2 November 2020

Allt handlar om kompetens och erfarenhet

Sveriges 3R-center har träffat Brun Ulfhake som är professor i anatomi på Karolinska Institutet. Han har ägnat en stor del av sina yrkesår åt forskning och kunskap om djurförsök.

Närbild på en man med glasögon som tittar rakt in i kameran. Mannen bär en vit undertröja, en mörkgrå stickad tröja och en svart kavaj. Bakgrunden är starkt cerise.

Brun Ulfhake är professor på Karolinska Institutet.

Brun Ulfhake är ett etablerat namn inom svensk och europeisk forskning med djur. Han är också Sveriges representant i ETPLAS, som arbetar för att harmonisera utbildning och träning för alla som arbetar med försöksdjur inom EU.

Från neurofysiologi till åldrandeforskning

Brun kom först i kontakt med djurförsök under sina studier till läkare och som doktorand inom neurofysiologin på 70-talet. Då studerade han nervsystemet, idag studerar han åldrande och beteendeförändringar hos både människa och djur. Tidigt intresserade sig Brun för hur djurens mående påverkar resultaten. Han blev ansvarig för en av Karolinska Institutets djuranläggningar på 80-talet och har fortsatt arbeta lokalt, nationellt och internationellt med djurförsök.

– För mig har betydelsen av hur en forskare utformar sitt experiment alltid varit i fokus. Så länge det finns dålig forskning, det vill säga forskning som är dåligt underbyggd, där man inte kan svara på varför man behöver använda djur eller till vad – så måste vi jobba med de här frågorna, säger Brun.

Om ett försök inte kan reproduceras, alltså göras på nytt med samma förutsättningar för att ge samma resultat – då ska det inte göras. Då har vi använt djur i onödan och det får inte hända, menar Brun. Verksamheterna måste vara evidensbaserade och kvalitetssäkrade. Det ska gälla allt från uppfödning till försöksdesign och djurskötseln före, under och efter försök.

– Jag jobbar med att studera möss som åldras, berättar Brun. Men jag vill inte störa musen, jag vill studera den utan några ingrepp från min sida som forskare. Med hjälp av olika tekniker, som till exempel sensorer, sändare och magnetfält, kan vi idag studera djurs beteende utan att störa dem. Men återigen – det går alltid tillbaka till vad du ska använda djuren till, vilka resultat du vill få fram. Det måste du ha helt klart för dig när du planerar din studie.

Nya krav på utbildning och träning

Med sin bakgrund fick Brun alltmer ansvar för utbildningsfrågor på Karolinska Institutet. Han har i många år arbetat för att främja utbildning och träning för både forskare och djurtekniker.

– Det har varit en viktig del i min roll här på Karolinska och därför blev det väl naturligt att jag fick jobba med de här frågorna när EU-direktivet trädde i kraft och ställde nya krav, berättar Brun.

Med EU-direktivet 2010/63/EU kom krav på att alla som jobbar med försöksdjur måste ha en utbildning godkänd och klar innan man börjar jobba med djuren. Direktivet innebar också att utbildningen skulle vara artspecifik, tidigare var den mer generell.

Brun berättar hur han och hans kollegor diskuterade hur man skulle implementera de nya kraven på ett effektivt och lika sätt i Sverige. Tillsammans med industrin bildade universiteten en plattform för att samarbeta i frågan. Ambitionen med direktivet är att stärka utbildningen och samtidigt skapa en harmoniserad utbildning och träning som gör att verksamma kan röra sig fritt mellan EU:s olika länder och ha en validerad jämlik kompetens. Brun berättar:

– Genom att gå ihop i det vi kallar NCLASET kunde vi använda all den sakkunskap som finns på våra universitet. När direktivet trädde i kraft kom det första utbildningsmaterialet på plats ganska snabbt. Teorin gick lätt, men att komma överens om hur vi skulle göra den praktiska delen var mer komplicerat. Vi tog fram en guide som heter ”Åtta steg till kompetens” som stöd för hur den praktiska bedömningen ska gå till.

ETPLAS – en EU-plattform för att stödja medlemsländerna

Med försöksdjursdirektivet tillsatte EU-kommissionen ett antal arbetsgrupper för att ta fram rekommendationer för hur direktivet skulle implementeras i varje land. En arbetsgrupp fick jobba med utbildningsfrågorna. Ett rekommendationsdokument är publicerat, vilket är översatt till svenska och kan användas av svenska verksamheter. För att driva på harmoniseringen av just utbildning och träning föreslog samma arbetsgrupp en särskild plattform för området och Education & Training Platform for Laboratory Animal Science kom till. Brun nominerades av Sverige och Nationella kommittén att ingå i gruppen.

– ETPLAS är en god idé; det behövs en kontaktpunkt för medlemsländerna i de här frågorna, för alla som arbetar med försöksdjur, säger Brun. Vi ska hjälpa till genom att erbjuda standarder och verktyg för ländernas utbildning och träning, för bedömning och ackreditering. Men vi ska också vara en mötesplats för alla involverade så att de kan dela med sig av kunskap till varandra.

EU-parlamentet har tagit initiativet att finansiera ett antal pilotprojekt för att främja alternativ till djurförsök i medlemsländerna genom fortbildning och praktisk träning. Totalt delades 1 miljon euro ut i början av 2019. ETPLAS skrev en av de beviljade ansökningarna och sedan förra året jobbar de i olika arbetsgrupper. Brun rapporterar tillbaka till Sveriges nationella kommitté och vår nationella plattform för utbildning, NCLASET.

Lärandemål och djurslag

Pilotprojektet inom ETPLAS jobbar just nu med att ta fram en digital plattform för att publicera material och stöd till olika målgrupper; de som leder och utför försök, de som sköter djur och de som avlivar djur. Guider med lärandemål, en frågebank samt bedömning av kompetens kopplat till zebrafisk respektive mus och råtta hos de som utför försök, kommer att publiceras mot slutet av året. Guiderna ska underlätta för den som ska bedöma en persons kompetens och vara ett standardiseringsverktyg för dem som utbildar i försöksdjurskunskap inom EU.

Brun nämner också vad andra beviljade pilotprojekt jobbar med för närvarande. Det handlar om moduler för e-lärande när det gäller försöksdesign, arbetet i de djurförsöksetiska nämnderna och att skapa samsyn kring svårhetsgrader.

– Ständig kompetensutveckling ligger till grund för att det som görs inom en försöksdjursverksamhet håller högsta möjliga kvalitet, eller kan ersättas med andra tekniker och metoder i de fall det finns alternativ. Allt handlar om kunskap och erfarenhet, betonar Brun.

Sverige har ju numera ett 3R-center. Vad kan ett sådant tillföra?

– Ett nationellt center ger en nationell struktur, något som kan fungera på ungefär samma sätt inom EU:s olika medlemsländer, säger Brun. Jag ser det som en kunskapshubb, där alla som är berörda eller intresserade kan få aktuell och saklig information och ett bra stöd.

Centret kan synliggöra andra insatser som pågår, till exempel ETPLAS arbete. Brun nämner brittiska NC3Rs som en föregångare, som jobbar mycket med R:et refinement och bland annat har tagit fram riktlinjerna ARRIVE för hur du som forskare kan rapportera dina undersökningsresultat.

– Ett nära samarbete med andra 3R-center skulle vi dra nytta av för att harmonisera hur vi arbetar och hur vi bedömer kompetens inom EU, menar Brun.

Artikelserie: Forskning och utveckling inom 3R

Sveriges 3R-center publicerar löpande en artikelserie om forskning och utveckling inom 3R. Vi låter olika forskare och andra experter inom både djurfri och djurbaserad forskning berätta om sitt arbete. Artiklarna är skrivna av medarbetare på Sveriges 3R-center. Fotografier är publicerade med tillstånd.

Senast uppdaterad: