19 Oktober 2020

3R-gruppen på Linköpings universitet

Vi har träffat 3R-gruppen på Centrum för Biomedicinska Resurser vid Linköpings universitet för att ta reda på hur de jobbar med 3R och djurvälfärd. De berättar här om sitt arbete med träning, berikning och kompetensutveckling.

Tre personer klädda i blå arbetskläder, ljusblå munskydd, lila handskar och gröna hättor står på rad intill varandra. Alla håller var sin vit råtta i famnen.

På Centrum för Biomedicinska Resurser vid Linköpings universitet finns en särskild 3R-grupp som ska främja 3R-arbetet på arbetsplatsen.

Linköpings universitet blev universitet 1975 och Centrum för Biomedicinska Resurser (CBR) har funnits sedan 2011. De har flera djuranläggningar; en för gnagare, en för akvatiska djur och en för stora djur. 13 djurtekniker, en veterinär och tre administratörer sköter verksamheten, som i skrivande stund har 130 aktiva forskare och 23 försöksledare.

Vi har stämt träff med veterinär Monika Kozak Ljunggren och djurteknikerna Alexandra och Pernilla på CBR. De berättar om verksamheten som för närvarande omfattar möss, råttor, marsvin, zebrafiskar, grodor, kaniner och grisar.

Djuren används främst i forskning om inflammationssjukdomar, cancersjukdomar, beroendesjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar och infektionssjukdomar.

Djurskyddsorgan och en särskild 3R-grupp

I djurskyddsorganet vid Linköpings universitet ingår en föreståndare, en veterinär, en etolog, en djurtekniker och forskarrepresentanter – men också tillståndshavaren på universitetet. De träffas regelbundet för att diskutera djurskyddsfrågor och besluta om förbättringar, som sedan blir rutiner i verksamheten. Men beslut om förändringar i etiska tillstånd som inte ökar lidandet för djur kan fattas mellan djurskyddsorganets träffar.

– Sådana beslut förutsätter att alla är överens. Om någon är tveksam blir det avslag och man föreslår istället att skicka in en tilläggsansökan till den etiska nämnden, säger Monika som är veterinär och ingår i djurskyddsorganet.

Utöver djurskyddsorganet har CBR bildat en särskild 3R-grupp. Här samlas medarbetare som jobbar nära djuren. För närvarande arbetar tre djurtekniker i 3R-gruppen, bland annat både Alexandra och Pernilla.

Gruppen ska främja 3R-arbetet och alla som jobbar med djuren kan komma med förslag, som 3R-gruppen sedan jobbar vidare med. På varje arbetsplatsträff står 3R på agendan. Det ska vara lätt att lyfta förslag på förbättringar.

Träning av möss och kaniner

Ett exempel är de träningsprogram som pågår för möss. Djurtekniker Pernilla berättar:

– Jag tog kontakt med RISE Research Institutes of Sweden, som är kända för att träna sina möss och fick hjälp att sätta ihop ett program för våra möss här i Linköping. Under två veckor pågår träning enligt ett schema, två minuter per mus och tillfälle. Vi såg snabbt positiva skillnader på hur djuren beter sig.

I korta filmklipp får vi se hur möss som tränar agerar annorlunda än möss som inte tränats. De närmar sig djurteknikern direkt och kryper gärna upp på händer och arm, nosar och signalerar nyfikenhet. De otränade mössen drar sig undan och vill inte komma fram. De vänder ryggen till och visar stressymptom. Just nu pågår träning för mer avancerade ingrepp.

Ingrepp utan att orsaka stress

Andra förbättringar som de gör handlar om effektivare smärtlindring och att göra färre eller mindre invasiva ingrepp på djuren. Personal tränar också djuren på att få injektioner utan att man behöver hålla fast dem. Vi får se hur grisar injiceras när de går lösa i sin box.

– Vi gör injektionen med hjälp av en förlängningsslang och grisen märker inte så mycket mer än själva sticket. Den kan hela tiden röra sig fritt i sin box, berättar djurtekniker Alexandra.

Just grisar har även tränats på att få ögondroppar utan att bli stressade. Genom så kallad klickerträning har man vant grisarna vid en belöning i form av sylt och nu ger de grisar ögondroppar utan att hålla fast dem. Grisarna står på rad för att få sina droppar – och sedan sin sylt. Som all träning handlar det om att skapa trygghet och tillit, då behöver inte alla ingrepp innebära ökad stress hos djuren.

Större utrymmen för lek och lösdrift

Ett annat område som 3R-gruppen arbetar aktivt med är berikning. Pernilla och Alexandra ger exempel på hur bomaterial och material i burens galler kan öka aktiviteten och därmed välfärden hos djuren. De har ändrat hållningen för kaniner från burar till större boxar, vilket gör att djuren kan röra sig på större ytor i lösdrift. De blir gladare och mår bättre. Berikning i form av pappkartonger och hö ökar aktiviteten.

Anläggningens zebrafiskar har artificiella växter och näckrosblad i sina akvarier som de kan utforska, men framförallt dra sig undan och gömma sig i när de blir skrämda eller uppjagade. En enkel plastboll har ökat välfärden hos fiskarna.

– Vi upplever att fiskarna inte bråkar lika mycket eller jagar varandra när de har berikning i sina akvarier. Yngel är räddare än äldre fiskar och gömmer sig gärna bakom eller inne i något för att söka trygghet, berättar Pernilla.

Att öka kompetensen hos alla

Medarbetarna på CBR arbetar också för att få forskarna att förstå vikten av att möss mår väl. De uppmuntrar till rätt hantering, vilket handlar om att undvika att lyfta möss i svansen och istället använda kupade händer eller rör.

De håller utbildningar kring olika 3R-insatser, bland annat om avlivningsmetoder och träning, något som deltagarna återkopplat som positivt.

Monika menar att de jobbar för att främja en gemensam syn på djurvälfärd och dess betydelse för bra forskning.

Hur kan ett nationellt 3R-center bidra i ert arbete?

Vi i verksamheterna behöver råg i ryggen, i form av oberoende aktörer som kan visa att 3R har betydelse inte bara för djuren, utan för forskningen i sig, menar Monika, som är veterinär på CBR. 3R-centret kan ge dem legitimitet, både i yrkesrollen och som ambassadörer för 3R. Hon fortsätter:

– 3R-centret kan stå för kunskap och argument så att vi på sikt får bort onödigt lidande hos djur. Ni kan stötta de regionala djurförsöksetiska nämnderna med kunskap och därmed kraft i sina beslut. Det skulle främja 3R generellt och även underlätta diskussioner med forskare, säger Monika.

Alla tre menar också att de behöver hjälp med att väcka intresse och medvetenhet hos forskare.

– Tillsammans kan vi få fler att förstå vikten av att djuren mår bra kopplat till forskningsresultat. Det händer så mycket inom 3R-området hela tiden och där kan ni bidra till spridning av kunskap, även till forskare. Det kan handla om resultat av olika studier eller enskilda forskares erfarenheter av 3R. Här kan vi hjälpas åt, säger Alexandra, Pernilla och Monika.

Artikelserie: Goda exempel på 3R i praktiken

Sveriges 3R-center publicerar löpande en artikelserie om goda exempel på 3R på svenska universitet, myndigheter och företag. Artiklarna är skrivna av medarbetare på Sveriges 3R-center och godkända av berörda verksamheter. Alla uppgifter kommer från verksamheterna själva. Fotografier är publicerade med tillstånd.

Senast uppdaterad: