Förslag till nya regler för dig som håller djur för sällskap och hobby

Jordbruksverket ansvarar för de detaljerade djurskyddsreglerna för att hålla sällskaps- och hobbydjur. Reglerna ska utgå från aktuell lagstiftning och den kunskap vi har om djurens behov genom forskning.

Reglerna för djur som hålls för sällskap och hobby har till stor del varit oförändrade sedan 1997. Sedan dess har vi fått en ny djurskyddslag och mycket mer kunskap om behoven hos djur som hålls för sällskap och hobby. Därför behöver vi uppdatera reglerna, som finns till för att djur som hålls för sällskap och hobby ska ha en god välfärd.

Vi har arbetat med förslaget under lång tid – från december 2022. Arbetet har bland annat inneburit att vi

• har utgått från den nya djurskyddslagen
• hämtat in sammanställningar från SLU:s vetenskapliga råd om vad aktuell forskning säger om olika sällskapsdjurs behov
• samarbetat med och fått synpunkter från företrädare från olika berörda näringar, organisationer och föreningar.

Vårt förslag till nya djurskyddsregler utgår från lagen och djurens behov. Vi bedömer att de föreslagna ändringarna kommer bidra till att djur som hålls för sällskap och hobby få en bättre djurvälfärd samtidigt som det är förändringar som är möjliga för djurhållare att leva upp till. Med det sagt öppnar vi nu upp för organisationer, näringar, föreningar, myndigheter och privatpersoner att att lämna synpunkter på förslaget.

De utrymmeskrav som gäller i dag trädde i kraft på slutet av 1990‑talet. Sedan dess har både en ny djurskyddslag trätt i kraft och kunskapen om djurens behov ökat. Vi bedömer att utrymmes­kraven behöver uppdateras utifrån nuvarande kunskapsläge om djurens behov för att kraven i djurskyddslagen ska kunna följas.

Vår bedömning är att utrymmet behöver vara tillräckligt stort så att

• minst två individer av arter som naturligt lever med djur av samma art ska kunna leva och trivas i samma utrymme, utan att riskera att stressa eller skada varandra
• all inredning och artanpassade resurser som den aktuella arten behöver för att kunna få utlopp för sina naturliga beteenden och behov ska kunna få plats
• det ska kunna finnas fri yta där alla djur samtidigt ska kunna få utlopp för sina naturliga rörelsebeteenden och behov.

Detta är förutsättningar för att följande krav i djurskyddslagen för hur djur ska hållas ska kunna uppfyllas:

• Djurens välfärd ska främjas.
• Djur ska få utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande och så att beteende­störningar förebyggs.
• Djur ska ges utrymme att kunna röra sig obehindrat och vila på ett för djuren lämpligt sätt.

Det innebär alltså att förvaringsutrymmet behöver vara tillräckligt stort för att de krav som listas ovan ska kunna uppfyllas i förvaringsutrymmet. En annan faktor som vi har tagit hänsyn till är också att många av de berörda arterna tillbringar hela sina liv i förvaringsutrymmet. Förvaringsutrymmet är alltså djurets hela levnadsutrymme.

I det publicerade underlaget finns utöver föreskriftsförslaget även en konsekvensutredning med tre tillhörande bilagor. I konsekvensutredningen kan du läsa mer om varför vi föreslår det vi föreslår. I konsekvensutredningen kan du också ta del av illustrationer som visar vad de föreslagna kraven på minsta tillgängliga utrymme skulle ge för levnadsutrymme för djuren.

Djur av arter som naturligt lever med djur av samma art behöver hållas tillsammans med djur av samma art (en artfrände) även när de hålls för sällskap och hobby, eftersom det är en förutsättning för att

• de ska ha en god välfärd
• de ska kunna få utlopp för sina sociala beteenden och behov som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande
• beteendestörningar ska förebyggas.

De tre punkterna ovan är krav i djurskyddslagen.

Behovet av att få utföra sociala beteenden med artfränder kan inte, med bibehållen djurvälfärd, ersättas av umgänge med människor.

Grundkravet är att djur som naturligt lever med djur av samma art ska hållas med djur av samma art (en artfrände) även när de hålls för sällskap och hobby. Om du har hållit ett sådant djur ensamt redan innan de nya reglerna börjat gälla och uppfyller behovet av social kontakt enligt nu gällande bestämmelser så kan det vara okej att fortsätta hålla djuret ensamt, under förutsättning att detta inte påverkar djurets välfärd negativt.

Som djurägare är det ditt ansvar att säkerställa att ditt djur mår bra och har en god välfärd. Om du är osäker på ditt djurs välfärd kan du exempelvis låta en veterinär undersöka djuret eller rådfråga en person som är sakkunnig på arten.

Nej, det finns en övergångsbestämmelse i förslaget som innebär att du får hålla djuret under dess återstående livstid. Du får däremot inte skaffa ett nytt sådant djur.

Nej, det finns en övergångsbestämmelse i förslaget som innebär att du får hålla djuret under dess återstående livstid, under förutsättning att individen är laglig att hålla i dag. Du får däremot inte skaffa en ny sådan individ.

Alla djur som hålls av oss människor ska få sina grund­läggande behov mötta i enlighet med djurskydds­lagen. Detta är grunden för alla djurskyddsföreskrifter oavsett vad djuren används till. Det finns skäl för att ha olika krav på utrymme, och redan idag finns olika krav på utrymme för hållande av tamhöns. Vilka krav som gäller beror på i vilket syfte djuren hålls.

När djur hålls för livsmedels­produktion så behöver samhällsintresset att vi har en ekonomiskt hållbar livsmedels­produktion i Sverige vägas in. När det gäller djur som hålls för sällskap och hobby så ser avvägningen mot ekonomi och samhällsintresse annorlunda ut och vi bedömer att det är både möjligt och rimligt att ställa ökade djurskydds­krav på exempelvis mer utrymme per individ.

När tamhöns hålls för offentlig förevisning gäller exempelvis redan idag att deras inomhusutrymme med visning ska vara minst 25 m² och att varje djur ska ha 0,3 m² av denna yta. De ska även ha tillgång till ett utomhusutrymme med visning på minst 50 m².

Vårt förslag för höns som hålls för sällskap och hobby

Vi föreslår att inomhusutrymmet ska vara minst 6 m²  för höns som är mellan 25 och 60 cm i längd och som hålls för sällskap och hobby. Det innebär till exempel att ett utrymme som är 2 meter brett och 3 meter djupt uppfyller kraven. På den ytan föreslår vi att man ska få hålla 10 stycken höns som är mellan 25 och 60 cm i längd. Eftersom det här kravet gäller det totala måttet på utrymmets storlek så ska djuren kunna röra sig fritt samtidigt som till exempel reden, sittpinnar, sandbad samt foder- och vattenanordningar också ska få plats i utrymmet.

Vi föreslår även att utomhus­utrymmet för samma storlek av höns ska vara minst 25 m². Det innebär till exempel att en hönsgård med måtten 5 gånger 5 meter uppfyller kraven. På denna ytan föreslår vi att man ska få hålla 12 stycken höns som är mellan 25 och 60 cm i längd.

Jämförelse med när höns hålls för produktion

Utrymmes­kraven som gäller för produktionsdjur beräknas på ett annat sätt än kraven på minsta tillgängligt utrymme vid hållande för sällskap och hobby. Man kan därför inte göra en direkt jämförelse mellan kraven. Antalet djur som hålls för produktion i samma värphönsstall gör också att det totala tillgängliga utrymmet blir stort medan beläggningsgraden tillåts vara högre. För att produktionen ska vara ekonomiskt hållbar så att Sverige kan ha en livskraftig livsmedels­produktion får alltså fler värphöns hållas på den här ytan än vad vi nu föreslår för höns som hålls för sällskap och hobby. Av samma anledning, den livskraftiga livsmedels­produktionen, ställer vi inte heller krav på utevistelse för dessa höns.

Om värphöns som hålls för sällskap och hobby, i en flock på exempelvis 10 stycken hönor, inte skulle omfattas av förslaget skulle det även fortsättningsvis vara tillåtet att hålla de 10 stycken hönsen på totalytan 1,1 m².

I konsekvensutredningen kan du läsa mer

I det publicerade underlaget finns utöver föreskriftsförslaget en konsekvens­utredning med tre tillhörande bilagor. I konsekvens­utredningen kan du läsa mer om varför vi föreslår det vi föreslår. I konsekvens­utredningen kan du också ta del av illustrationer som visar vad de föreslagna kraven på minsta tillgängliga utrymme skulle ge för levnads­utrymme för djuren.

I förslaget till nya föreskrifter finns en definition av vad som menas med hobby för att hjälpa till med denna gränsdragning. Definitionen är framtagen efter Skatteverkets definition av hobbyverksamhet. Av definitionen framgår att en hobby är något som utövas på fritiden för att tillgodose personliga intressen och utgör inte den huvudsakliga försörjningen. Det är inte heller ett arbete som utförs på uppdrag av någon annan. Verksamheten bedrivs utan egentligt vinstsyfte.

Djurskyddslagen omfattar alla djur som avsiktligt hålls och som har förmåga att känna smärta. Enligt SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd bör leddjur betraktas som kännande varelser som känner smärta utifrån rådande kunskapsläge.

• Leddjurs förmåga att känna smärta och uppleva lidande (publications.slu.se)

Att använda insekter som levande foderdjur bedömer vi inte är förenligt med djurskyddslagen eftersom detta riskerar att utsätta dem för lidande. Vårt förslag innebär därför att insekter liksom ryggradsdjur ska vara döda när man ger dem som foder.

Förslaget hindrar endast utfodring med levande insekter. Du får självklart fortsätta mata ditt djur med döda insekter. Ändringen innebär alltså att det blir samma krav för utfodring med insekter som i dag gäller för ryggradsdjur.

Förslaget innehåller utökade krav på djurens levnadsutrymmen. Kraven är utökade för att djurägaren ska kunna skapa en god djurmiljö som innehåller den inredning, resurser och fria ytan som behövs för att djuren ska kunna få utlopp för de naturliga beteenden som arten är starkt motiverad för.

Förslaget innebär inte att det blir förbjudet att sälja eller hålla djur i bur. Det ställer dock utökade krav på hur stor buren eller förvaringsutrymmet behöver vara för att hålla djuret i det. Du kan därför fortsätta sälja burar som uppfyller utrymmeskraven för hållande, transport, utställning, tävling och försäljningsmässa i din butik.

Det stämmer att det inte finns registreringskrav för en majoritet av de djurarter som berörs av förslaget. Målsättningen med detalj­bestämmelserna är att skapa tydlighet för djurägare om hur deras djur ska hållas och skötas för att djuren ska ha en god välfärd. Målsättningen är inte att bestämmelserna ska behöva kontrolleras för att efterlevas. Förslaget medför inte heller någon ändring av länsstyrelsernas kontrollansvar, så här blir det ingen skillnad i förhållande till hur det ser ut i dag.

Förslaget är just nu ute på remiss. I det publicerade underlaget finns utöver föreskriftsförslaget även en konsekvensutredning med tre tillhörande bilagor. I konsekvensutredningen kan du läsa om varför vi föreslår det vi föreslår. I konsekvensutredningen kan du också ta del av illustrationer som visar vad de föreslagna kraven på minsta tillgängliga utrymme skulle ge för levnadsutrymme för djuren.

Att förslaget är ute på remiss innebär att vi ber sakkunniga och berörda att ta del av förslaget och komma in med sina synpunkter på de ändringar vi föreslår. Vi bearbetar sedan synpunkterna och utifrån dessa bedömer vi vilka ändringar vi behöver göra i förslaget.

Nej, vi har fört in flera övergångsbestämmelser i förslaget. Dessa innebär att man

• får behålla djur av arter som vi föreslår ska bli förbjudna hela djurets återstående liv
• har två år på sig att uppfylla utbildningskraven
• har två år på sig att utöka djurens utrymmen om de i dag hålls i mindre utrymmen än vad förslagen innebär
• har två år på sig att inrätta en vattendel till de ormar, ödlor, sköldpaddor och groddjur som har behov av att vada eller bada.

Det är du som djurhållare som ansvarar för att din djurhållning lever upp till djurskydds­bestämmelserna. Det är även du som djurhållare som ansvarar för de kostnader som din djurhållning för med sig.