Omtag kring förslaget om nya regler för djur som hålls för sällskap och hobby
De detaljerade djurskyddsbestämmelserna för djur som hålls för sällskap och hobby ska uppdateras. Det nuvarande regelverket är nästan 30 år gammalt och behöver utgå från dels den nya djurskyddslagen som trädde i kraft 2019, dels ny kunskap om djurs behov.
Vi gör ett omtag kring förslaget
Den 12 mars gick Jordbruksverkets förslag till nya regler för hållande av djur för sällskap och hobby ut på remiss. Förslaget ledde till många reaktioner, både negativa och positiva. Reaktionerna blev mycket större än vi förväntade oss och förslaget har också skapat oro och ilska. Det ger inga bra förutsättningar för att komma vidare.
Vi har därför dragit tillbaka förslaget för att skapa bättre förutsättningar. Vi gör nu ett omtag för att hitta former för ännu mer samråd, dialog och förankring med berörda organisationer och föreningar innan vi kan presentera ett nytt förslag. I det fortsatta arbetet kommer vi att ta med de synpunkter vi hittills fått.
Det är viktigt att människor i Sverige kan ha sällskapsdjur och att dessa djur hålls och sköts på ett sätt så att de får sina behov tillgodosedda. Vårt mål är att ta fram föreskrifter som är bra för både människor och djur.
Du kan fortfarande läsa förslaget om nya regler, men du kan inte längre lämna synpunkter. Vi kommer att publicera ett nytt omarbetat förslag som du då kan lämna synpunkter på.
Frågor och svar
Varför har ni dragit tillbaka förslaget?
Syftet med att skicka ut en remiss var att ha ett allmänt samråd och få in synpunkter och förbättringsförslag från de som håller dessa djur. Många regerade dock med ilska och oro och det var inte vårt syfte och gav ingen bra förutsättning för att komma vidare. Därför har vi dragit tillbaka förslaget.
Mot bakgrund av reaktionerna vi fått, ser vi att behöver arbeta ännu mer med dialog och förankring innan vi återkommer med nya förslag.
Varför vill ni göra om reglerna över huvud taget?
De nuvarande reglerna är nästan 30 år gamla, och det har kommit ny forskning och en ny djurskyddslag som vi behöver förhålla oss till.
Förutsåg ni inte att det skulle komma kritik?
Vi förutsåg att det skulle komma synpunkter, både positiva och negativa, och också att vi skulle få information som vi kunde använda oss av i arbetet framåt. Vi förutsåg däremot inte att det skulle skapa så stor oro och ilska, och inte heller hade vi förutsett en del av de missförstånd som har uppstått.
Avvägningarna är svåra. Djurskyddsintresset ska vägas mot flera andra samhällsintressen. Här behöver vi många olika synpunkter, och alla inspel om konsekvenser för djurhållningen är värdefulla.
Vad baserade ni det remitterade förslaget på?
Förslaget baserade vi på djurskyddslagen som riksdagen beslutat om och som säger att djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt.
Vi baserade det också på ny forskning om olika djurs behov. Vi har bland annat fått underlag från Sveriges lantbruksuniversitet.
När det gäller mått på burar med mera så säger inte forskningen exakt hur stora utrymmen djur behöver, utan där har vi gjort en bedömning utifrån vilka behov djuren har och vilken inredning som ska få plats i utrymmet.
Vad är det i förslaget som har gjort människor upprörda?
Förslaget innehåller totalt 329 paragrafer. Det är främst 14 paragrafer som väckt reaktioner. Många av dessa handlar om mått, till exempel på burar och andra utrymmen, eller att djur generellt ska hållas minst två och två.
Det har också väckt reaktioner att förslaget angav att insekter inte skulle få matas levande till sällskapsdjur eftersom insekterna också omfattas av djurskyddslagen och kan känna smärta.
Vad säger ni till dem som har varit positiva till förslaget?
Vi tar med oss alla synpunkter vi har fått in, även de positiva, i vårt fortsatta arbete.
Har ni inte haft samverkan och dialog tidigare?
Vi är mycket noga med att ha med dem som påverkas när vi tar fram nya regler. Vi har haft samverkan med många, och syftet med att skicka ut förslaget på remiss var att ha ett brett samråd med allmänheten. Vi ser nu att vi behöver fånga upp allmänhetens syn på frågan på andra sätt.
Vilka har varit med i arbetet och samrådet för att ta fram förslaget?
Förslaget har tagits fram med stöd av en samrådsgrupp. Samrådsgruppen har bestått av representanter från
- Länsstyrelserna
- Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW)
- Djurskyddet Sverige
- Zoobranschens riksförbund
- Djurens rätt
- Svenska Djurparksföreningen
- Blå Stjärnans Djursjukhus.
Jordbruksverket och samrådsgruppen hade kontinuerliga möten från februari till september 2023.
Ytterligare samrådsmöten har hållits med intresseorganisationer så som
- Västsvenska Brevduveförbundet
- Riksförbundet Svensk Fågelhobby
- Sveriges Herpetologiska Riksförening
- Svenska Dendrobatidsällskapet
- Sveriges Akvarieföreningars Riksförbund
- Svenska Hamstersällskapet
- Svenska Hamsterföreningen.
Skriftliga synpunkter har kommit in från
- Sveriges Herpetologiska Riksförening
- Svenska minigrisföreningen
- Svensk undulathobby
- Sveriges Kaninavelsföreningars Riksförbund.
Vi har också besökt Västsvenska Brevduveförbundets och Lärande i Sveriges anläggningar och efterfrågat information från svenska veterinärer som är inriktade på exotiska sällskapsdjur.
Vetenskapliga Rådet för Djurskydd fick i uppdrag att inkomma med rapporter som sammanställer det vetenskapliga underlag som finns gällande utrymmesbehov för sällskapsfåglar, tamillrar, gnagare, kaniner, ormar, ödlor, sköldpaddor, groddjur och fiskar. Rapporterna har redovisats samlat i en slutrapport.
Vi har efterfrågat och tagit del av information från djurparker och tropikarium gällande
- deras bedömning av hållna fåglars möjlighet att utöva sina naturliga beteende, ha en god djurvälfärd och undvika utveckling av beteendestörningar vid hållande i utrymmen som är större än eller i enlighet med nuvarande minimikrav i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:29) om djurhållning i djurparker med mera
- djurslagen som uppförts på förslagets lista över djur som inte är tillåtna att hålla, förmedla eller sälja.
Vi har också efterfrågat uppgifter via Zoobranschens riksförbund gällande mått på de förvaringsutrymmen som djur hålls i, i handeln eller hos grossist. Vi tog emot mått från drygt 50 aktörer.
Vilka missförstånd har det funnits kring förslaget?
De vanligaste missförstånden kring förslaget har varit
- att det var just ett förslag, inte nya regler som redan hade beslutats
- att vi föreslog övergångsregler, och att inga djur skulle behöva avlivas som en följd av de nya reglerna
- att det skulle gå att göra undantag, till exempel för djur som är aggressiva mot andra djur och därför inte kan hållas i grupp.
Kommer det att bli några stora förändringar i det nya förslaget som ni arbetar med?
Det är för tidigt att säga hur kommande förslag kommer att se ut. Vi behöver uppdatera reglerna utifrån den djurskyddslag vi har och utifrån vad vi idag vet om djurens behov.
Djurskyddsintresset ska väga tungt men andra samhällsintressen ska vägas in och vi kommer se på dessa avvägningar.