provtagning av 50 procent av honfisken.
  2. rommen desinfekterats i buffrad jodoforlösning i minst 10 minuter och med minst 100 ppm fri jod, och
  3. kläckeriet som tar emot rommen, i avvaktan på ett negativt skriftligt provresultat enligt punkt 1, håller rommen i ett utrymme som är avskilt från annan verksamhet samt, om inte frånloppsvattnet mynnar i kustområde, låter desinfektera alternativt infiltrera det utgående vattnet så att det är fritt från smitta som kan överföras till vattenlevande djur.

29 § Med undantag från 27 § får tillstånd lämnas för ål av arten Anguilla anguilla som har genomgått provtagning avseende smittsam sjukdom enligt en metod som Jordbruksverket godkänt. Ål som har förts in i landet ska dessutom ha hållits i karantän på sätt som Jordbruksverket har godkänt.

30 § Vattenlevande djur av mottagliga arter enligt bilaga III i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/260 samt produkter av dessa får föras in i eller transiteras genom Sverige om de kommer från en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som förklarats fri från de aktuella sjukdomarna.

Sändningen ska åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlaga till djurhälsointyg i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2236 av den 16 december 2020 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429 och (EU) 2017/625 vad gäller förlagor till djurhälsointyg för införsel till unionen och förflyttningar inom unionen av sändningar av vattenlevande djur och av vissa produkter av animaliskt ursprung från vattenlevande djur samt officiellt intygande avseende sådana intyg, och om upphävande av förordning (EG) nr 1251/2008[67] och som i enlighet med artikel 13.2 c i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/990 av den 28 april 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller djurhälsokrav och krav avseende utfärdande av intyg för förflyttningar av vattenlevande djur och produkter av animaliskt ursprung från vattenlevande djur inom unionen[68] visar att nödvändiga hälsogarantier är uppfyllda.

31 § Införsel från en medlemsstat, zon eller anläggningskrets som inte förklarats sjukdomsfri enligt kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/260 får ske om

  1. avsändande anläggningen har genomgått minst två hälsoinspektioner per år under de senaste två åren,
  2. 30 stycken fiskar per avsändande anläggning har provtagits minst en gång per år för SVC, IPN och BKD,
  3. den senaste provtagningen har gjorts inom en och en halv månad innan införsel till Sverige, och
  4. samtliga provresultat enligt punkterna 2 och 3 har varit negativa.

Provtagning och diagnostik av SVC-virus ska ske i enlighet med kapitlet om SVC i OIE:s Manual of Diagnostic Tests for Aquatic Animals[69]. Provtagning och diagnostik av IPN-virus ska ske i enlighet med del II, kapitel 1, avsnitt 5 i bilaga VI i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status för vissa förtecknade sjukdomar och nya sjukdomar.[70] Provtagning och diagnostik av BKD-bakterien ska ske i enlighet med vetenskapligt vedertagen metodik som Jordbruksverket beslutat.

Proverna ska undersökas i ett laboratorium som använder de diagnosmetoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorium för den aktuella sjukdomen.

32 § Ingående vatten till avsändande anläggning ska, naturligt eller genom behandling, vara fritt från smitta som kan överföras till vattenlevande djur.

33 § Dokumentation som visar att villkoren i 31 och 32 §§ är uppfyllda ska följa sändningen samt visas upp vid kontroll.

34 § Enligt artikel 198 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 får medlemsstaterna tillåta aktörerna att flytta vattenbruksdjur för utsättning i naturen till zoner eller anläggningskretsar i en medlemsstat för vilka ett utrotningsprogram har inrättats för kategori B- och C-sjukdom, från andra zoner eller anläggningskretsar i en annan medlemsstat för vilka ett sådant program också har inrättats för samma förtecknade sjukdomar. Ansökan om tillstånd ska göras till Jordbruksverket och ska innehålla uppgifter om:

  1. destination och ursprungsplats,
  2. art, och
  3. de riskreducerande åtgärderna som är vidtagna för att inte äventyra hälsostatusen hos de vattenlevande djuren på destinationen.[71]

En ansökan ska ha kommit in till Jordbruksverket senast 30 dagar innan planerad förflyttning.

Vid förflyttning till en annan medlemsstat ska även dokumentation åtföljas ansökan där de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten och, i förekommande fall, de medlemsstater genom vilka djuren passerar, har gett sitt samtycke till denna förflyttning.

35 § Vid förflyttning av vattenlevande djur som ska sättas ut i naturen i Sverige måste dessa härröra från en medlemsstat som förklarats sjukdomsfri i enlighet med artikel 36.1 eller artikel 37.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 när det gäller de sjukdomar i kategori B och C i samma förordning för vilka den art av vattenlevande djur som ska flyttas är en förtecknad art, oavsett hälsostatusen i det område där de vattenlevande djuren ska sättas ut i naturen.

36 § Aktörer som ska sätta ut vattenlevande djur i naturen i Sverige ska söka tillstånd hos länsstyrelsen enligt 2 kap. 16 § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.

Införsel av vattenlevande djur till Sverige från tredjeland

Särskilda bestämmelser avseende sjukdomar hos vattenlevande djur för vilka Sverige har vidtagit nationella åtgärder enligt artikel 226 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429

37 § Bestämmelserna i 38–44 §§ ska tillämpas i fråga om vårviremi hos karp (SVC), infektiös pankreasnekros (IPN) och renibakterios (BKD) vid införsel av vattenlevande djur och produkter av animaliskt ursprung från andra vattenlevande djur än levande vattenlevande djur till de område i Sverige som framgår av bilagorna I och II i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/260.

38 § Vattenlevande djur av mottagliga arter enligt bilaga XXIX i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 av den 30 januari 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser för införsel till unionen samt förflyttning och hantering efter införsel av sändningar av vissa djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung[72] inklusive regnbåge (Oncorhynchus mykiss) för IPN samt produkter av dessa får föras in i eller transiteras genom Sverige om de kommer från ett sjukdomsfritt tredjeland, territorium, zon eller anläggningskrets däri. Dessutom ska kraven i artiklarna 166–174 och 176 i samma förordning vara uppfyllda.

Sändningen ska åtföljas av ett djurhälsointyg som utfärdats i enlighet med förlaga till djurhälsointyg i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2236 och som visar att djurhälsokraven är uppfyllda.

39 § Införsel av vattenlevande djur av mottagliga arter enligt bilaga XXIX i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 inklusive regnbåge (Oncorhynchus mykiss) för IPN samt produkter av dessa från ett tredjeland eller territorium eller zon eller anläggningskrets däri som inte är fritt från SVC, IPN och BKD får ske om kraven i artiklarna 166–174 och 176 samma förordning är uppfyllda och sändningen uppfyller villkoren i 40–44 §§.

40 § Djuren ska komma från en anläggning i avsändarlandet där

  1. avsändande anläggning har genomgått minst två hälsoinspektioner per år under de senaste två åren,
  2. 30 stycken fiskar per avsändande anläggning har provtagits minst en gång per år för SVC, IPN och BKD,
  3. den senaste provtagningen har gjorts inom en och en halv månad innan införsel till Sverige och
  4. samtliga provresultat enligt punkterna 2 och 3 har varit negativa.

Provtagning och diagnostik av SVC-virus ska ske i enlighet med kapitlet om SVC i OIE:s Manual of Diagnostic Tests for Aquatic Animals. Provtagning och diagnostik av IPN-virus ska ske i enlighet med del II kapitel 1 avsnitt 5 i bilaga VI i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689. Provtagning och diagnostik av BKD-bakterien ska ske i enlighet med vetenskapligt vedertagen metodik som Jordbruksverket beslutat.

Proverna ska undersökas i ett laboratorium som använder de diagnosmetoder och förfaranden som godkänts av Europeiska unionens referenslaboratorium för den aktuella sjukdomen.

41 § Ingående vatten till anläggningen i avsändarlandet som djuren kommer från ska, naturligt eller genom behandling, vara fritt från smitta som kan överföras till vattenlevande djur.

42 § Vattenlevande djur som ska förflyttas får inte ha vaccinerats mot de sjukdomar som avses i 37 §.

43 § Det ska finnas naturliga eller konstgjorda barriärer mot närliggande vattendrag som hindrar vattenlevande djur från att komma in i eller lämna den avsändande anläggningen, inbegripet åtgärder mot översvämning eller infiltration av vatten från närliggande vattendrag.

44 § Dokumentation som visar att villkoren 39-43 §§ är uppfyllda ska följa sändningen samt visas upp vid kontroll.

4 kap. sällskapsdjur

Allmänna bestämmelser

1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om förflyttningar utan kommersiellt syfte av sällskapsdjur från Europeiska unionen, tredjeländer eller territorier till Sverige såsom dessa definieras i artikel 4.11 och 4.14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429. Tillämpliga bestämmelser finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013 om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om upphävande av förordning (EG) nr 998/2003[73]. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 kompletteras av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 577/2013 av den 28 juni 2013 om förlagan till identitetshandlingar för förflyttningar av hundar, katter och illrar utan kommersiellt syfte, utformning och språk för de förklaringar som visar att vissa villkor som fastställs i Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 uppfyllts[74]. Dessa föreskrifter kompletterar nämnda EU-förordningar.

Bestämmelser om införsel och förflyttning av djur som inte omfattas av detta kapitel finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429, till denna förordning antagna genomförandeförordningar och delegerade förordningar samt i nationella bestämmelser som kompletterar nämnda förordningar.

Införselorter

2 § Införsel av sällskapsdjur från andra tredjeländer och territorier än de som anges i del 1 i bilaga II till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 577/2013 får endast ske via flygplatserna Stockholm-Arlanda och Göteborg-Landvetter.

Jordbruksverket kan enligt artikel 10.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 bevilja undantag från kravet på införsel via Stockholm-Arlanda eller Göteborg-Landvetter enligt första stycket för registrerade militär-, sök- och räddningshundar. För att få ett sådant undantag ska ägaren eller en auktoriserad person sända en skriftlig ansökan om undantag till Jordbruksverket där hundens identitetsnummer och önskad införselort ska anges. Ansökan ska vara Jordbruksverket tillhanda minst fem arbetsdagar innan djuren ska föras in.

Hantering av dokument

3 § Införselhandlingar ska sparas i sex månader efter införseltillfället och kunna uppvisas i original vid offentlig kontroll.

Villkor för införsel av hundar, katter och illrar från Norge

4 § Hundar, katter och illrar får föras in till Sverige från Norge under förutsättning att

  1. de är identitetsmärkta enligt artikel 17.1 i rådets förordning (EU) nr 576/2013,
  2. de har ett pass enligt artikel 6 d som har utfärdats i enlighet med artikel 22 i rådets förordning (EU) nr 576/2013, och
  3. de inte har förts in till Norge i strid med norsk lagstiftning.

Villkor för förflyttning och införsel av andra sällskapsdjur än hund, katt och iller

Förflyttning och införsel av fåglar

5 § Högst fem fåglar får föras in som sällskapsdjur till Sverige från andra medlemsstater, Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Liechtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz eller Vatikanstaten.

Vid införsel av fler än fem fåglar från sådana länder som anges i första stycket ska bestämmelserna i del IV och V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 samt underakter till denna tillämpas.

Högst fem fåglar från andra länder än de som anges i första stycket får föras in till Sverige under förutsättning att

  1. fåglarna kommer från ett land som är medlem i OIE och som tillhör en av de regionkommittéer som förtecknas i del A i bilaga I i kommissionens beslut 2007/25/EG av den 22 december 2006 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa och förflyttning av sällskapsfåglar som åtföljer sin ägare till gemenskapen[75], eller
  2. fåglarna kommer från ett land som är medlem i OIE och som tillhör en av de regionalkommittéer som förtecknas i del B i bilaga I i samma beslut, på villkor att fåglarna
    1. har hållits isolerade i 30 dagar före exporten på avreseorten i ett tredjeland som förtecknas i del 1 i bilaga I eller del 1 i bilaga II till kommissionens förordning (EU) nr 206/2010 av den 12 mars 2010 om fastställande av förteckningar över tredjeländer, områden eller delar därav från vilka det är tillåtet att föra in vissa djur och färskt kött till Europeiska unionen samt kraven för veterinärintyg[76],
    2. hålls i karantän i 30 dagar efter importen på anläggningar som godkänts i enlighet med artikel 6 första stycket i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 139/2013 av den 7 januari 2013 om djurhälsokrav för import av vissa fåglar till unionen och villkoren för karantän för denna import[77],
    3. har vaccinerats mot aviär influensa av subtyperna H5 och H7 och omvaccinerats minst en gång de senaste sex månaderna och inte senare än 60 dagar före avsändningen från tredjelandet; det eller de vaccin som använts ska ha godkänts för arten i fråga i enlighet med tillverkarens anvisningar, eller
    4. har hållits isolerade i minst tio dagar före exporten och har genomgått ett test för påvisande av H5- och H7-antigen eller H5- och H7-genom av aviär influensa, i enlighet med kapitlet om aviär influensa i OIE:s Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals, på ett prov som tagits tidigast den tredje dagen av isoleringen, och
    5. förflyttas till ett hushåll eller en annan bostad inom unionen och under 30 dagar efter införseln till unionen inte får tas in till föreställningar, mässor, utställningar eller andra platser där fåglar samlas, med undantag av förflyttningar till en godkänd karantänanläggning efter den import till unionen som avses i punkt b.
  3. sändningen åtföljs av ett hälsointyg utfärdat av en officiell veterinär i enlighet med bilaga II i kommissionens beslut 2007/25/EG och
  4. veterinärintyget har kompletterats med en försäkran från ägaren eller dennes ombud i enlighet med bilaga III i kommissionens beslut 2007/25/EG.

Förflyttning och införsel av gnagare

6 § Högst fem gnagare får föras in till Sverige från andra medlemsstater, tredjeländer eller territorier under förutsättning att de är uppfödda i och sedan födseln hållits i fångenskap.

Vid införsel av fler än fem gnagare ska bestämmelserna i del IV och V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 samt underakter till denna tillämpas.

Förflyttning och införsel av kaniner

7 § Högst fem kaniner får föras in till Sverige från andra medlemsstater, tredjeländer eller territorier, under förutsättning att de är uppfödda i och sedan födseln hållits i fångenskap.

När fler än fem kaniner förs in ska bestämmelserna i del IV och V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 samt underakter till denna tillämpas.

Förflyttning och införsel av kräldjur och groddjur

8 § Högst fem groddjur och kräldjur får föras in till Sverige från andra medlemsstater, tredjeländer eller territorier, under förutsättning att djuren är uppfödda i och sedan födseln hållits i fångenskap.

När fler än fem groddjur och kräldjur förs in ska bestämmelserna i del IV och V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 samt underakter till denna tillämpas.

Förflyttning och införsel av ryggradslösa djur

9 § Ryggradslösa djur får föras in till Sverige som sällskapsdjur från andra medlemsstater, tredjeländer eller territorier.

Förflyttning och införsel av vattenlevande prydnadsdjur

10 § Vattenlevande prydnadsdjur får föras in till Sverige som sällskapsdjur från andra medlemsstater, tredjeländer eller territorier under förutsättning att

  1. djuren endast används i icke-kommersiella akvarier utan kontakt med naturliga vattendrag,
  2. djuren inte tillhör en förtecknad art för en förtecknad sjukdom som avses i artikel 9.1 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 eller en art för vilken Sverige har vidtagit nationella åtgärder enligt artikel 226 i samma förordning,
  3. djuren inte har visat några symtom på sjukdom och det inte har förekommit någon onormal dödlighet vars orsak inte har kunnat fastställas i avsändaranläggningen eller i livsmiljön djuren kommer ifrån de senaste 72 timmarna före avsändning och
  4. alla nödvändiga åtgärder vidtas för att se till att djuren transporteras direkt från ursprungsplatsen till den slutliga destinationen.

Införsel eller förflyttning av vattenlevande prydnadsdjur som sällskapsdjur och som inte uppfyller kraven i första stycket 2 får ske om följande krav är uppfyllda:

  1. djurägaren vidtar förebyggande åtgärder för att säkerställa att införseln eller förflyttningen av de vattenlevande prydnadsdjuren inte utgör en risk för att förtecknade sjukdomar som avses i artikel 9.1 d, nya sjukdomar och sjukdomar för vilken Sverige har vidtagit nationella åtgärder enligt artikel 226 i Europaparlamentets och rådets förordning förordning (EU) nr 2016/429 sprids till vattenlevande djur på destinationen,
  2. djuren transporteras på ett sådant sätt att transporten inte orsakar potentiell spridning av förtecknade sjukdomar som avses i artikel 9.1 d under transporten och på destinationen, och
  3. när det gäller införsel från ett tredjeland eller territorium, att djuren kommer från ett land som uppfyller kraven för införsel av vattenlevande djur i enlighet med artikel 170 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2020/692.

5 kap. ÖVriga bestämmelser

1 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i 2 kap. 3–7, 12–15, 23 och 59–64 §§, 3 kap. 9–14, 18, 20, 21–27, 31–35 och 37–44 §§ samt bestämmelserna i 4 kap. 6–8 och 10 §§.

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket besluta att en lägre avgift ska betalas än den som anges i 2 kap. 11 § och 3 kap. 15 § första stycket 2.

Om särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen medge undantag från bestämmelserna i 3 kap. 1–6 §§.


Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning träder i kraft den 21 april 2021. Det allmänna rådet ska börja gälla samma dag.

  1. Anläggningar och aktörer som har tillstånd enligt 2 kap. 16 § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen före den 21 april 2021 ska anses vara registrerade respektive godkända i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”).
  2. Anläggningar som är godkända enligt 2 § förordningen (2009:251) om bearbetningsanläggningar för vattenbruksdjur före den 21 april 2021 ska anses vara godkända i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”).
  3. Genom författningen upphävs
    1. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:24) om införsel av vissa djur samt sperma, ägg och embryon från vissa djur (saknr. J 11),
    2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:42) om djurhälsoregler för import och transitering av vissa levande hov- och klövdjur (saknr. J 11a),
    3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:49) om införsel av sällskapsdjur och hund- och kattsperma samt hundar, katter och illrar avsedda för handel (saknr. J 13),
    4. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2018:42) om införsel av hästdjur (saknr. J 17),
    5. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:70) om införsel av nötkreatur och svin (saknr. J 18),
    6. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:224) om införsel av får och getter ( J 20),
    7. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:67) om införsel av embryon och sperma från nötkreatur samt sperma från gris (saknr. J 21),
    8. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:223) om införsel av fjäderfä och kläckägg (saknr. J 22),
    9. Lantbruksstyrelsens kungörelse med anvisningar för fjäderfäkarantän (LSFS 1980:8) (saknr. J 27),
    10. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:25) om veterinära kontroller m.m. vid handel med länder som ingår i Europeiska unionen (EU) (saknr. J 29),
    11. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:19) om in- och utförsel av produkter av animaliskt ursprung och andra produkter som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur (saknr. J 30),
    12. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:134) om veterinära kontroller av levande djur som förs in från tredje land till Europeiska unionen (EU), och Norge (saknr. J 34),
    13. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:135) om veterinära kontroller av produkter som förs in från tredje land till Europeiska unionen (EU), Andorra, Färöarna och Norge och, vad avser fiskprodukter, Island (saknr. J 35),
    14. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:19) om avgifter för handläggning av ärenden enligt förordningen (1994:1830) om införsel av levande djur m.m (saknr. J 50),
    15. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:93) om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (saknr. J 65),
    16. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2018:41) om utförsel av hästdjur till länder som ingår i Europeiska unionen (EU), Andorra, Färöarna samt Norge (saknr. J 131),
    17. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:70) om utförsel av vissa djur samt sperma, ägg och embryon från vissa djur till länder inom Europeiska unionen (EU) samt till länder som har införlivat EU:s veterinära lagstiftning (saknr. J 133),
    18. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:77) om utförsel av nötkreatur och gris till länder som ingår i Europeiska unionen (EU) samt till Andorra, Färöarna och Norge (saknr. J136),
    19. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:8) om utförsel av får och getter till länder som ingår i Europeiska unionen (EU) och till Norge (saknr. J 137),
    20. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:68) om utförsel av embryon och sperma från nötkreatur samt sperma från gristill länder som ingår i Europeiska unionen (EU) och till Andorra, Färöarna, Norge samt Schweiz (saknr. J 138),
    21. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:27) om utförsel av fjäderfä och kläckägg till länder som ingår i Europeiska unionen (EU), Andorra, Färöarna, Norge och Schweiz samt till tredje land (saknr. J 139),
    22. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:13) om märkning och registrering av svin (saknr. K 28),
    23. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:14) om märkning och registrering av får och getter, (saknr. K29),
    24. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:12) om märkning och registrering av nötkreatur (saknr. K30),
    25. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2006:11) om registrering av anläggningar med fjäderfän,
    26. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:4) om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk, samtliga paragrafer förutom 3 kap. 1–5 §§ (saknr. K 41), samt
  • Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:71) om utförsel av vattenbruksdjur till länder inom Europeiska unionen (EU) samt till Island och Norge (saknr. J 135).


CHRISTINA NORDIN



Gunnar Palmqvist


(Djuravdelningen)


Bilaga 1

Raslista

Kod

Ras

Kod

Ras

01

SRB (Svensk röd & vit boskap)

31

Brown Swiss

02

SLB (Svensk låglands boskap)

32

Texas Longhorn

03

SKB (Svensk kullig boskap)

33

Salers

04

SJB (Svensk Jersey boskap)

34

Bazadaise

05

SAB (Svensk Ayrshire boskap)

35

Murray Grey

06

RB (Röd dansk boskap)

36

Stabiliser

08

Hereford

37

Guernsey

09

Charolais

38

Lakenvelder

11

Aberdeen Angus

39

Australian Lowline

12

Limousin

40

Rödkulla

14

Simmental

41

Fjällko

16

Highland Cattle

42

Väneko

17

Belted Galloway

43

Bohuskulla

18

Blonde d’Aquitaine

44

Ringamålako

19

Dexter

50

Telemarkfe

20

Galloway

51

Vestlandsk fjordfe

21

Tiroler Grauvieh

52

Dølafe

22

Piemontese

53

Pinzgauer

23

Belgisk blå och vit boskap

54

Finsk boskap

24

Gelbvieh

55

Pustertaler

25

Chianina

90

Bison bison (amerikansk bison)

26

South Devon

91

Bubalus bubalus (buffel, vattenbuffel)

27

Montbéliard

92

Zebu

28

Fleckvie

93

Jak

29

Wagyu

99

Korsning / obestämbar ras

30

Dansk Korthorn




Bilaga 2

KODER SOM ANVÄNDS VID IDENTIFIERING OCH REGISTRERING AV DJUR

Kod

Land

Kod

Land

SE 000001

Island

SE 000031

Malta

SE 000002

Norge

SE 000032

Serbien

SE 000003

Finland

SE 000033

Rumänien

SE 000004

Danmark

SE 000034

Bulgarien

SE 000006

Nederländerna

SE 000035

Montenegro

SE 000007

Belgien

SE 000040

USA

SE 000008

Luxemburg

SE 000041

Kanada

SE 000009

Tyskland

SE 000050

Jordanien

SE 000011

Frankrike

SE 000051

Kroatien

SE 000013

Spanien

SE 000052

Ryssland

SE 000014

Portugal

SE 000053

Vitryssland

SE 000015

Italien

SE 000054

Turkiet

SE 000016

Schweiz

SE 000055

Bosnien och Hercegovina

SE 000017

Österrike

SE 000056

Pakistan

SE 000018

Grekland

SE 000060

Australien

SE 000019

Irland

SE 000061

Nya Zeeland

SE 000020

Storbritannien

SE 000080

Sydkorea

SE 000021

Polen

SE 000081

Malaysia

SE 000022

Estland

SE 000082

Japan

SE 000023

Lettland



SE 000024

Litauen



SE 000025

Ungern



SE 000026

Tjeckien



SE 000027

Slovakien



SE 000028

Slovenien



SE 000029

Cypern




Bilaga 3

PROVTAGNING AVSEENDE SALMONELLA AV DAGGAMLA KYCKLINGAR, AVELSFJÄDERFÄ SAMT FJÄDERFÄN AVSEDDA FÖR SLAKT

Provtagningen ska omfatta samtliga serotyper av salmonella.

Kycklingar för uppfödning av avelsfjäderfä ska provtas åtminstone vid fyra veckors ålder och vad gäller kycklingar avsedda för äggproduktion två veckor före värpstart.

Avelsfjäderfä ska provtas minst varannan vecka under värpperioden.

Provtagningsmetod för kycklingar för uppfödning av avelsfjäderfä och fjäderfän avsedda för slakt

Provtagningen ska bestå av ett samlingsprov som utgörs av enskilda träckprover som vart och ett väger minst ett gram. Dessa ska tas slumpmässigt på flera platser där djuren hålls eller om djuren har tillgång till flera byggnader inom samma anläggning ska prov tas från varje grupp av byggnader där de hålls.

Antal platser där enskilda träckprover ska tas ut till ett samlingsprov framgår av
tabell 1.

TABELL 1

Antal djur per djurutrymme

Antal träckprov per djurutrymme eller grupp av byggnader inom anläggningen

1-24

(samma som antalet djur dock högst 20)

25-29

20

30-39

25

40-49

30

50-59

35

60-89

40

90-199

50

200-499

55

500 eller fler

60


Provtagningsmetod för avelsfjäderfä

I avelsbesättningar, vars ägg kläcks vid ett kläckeri med en sammanlagd kläckningskapacitet som är mindre än 1 000 ägg, ska proven tas inom anläggningen. Provtagningen ska bestå av ett samlingsprov som utgörs av enskilda träckprover som vart och ett väger minst ett gram. Dessa ska tas slumpmässigt på flera platser där djuren hålls eller om djuren har tillgång till flera byggnader inom samma anläggning ska prov tas från varje grupp av byggnader där de hålls. Det antal platser där enskilda träckprover ska tas ut till ett samlingsprov framgår av tabell 1.

I avelsbesättningar, vars ägg har kläckts vid ett kläckeri med en sammanlagd kläckningskapacitet av mer än 1 000 ägg, ska provtagning ske vid kläckeriet och de ska från varje avelsbesättning bestå av:

  1. från varje avelsflock ska samlingsprov tas bestående av mekonium från 250 kycklingar som har kläckts från ägg som har levererats till kläckeriet, eller
  2. från varje avelsflock ska prover tas av kroppar från 50 kycklingar som har dött före kläckningen eller som har kläckts från ägg som levererats till kläckeriet.

Provtagning enligt punkt a-b ska även ske från avelsbesättningar som består av mindre än 250 fåglar vars ägg har kläckts i kläckerier med en sammanlagd kapacitet av mer än 1 000 ägg.

Var åttonde vecka ska provtagningen ersättas med officiell provtagning.

Mikrobiologisk undersökning

Den mikrobiologiska undersökningen ska omfatta samtliga salmonellaserotyper och ska utföras enligt Internationella standardiseringsorganisationens standardmetod ISO 6579, eller med den metod som beskrivs av Nordisk Metodikkommitté för Livsmedel (NMKL-metod nr 71).

Om medlemsstaterna är oeniga om analysresultaten ska Internationella Standardiseringsorganisationens standardmetod ISO 6579 anses vara referensmetod.


Bilaga 4

PROVTAGNING AVSEENDE VÄRPHÖNS

Provtagningen ska omfatta följande invasiva serotyper:

  1. Salmonella gallinarum
  2. Salmonella pullorum
  3. Salmonella enteritidis
  4. Salmonella berta
  5. Salmonella typhimurium
  6. Salmonella thompson
  7. Salmonella infantis

Provtagningsmetod för värphöns

Provtagningen ska bestå av ett samlingsprov som utgörs av enskilda träckprover som vart och ett väger minst ett gram. Dessa ska tas slumpmässigt på flera platser där djuren hålls eller om djuren har tillgång till flera byggnader inom samma anläggning ska prov tas från varje grupp av byggnader där de hålls.

Antalet prov ska med en tillförlitlighet på 95 % möjliggöra att en salmonellaförekomst på 5 % upptäcks.

Mikrobiologisk undersökning

Den mikrobiologiska undersökningen ska utföras enligt Internationella standardiseringsorganisationens standardmetod ISO 6579, eller med den metod som beskrivs av Nordisk Metodikkommitté för Livsmedel (NMKL-metod nr 71).

Om medlemsstaterna är oeniga om analysresultaten ska Internationella Standardiseringsorganisationens standardmetod ISO 6579 anses vara referensmetod.

[1] Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informations­förfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1, Celex 32015L1535). De föreskrifter som har anmälts är 1 kap. 2 § i den del definitionerna rör vattenlevande djur, 2 kap. 59–64 §§, 3 kap. 2–7, 21, 26–33, 37–44 §§, samt 5 kap. 1 § såvitt gäller bestämmelserna i 2 kap. 59–64 §§.

[2] EUT L 84, 31.3.2016, s. 1 (Celex 32016R0429).

[3] EUT L 168, 28.6.2007, s. 1 (Celex 32007R0708).

[4] EUT L 314, 5.12.2019, s. 115 (Celex 32019R2035).

[5] Mer information om hur en anmälan om registering ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[6] Mer information om hur resultatet av sammanräkningen ska meddelas finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[7] Mer information om hur anmälan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[8] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[9] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[10] EUT L 221, 10.7.2020, s. 99 (Celex 32020R0999).

[11] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[12] Mer information om hur betalning ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[13] EUT L 104, 25.3.2021, s. 39 (Celex 32021R0520).

[14] Mer information om hur sambandet meddelas finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[15] Mer information om hur anmälan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[16] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[17] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[18] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[19] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[20] EUT L 171, 29.6.2016, s. 66 (Celex 32016R1012).

[21] EUT L 3, 5.1.2005, s. 1 (Celex 32005R0001).

[22] Mer information om hur rapportering ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[23] Mer information om hur rapportering ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[24] EUT L 228, 12.09.2003, s 29 (Celex 32003D0644).

[25] EUT L 72, 11.3.2004, s. 86 (Celex 32004D0235).

[26] Jämför artikel 273 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429.

[27] EUT L 243, 11.10.1995, s. 25 (Celex 31995D0410).

[28] Jämför artikel 273 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429.

[29] EUT L 174, 3.6.2020, s. 140 (Celex 32020R0688).

[30] Mer information om hur en anmälan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[31] Mer information om mallen för förflyttningsdokument finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[32] EUT L 174, 3.6.2020, s. 1 (Celex 32020R0686).

[33] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[34] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[35] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[36] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[37] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[38] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[39] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[40] EUT L 174, 3.6.2020, s. 379 (Celex 32020R0692).

[41] Mer information om hur sambandet meddelas finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[42] Mer information om hur sambandet meddelas finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[43] Mer information om hur sambandet meddelas finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[44] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[45] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[46] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[47] EUT L 139, 30.4.2004, s. 55 (Celex 32004R0853).

[48] EUT L 168, 28.6.2007, s. 1 (Celex 32007R0708).

[49] Mer information om hur anmälan om registrering ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[50] Mer information om hur ansökan om godkännande ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[51] EUT L 174, 3.6.2020, s. 345 (Celex 32020R0691).

[52] Mer information om hur ansökan om undantag ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[53] Mer information om hur ansökan om status som avgränsad anläggning ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[54] Mer information om hur ansökan om godkännande ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[55] Mer information om hur ansökan om godkännande ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[56] Mer information om hur betalning ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[57] Mer information om hur uppgifter lämnas finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[58] Mer information om hur information lämnas finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[59] Förtecknade sjukdomar hos vattenlevande djur finns i bilaga II i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1629 av den 25 juli 2018 om ändring av förteckningen över sjukdomar i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429.

[60] Mer information om hur en ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[61] Utsättning av vattenlevande djur i naturen regleras av Havs- och vattenmyndigheten.

[62] Mer information om hur ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[63] Förtecknade sjukdomar hos vattenlevande djur finns i bilaga II i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1629 av den 25 juli 2018 om ändring av förteckningen över sjukdomar i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429.

[64] Mer information om hur en ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[65] Mer information om hur en ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[66] EUT L 59, 19.2.2021, s. 1 (Celex 32021D0260).

[67] EUT L 442, 30.12.2020, s. 410 (Celex 32020R2236).

[68] EUT L 221, 10.7.2020, s. 42 (Celex 32020R0990).

[69] OIE:s Manual of Diagnostic Tests for Aquatic Animlas finns publicerad på OIE:s webbplats www.oie.int.

[70] EUT L 174, 3.6.2020, s. 211 (Celex 32020R0689).

[71] Mer information om hur en ansökan ska göras finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

[72] EUT L 174, 3.6.2020, s. 379 (Celex 32020R0692).

[73] EUT L 178, 28.6.2013, s. 1 (Celex 32013R0576).

[74] EUT L 178, 28.6.2013, s. 109 (Celex 32013R0577).

[75] EUT L 8, 13.1.2007, s. 29 (Celex 32007D0025).

[76] EUT L 73, 20.3.2010, s. 1 (Celex 32010R0206)

[77] EUT L 47, 20.2.2013, s. 1 (Celex 32013R0139).

Senast uppdaterad: 2021-04-20