Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
15 December 2020

Berikning och kommunikation är käpphästar hos SVA

Vi på 3R-centret har träffat medarbetare på Sveriges expertmyndighet inom veterinärmedicin och djurs hälsa. Vi ville veta hur Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) jobbar med 3R.

En vit råtta sitter i ett genomskinligt plaströr som hålls av en person iklädd vit handske och mörkblå arbetsrock. Röret med råttan är placerad över en bur med strö.

SVA:s medarbetare arbetar systematiskt med att lyfta gnagare med tunnel eller händer.


Vi skulle ha träffat Hanna Pettersson och Malin Eriksson på plats i SVA:s lokaler utanför Uppsala. Men som för så mycket annat satte covid-19 stopp. Det fick bli ännu ett virtuellt möte i vår nya vardag. Hanna är chef samt föreståndare på sektionen för djurstudier och Malin är försöksdjursveterinär samt biträdande statsveterinär för laboratoriedjur.

Djuret sätter rummet

På sektionen för djurstudier arbetar förutom Hanna och Malin även fem djurtekniker. Det är en relativt liten anläggning med en avdelning för infektionsstudier och en avdelning för annan djurbaserad forskning.

Försöksrummen för infektionsstudier byggs hela tiden om för att fungera som en lämplig miljö för det djurslag det gäller, anpassat för djurets beteende och klimat. Malin berättar hur olika förutsättningarna kan vara för olika arter inom samma djurslag, som till exempel viggar och gräsänder. Viggen vill dyka och doppa sin mat. Anden vill inte dyka djupt utan mest simma. Det ger olika djupa kar.

Infektionsstudier kräver god planering med ett starkt smittskydd då flera studier ofta pågår samtidigt på olika djurslag och olika infektioner. Storleken på djur som kan hållas hos SVA varierar från kalv till grodyngel. Det är 30 forskare som tillhör den avdelning som sektionen tillhör. Totalt har SVA över 100 forskare.

– SVA utför försök på djur för djur, brukar vi säga, berättar Hanna. Det handlar om allt från att utvärdera en behandling till att utreda utbrott och studera vilka sjukdomar som finns hos våra djur idag. Det handlar om antibiotikaresistens och infektionsbiologi.

Anläggningen har i skrivande stund 850 burar med möss, men har plats för mer än dubbelt så många. På avdelningen där infektionsförsök inte utförs är verksamheten löpande och mer stabil. Det är främst forskare från Uppsala universitet som använder mössen i sina försök. Djuren används för forskning inom immunbiologi, neurodegenerativa sjukdomar, utvecklingstoxikologi och vaccinstudier.

Lyft, hö och solrosfrön

Under de senaste åren har SVA arbetat för att ändra sättet som de hanterar möss vid lyft. Alla djurtekniker och så smått även forskare har ändrat sina arbetssätt och lyfter möss med händer, hus eller tunnlar. Målet är att svanslyft ska försvinna helt.

De använder flergångshus som mössen kan gå in i från flera håll. De tidigare pappershusen blev lätt smutsiga och kastas, flergångshusen är mer hållbara och kan diskas. De nya husen har flera utgångar, vilket de hoppas ska bidra till att minska aggressivitet mellan mushanar. Med endast en utgång kan en dominant hane vakta utgången och det kan vara svårt för de andra hanarna att ta sig in i eller ut ur huset.

Malin berättar hur de arbetar med hö som berikning. De har rikligt med hö i burarna, något som de kan se främjar djurens naturliga beteende. Mössen bygger bo och gångar, de flyttar runt, de knaprar och de donar i höet – det blir en aktivering i sig.

En annan form av berikning är solrosfrön. Mössen har vant sig vid att få ett frö att skala och äta vid vissa tillfällen och det underlättar tillsynen. Djuren kommer fram direkt och det finns ingen anledning att röra buren eller huset för att se hur de mår och beter sig. Grisar får sockerbitar av samma anledning; att bygga förtroende och vänja dem vid människor, och att förebygga stress vid ingrepp.

Samarbete och kommunikation

En aspekt av 3R som båda vill lyfta är kommunikation. Genom en öppen kommunikation mellan den som tar hand om djuren och den som vill använda djuren i sin forskning, ökar kunskapen om 3R och vikten av friska djur. Man vill skapa en kultur där djurvälfärd och 3R är en självklarhet för alla medarbetare.

– Vi är en liten anläggning och försöker se till att samma tekniker sköter samma djur. De lär känna sina djur, men också försöksledaren eller forskaren som använder djuren. En bra dialog dem emellan är det bästa, både för djurens väl och för forskningens resultat, betonar Malin.

Forskarna ska på ett begripligt sätt förklara vad de vill ha för information från ett försök och djurteknikerna ska i sin tur förklara vad djuren behöver för att må bra. Då kan förändrade arbetssätt, som till exempel att sluta med svanslyft, vara lättare att motivera och börja använda.

Hanna och Malin nämner också den standard som finns för hur man som forskare beskriver berikning i sin etiska ansökan. Den ger utrymme för att byta berikning till vad som fungerar bäst för djuren och för att skapa variation. En bra dialog mellan försöksledare och djurtekniker hjälper den typen av förbättringsarbete.

Ny funktion ska stärka 3R-arbetet

SVA har precis inrättat en ny tjänst – biträdande statsveterinär för laboratoriedjur – som Malin Eriksson tillträdde under hösten. Syftet är att kunna fokusera på laboratoriedjur och 3R på ett mer systematiskt sätt. Som djurens myndighet i Sverige behöver de en sådan roll, en dedikerad funktion som fungerar som expert i frågorna.

– Vi har experter inom olika djurslag sedan länge, men har saknat den funktionen för just laboratoriedjur. Det första jag ska göra är att samordna vårt arbete med diagnostik inom SVA, berättar Malin.

På vilket sätt vill ni samarbeta med 3R-centret?

– Vi ser att ni kan fungera som en sambandscentral, dit vi kan vända oss med frågor och idéer – och ni knyter ihop oss med andra, som brottas med samma saker, menar Hanna. Ett konkret exempel är de nya råden om antikroppsproduktion utan djur som EU gav ut i somras. Vad krävs för att använda andra metoder och vad saknas för att komma igång – det är sådant som ni på centret kan reda i och stötta oss med.

– Vi tror också på en gemensam plattform för alla djurskyddsorgan i Sverige. Det årliga mötet är jättebra, men vi behöver tillgång till varandras erfarenheter och kunskaper året runt. Här kan centret verkligen göra skillnad med sina kontakter och möjligheter till informationsspridning, säger Malin.

Artikelserie: Goda exempel på 3R i praktiken

Sveriges 3R-center publicerar löpande en artikelserie om goda exempel på 3R på svenska universitet, myndigheter och företag. Artiklarna är skrivna av medarbetare på Sveriges 3R-center och godkända av berörda verksamheter. Alla uppgifter kommer från verksamheterna själva. Fotografier är publicerade med tillstånd.

Senast uppdaterad:

Denna modul visas endast online