Afrikansk svinpest på frilevande vildsvin
Om vi får ett utbrott av ASF på frilevande vildsvin styrs vi av EU:s regler om smittbekämpning och afrikansk svinpest. Det är olika regler för smitta på vilda djur och på hållna djur.
Om det blir ett nytt utbrott
Informationen på den här sidan utgår från den tolkning vi gör i dag av de krav och riktlinjer som finns och från de erfarenheter vi gjorde under utbrottet 2023. I ett skarpt läge kan det hända att vi gör en annan bedömning eftersom varje utbrott är unikt och det kan komma nya tolkningar av de lagar och regler som finns. Informationen är riktlinjer inför nya utbrott och inte en manual.
Upprättande av en smittad zon
Om vi får ett utbrott av ASF på frilevande vildsvin fattar Jordbruksverket beslut om att upprätta en så kallad smittad zon runt den plats där de smittade djuren har hittats. Hur vi avgränsar zonen och hur stor den blir beror på hur förutsättningarna ser ut, exempelvis var de döda vildsvinen har hittats, hur många vildsvin som finns i området och hur den omgivande geografin ser ut. Vid utbrottet 2023 berördes två län och åtta kommuner av den smittade zonen.
Smittad zon
I beslutet om att upprätta en smittad zon kommer det att framgå vilka restriktioner som gäller i området. Det kan handla om skydd mot smittspridning, regler för hållandet av grisar och förbud mot att vara i skog och mark.
Inom den smittade zonen gäller även ett generellt förbud mot att flytta bland annat grisar och avelsmaterial. Vi kan dock medge undantag från detta förbud om du uppfyller vissa villkor.
Restriktionszon I, II och III enligt ASF-förordningen
Cirka 3 månader efter utbrottets upptäckt ska vi ha hunnit göra de inledande och akuta åtgärder som är nödvändiga för att få kontroll på och begränsa smittan. Vi behöver då också ha skapat oss en bild av hur utbredd smittan är och hur den har utvecklats.
Vi genomgår då något som kallas för regionalisering enligt ASF-förordningen.
Förenklat innebär en regionalisering att EU i dialog med Sverige gör en översyn av situationen och de åtgärder som Sverige har vidtagit, både vad gäller sjukdomsspridning, bekämpning och övervakning. Utifrån det fastställs restriktionszoner. Det här förfarandet tillämpar vi i EU för att ha koll på smittan, få till en likartad hantering mellan EU-länderna och för att göra det möjligt för att fortsätta med handel mellan länderna.
EU:s olika restriktionszoner styr framförallt hur du får flytta bland annat grisar och avelsmaterial. De styr inte vad exempelvis allmänheten får och inte får göra. Därför kommer restriktionerna för allmänheten i den smittade zonen att vara kvar till dess att Jordbruksverket beslutar annat.
Det finns tre möjliga zoner som kan bli aktuella i samband med en regionalisering enligt ASF-förordningen det är restriktionszon I, II och III.
- Restriktionszon I - ett område där inget utbrott av afrikansk svinpest har skett hos hållna grisar eller frilevande vildsvin, men som gränsar till ett område där det skett ett utbrott av afrikansk svinpest.
- Restriktionszon II - ett område där det skett ett utbrott av afrikansk svinpest hos frilevande vildsvin.
- Restriktionszon III – ett område där det skett ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna grisar. Denna zon blir alltså inte aktuell om det bara är frilevande vildsvin som är drabbade.
Vid utbrottet år 2023 upprättades i samband med regionaliseringen restriktionszon I och II. Restriktionszon II motsvarade det område som var innanför stängslet och där det hade hittats smittade vildsvin. Restriktionszon I motsvarade den del av den smittade zonen som låg utanför stängslet. Eftersom vi inte hade någon smitta på hållna grisar upprättades inte någon restriktionszon III.
Restriktionszonerna efter regionaliseringen.
När ett år har passerat sedan det sista positiva fallet kan vi skicka in en ansökan om att bli friförklarade från afrikansk svinpest till EU (tiden utgår från när djuret har dött). Restriktionszonerna kan hävas först när länderna i EU röstar ja till vår ansökan om friförklaring. De få EU-länder som har lyckats bekämpa smittan har blivit friförklarade efter drygt två år. I Sverige klarade vi det på nästan halva denna tid.
Inledande åtgärder
När smittan är här och vi har beslutat om att upprätta en smittad zon är det många saker som händer samtidigt under den första veckan. Jordbruksverket måste till exempel
- vidta åtgärder för att begränsa utbrottet
- få en överblick över smittspridningen
- se om vi kan förstå var smittan kommer ifrån
- samverka med många olika aktörer
- informera alla som berörs av utbrottet. Det kan vara allt från allmänhet, företag och föreningar till organisationer och kommuner.
Restriktioner i den smittade zonen
Det område som ingår i den smittade zonen kommer att omfattas av restriktioner. Restriktionerna framgår av Jordbruksverkets beslut om att upprätta en smittad zon och de är till för att förhindra att sjukdomen sprider sig vidare och för att inte störa de vildsvin som finns i den smittade zonen eller det bekämpningsarbete som pågår.
Precis som vid utbrottet 2023 är det restriktioner som drabbar stora delar av samhället eftersom de påverkar så många olika aktörer som allmänhet, företag, organisationer och kommuner. Exempelvis påverkar beslutet hur du får vistas ute i skog och mark, hur du får hålla grisar och hur du ska hantera foder och strö.
Mobil ledningsplats och provtagningscentral
I området upprättar vi en mobil ledningsplats (kallades tidigare för operativ ledningscentral, OLC) och en provtagningscentral. Det gör det möjligt för Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna att finnas på plats och samordna alla de insatser och besök som behöver genomföras. Det gör det också möjligt att genomföra provtagningen av döda vildsvin på ett effektivt och säkert sätt
Sök efter döda vildsvin och provtagning av vildsvin
Jordbruksverket ser till att sök efter döda frilevande vildsvin kommer igång. Söket börjar i området där det första smittade djuret hittades, för att sedan utvidgas. Hela den smittade zonen måste genomsökas. För att klara det kommer vi behöva ta hjälp av jägare i området, vilket fungerade mycket bra vid utbrottet 2023. Upphittade kadaver flyttas till provtagningscentralen, där de provtas och destrueras. Vi ser även till att trafikdödade vildsvin blir provtagna.
Veterinärbesök på gårdar i smittad zon
Alla anläggningar som håller grisar i den smittade zonen får omgående ett besök av en veterinär som Jordbruksverket har utsett, ett så kallat övervakningsbesök. Syftet är att upptäcka avvikelser som kan tyda på afrikansk svinpest men även se till att anläggningen arbetar förebyggande med smittskydd på ett tillräckligt bra sätt. Även du som bara har ett fåtal grisar som sällskapsdjur kommer att få besök. Anläggningar som vill flytta levande djur får återkommande besök av en veterinär.
Övervakning av hållna grisar i smittad zon
För att tidigt upptäcka om afrikansk svinpest kan ha spridit sig till hållna grisar ser vi till att provtagning av självdöda grisar kommer igång på utvalda anläggningar i den smittade zonen, en så kallad övervakningsprovtagning. På dessa utvalda anläggningar kommer en veterinär varje vecka ta prover från minst två självdöda grisar över två månaders ålder. Proverna kommer att skickas till SVA för analys.
Alla som ska flytta grisar och avelsmaterial kommer ingå i övervakningsprovtagningen.
Det här händer med hållna grisar i en smittad zon
Eftersom varje utbrott är unikt måste vi fatta våra beslut utifrån det unika fallet och de förutsättningar som råder på platsen. För att kunna göra en övergripande bedömning av hur vi ska hantera de grisar som hålls i den smittade zonen ställer vi oss frågor som:
- Hur många vildsvin finns det i området?
- Hur många anläggningar med hållna grisar finns det i området?
- Hur tidigt har vi upptäckt smittan?
- Hur omfattande är smittspridningen?
Svaren på frågorna påverkar hur vi sedan agerar.
Vi behöver också göra en individuell bedömning av varje anläggning med hållna grisar, där det förebyggande smittskyddsarbetet är avgörande.
Skydda dina grisar från smitta
När vi upprättar en smittad zon är det viktigt att du som har grisar i den smittade zonen skyddar dina grisar från frilevande vildsvin. Åtgärder som förhindrar direkt och indirekt kontakt med vildsvin är avgörande. Exempelvis behöver djur, foder och strö skyddas och det måste finnas så kallade biosäkerhetsrutiner som förhindrar att smitta kommer in på anläggningen genom redskap, maskiner, personal med mera.
Sannolikt kommer din anläggning behöva vara en så kallad godkänd anläggning för att du ska ha möjlighet att få behålla dina grisar och fortsätta med din produktion. Är din anläggning inte en godkänd anläggning finns det en stor risk för att du inte får behålla dina grisar.
Godkänd anläggning enligt ASF-förordningen
Fördelar med att vara en godkänd anläggning
En godkänd anläggning är en anläggning som har extra god biosäkerhet och som har vidtagit särskilda åtgärder för att skydda sina grisar mot afrikansk svinpest. Att vara en godkänd anläggning kan dock förebygga att även andra smittor kommer in på anläggningen, såsom salmonella. Det är smittor som bland annat kan finnas hos vildsvin, andra vilda djur eller i miljön.
Om du har en godkänd anläggning ger det dig fördelar om din anläggning hamnar i en smittad zon i samband med ett utbrott av afrikansk svinpest på frilevande vildsvin. Då kan du få skicka dina grisar till slakt och du kan sälja dina smågrisar.
Jordbruksverket gör dock alltid en riskbedömning i samband med förflyttningar av djur för att säkerställa att det inte finns någon risk för smittspridning. I undantagsfall skulle det kunna innebära att du inte får flytta djur även om din anläggning är godkänd. Det skulle till exempel kunna hända om vildsvin nyligen tagit sig igenom det stängsel som du har och varit inne på gårdsplanen.
Det här vill du göra | Godkänd anläggning | Inte godkänd anläggning |
|---|---|---|
Hålla grisar i den smittade zonen | Du kan få hålla grisar | Du kommer sannolikt inte få hålla grisar |
Flytta grisar till slakt inom och från den smittade zonen | Du kan få flytta grisar till slakt och köttet kan säljas som färskt eller bearbetat kött utan märkning | Du får sannolikt inte flytta grisar till slakt |
Flytta levande grisar inom och från den smittade zonen | Du kan få flytta levande grisar till en annan anläggning | Du får inte flytta grisar |
Flytta avelsmaterial¹ från den smittade zonen | Du kan få flytta avelsmaterial | Du får inte flytta avelsmaterial |
Ta in levande grisar från anläggning utanför zon | Du kan få ta in levande grisar till din anläggning | Du får sannolikt inte ta in levande grisar |
Ta in avelsmaterial från anläggning utanför zon | Du kan få ta in avelsmaterial till din anläggning | Du får sannolikt inte ta in avelsmaterial |
1) Sperma, oocyter och embryon som härrör från hållna grisar för artificiell reproduktion
Så här kan din anläggning bli godkänd
För att din anläggning ska vara godkänd måste den uppfylla de biosäkerhetskrav som ställs i bilaga III till ASF-förordningen. Biosäkerhet handlar om förebyggande smittskyddsarbete för att inte få in eller sprida smittor. Under rubriken Förebyggande arbete enligt ASF-förordningen - bilaga III finns en sammanfattning av de kraven.
Godkänd genom anslutning till SSB gris
Det frivilliga smittskyddsprogrammet Smittsäkrad besättning gris (SSB) har tagit fram en särskild ASF-modul som du kan ansluta dig till. Kraven på biosäkerhet som finns i den modulen överensstämmer med kraven som finns i ASF-förordningen.
Om din anläggning är ansluten till SSB gris ASF-modul, betraktas din anläggning som likvärdig med en godkänd anläggning. Om du vid ett utbrott av afrikansk svinpest hamnar i en smittad zon utser Jordbruksverket en officiell veterinär som bedömer om du fortfarande uppfyller kraven i ASF-förordningen. Veterinären kommer då utgå från din befintliga anslutning till ASF-modulen, inte ompröva den. Veterinären gör en genomgång av att dina rutiner och stängsel fungerar som de ska. Om allt bedöms vara okej bekräftas din status som godkänd anläggning.
Om kraven i ASF-förordningen ändras behöver SSB ompröva din anslutning till ASF-modulen innan du kan bli en godkänd anläggning i samband med ett utbrott. Detta för att säkerställa att du uppfyller de nya kraven i ASF-förordningen.
Godkänd utan anslutning till SSB gris
Du kan uppfylla kraven i bilaga III utan att vara ansluten till SSB-gris. Men det finns i dagsläget ingen som kan kontrollera att du uppfyller kraven. Anser du att du uppfyller kraven i bilaga III kan Jordbruksverket göra en bedömning om din anläggning är godkänd först när vi har ett utbrott och anläggningen hamnar i en smittad zon. Men då måste samtliga krav i bilaga III vara uppfyllda.
Frivilligt smittskyddsprogram
Vill du förstärka biosäkerheten på din gård kan du ansluta dig till ett frivilligt smittskyddsprogram, såsom Smittsäkrad besättning gris (SSB). Det är ett frivilligt smittskyddsprogram som Jordbruksverket har godkänt. Programmet drivs av Gård och Djurhälsan (huvudman) i samverkan med Sveriges Grisföretagare, Lundens djurhälsovård och Distriktsveterinärerna.
Inom SSB-gris kan du ansluta dig till tre olika moduler, varav ASF-modulen är en. ASF-modulen bygger på de EU-krav som måste vara uppfyllda om du till exempel ska flytta levande djur i samband med ett utbrott av ASF på frilevande vildsvin.
Förebyggande arbete enligt ASF-förordningen - bilaga III
För att din anläggning ska klassas som en godkänd anläggning vid ett utbrott har EU satt upp regler för hur du ska arbeta förebyggande med smittskydd, vilket också kallas biosäkerhet. Reglerna finns i bilaga III till ASF-förordningen.
Det här innebär bilaga III
Du som driver en anläggning för hållna grisar det vill säga tamgrisar eller hägnade vildsvin, ska se till att kraven enligt bilagan genomförs på din anläggning. Det här är en sammanfattning av vad du ska göra:
- Om du har en anläggning med tamgrisar eller ett hägn med vildsvin får djuren inte ha direkt eller indirekt kontakt med
- grisar från andra anläggningar
- frilevande vildsvin.
- Det ska finnas möjlighet att byta kläder och skor för de personer som går in och ut ur de utrymmen där grisarna hålls.
- Det ska finnas möjlighet att både tvätta och desinficera händer samt desinficera skor vid ingången till de utrymmen där grisarna finns.
- Det måste gå minst 48 timmar innan du får ha kontakt med tamgrisar och hägnade vildsvin efter att du har jagat frilevande vildsvin eller på något annat sätt varit i kontakt med vildsvin.
- Det är inte tillåtet för obehöriga personer eller transporter att få tillträde till anläggningen där du håller grisar. Det gäller både utrymmen där du har grisar samt övriga byggnader på anläggningen.
- Du ska föra journal över både personer och transporter som får besöka anläggningen med tamgrisar eller vildsvin.
Det här gäller för utrymmen och byggnader där det finns grisar
- Inga andra djur som kan sprida afrikansk svinpest ska kunna ta sig in eller komma i kontakt med vare sig grisarna eller deras foder och strö.
- Grisarna ska inte kunna få kontakt med frilevande vildsvin.
- Det ska vara möjligt att rengöra och desinficera utrymmen och byggnader. Det gäller dock inte mark där grisar hålls utomhus och där sådan rengöring och desinfektion inte skulle vara möjligt.
- Det ska finnas ett lämpligt utrymme för byte av skor och kläder vid ingången till de utrymmen och byggnader där grisarna hålls.
- Det ska finnas stängsel runt de byggnader och inhägnader där du har grisar och hägnade vildsvin, samt runt de byggnader där du förvarar foder respektive strö till djuren. Syftet är att minska risken för direkt smitta från vildsvin och indirekt smitta via foder, strö eller obehöriga personer.
Du ska ha en plan för hur du arbetar förebyggande
Du ska arbeta förebyggande och du ska ha en plan för detta, en så kallad biosäkerhetsplan. Som minst ska planen innehålla det här:
- Vilka personalutrymmen som är rena respektive smutsiga.
- Hur det är lämpligt att sätta in nya grisar på anläggningen bland annat utifrån transportvägar och in- och utlastning.
- Hur du ska rengöra och desinficera lokaler, transportmedel och utrustning.
- Hur de personer som är på anläggningen sköter rengöring med mera för att de inte själva ska sprida eventuell smitta.
- Regler för vilken mat som personalen får ha med sig till anläggningen.
- Vad som gäller för personal som har egna grisar.
- En plan för hur personalen regelbundet ska få information om det förebyggande arbetet.
- Logistiken på anläggningen för att förhindra att smitta sprids. Det kan exempelvis handla om körvägar in på och ut från anläggningen, samt inne på anläggningen.
- Hur du ska klara det förebyggande arbetet i samband med nybyggnation eller reparation av utrymmen eller byggnader.
- Hur du ska utvärdera det förebyggande arbetet för att se om det både görs och fungerar på ett bra sätt. Det kan också vara att du har någon form av intern revision.
- Om du har anläggningar där du tillfälligt eller permanent har grisar utomhus ska du bedöma vilka risker som finns och vad du ska göra för att minska riskerna för att få in smittor.
Bilaga III finns i EU:s förordning om afrikansk svinpest som du hittar under rubriken Författningar.
Att flytta grisar
Om vi får ett utbrott av ASF hos frilevande vildsvin upprättar Jordbruksverket en smittad zon och inför restriktioner. Då blir det förbjudet att flytta levande djur, avelsmaterial och animaliska biprodukter som döda djur. Under vissa förutsättningar kan du få undantag från förbudet.
Förflyttningar kan ske som tidigast efter 15 dagar
När vi har upprättat en smittad zon får vi under de första 15 dagar inte ge undantag för att flytta levande djur och avelsmaterial. Dessa 15 dagar utgör en så kallad övervakningsperiod. Under övervakningsperioden sker besök och provtagningar på anläggningarna i zonen. Dessa ska ge oss bra bild över den smittskyddsmässiga situationen. Därför kommer det ta minst 15 dagar från det att den smittade zonen upprättats tills att du kan få ett beslut om undantag.
Inför varje förflyttning måste Jordbruksverket också bedöma om förflyttningen kan ske utan risk för smittspridning. Planerar du att flytta exempelvis djur till slakt behöver du därför ansöka i god tid om att få flytta djuren. Du ska då visa att du uppfyller de villkor som är relevanta för dig. Även den aktuella transportören och den mottagande anläggningen måste uppfylla vissa villkor.
Olika regler i olika zoner
Reglerna för förflyttning vid smitta hos frilevande vildsvin är komplicerade. Detta beror på att den smittade zonen efter cirka 3 månader kan ersättas av andra zoner genom en så kallad regionalisering enligt ASF-förordningen. Då blir det olika regler för förflyttning för de olika zonerna. Det är också olika regler beroende på vad det är som ska flyttas.
Förflyttningar från anläggningar i smittad zon
Vi kommer i följande avsnitt mer ingående förklara vad som gäller vid förflyttningar från anläggningar som befinner sig i den smittade zonen, det vill säga den zon som upprättas i samband med att vi upptäcker smitta hos frilevande vildsvin.
De förflyttningsregler som gäller i den smittade zonen är samma som för regionaliseringens restriktionszon II.
Flytta grisar i samband med slakt
Det råder ett generellt förbud mot att flytta grisar
- inom den smittade zonen
- från den smittade zonen.
Jordbruksverket kan medge undantag för att flytta grisar till slakt, dock tidigast 15 dagar efter att den smittade zonen upprättats. Slakten kan ske både i zonen och utanför zonen. Ansök i god till innan du ska flytta dina djur.
För att du ska få tillstånd för att skicka grisar till slakt måste det här hända.
- Du måste göra en ansökan om flytten i Jordbruksverkets e-tjänst.
- Du måste ha fått ett besök av en veterinär som Jordbruksverket har utsett.
- Provtagning av döda grisar ska pågå på din anläggning, så kallad övervakningsprovtagning.
Jordbruksverket gör en riskbedömning av den planerade förflyttningen med stöd av veterinärbesöket och provresultaten för att säkerställa att risken för spridning av ASF är försumbar. Om du ska flytta grisar från din anläggning och vi bedömer att det medför risker för spridning av ASF får du inte flytta några grisar.
Grisar som kommer från godkända anläggningar enligt ASF-förordningen kan slaktas i vanlig ordning tillsammans med grisar som inte kommer från den smittade zonen. Om du vill veta vad en godkänd anläggning är kan du gå till rubriken Godkänd anläggning enligt ASF-förordningen.
Grisar som kommer från icke godkända anläggningar enligt ASF-förordningen måste slaktas separat från andra grisar. Köttet och produkterna från dessa grisar kommer att stämplas och märkas enligt särskilda regler som gör att man kan se att de kommer från en smittad zon.
Om vi beviljar dig tillstånd att flytta grisar till slakt får din anläggning ett besök av en officiell veterinär, ett så kallat hälsobesök inför förflyttning. Besöket görs inom 24 timmar innan lastning sker. Veterinären kommer då även att utfärda ett djurhälsointyg. Jordbruksverket kan besluta att ett djurhälsointyg inte behövs.
För att förflyttningen slutligen ska få ske måste Jordbruksverket även ha fattat ett beslut som gäller det mottagande slakteriet och den som ska transporterar djuren.
Godkända anläggningar
Det finns inte något förbud mot att slakta grisar från en anläggning som inte är godkänd. Men sannolikheten att något slakteri tar emot sådana grisar är liten på grund av de krav som ställs på slakten och hanteringen av köttet enligt EU:s regler. Att hålla grisar på anläggningar som inte är godkända innebär också en ökad risk för att få in smitta på hållna grisar. Din anläggning kommer därför troligtvis behöva vara en godkänd anläggning för att du ska kunna skicka dina grisar till slakt.
Flytta levande grisar (ej slakt)
Det råder ett generellt förbud mot att flytta grisar
- inom den smittade zonen
- från den smittade zonen.
Jordbruksverket kan medge undantag för att flytta levande djur. Det kan ske tidigast 15 dagar efter att den smittade zonen upprättats. Du kan flytta djuren till anläggningar både i zonen och utanför zonen. Ansök i god till innan du ska flytta dina djur.
För att få flytta grisar från din anläggning måste den vara en så kallad godkänd anläggning. Om du vill veta vad en godkänd anläggning är kan du gå till rubriken Godkänd anläggning enligt ASF-förordningen.
För att du ska få tillstånd för att flytta levande grisar det här hända.
- Du måste göra en ansökan om flytten i Jordbruksverkets e-tjänst.
- Du måste ha fått ett besök av en veterinär som Jordbruksverket har utsett.
- Provtagning av döda grisar ska pågå på din anläggning, så kallad övervakningsprovtagning.
- Grisarna måste ha varit på din anläggning i minst 30 dagar före dagen de ska flyttas, eller sedan födseln om de är yngre än 30 dagar. Under den perioden får du inte ha satt in grisar från ej godkända anläggningar från den smittade zonen. Du kan däremot ha satt in grisar från anläggningar som finns utanför den smittade zonen eller från godkända anläggningar i den smittade zonen.
Grisarna måste stanna kvar på den mottagande anläggningen i minst 15 dagar.
Jordbruksverket gör en riskbedömning av den planerade förflyttningen med stöd av veterinärbesöket och provresultaten för att säkerställa att risken för spridning av ASF är försumbar. Om du ska flytta grisar från en anläggning och vi bedömer att det medför risker för spridning av ASF får du inte flytta några grisar
Om vi beviljar dig tillstånd att flytta grisar får din anläggning ett besök av en officiell veterinär, ett så kallat hälsobesök inför förflyttning. Besöket görs inom 24 timmar innan lastning sker. Veterinären kommer då även att utfärda ett djurhälsointyg. Jordbruksverket kan besluta att ett djurhälsointyg inte behövs.
För att förflyttningen slutligen ska få ske måste Jordbruksverket, förutom att ha godkänt att du får flytta grisarna, även ha fattat ett beslut som gäller den mottagande anläggningen och den som ska transportera djuren.
Flytta avelsmaterial från gris
Om du har avelsmaterial som kommer från grisar i den smittade zonen får du inte flytta ut det från den smittade zonen. Du får endast flytta avelsmaterial inom den smittade zonen.
Med avelsmaterial menas sperma, oocyter och embryon som härrör från hållna grisar för artificiell reproduktion.
Jordbruksverket kan dock medge undantag från detta förbud.
Det finns få anläggningar som levererar avelsmaterial i Sverige. Skulle vi få ett utbrott av ASF som berör dessa anläggningar kommer Jordbruksverket att ha en nära dialog med dem om nödvändiga förflyttningar av avelsmaterial. Villkoren för förflyttning beskrivs därför inte här.
Flytta döda grisar
Det råder ett generellt förbud mot att flytta döda grisar från den smittade zonen.
Jordbruksverket kan dock medge undantag från detta förbud, men du måste göra en ansökan om förflyttning i Jordbruksverkets e-tjänst.
Djurkropparna måste skickas till en anläggning som har godkänts för
- bearbetning
- bortskaffande som avfall genom förbränning
- bortskaffande eller återvinning genom samförbränning.
Brukar du skicka döda djur via exempelvis Svensk Lantbrukstjänst och Konvex så kan du fortsätta att använda dem och ange det i din ansökan.
Om de döda grisarna ska flyttas från den smittade zonen, ska det följa med ett djurhälsointyg som en officiell veterinär har utfärdat och ett handelsdokument. Jordbruksverket kan besluta att ett djurhälsointyg inte behövs.
För att förflyttningen slutligen ska få ske måste Jordbruksverket, förutom att ha godkänt att du får flytta de döda grisarna, även ha fattat ett beslut som gäller den som ska transportera djuren.
Flytta gödsel från grisar
Om du har naturgödsel, inklusive strö och använda ströbäddar, som kommer från grisar i den smittade zonen får du inte flytta ut det från den smittade zonen. Du får endast flytta det inom den smittade zonen.
Jordbruksverket kan dock medge undantag från detta förbud, men du måste göra en ansökan om förflyttning i Jordbruksverkets e-tjänst. Det är bra om du söker i god tid innan du ska flytta något material
Du får flytta materialet till en anläggning som är godkänd för:
- bearbetning
- bortskaffande som avfall genom förbränning
- bortskaffande eller återvinning genom samförbränning.
För att du ska få flytta naturgödsel får det inte finnas någon risk för smittspridning. Denna riskbedömning gör Jordbruksverket efter att du har lämnat in din ansökan. Jordbruksverket kan behöva ställa upp villkor för hur du ska hantera naturgödsel, till exempel att den måste genomgå en hygienisering om gödseln ska till en biogasanläggning.
Om naturgödseln ska flyttas från den smittade zonen ska det följa med ett djurhälsointyg som en officiell veterinär har utfärdat och ett handelsdokument. Jordbruksverket kan besluta att ett djurhälsointyg inte behövs.
För att förflyttningen slutligen ska få ske måste Jordbruksverket, förutom att ha godkänt att du får flytta naturgödsel, även ha fattat ett beslut som gäller den mottagande anläggningen och den som ska transportera gödseln.
Flytta foderråvara och halm
I samband med ett utbrott kommer Jordbruksverket att besluta om hur foder och halm får flyttas i en smittad zon. Vid utbrottet 2023 var det exempelvis förbjudet att flytta grönfoder, spannmål och rotfrukter som skördats i den smittade zonen, ut ur zonen. Efter lagring i 1-3 månader var det dock tillåtet.
Om du inte får flytta grisar
Om det inte är möjligt att skicka dina grisar till exempelvis slakt eller förmedling kan en avlivning bli aktuell för att det inte ska uppstå djurskyddsproblem.