Logotyp Jordbruksverket

Offentlig kontroll och hälso­övervakning för vattenbruks­anläggningar

Alla vattenbruks­anläggningar som är registrerade omfattas av offentlig kontroll. De vattenbruks­anläggningar som har ett godkännande omfattas även av hälsoövervakning. Syftet med kontrollen och övervakningen är att förebygga smittor och se till att djuren är friska och har det bra.

Även om Jordbruksverket utför hälso­övervakning är det du som vattenbrukare som har det huvudsakliga ansvaret för att kontrollera att djuren på din anläggning är friska och att de har det bra. Du ansvarar till exempel för att ta fram en biosäkerhets­plan som ska beskriva hur du arbetar med biosäkerhet på din anläggning.

Offentlig kontroll och hälsoövervakning

Den offentliga kontrollen och hälso­övervakningen är riskbaserad och utförs av Jordbruksverket. Med riskbaserad menas att beroende på vilken risk din anläggning utgör för att få in smitta eller sprida smitta kan din anläggning få fler eller färre kontrollbesök och provtas mer eller mindre ofta. En odling som utgör en liten risk får färre besök och en odling som utgör en större risk får fler besök. En sättfiskodling som sätter ut fisk nationellt är till exempel förknippad med hög risk till skillnad från en så kallad RAS-anläggning som endast odlar fisk för konsumtion. RAS är en förkortning för det engelska uttrycket Recirculation Aquaculture Systems.

Det finns tre riskklasser

Riskklassningen är en samlad bedömning som Jordbruksverket gör utifrån registrerade uppgifter om din verksamhet samt tidigare kontroller.

Riskklassningen är baserad på ett antal parametrar, till exempel typ av vattenbruks­anläggning, produktions­plats, typ av produktion samt produktions­enhet. Andra parametrar såsom art, in- och utleverans samt en eventuell vattenrening tar vi också hänsyn till.

Riskklass – Hög risk

Verksamheter som bedöms utgöra stor risk för att få in eller sprida sjukdomar placeras i hög risk. Detta kan vara anläggningar som baserar sin produktion på vild fisk som sedan ska sättas ut i andra områden, anläggningar som själv levererar fisk till flera andra aktörer eller de som baserar sin produktion på importerad rom eller levande fisk. Anläggningar som har haft påvisad förekomst av allvarliga smittsamma sjukdomar ligger också i hög risk under en period för att säkerställa att smittan är inte finns kvar.

Riskklass – Medel risk

I medel risk finns de anläggningar som varken kan klassas som hög risk eller låg risk för att få in eller sprida sjukdomar. Detta kan vara anläggningar som har sättfisk med begränsad utsättning, eller anläggningar där man odlar fisk för konsumtion.

Riskklass – Låg risk

I låg risk placeras oftast blöt- och skaldjursodlingar och fiskodlingar som utgör låg risk för att introducera och sprida sjukdomar. De flesta anläggningar som levererar till eget put and take vatten, fiskevårdsområdes­föreningar och anläggningar som säljer fisk direkt för konsumtion klassas som lågrisk­verksamheter.

I låg risk hamnar även de anläggningar som endast är registrerade och som saknar ett krav på godkännande. Dessa anläggningar kontrolleras mer sällan än de anläggningar som omfattas av ett godkännande, och de får ingen hälsokontroll.

Ny riskklassmodell från 2022

Riskklassmodellen med de tre riskklasserna ovan är uppdaterade utifrån kraven i EU:s djurhälsoförordning.

Du som har en ny anläggning som ska riskklassas för första gången får redan inför 2022 års kontroll ett beslut om riskklass (hög, medel eller låg) enligt denna nya modell.

Du som är riskklassad sedan tidigare kommer få ett nytt beslut om riskklass enligt denna nya riskklassmodell under 2022. Den nya riskklassen och kontrollfrekvensen kommer börja tillämpas i kontrollen först 2023.

Omfattning och syfte

Syftet med den offentliga kontrollen är att säkerställa att du som har en anläggning följer djurhälsolagstiftningen.

Den offentliga kontrollen omfattar bland annat

  • kontroll av journaler
  • kontroll av biosäkerhetsplan
  • kontroll av anläggningen
  • provtagning avseende sjukdomarna IHN, VHS, ILA, SVC, BKD och IPN (vid misstanke om annan anmälnings­pliktig sjukdom kan andra prover tas)
  • hälsoövervakning.

Syftet med hälsoövervakningen är att upptäcka smittsamma sjukdomar och minimera risken för introduktion och spridning av smittorna. Övervakningen kan till exempel bestå av provtagning vid misstanke om smittsam sjukdom.

Avgifter

Jordbruksverket tar ut en avgift för offentlig kontroll av vattenbruks­anläggningar. Du ska betala en årlig samordnings­avgift för offentlig kontroll av de vattenbruks­anläggningar du ansvarar för. Samordnings­avgiften är till för att täcka de kostnader som finns för kontrollarbetet på Jordbruksverket och består av en fast summa per anläggning. Avgiften varierar beroende på vilken riskklass din anläggning tillhör.

  • Hög risk: 11 000 kronor
  • Medel risk: 4 500 kronor
  • Låg risk: 1 500 kronor

Om du har anläggningar i olika riskklasser ska du betala den avgift som gäller för den anläggning som tillhör den högsta riskklassen. Om du placerats i hög risk som en följd av en sjukdoms­utredning och bedriver en mindre vattenbruks­verksamhet, kan Jordbruksverket besluta om att avgiften ska sättas ned till den årliga samordnings­avgift som du hade innan sjukdoms­utredningen. I fakturan för samordnings­avgiften läggs även en registeravgift på 50 kronor per år till.

Du ska också betala kostnaden för veterinärens kontrollarbete. Avgiften är till för att täcka de veterinära kostnaderna för kontrollen och varierar beroende på hur lång tid en kontroll tar. Den varierar även beroende på om det sker provtagning eller inte.

Avgift för uppföljning av avvikelser och vid merarbete

Jordbruksverket kan genomföra en extra offentlig kontroll för att följa upp avvikelser från en tidigare kontroll. För den extra offentliga kontrollen kommer vi att debitera dig en avgift. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan nödvändig åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.

Andra myndigheter gör också kontroller

Livsmedelsverket kontrollerar att halterna av algtoxiner och bakterier i musslor är acceptabla. Livsmedelsverket kontrollerar alltså inte djurens hälsa utan istället livsmedelssäkerhet.

Länsstyrelsen kontrollerar djurskyddet på vattenbruks­anläggningar.

Författningar

Söker efter 2021:10

Söker efter 2021:13

Söker efter 2019:75