Förslag om nya regler för djur som hålls för sällskap och hobby
Det är viktigt att människor kan ha sällskapsdjur och att dessa djur mår bra och får sina behov tillgodosedda. Nuvarande regler är nästan 30 år gamla. Under dessa år har det kommit en ny djurskyddslag och ny kunskap om vad djuren behöver för att må bra. Därför behöver reglerna uppdateras.
I mars 2025 gick Jordbruksverkets förslag till nya regler för hållande av djur för sällskap och hobby ut på remiss. Utifrån reaktionerna var det tydligt att vi behöver ha mer dialog med berörda djurägare och organisationer för att hitta kloka avvägningar mellan djurens välfärd och andra samhällsintressen. Därför valde vi att dra tillbaka vår remiss.
Vi har sedan dess arbetat med hur vi kan förbättra formerna för samråd, dialog och förankring. I det fortsatta arbetet kommer vi att ta med de synpunkter vi hittills fått.
Vi har också beslutat oss för att dela upp förslaget i nio olika delar. Uppdelningen gör vi för att det ska bli lättare för dig som har djur att hitta just de regler som gäller ditt djur. Det gör det också lättare att anpassa reglerna mer efter de djurslag som omfattas.
Vad händer nu?
Arbetet kommer att ske i olika steg. Vi kommer att gå ut med mer detaljer om processen efter sommaren.
Steg 1: Hösten 2026 håller vi ett informationsmöte för alla intresserade, både organisationer och privatpersoner. En inspelad version av informationsmötet kommer att kunna ses i efterhand på vår webbplats.
Steg 2: Vi bjuder in berörda bransch- och intresseorganisationer till dialogmöten i flera steg. Dialogerna kommer att delas upp beroende på vilket djur det handlar om.
Steg 3: När förslaget är bearbetat utifrån det som kommit upp på dialogmötena, kommer Jordbruksverket att ta fram konkreta förslag på nya regler för sällskapsdjur. Förslagen kommer att gå ut på remiss, vilket innebär att vi skickar ut dem till berörda organisationer och publicerar dem på vår webbplats. Alla som vill kan skicka in synpunkter på förslagen. Utifrån synpunkterna ser vi om vi behöver bearbeta förslagen igen. Om vi gör större justeringar kan det bli aktuellt med nya remissrundor.
De nya reglerna kommer att beslutas och börja gälla tidigast 2029.
Förslaget som vi utgår från
Du kan fortfarande läsa förslaget om nya regler för djur som hålls för sällskap och hobby. Om du önskar lämna synpunkter kommer du att kunna göra det i processen framåt med start i höst.
Frågor och svar
Varför drog ni tillbaka förslaget?
Syftet med att skicka ut en remiss var att ha ett allmänt samråd och få in synpunkter och förbättringsförslag från de som håller dessa djur. Många regerade dock med ilska och oro och det var inte vårt syfte och gav ingen bra förutsättning för att komma vidare. Därför drog vi tillbaka förslaget.
Mot bakgrund av reaktionerna vi fått, ser vi att behöver arbeta ännu mer med dialog och förankring innan vi återkommer med nya förslag.
Varför vill ni göra om reglerna över huvud taget?
De nuvarande reglerna är nästan 30 år gamla, och det har kommit ny forskning och en ny djurskyddslag som vi behöver förhålla oss till.
Förutsåg ni inte att det skulle komma kritik?
Vi förutsåg att det skulle komma synpunkter, både positiva och negativa, och också att vi skulle få information som vi kunde använda oss av i arbetet framåt. Vi förutsåg däremot inte att det skulle skapa så stor oro och ilska, och inte heller hade vi förutsett en del av de missförstånd som har uppstått.
Vad baserade ni det remitterade förslaget på?
Förslaget baserade vi på djurskyddslagen som riksdagen beslutat om och som säger att djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt.
Vi baserade det också på ny forskning om olika djurs behov. Vi har bland annat fått underlag från Sveriges lantbruksuniversitet.
När det gäller mått på burar med mera så säger inte forskningen exakt hur stora utrymmen djur behöver, utan där har vi gjort en bedömning utifrån vilka behov djuren har och vilken inredning som ska få plats i utrymmet.
Vad är det i förslaget som har gjort människor upprörda?
Förslaget innehåller totalt 329 paragrafer. Det är främst 14 paragrafer som väckt reaktioner. Många av dessa handlar om mått, till exempel på burar och andra utrymmen, eller att djur generellt ska hållas minst två och två.
Det har också väckt reaktioner att förslaget angav att insekter inte skulle få matas levande till sällskapsdjur eftersom insekterna också omfattas av djurskyddslagen och kan känna smärta.
Vad säger ni till dem som har varit positiva till förslaget?
Vi tar med oss alla synpunkter vi har fått in, även de positiva, i vårt fortsatta arbete.
Har ni inte haft samverkan och dialog tidigare?
Vi är mycket noga med att ha med dem som påverkas när vi tar fram nya regler. Vi har haft samverkan med många, och syftet med att skicka ut förslaget på remiss var att ha ett brett samråd med allmänheten. Vi ser nu att vi behöver fånga upp allmänhetens syn på frågan på andra sätt.
Vilka har varit med i arbetet och samrådet för att ta fram förslaget?
Förslaget har tagits fram med stöd av en samrådsgrupp. Samrådsgruppen har bestått av representanter från
- Länsstyrelserna
- Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW)
- Djurskyddet Sverige
- Zoobranschens riksförbund
- Djurens rätt
- Svenska Djurparksföreningen
- Blå Stjärnans Djursjukhus.
Jordbruksverket och samrådsgruppen hade kontinuerliga möten från februari till september 2023.
Ytterligare samrådsmöten har hållits med intresseorganisationer så som
- Västsvenska Brevduveförbundet
- Riksförbundet Svensk Fågelhobby
- Sveriges Herpetologiska Riksförening
- Svenska Dendrobatidsällskapet
- Sveriges Akvarieföreningars Riksförbund
- Svenska Hamstersällskapet
- Svenska Hamsterföreningen.
Skriftliga synpunkter har kommit in från
- Sveriges Herpetologiska Riksförening
- Svenska minigrisföreningen
- Svensk undulathobby
- Sveriges Kaninavelsföreningars Riksförbund.
Vi har också besökt Västsvenska Brevduveförbundets och Lärande i Sveriges anläggningar och efterfrågat information från svenska veterinärer som är inriktade på exotiska sällskapsdjur.
Vetenskapliga Rådet för Djurskydd fick i uppdrag att inkomma med rapporter som sammanställer det vetenskapliga underlag som finns gällande utrymmesbehov för sällskapsfåglar, tamillrar, gnagare, kaniner, ormar, ödlor, sköldpaddor, groddjur och fiskar. Rapporterna har redovisats samlat i en slutrapport.
Vi har efterfrågat och tagit del av information från djurparker och tropikarium gällande
- deras bedömning av hållna fåglars möjlighet att utöva sina naturliga beteenden, ha en god djurvälfärd och undvika utveckling av beteendestörningar vid hållande i utrymmen som är större än eller i enlighet med nuvarande minimikrav i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:29) om djurhållning i djurparker med mera
- djurslagen som uppförts på förslagets lista över djur som inte är tillåtna att hålla, förmedla eller sälja.
Vi har också efterfrågat uppgifter via Zoobranschens riksförbund gällande mått på de förvaringsutrymmen som djur hålls i, i handeln eller hos grossist. Vi tog emot mått från drygt 50 aktörer.
Vilka missförstånd har det funnits kring förslaget?
De vanligaste missförstånden kring förslaget har varit
- att de regler som gick ut på remiss redan var beslutade. Det framgick inte tillräckligt tydligt att det som skickades ut var förslag på nya regler.
- att djur skulle behöva avlivas på grund av de nya reglerna. Det fanns förslag om övergångsregler så att detta inte skulle behöva hända.
- att det inte skulle gå att göra undantag från kravet på samhållning. Förslaget innehöll undantag till exempel för djur som är aggressiva mot andra djur och därför inte kan hållas i grupp.
Kommer det att bli några stora förändringar i det nya förslaget som ni arbetar med?
Det är för tidigt att säga hur kommande förslag kommer att se ut. Vi behöver uppdatera reglerna utifrån den djurskyddslag vi har och utifrån vad vi idag vet om djurens behov.
Djurskyddsintresset ska väga tungt men andra samhällsintressen ska vägas in och vi kommer se på dessa avvägningar.