Logotyp Jordbruksverket

Nya regler för reptiler som hålls för sällskap och hobby

När vi tar fram nya regler och allmänna råd utgår vi från aktuell forskning och kunskap om djur och deras behov. För reptiler handlar det bland annat om deras sociala behov, deras behov av skydd, av att gräva och röra sig samt behovet av vatten, UV-strålning och rätt temperatur.

Arbetet med att ta fram nya regler för sällskapsdjur kommer att ske i olika steg och under flera år. Alla som vill kan lämna synpunkter på vårt förslag och vi kommer att ha särskilda dialogmöten med bransch- och intresse­organisationer.

Reptilers behov enligt vetenskapen

Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) vetenskapliga råd för djurskydd har på uppdrag av oss på Jordbruksverket tagit fram ett underlag för vad vetenskapen säger om hur mycket plats reptiler behöver för att röra sig obehindrat och kunna utföra beteenden som de är starkt motiverade för.

Vi har sammanfattat några av det vetenskapliga rådets rekommendationer.

Reptilers sociala behov

Det finns många arter av reptiler. Deras sociala behov och hur de interagerar med varandra beror på vilken art det är, djurets ålder, djurets kön och vilken tid på året det är. Det finns arter som är territoriella, vilket innebär att de markerar, kontrollerar eller känner ägarskap över ett specifikt geografiskt område. Det finns också arter som bara har behov av att vara nära djur av samma art under parnings­säsongen. Andra arter lever naturligt i familje­grupper, kolonier eller i andra lösa sociala strukturer. Det är viktigt att veta hur den aktuella arten lever i naturen, eftersom olika arter har olika sociala behov. Om man ska hålla flera reptiler i samma utrymme är det också viktigt att anpassa utrymmets storlek, så att djuren inte stressar eller skadar varandra.

Reptiler behöver också ha utrymme för att kunna äta, dricka, söka skydd, reglera sin kropps­temperatur och hålla önskat avstånd till andra.

Reptilers behov av skydd

Reptiler behöver ha tillgång till gömställen där de kan söka skydd och känna trygghet när de har behov av det. Beroende på art kan reptilen föredra att till exempel gömma sig i mörka hålrum, på grenar och löv eller genom att gräva ner sig i botten­materialet. Det är viktigt att deras gömställen är anpassade efter den specifika artens naturliga levnadssätt och behov. Reptiler som har tillgång till gömställen som uppfyller deras naturliga behov kan vara mer aktiva och uppvisa fler naturliga beteenden. Det är viktigt att djuren har tillgång till tillräckligt många gömställen och att dessa är placerade på ett sätt som minskar risken för stress och förebygger aggression. Om flera djur hålls tillsammans och de visar tecken på aggression, beter sig onormalt eller får sår, kan det vara tecken på att de inte har tillräckligt många eller lämpliga skydd.

Reptilers behov av att gräva

Reptilers behov av att gräva skiljer sig åt mellan olika arter. Vissa arter har till exempel behov av att kunna gräva ner hela sin kropp för att gömma sig eller för att reglera sin kropps­temperatur. Andra har behov av att gräva efter mat eller för att lägga ägg. För att reptiler ska få utlopp för sitt behov av att gräva på ett naturligt sätt är det viktigt att botten­materialet är av en sort och har ett djup som gör det möjligt för dem att kunna gräva på det sätt som arten har behov av.

Reptilers behov av att röra sig

Reptilers behov av att röra sig, på vilket sätt och över vilka avstånd, skiljer sig åt mellan olika arter. När man ska utforma djurens miljö är det viktigt att känna till om arten naturligt spenderar större delen av sin tid på marken, i vattnet eller om den har behov av att klättra.

Det är också viktigt att veta hur arten letar efter föda. Reptiler som naturligt jagar sina byten har ofta ett större behov av att röra sig än arter som sitter och väntar på att bytet ska komma till dem. Djurets storlek spelar också roll för hur stort utrymmet behöver vara för att djuret ska kunna röra sig obehindrat. Ormar behöver kunna sträcka ut hela sin kroppslängd; det är ett grundläggande behov hos dem. Inredning och miljöberikning får inte heller hindra djuret från att kunna röra sig fritt eller få utlopp för sitt behov av rörelse.

Reptiler måste också kunna påverka sina kropps­funktioner genom att reglera sin kropps­temperatur. Detta gör de genom att röra sig mellan olika temperaturer i omgivningen och de behöver därför ha tillgång till olika temperaturer även i sitt utrymme. Den lägsta och den högsta temperaturen i utrymmet behöver vara anpassade efter vad djuret är anpassat att röra sig mellan i det vilda.

Om man har flera reptiler i samma utrymme behöver man anpassa deras miljö så att varje individ kan hålla ett önskat avstånd till de andra djuren och kunna röra sig mellan olika platser, typer av berikning och annan inredning utan att djuren stressar eller skadar varandra.

Reptiler som hålls i små utrymmen riskerar att uppleva stress och kan utveckla stereotypa beteenden.

Reptilers behov av temperatur, luftfuktighet och UV-strålning

Reptiler är växelvarma och använder dagligen skillnader i temperatur, luftfuktighet och solens strålning för att aktivt styra sina kropps­funktioner i det vilda. Därför är det viktigt att de har tillgång till platser med olika temperaturer, som är anpassade efter artens naturliga och optimala temperatur­intervall i utrymmet.

Det är också viktigt att anpassa luftfuktigheten efter artens naturliga levnadsklimat, så att de till exempel inte får problem med sina luftvägar eller att ömsa sitt skinn.

Reptiler behöver tillgång till UV-strålning, bland annat för att de ska kunna producera D-vitamin. De riskerar annars att drabbas av D-vitaminbrist, vilket kan leda till metabolisk bensjukdom.

Reptilers behov av vatten

Reptiler har behov av vatten för att kunna dricka. Vissa arter dricker från droppar i sin omgivning eller på den egna kroppen, medan andra dricker ur en vattenskål eller liknande.

Det finns reptiler som lever både på land och i vatten. Dessa arter behöver ha tillgång till både land och en vattendel, så att de själva kan välja när de vill vara var. Även arter som inte lever både på land och i vatten kan behöva tillgång till en vattendel, så att de kan blöta ner delar av eller hela sin kropp. Det är viktigt att reptilen själv kan välja när den vill vada eller bada, och utföra andra artspecifika beteenden i vattnet. Reptiler som placeras i vatten som de inte kan ta sig ur riskerar att bli stressade och kan skada sig eller i värsta fall drunkna. När man har flera reptiler i samma utrymme är det viktigt att vattendelen är tillräckligt stor, så att alla djur kan få utlopp för sina behov utan att begränsas.

Reptiler som inte mår bra

Reptiler som hålls på en för liten yta eller i en miljö som inte är tillräckligt anpassad efter arten och djurens naturliga beteenden kan visa tecken på att de inte mår bra. Hos reptiler kan det till exempel handla om

  • sår
  • ökad aggression mot reptiler av samma art
  • ett onormalt rörelse­mönster eller hälta
  • stereotypa beteenden
  • långvarig inaktivitet
  • ett minskat eller onormalt födointag.

Vetenskapliga rådets underlag

SLU:s vetenskapliga råd visar i sin rapport att flera av djurens naturliga beteenden och behov är särskilt viktiga att de kan få utlopp för i sin miljö för att de ska må bra. I rapporten menar författarna att det behövs mer forskning som tittar specifikt på hur stort utrymme olika djur behöver. Men rapporten ger oss ett underlag som visar vad som behöver finnas i djurens utrymme för att djuren ska kunna utföra sina naturliga beteenden. Utöver viktig inredning och miljöberikning ska det också finnas plats för djuren att röra sig.

Djurskyddslagens krav på naturligt beteende

Enligt djurskyddslagen (2018:1192) ska djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djur ska också hållas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende), och så att beteendestörningar förebyggs. Det anges också att djurens förvaringsutrymme ska ge dem skydd samt utrymme att kunna röra sig obehindrat och kunna vila på ett lämpligt sätt.

Djurskyddslagen är en ramlag där de centrala principerna fastställs. De mer specifika bestämmelserna om hur djur av olika arter ska hållas och skötas finns i djurskyddsförordningen (2019:66) och i våra djurskyddsföreskrifter. När vi uppdaterar våra föreskrifter och allmänna råd utgår vi från den kunskap som finns om djurens beteenden och behov. Till vår hjälp har vi det vetenskapliga rådet för djurskydd på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Lämna synpunkter

Vi vill gärna ta del av dina synpunkter på vad vi kan göra bättre. Du som privatperson kan lämna synpunkter på vårt förslag via ett formulär. Sista datum att lämna synpunkter om nya regler för reptiler är den 16 mars 2027.

Om du lämnade synpunkter vid den förra remissen 2025 kommer vi att ta med dem, så du behöver inte lämna dem på nytt.

Anmäl din organisation till våra dialogmöten

Du som representerar en bransch- eller intresse­organisation kan anmäla din organisation till att delta på våra dialogmöten om nya regler för reptiler. Varje organisation kan anmäla sig med max en företrädare. Anmälan gäller båda dialogmötena.

Det första dialogmötet om nya regler för reptiler hålls på Jordbruksverkets huvudkontor i Jönköping den 16 mars 2027 klockan 12.30–17.00.

Mer information

Du hittar information om processen med att ta fram nya regler för sällskapsdjur på vår övergripande sida om arbetet. Prenumerera på den sidan så får du en notis när vi uppdaterar informationen.