10 Februari 2022

Nya svenska projekt ska främja 3R

Vetenskapsrådet delar varje år ut 13 miljoner kronor till projekt som på olika sätt främjar utvecklingen av 3R. Vi har pratat med fem forskare som nyligen fick detta projektbidrag.

Två genomskinliga burar sida vid sida med var sin vit mus i labbmiljö. Den ena musen har munnen vid ett rör som går ner i buren.

Sveriges lantbruksuniversitet undersöker hur man kan minska stress hos gnagare i samband med sövning.


Vetenskapsrådet utlyser årligen bidrag till projekt som på olika sätt främjar 3R-principen. Relevans för 3R är ett absolut krav i denna utlysning. I slutet av oktober publicerade Vetenskapsrådet alla projekt som fick anslag och vi har bett projektägarna att berätta.

Fem projekt och tre R

Alla tre R:en, Replace, Reduce och Refine, finns med bland projekten denna gång. Totalt får fem projekt dela på årets anslag. Vi bad varje projektägare lite kort beskriva sitt projekt och hur det knyter an till 3R, och vad bidraget från Vetenskapsrådet betyder.

Emma Andersson, Karolinska Institutet:
Injektion för att reducera antalet möss

För att förstå vad specifika gener gör i däggdjur kan forskare ta bort vissa gener för att studera vad som händer när de saknas. Man använder då möss och de kallas för knockout-möss. Att få fram knockout-möss tar tid och man måste använda många möss. Det kan också innebära att man inte får några användbara resultat om genen visar sig vara viktig för överlevnad, eftersom djuren helt enkelt inte klarar sig utan genen ifråga. Man kan kombinera knockouten med en annan genetisk komponent för att mössen bara ska förlora den specifika genen i vissa vävnader, men det tar fortfarande mycket tid och det blir ofta överskott på möss.

Emma och hennes kollegor har utvecklat ett alternativ till knockout-möss, där de snabbt kan ta bort gener från möss i specifika organ under fosterutvecklingen. De har etablerat metoden för hjärna och ryggrad, och kan alltså tysta gener på bara några dagar i specifika celltyper i hjärnan. Det går åt hundratals färre möss för att studera genfunktion med den här tekniken.

3R-anslaget från Vetenskapsrådet innebär att Emma och hennes kollegor kan vidareutveckla tekniken för andra organsystem, så som innerörat och i blodceller, med förhoppningen att kunna minska djurförsök inom flera forskningsfält.

Patricia Hedenqvist, Sveriges lantbruksuniversitet:
Premedicinering av gnagare

Det här projektet handlar om sövning av gnagare med gas i kammare. Patricia och hennes kollegor vill undersöka faktorer som påverkar stress hos djur i samband med sövning och om man kan minska stressen genom premedicinering med lugnande och smärtstillande medel.

Faktorer som kan påverka stress är till exempel hastigheten eller temperaturen av gasen i kammaren. Premedicinering används på större djur och människor före sövning, men är ovanligt på gnagare i biomedicinsk forskning. I projektet vill de undersöka olika typer av premedicinering och hur de påverkar djurens beteende, fysiologi och frisättning av transmittorer i hjärnan.

Patricia menar att den här typen av finansiering är helt avgörande för att man ska kunna få ny kunskap och utveckla den här typen av metoder. Förhoppningen är att kunna ta fram rekommendationer för sövning av gnagare med gas i kammare, som kan minska stressen för djuren och samtidigt vara gynnsamma för biomedicinsk forskning.

Malin Parmar, Lunds universitet:
Nya stamcellsbaserade modeller

Malins forskargrupp jobbar med att ta fram nya behandlingar för Parkinsons sjukdom med fokus på stamcellstransplantationer. Mycket av det arbete man gör idag för att validera hur säkra och effektiva cellerna är gör man i en djurmodell. Gruppen vill nu utveckla nya cellbaserade modellsystem som man hoppas, i stora delar, kunna ersätta de djurmodeller man använder i den prekliniska utvecklingen.

Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan stamcellsforskare och bioingenjörer. De kommer att bygga specialdesignade odlingssystem i 2D och 3D, som innehåller och kopplar samman de olika områden i hjärnan som är relevanta för Parkinsons sjukdom. Efter validering kommer dessa system användas för att funktionellt bekräfta funktion och förutsättningar för cellerna att bygga nya nervkopplingar och återbygga dopaminsystemet.

Malin hoppas att projektet kommer leda till nya, förbättrade och validerade metoder för celldifferentiering och återuppbyggnad av nervkretsar. Genom att ersätta djurmodellerna med specialdesignade odlingsystem, menar hon att de kan kraftigt reducera antalet djur i försök samt skynda på utvecklingsprocessen.

Joëlle Rüegg, Uppsala universitet:
In vitro-metod för att undersöka artskillnader

Syftet med projektet är att etablera en så kallad pipeline baserad på cellmodeller som systematiskt kan jämföra artskillnader. Projektet fokuserar på effekter som kemisk exponering har på processer under nervcellernas utveckling.

Anledningen till att en sådan pipeline är viktig är att man allt oftare använder humana cellmodeller för att till exempel testa kemikalier, men att validering av sådana modeller ofta sker mot resultat från djurstudier. Skillnader tolkas ideligen som att cellmodellerna misslyckas att efterlikna processer i en hel organism. Men sådana skillnader kan också bero på artskillnader mellan människa och gnagare och då skulle den humana cellmodellen faktiskt vara överlägsen djurmodellen.

Med det här projektet kommer man kunna få svar på om skillnader mellan in vitro och in vivo-resultat beror på modell- eller artskillnader.

Bidraget från Vetenskapsrådet ger Joëlle och hennes grupp möjlighet att bygga upp ett system som kan utreda styrkor och begränsningar i en mänsklig cellmodell jämfört med försök på gnagare. Det kommer i slutändan att leda till ökad tillit och därmed en bredare användning av cellmodeller, vilket i sin tur minskar behovet av att använda försöksdjur.

Svante Winberg, Uppsala universitet:
Att hålla zebrafisk på bästa sätt

Projektet syftar till att optimera hållningen av zebrafisk. Många tror att ju glesare man håller fisken i ett akvarium desto bättre. Det är inte sant, menar Svante. Om man håller zebrafisk för glest utvecklar de starka hierarkier av dominans, vilket ger kraftig stress hos underordnade fiskar. För mycket fisk i ett akvarium kan också orsaka stress.

Miljöberikning i form av till exempel konstgjorda växter kan vara positivt för fisken. Ett problem är att berikningen måste tillverkas av material som inte släpper ifrån sig skadliga ämnen till vattnet, till exempel mjukgörare. Berikningen måste också utformas så att den inte kan monopoliseras av socialt dominanta fiskar, då det kan ge ytterligare stress. För att fungera i stora anläggningar måste miljöberikningen vara lätt att rengöra.

Isolering av fisk är vanligt förekommande på labb, men zebrafisk mår inte bra av att vara ensamma. I projektet studerar Svante och hans kollegor hur fisken påverkas av isolering och om man kan mildra de negativa effekterna genom att låta isolerade fiskar se andra zebrafiskar och genom att förse akvarierna med miljöberikning.

Projektet är inriktat på förfining (refinement), men genom att optimera hur man håller fisk förväntar sig forskarna att kunna reducera antalet fiskar som används i försök, då välmående och ostressade fiskar kan förväntas ge bättre resultat, men mindre spridning.

Svante menar att anslaget från Vetenskapsrådet är en förutsättning för att de ska kunna utföra sin forskning. Användningen av zebrafisk som försöksdjur ökar mycket snabbt, men kunskap om hur fiskarna ska hållas är fortfarande bristfällig. Hållning av fisk bör standardiseras och optimeras, men då behöver man den typ av kunskap som det här projektet genererar.

Vetenskapsrådets utlysning för 2022

Du kan läsa om alla Vetenskapsrådets beviljade projekt på deras webbplats. De har dessutom precis öppnat utlysningen för 2022 års 3R-bidrag. Utlysningen är öppen mellan den 9 februari och den 15 mars.

Senast uppdaterad: