Kor, kalvar, mjölk och 3R

I moderna anläggningar för mjölkproduktion är det sedan länge en beprövad rutin att skilja kalven från kon direkt efter födseln. Det anses vara bäst för dem båda; att anknytningen inte hinner börja och att kalven säkert får den omsorg den behöver.

Det är också en av de saker som konsumenter världen över har svårast att förlika sig med. Det finns flera studier internationellt som tyder på detta. Det finns också forskning som visar betydelsen av att låta kalven vara kvar hos sin mamma och dia parallellt med mjölkning.

System med automatisk mjölkning

Sigrid Agenäs och hennes forskargrupp på Sveriges lantbruksuniversitet arbetar med kor och kalvar i en besättning på Lövsta lantbruksforskning. Utgångspunkten är att ko och kalv ska ha så mycket kontakt som möjligt tillsammans, alla tider på dygnet. Alla djur är märkta med sensorer som följer deras rörelser och hälsostatus.

Syftet med projektet är att studera djurvälfärd, mjölkproduktion, fertilitet, ekonomi och hållbarhet i ett livstidsperspektiv när kalven går kvar hos kon vid automatisk mjölkning och hur en sådan djurhållning kan fungera på ett bra sätt.

— Vi vill studera om det går att förena ökad djurvälfärd med social och ekonomisk hållbarhet i den här typen av system, menar Sigrid. Jag vill vara tydlig med att det finns forskning som visar att kalvar som skiljs av vid födseln och får den omsorg de behöver mår bra och är nöjda. När vi nu prövar ett sätt där kalven blir mer beroende av kon blir det också större variation. En del kalvar kommer ha det jättebra, medan andra kanske inte alls får det de behöver. Det gäller också kon, där vi vill se om hon får tillräckligt med tid för vila och mat i den här typen av system.

I stallet finns en kalvgömma i direkt anslutning till liggbås, där kalvarna kan gå fritt emellan och ha direktkontakt med sin mamma från alla håll. Kalvgömman är stor med plats för spring och lek, medan liggbåsen är till för vila. Korna kan i sin tur gå över till en annan avdelning med liggbås dit kalvarna inte kan komma.

— Vi saknar kunskap och stöd för att hålla kalvar tillsammans med kor i system för automatisk mjölkning, vilket gör det svårt för lantbrukare och gårdar att börja arbeta på det sättet, menar Sigrid. I projektet studerar vi lösningar för både inomhus- och utomhussystem.

Kalvens hälsa

Nu är projektet i ett skede där kor och kalvar går tillsammans. I den här fasen är det mycket fokus på kornas och kalvarnas hälsostatus och aktivitet. Men på sikt ska de även följa mjölkproduktionen hos de kvigkalvar som föds i projektet, det vill säga när de har blivit vuxna och går in i sin första egna laktation.

Rutiner för att undvika smitta och allt för stora grupper är viktigt. Stallarna måste fungera så att inte för stora eller heterogena grupper kan bildas.

— Smittrisken är högre, menar Sigrid, men det gynnar å andra sidan hälsan när kalven får gå fritt och äta fritt. Det vi redan vet är att det har stor betydelse för kalvarnas utveckling att de växer upp tillsammans med vuxna kor. Vi vill ta reda på om det också är så att de blir friskare.

— Vi har egentligen för lite data för att säkert kunna säga något om sjukdomar. Men generellt kan jag säga att försökskalvar som blir sjuka, främst i diarréer eller luftvägsinfektioner, återhämtar sig fortare än kalvar i kontrollgruppen, det vill säga kalvar som inte går med sin mamma.

Tidiga matvanor påverkar framtida mjölkproduktion

Kalvarnas näringsintag under deras första tid kan eventuellt påverka mjölkmängden i deras egen laktation när de blir vuxna. Det finns studier som har visat att mjölkkor i första laktation mjölkar mer ju mer mat de ätit som kalvar. Det gäller oavsett om de fått helmjölk eller ersättning.

— Kvigorna som föds i projektet behöver bli vuxna innan vi kan se alla effekter. Vi kommer kunna följa upp mycket under lång tid, säger Sigrid. Men vi ser redan nu att tillväxten är större hos kalvarna som får dia fritt hos sin mamma. Mjölkmängden i roboten blir mindre, men unga kor kommer snabbt i kapp i mjölkproduktion efter att kalven har vants av.

Träning för att undvika stress

Forskarna lägger också tid på att träna djuren. De vill inte driva korna från kalvarna, varken för mjölkning eller av andra skäl, utan tränar dem redan innan kalvarna föds på att passera särskilda grindar in och ut ur stall eller hage.

Sigrid är mån om att betona tid och tålamod, att det handlar om förändringar över tid och att man inte kan läsa ut för mycket av den här första tiden.

— Det tar tid att hitta ett system som fungerar. Vi vill undvika att driva korna, istället ska vi utveckla systemen så att djuren själva väljer det som blir bra. Och det vi ser på våra kalvar idag, kan vi inte veta betydelsen av förrän de själva får kalvar.

Säkra metoder minskar antalet djur i försök

Vi frågar Sigrid hur hon ser på 3R kopplat till sin forskning och vilken nytta hon och hennes forskargrupp kan ha av ett nationellt 3R-center.

— För vår forskning handlar 3R om att minska antalet djur som används i försök. Vi kan inte ersätta våra studier med djurfria metoder. Däremot kan vi använda så bra och säkra metoder som möjligt för att samla in data, till exempel digitala sensorer som sitter på djuren. Det handlar också om att säkerställa det statistiska underlaget, så att vi inte använder djur i onödan.

— Det är svårt att bevisa att man faktiskt förbättrar miljön för djur oavsett om det handlar om djur i försök eller andra djur. Att öka kunskapen om bra metoder för att utvärdera djurens situation är därför en viktig del, där ett 3R-center kan hjälpa till, menar Sigrid.

Artikelserie om 3R, forskning och utveckling

Sveriges 3R-center publicerar löpande goda exempel på 3R och aktuell forskning inom området från svenska universitet, myndigheter och företag. Artiklarna är skrivna av medarbetare på Sveriges 3R-center och godkända av berörda verksamheter.