Jordbruksverkets beredskap
Jordbruksverket är en beredskapsmyndighet och en del av Sveriges civila försvar. Det innebär att vi, tillsammans med andra myndigheter och aktörer, ska planera för fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Vid fredstida kriser har vi ett särskilt ansvar inom tre områden: allvarliga smittsamma djursjukdomar, osäkert djurfoder och angrepp på växter från så kallade karantänskadegörare.
Vårt ansvar som beredskapsmyndighet
En beredskapsmyndighet är en myndighet med särskild betydelse för samhällets civila försvar. Som beredskapsmyndighet ska vi ha särskilt god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter och hantera fredstida krissituationer. Vi ska också ha förmåga att genomföra våra uppgifter vid höjd beredskap. Höjd beredskap är något som regeringen kan besluta om, om det utbryter krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i övrigt i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet.
Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska vi på Jordbruksverket fortsätta med vårt arbete och fokusera på samhällsviktig verksamhet av särskild vikt för totalförsvaret.
Vår samhällsviktiga verksamhet
Vi har identifierat vilka delar av vår verksamhet som är samhällsviktig, det vill säga den verksamhet som är avgörande för att vårt samhälle ska fortsätta fungera i kris eller krig. Det innebär inte att övrig verksamhet är oviktig. Men det innebär att vi ska prioritera den samhällsviktiga verksamheten om vi hamnar i ett läge där vi måste prioritera. I en sådan situation kan det också bli nödvändigt att göra prioriteringar inom den samhällsviktiga verksamheten.
Jordbruksverkets samhällsviktiga verksamhet är att
- bidra till att upprätthålla vegetabilieproduktionen, genom att exempelvis förebygga och hantera växtskadegörare och säkerställa tillgång till friskt och sunt utsäde.
- bidra till att upprätthålla export av varor, genom att förebygga och hantera växtskadegörare på skog.
- bidra till fortsatt primärproduktion, beredning och tillverkning av livsmedel, genom att utforma, hantera rapportera och betala ut både nationella stöd och EU-stöd.
- bidra till att upprätthålla animalieproduktionen och att tjänstedjur kan utföra sina uppgifter, genom att exempelvis upprätthålla djurskydd och djursjukvård och förebygga och hantera utbrott av smittsamma djursjukdomar.
- bidra till att förebygga och minimera spridningen av smittsamma djursjukdomar till människor, genom att förebygga utbrott av smittsamma djursjukdomar som kan spridas till människor och hantera utbrott av smittsamma djursjukdomar som kan vara skadliga för människor.
Vårt ansvar i en fredstida kris
Jordbruksverket har ett särskilt ansvar för fredstida krissituationer inom tre områden: allvarliga smittsamma djursjukdomar, osäkert djurfoder och angrepp på växter från så kallade karantänskadegörare.
Vid andra fredstida kriser som kan påverka lantbruket ska vi utfärda rekommendationer och ge råd. Det gäller till exempel vid extremväder eller om radioaktiva ämnen faller ner över jordbruksmark.
Fredstida krissituationer är situationer som
- avviker från det normala
- drabbar många människor, stora delar av samhället eller hotar grundläggande värden
- innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner
- kräver samordnade och skyndsamma åtgärder från flera aktörer.
Övergripande ansvar inom tre områden
Jordbruksverket har ett särskilt ansvar för att hantera fredstida krissituationer inom tre områden:
- Allvarliga smittsamma djursjukdomar
- Osäkert djurfoder
- Angrepp på växter från så kallade karantänskadegörare
Om något händer inom dessa områden har vi beredskap att snabbt upprätta en krisstab som leder och samordnar arbetet med händelsen.
Allvarliga smittsamma djursjukdomar
Jordbruksverket har i uppgift att hantera utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar, som till exempel mul- och klövsjuka, svinpest och fågelinfluensa. Det kan både vara sjukdomar som sprids bland djur (epizootier) och från djur till människa (zoonoser). Vi ska bekämpa dessa sjukdomar och motverka att de sprids.
Misstänker du att ett djur lider av en allvarlig smittsam djursjukdom? Anmäl det omedelbart till en veterinär.
Osäkert djurfoder
Foderföretagare som säljer foder i Sverige ansvarar för att det är säkert. De ska bland annat se till att fodret inte är förorenat med något som kan vara farligt för djuren eller för de människor som äter produkter från livsmedelsproducerande djur. Jordbruksverket har i uppgift att hantera och bekämpa osäkert djurfoder och motverka att det sprids vidare.
Har du djur som kan ha blivit sjuka av sitt foder? Då ska du anmäla det direkt till en veterinär samt till leverantören som du köpt fodret av.
Angrepp på växter från karantänskadegörare
Jordbruksverket har ett särskilt ansvar för att motverka så kallade karantän-skadegörare. Det är växtskadegörare som inte finns i landet, men som kan orsaka stora skador på växter om de någon gång sprids. För att förhindra det finns särskilda bestämmelser i växtskyddslagen som vi utgår ifrån i vårt arbete.
Om du tror att du har hittat en karantänskadegörare, så ska du anmäla det till oss eller till länsstyrelsen.
Rådgivande roll under andra fredstida kriser
När det inträffar andra kriser som kan drabba lantbruket ska vi utfärda rekommendationer och ge råd. Det gäller till exempel vid extremväder. Det gäller också om djur måste evakueras, eller om radioaktiva ämnen faller ner över lantbruksmark.
Extremväder
När det antingen är för mycket vatten eller extra torrt i skog och mark följer Jordbruksverket läget noga. Vi undersöker bland annat
- hur tillgången på vatten ser ut
- om det finns tillräckligt med utsäde
- hur höst- och vårsådden artar sig
- hur det går att skörda (gäller framför allt vid blöta förhållanden)
- om giftiga ämnen bildas när det är blött framförallt i spannmål.
Vi informerar också löpande om hur situationen ser ut och ger råd till lantbrukare som har drabbats.
Torka kan leda till brist på vatten, men det kan också bli vattenbrist av andra anledningar. Oavsett anledning ska Jordbruksverket göra det lättare för lantbrukare och andra djurägare att hantera vattenbristen. Vi analyserar konsekvenser på kort och lång sikt och informerar om läget. Det är dock den enskilde lantbrukarens ansvar att vattenförsörjningen fungerar. –
Evakuering av djur
Vissa kriser kan leda till att lantbrukare måste evakuera sina djur. Det gäller till exempel vid skogsbränder och översvämningar. I sådana situationer stöttar vi lantbrukare och ger råd om evakueringen. Vi informerar också om hur läget ser ut.
Radioaktivt nedfall
Om åker- och betesmark förorenas av radioaktiva ämnen ska Jordbruksverket ta reda på
- vilken typ av ämnen det är
- hur stor mängd av ämnena som finns i marken
- vilka områden som är drabbade.
Därefter bedömer vi konsekvenserna för jordbruket och livsmedelsproduktionen. Vi föreslår också lämpliga åtgärder för att begränsa skadorna.
Beredskap dygnet runt
Jordbruksverket har beredskap dygnet runt alla dagar om året för att tillsammans med andra aktörer klara av att mildra konsekvenserna av en kris. Som beredskapsmyndighet ska vi ha förmågan att kunna ställa om, samverka med andra och när det behövs inrätta en särskild krisledning.
Tjänsteman i beredskap
Jordbruksverket har en tjänsteman i beredskap (TiB) dygnet runt som kan ta emot larm och starta den inledande krishanteringen om det blir en akut allvarlig händelse.
TiB är främst avsedd för att myndigheter ska kunna ta kontakt med varandra vid fredstida krissituationer och inför och vid höjd beredskap.
Vi samverkar och övar
Utbildning och övning är viktigt för att vi som myndighet ska kunna begränsa och hantera konsekvenserna av en krissituation. Vi deltar regelbundet både i nationella och regionala övningar. Vi har också egna övningar för att förbereda och pröva organisationen så att vi hela tiden kan förbättra vår förmåga att hantera olika kriser.
Vi behöver ha förmågan att, på egen hand eller i samverkan med andra myndigheter och organisationer, tidigt kunna upptäcka och identifiera olika former av kriser eller potentiella krissituationer inom vårt ansvarsområde.
Övningsstöd för länsstyrelser och kommuner
Jordbruksverket har tagit fram ett övningsstöd för länsstyrelser och kommuner som behöver öva på att hantera fredstida kriser inom området smittsamma djursjukdomar (epizootier). Övningsstödet innehåller färdiga övningar som går att använda direkt. På så sätt blir arbetet enklare för dig som är ansvarig för att planera och genomföra krisövningar på en kommun eller länsstyrelse.