Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
23 Februari 2021

3R-prisad biolog utvecklar nya cellmodeller

Maria Karlgren är biolog och forskar om hur kroppen tar upp och bryter ner läkemedel. Hon och hennes kollegor på Uppsala universitet utvecklar nya cellmodeller som används i kombination med datormodeller. Modellerna kan ersätta vissa djurförsök.

En ljushyad mörkhårig kvinna i vitt labbrock håller en glasbehållare i luften. Behållaren innehåller en rosa vätska. Kvinnan tittar på behållaren.

Maria Karlgren utvecklar cellmodeller som kan ersätta vissa djurförsök.

Maria disputerade 2007 på Karolinska Institutet. I sin avhandling kartlade hon nya enzymer och hur vi kan använda dem till exempel som måltavlor vid behandling av tjocktarmscancer. Behandlingen ger då en mer riktad effekt och på så sätt kan vi även minska biverkningar hos patienten.

Efter sina doktorandstudier har Maria fortsatt forska om hur kroppen tar upp läkemedel och transporterar det vidare i kroppen. Idag är hon docent på Uppsala universitet och Institutionen för farmaci, där hon tillsammans med 45 kollegor undervisar och forskar om läkemedelsformulering.

Deras forskning handlar i huvudsak om att titta på om olika substanser har rätt egenskaper för att fungera som läkemedel, till exempel om de löser upp sig i tarmen eller inte.

– Det är väldigt stimulerande att ägna tid åt en sak, att få fördjupa sig och lära sig mer om något specifikt. Det blir bara mer och mer intressant ju mer man får veta, säger Maria när hon berättar om varför hon blev forskare.

Kombinera metoder

Maria tillhör en heterogen forskargrupp som inkluderar forskare med olika bakgrund och från olika ämnesområden. Det är en miljö som uppmuntrar samarbete och där det finns stora möjligheter att lära och ta intryck av varandras metoder.

– Vi delar generöst med varandra inom gruppen, berättar Maria. Här finns till exempel flera forskare med erfarenhet från industrin, vilket ger mig viktiga lärdomar. Och vi pratar mycket 3R!

Maria utvecklar cellmodeller som ofta används i kombination med olika datormodeller. Även cellförsök innebär kostnader och innehåller ofta produkter från djur. Genom att hålla nere antalet cellförsök och istället använda datadrivna modeller och simuleringar vinner vi på flera plan.

3R-pris för sitt arbete med gensaxen

I höstas fick Maria Karlgren ett internationellt 3R-pris för sitt arbete med cellmodeller kopplat till CRISPR-Cas9, eller gensaxen som är ett mer allmänt begrepp, och som blev känt i samband med fjolårets nobelpris.

– Det är roligt att jag kan använda min forskning för att bygga mer avancerade modeller, menar Maria. Ett exempel är en modell för att studera hur blod- och hjärnbarriären kan ”släppa in” läkemedel som får önskade effekter på hjärnan. Det är traditionellt väldigt svårt. Just nu jobbar vi med att ta fram en 3D-tarm för att i labbet kunna studera hur läkemedel som kräver avancerade formuleringar kan lösa upp sig i tarmen och sedan ta sig från tarmen till blodet. Det är ett område där det idag saknas bra djurfria metoder och man är istället hänvisad till djurförsök.

Genom bidrag från bland annat stiftelsen Forska Utan Djurförsök har Maria och hennes kollegor kunnat ta fram nya verktyg. Det leder inte bara till färre djurförsök, utan också till bättre forskning och säkrare metoder.

Hur reagerar andra forskare när de får veta mer om era modeller?

– Det är mest positiva reaktioner, även från personer som inte jobbar med just farmaci, berättar Maria. De flesta ser nyttan av våra modeller. Det kan finnas ett motstånd från personer som jobbat länge med djurförsök, men det handlar mycket om hur man för fram och kommunicerar vad det är vi faktiskt gör.

Hon fortsätter:

– Vi tar fram nya pusselbitar och det kan ge en bättre helhetsbild innan man går in i djur. Man kan få mer kunskap inför ett djurförsök med hjälp av våra modeller, man kan designa försöken bättre och göra färre försök. Det handlar inte om att ersätta allt här och nu. Men man kanske inte behöver göra lika många försök som tidigare. Man kan undvika negativa resultat eller åtminstone upptäcka dem tidigare och på så sätt inte göra onödiga djurförsök på vägen.

Maria påpekar att hennes forskning ofta placeras i Replace-facket. Men hon vill utmana lite genom att se de 3 R:en som flätade in i varandra. Det handlar inte om att antingen ersätta eller minska; det kan handla om både och.

– På lång sikt tror jag att man kan ersätta väldigt mycket inom läkemedelsutveckling; det kanske räcker med ett bekräftande försök när de djurfria modellerna har sagt sitt.

Nyttan med ett 3R-center

Maria är ledamot i Nationella kommitténs expertgrupp och är därför ganska insatt i 3R-centrets arbete. Hon är en flitig gäst på våra aktiviteter, både som deltagare och föreläsare. Vi frågar henne vilken nytta svenska forskare generellt kan ha av ett 3R-center:

– Ett nationellt kunskapscentrum sätter 3R på agendan på ett tydligt sätt. Det ökar kunskapen om 3R på alla nivåer. Vi kan skapa nätverk där forskare från olika fält med eller utan djurförsök kan mötas. Det blir lättare att ordna sådana möten när någon samordnar och håller ihop. Och det i sin tur ger ringar på vattnet för 3R-frågorna, som successivt höjer sin status på svenska universitet, säger Maria.

Artikelserie: Forskning och utveckling inom 3R

Sveriges 3R-center publicerar löpande en artikelserie om forskning och utveckling inom 3R. Vi låter olika forskare och andra experter inom både djurfri och djurbaserad forskning berätta om sitt arbete. Artiklarna är skrivna av medarbetare på Sveriges 3R-center. Fotografier är publicerade med tillstånd.

Senast uppdaterad: 2021-02-23

Denna modul visas endast online