Djurskydd, 3R och svensk forskning

Helena har arbetat med djurskydd sedan 2004 och på Jordbruksverket sedan 2007. Utlånad till regeringskansliet under ett par år var hon del av den utredning som såg över hela djurskyddslagstiftningen och tog fram grunden till nuvarande djurskyddslag. Hon har själv en bakgrund som forskare vid Stockholms universitet och disputerade i zoologi, mer specifikt på reproduktion hos fisk. Sedan dess har Helena ett utpräglat engagemang för såväl försöksdjurens välfärd som för svensk forskning.

Djurskydd och smittskydd

Förra året beslutade Jordbruksverket att stärka sitt djurskydds- och smittskyddsarbete. Detta gjorde man dels genom att organisera arbetet utifrån sakområden, dels genom att inrätta två nya tjänster: en djurskyddschef och en smittskyddschef. Dessa chefer är ansvariga för att hålla ihop djurskydd respektive smittskydd och för myndighetens strategiska vägval och prioriteringar på områdena.

– Vi har ett stort antal experter på olika djurskyddsområden och min roll är att hålla ihop djurskyddsarbetet och se till att vi agerar enhetligt och konsekvent så att vi kan nå våra mål. Verksamheten bygger på våra medarbetares stora kompetens och professionalitet och jag gör vad jag kan för att stödja dem och hjälpa dem med övergripande prioriteringar och budskap. Vår djurskyddsstrategi är ett sådant exempel, säger Helena.

Berätta om djurskyddsstrategin! Vad innebär den?

– Strategin är ett sätt att kunna arbeta strategiskt och långsiktigt, och på ett behovsstyrt sätt med frågor inom djurskydd. Det är också ett sätt att göra det tydligt, både internt och externt, vad vi vill med djurskyddet och vad vi ska prioritera framåt. Strategin är baserad på de uppdrag vi har från riksdag och regering, men också på de behov vi ser i samhället, menar Helena.

Strategin knyter an till Jordbruksverkets övergripande verksamhetsstrategi, som ska svara upp till uppdraget om att främja en ökad och hållbar matproduktion och god djurvälfärd i hela Sverige. Djurskyddsstrategin har övergripande mål och fokusområden som i sin tur har mer konkreta aktiviteter knutna till sig och som ska leda till att man når målen.

– Kort kan man säga att det dels handlar om lagstiftningen och efterlevnaden av denna, dels om utveckling och de behov som finns för att nå ökad djurvälfärd, lönsamhet och konkurrenskraft, säger Helena.

Svensk forskning och 3R

Helena är noga med att påtala att försöksdjur har ett mer omfattande skydd än andra djur i djurskyddslagstiftningen.

– Vi har idag ett EU-direktiv på försöksdjursområdet som införlivats i svensk djurskyddslagstiftning, men Sverige har på vissa områden också mer långtgående nationella regler. Vi hade till exempel krav på etisk prövning långt innan EU-direktivet ställde detta krav, säger Helena.

Helena vill lyfta fram det viktiga arbete som de djurförsöksetiska nämnderna gör och har gjort under många år. Ledamöterna är engagerade i djurens välfärd och lägger ned mycket tid för att förbättra för försökdjuren. Att låta lekmän ingå i denna prövningsinstans kan ge allmänhetens perspektiv i prövningen och en insyn som grundar förtroendet för forskning, samhällets utveckling och för djurförsök, menar Helena.

Vi pratar också om hur de som arbetar med försöksdjur har 3R inarbetat i verksamheten, det är självklart att arbeta för att ersätta, minska och förfina djurförsök. Detta tänk gäller specifikt försöksdjur; i samhället har vi ju inte som mål att minska, förfina och ersätta vår användning av sällskapsdjur eller lantbruksdjur, menar Helena. Däremot ska vi naturligtvis alltid ge alla djur vi använder en god djurvälfärd.

– Vi använder djur för många viktiga syften i vårt samhälle. Som jag ser det har försöksdjur en särställning, eftersom de kan ge oss kunskap som kan vara helt avgörande för våra liv och vår hälsa. Självklart ska vi bara använda försöksdjur när det inte finns några andra alternativ och när det finns nyttor som motiverar det. Självklart ska vi också göra allt vi kan för att minimera deras lidande och ge dem ett så bra liv som möjligt. Det är vår skyldighet, säger Helena.

Hur kan Jordbruksverkets djurskyddsstrategi stärka 3R-arbetet?

Ett fokusområde i djurskyddsstrategin är att främja en utveckling där djurförsöken ersätts, minskas och förfinas samtidigt som svensk forskning stärks och utvecklas i enlighet med samhällets behov. Helena förklarar:

– Jordbruksverket är med och lägger grunden för att forskning med djurförsök ska fungera på ett bra sätt. Vi ska underlätta för forskare och försöksledare när det gäller tillståndsprövning och vi ska vara ett stöd för de djurförsöksetiska nämnderna i deras arbete. Dialogen med och stödet till våra kunder så att deras verksamheter kan fungera är viktigt, menar Helena. I olika sammanhang ger vi också stöd till behovet av forskning och förklarar varför vi behöver använda försöksdjur, samtidigt som vi lyfter fram det skydd försöksdjuren har.

– Att stödja den svenska forskningen är viktigt både ur ett samhällsperspektiv och ett djurskyddsperspektiv. Vi är generellt sett bra på djurskydd i Sverige och det finns därför en vinst även för djuren i att behålla och utveckla forskning i Sverige, säger Helena. Allt handlar inte heller om att ersätta djurförsök, utan vi måste jobba aktivt med att också förbättra för de djur som fortfarande behöver användas i försök.