Logotyp Jordbruksverket

Ostronsjukdomar

Bonamia ostreae, Bonamia exitiosa och Marteilia refringens är parasiter som kan orsaka sjukdom hos vissa ostron. Parasiten Bonamia ostreae, som kan orsaka sjukdomen bonamios, har hittats hos ostron i Bohuslän. Ostronen är inte farliga att äta, men det finns restriktioner som du måste följa för att minska risken för att smittan sprids.

Bonamia ostreae hos ostron i Bohuslän

Den 5 november 2025 konstaterades Bonamia ostreae hos vilda europeiska ostron vid Kalvön i Tanums kommun. Den 4 februari 2026 konstaterades samma parasit även hos vilda europeiska ostron i Orusts kommun. Smittspårning och provtagning har pågått en längre tid, men Jordbruksverket har beslutat att inte bekämpa sjukdomen, då den inte bedöms vara möjlig att utrota helt. Det handlar dessutom om ett stort geografiskt område där smittan kan finnas.

Ostronen är inte farliga att äta. Du kan också bada och fiska i vattnet där ostronen finns. Men det är viktigt att begränsa smittan för att skydda inhemska ostronbestånd.

Jordbruksverket har upprättat restriktionszoner med särskilda regler för att minska risken för smittspridning. Zonerna spänner från Grebbestad i norr till strax norr om Rörö i söder. Kartan visar området med aktuella restriktionszoner.

Det här gäller i en restriktionszon

Det här gäller för dig som har rätt att plocka ostron:

  • Du får bara plocka upp vilda ostron för hantering på land. Du får alltså inte flytta ostronen inom samma vattenområde eller till andra vattenområden. Rester av ostron och ostronskal ska du slänga i soporna som restavfall.
  • Du får inte kasta tillbaka upplockade ostron. Redskap som har använts vid skörd ska du rengöra i ett slutet system där avloppsvattnet tas om hand.

Det här gäller för privatpersoner:

  • Som privatperson får du i normalfall inte plocka ostron utan tillstånd från fiskerättsinnehavaren.
  • Du får inte flytta ostron inom samma vattenområde eller till andra vattenområden.
  • Du ska slänga rester av ostron och ostronskal i soporna som restavfall.

Sveriges sjukdomsfria status

EU beslutade 2025 att bevilja Sverige sjukdomsfri status för Bonamia ostreae, Bonamia exitiosa och Marteilia refringens i hela landet. Sjukdomsfri status underlättar Sveriges handel med andra länder.

Med anledning av den påvisade smittan i Bohuslän är Sveriges sjukdomsfria status för Bonamia ostreae upphävd i kustzonen mellan Grebbestad och Hamburgsund samt tillfälligt upphävd mellan Hamburgsund och strax norr om Rörö i söder.

Resten av Sverige har kvar sin sjukdomsfria status för Bonamia ostreae.

Sverige har kvar sin sjukdomsfria status för Bonamia exitiosa och Marteilia refringens i hela landet.

Om ostronsjukdomarna

Sjukdomarna är i EU:s djurhälsolagstiftning förtecknade sjukdomar av kategori C, vilket innebär att sjukdomarna finns inom EU och att medlemsländerna får bestämma om de ska vidta åtgärder för att bekämpa dem.

Det europeiska ostronet är mottagligt för Bonamia ostreae, Bonamia exitiosa och Marteilia refringens. Salthalten varierar stort längs Sveriges långa kuststräcka, från nästan helt sött vatten i norra Bottenviken via bräckt vatten i Östersjön till nära oceaniskt vatten med hög salthalt i Skagerrak. Det gör att europeiskt ostron bara förekommer på västkusten.

Det sker ingen införsel av ostron från andra länder för utsättning i svenska vatten.

Provtagning av ostron sker i enlighet med gällande EU-lagstiftning. Vattenbruks­anläggningar i Sverige får regelbundet djurhälsobesök och provtas utifrån riskklass samt vid misstanke om smitta.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har under ett antal år provtagit vilda ostron.

Infektion med Bonamia ostreae, Bonamia exitiosa och Marteilia refringens, är anmälningspliktig. Mer information om anmälningsplikt och EU:s förtecknade sjukdomar finns på vår sida om sjukdomar, hygienregler och antibiotika­resistens hos vattenbruksdjur.

Jordbruksverket har fått EU-medel för att finansiera analyser inom ett nationellt övervaknings­program för tre allvarliga sjukdomar som kan drabba ostron:

  • Bonamia exitiosa
  • Bonamia ostreae
  • Marteilia refringens.

Syftet med övervakningen

För att Sverige ska behålla sin status som fritt från dessa sjukdomar krävs regelbunden provtagning enligt EU:s regler. Fristatusen är en förutsättning för att möjliggöra export av ostron till andra länder.

Genomförande

  • Provtagning sker i samband med offentlig kontroll och djurhälso­övervakning.
  • Hösten 2025 provtogs ostron från två godkända grupper av anläggningar.
  • Dessa grupper ska provtas även 2026 och 2027.
  • Även nytillkomna godkända anläggningar kommer provtas.
  • Vid varje provtagning analyseras 150 ostron per anläggning eller grupp.
EU-flaggan med texten Medfinansieras av Europeiska unionen

Mottagliga arter för Bonamia ostreae och Bonamia exitiosa

Mottagliga arter för Bonamia ostreae är Crassostrea ariakensis, Ostrea chilensis och Ostrea edulis.

Mottagliga arter för Bonamia exitiosa är Crassostrea ariakensis, Crassostrea virginica, Ostrea puelchana, Ostrea angasi, Ostrea chilensis, Ostrea equestris, Ostrea edulis och Ostrea lurida.

Av dessa mottagliga arter är det bara europeiskt ostron (Ostrea edulis) som finns i svenska vatten.

Du kan läsa mer om förekomst, symtom, smittvägar och överlevnad på SVA:s webbplats. Det finns även fördjupad information på engelska på WOAH:s webbplats.

Mottagliga arter för Marteilia refringens

Det finns två typer av Marteilia refringens: typ M som oftast påvisats hos blåmusslor och typ O som oftast påvisats hos ostron. Tidigare har dessa två typer setts som en art. Forskningen har dock på senare tid kommit fram till att dessa två typer av Marteilia refringens utgör två olika arter. Typ M kallas i vissa sammanhang Marteilia pararefringens.

Marteilia refringens har aldrig påvisats på ostron i Sverige. Marteilia refringens har däremot påvisats på blåmussla. Senaste gången som Marteilia refringens påvisades på blåmussla var 2015. Blåmussla (Mytilus edulis) är inte listad som en mottaglig art för Marteilia refringens.

Mottagliga arter för Marteilia refringens är Chamelea gallina, Ostrea edulis, Ostrea stentina, Solen marginatus och Xenostrobus securis.

Av mottagliga arter finns bara europeiskt ostron (Ostrea edulis) i Sverige. Det finns inga smittbärande arter (vektorarter) för Marteilia refringens.

Du kan läsa mer om förekomst, symtom, smittvägar och överlevnad på SVA:s webbplats. Det finns även fördjupad information på engelska på WOAH:s webbplats.

Författningar och beslut

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2021:10

Du kanske också är intresserad av det här