Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
19 Mars 2021

En slitvarg för 3R och djurens rätt

Han har arbetat i djurens tjänst i över 40 år. Hans avtryck i Sveriges arbete med djurförsök är permanenta. Staffan Persson går i pension och lämnar tjänsten som ansvarig för djurförsöksfrågor på Djurens Rätt. Vi vill lyfta fram en ödmjuk gigant som har stor del i att 3R-centret finns.

Ett porträtt på en man som tittar rakt in i kameran. Mannen är skallig och bär en randig tröja i blått och rött.

Staffan Persson på Djurens Rätt har gjort stora insatser inom 3R i sin roll som sakkunnig.

Vi börjar den här berättelsen i slutet av 1970-talet. Då skrev Staffan sin första motion som politiskt aktiv och motionen handlade om djurförsök. Skrivelser i form av motioner, remissförslag, handlingsplaner och beslut i djurförsöksetiska nämnder har blivit oräkneliga genom åren. Staffans betydelse för 3R och djurförsöksfrågor går inte att överskatta.

Varför blev det just djurförsöksfrågor?

– Djurförsök är komplext när det kommer till rättighetsfrågor, menar Staffan. Andra områden som jag har jobbat med, som till exempel pälsdjur och produktionsdjur, är inte lika svåra. Där handlar det om saker vi skulle kunna klara oss utan. Försöksdjur är något annat. Det ska vägas mot vikten av att få fram ny kunskap, nya läkemedel och behandlingar för vår hälsa och överlevnad; även om flera djurförsök inte har sådana syften. Men faktum kvarstår; människan utsätter djur för lidande.

De djurförsöksetiska nämndernas betydelse

Han har själv varit ledamot i flera djurförsöksetiska nämnder genom åren och mellan uppdragen har han även stöttat andra ledamöter. Just uppdraget som de etiska nämnderna har är avgörande för att minska och ersätta djurförsök, menar Staffan. Han berättar om hur han i remissvaret till EU-direktivet för dryga 10 år sedan lyfte den svenska offentlighetsprincipens fördelar med att låta allmänheten ta del av ansökningar och inte bara en populärvetenskaplig sammanfattning. En svensk grundlag som betyder mycket för transparens och öppenhet, som Staffan menar är nödvändig när det gäller djurförsök.

Staffan har sett hur de djurförsöksetiska nämnderna har gått från att ha varit rådgivande till att vara prövande. Han har sett hur den etiska ansökan har förändrats från att vissa försök enbart behövde anmälas med några rader text, till att idag vara komplexa och omfattande beskrivningar som måste prövas. Detaljnivån är högre och det ställs större krav på den sökande, men också på den etiska nämnden som ska pröva ansökan. Ju bättre ansökningar, desto bättre underlag för beslut, vilket inte alltid är självklart enligt Staffan.

– De djurförsöksetiska nämnderna har sett likadana ut sedan 80-talet. Trots EU-direktivet och förändrade förutsättningar för en ansökan, är sammansättningen av ledamöter densamma. Ansökningarna spänner över längre tid och innehåller mycket mer information. Avgifterna gör att försöksledare inte vill dela upp sin ansökan i flera olika ansökningar. Det här är enligt mig ett stort problem och förutsättningarna för de etiska nämnderna behöver ses över.

Djurens Rätt och 3R

Staffan Persson är ordinarie ledamot i Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Han har de senaste två åren haft rollen som andre vice ordförande och suttit med i kommitténs beredningsutskott. Som ledamot i Nationella kommittén har Staffan på nära håll följt hur tankarna på ett nationellt kompetenscentrum för 3R-frågor har tagit form och lett fram till bildandet av Sveriges 3R-center.

– Att få till stånd ett nationellt 3R-center har Djurens Rätt arbetat för i många år, säger Staffan. Vi har också drivit på en statlig finansiering, som ger en politisk viljeinriktning och en legitimitet för frågorna på alla nivåer.

Hans meritförteckning med uppdrag och representation i nationella sammanhang är nästan lika omfattande som en etisk ansökan. Det handlar om olika regionala djurförsöksetiska nämnder, den tidigare Centrala försöksdjursnämnden och dess etikutskott, tidigare Djurskyddsmyndigheten, remissinstans för EU:s försöksdjursdirektiv, Jordbruksverkets försöksdjursråd och sedermera Nationella kommittén.

Att Nationella kommittén nu har ett verkställande organ i form av Sveriges 3R-center är en av de viktigaste framgångarna för 3R i Sverige, menar Staffan.

– Det finns en särskild budget avsatt för personal och för att genomföra projekt och aktiviteter. Det blir verkstad på ett helt annat sätt än när vi utgår från att frågorna kan drivas på ideell basis. Sverige behöver en nationell samordnare, ett nav som kan hålla ihop ett så omfattande område, som berör så många olika aktörer. Och jag tycker att vi har lyckats med det, på väldigt kort tid, säger Staffan.

Rätt sätt att organisera 3R-arbetet

På andra håll i Europa finns både stora och små 3R-center, men alla är organiserade på olika sätt. Kopplingen till den nationella kommittén som vi har i Sverige, menar Staffan är rätt väg att gå i förhållande till svenska förutsättningar.

– Vi har en bred och samlad kompetens i Nationella kommittén, dess expertgrupp och 3R-centret. Eftersom vi hör ihop blir samarbetet naturligt och jag tycker vi har en bärande form för hur ledamöter i Nationella kommittén aktivt arbetar tillsammans med centret, säger Staffan.

– Jag är också övertygad om att placeringen av centret på den myndighet som ansvarar för regelverket kring försöksdjur är en del i framgången, säger Staffan. Det är bra att det är organiserat som en särskild verksamhetsgren inom Jordbruksverket med en egen budget. Att centret finns på en myndighet och inte ett enskilt universitet är bra; centret ska inte bedriva forskning utan ett grundläggande förändringsarbete.

Finansieringen av 3R-centret i regeringens höstbudget är något Staffan lyfter som en av årets höjdpunkter. Men också något som vi aldrig får ta för givet, utan fortsätta arbetet för en långsiktig finansiering och självständighet.

Vad kan ett litet 3R-center göra egentligen?

– Mycket! Det handlar om att få in frågorna hos dem som arbetar med djurförsök. Ett 3R-center i sig kan inte ersätta några djurförsök, men genom att vi har en nationell aktör som sprider kunskap, träffar dem som jobbar med djurförsök och knyter ihop dem med andra – så kommer 3R på bordet och blir mer och mer en naturlig del i det vardagliga arbetet. Målgrupperna är många och olika, men jag tycker att vi har hittat ett bra sätt att närma oss och samtala utifrån varje enskilt sammanhang.

Konkreta exempel på hur 3R-centret kan göra skillnad är de råd som vi nu kommer med; om att märka fisk och hur man ska hålla mushanar i grupp. Konkreta råd som verksamheterna kan börja använda utan stora utbildningsinsatser eller investeringar. 3R-centret kan sprida goda exempel på 3R, hur olika verksamheter jobbar med förbättringar och djurvälfärd.

Det handlar också om att träffa nya grupper som har betydelse för 3R-utvecklingen. Genom att bjuda in till olika samtal skapar vi möten och möjligheter, menar Staffan. Vi ska låta olika yrkesroller och professioner träffas och på så sätt få förståelse för varandras kunskaper. Det finns hierarkier inom alla samspel och organisationer, som måste brytas för att det ska leda till förändring.

Slutligen - vad vill du skicka med Nationella kommittén nu när du lämnar?

– Att vi är inne på rätt spår, säger Staffan efter en stunds eftertanke. Att sättet vi jobbar på, sättet vi för samtal och dialog på, är rätt och ger resultat.

– Att vi ska fortsätta jobba med alla de tre R:en och driva på för att frågorna ska synas och värderas högt i samhället. Samtalen måste föras på politisk nivå för att få de som bestämmer att inse vikten av det här, inte bara för djurens skull utan också för forskningen och vår framtid. Jag vill att vi ska jobba för att även universiteten och de som delar ut pengar till forskning ska ha 3R-strategier. Det är viktigt och det ger 3R-centret en bra ingång för samarbete.

– Stödet till de djurförsöksetiska nämnderna är viktigt. De utbildningar och projekt som är på gång är bra, våra råd och rekommendationer är bra, men här kan vi göra stor skillnad på flera sätt. Återigen – vi måste prata med dem som bestämmer på politisk nivå; göra dem medvetna om nämndernas förutsättningar och behoven av förändring. Nationella kommittén kan vara en viktig kraft i det arbetet.

Till sist en personlig fråga. Vad ska du göra nu?

– Det ska jag fundera på, säger Staffan. Jag ska i alla fall skriva om djurförsök. Det är än så länge bara en plan, så vi får se vad det blir.

Senast uppdaterad:

Denna modul visas endast online