Det har gått fem år sedan Sveriges 3R-center invigdes. Vad har hänt under de här åren och vad har centret betytt för 3R-frågan i Sverige? Två ledamöter från centrets styrgrupp Nationella kommittén, som bildades för tio år sedan, reflekterar.
Karin Gabrielson Morton arbetar som senior sakkunnig på stiftelsen Forska Utan Djurförsök och hon har ägnat hela sitt yrkesliv åt att främja forskning som kan ersätta djurförsök. I mer än 50 år har Forska Utan Djurförsök finansierat forskning och forskare som utvecklar djurförsöksfria och mer humanbaserade metoder.
Anders Forslid är docent och chefsveterinär på Lunds universitet och har länge arbetat med djurvälfärd och 3R. Han har även jobbat med flera statliga utredningar inom området och är med i det nationella tillståndshavarrådet, som består av tillståndshavare för försöksdjur på landets alla lärosäten.
Både Karin och Anders har varit ledamöter i Nationella kommittén sedan den bildades 2013. Anders är idag vice ordförande i kommittén och Karin är andre vice ordförande. De sitter dessutom med i Centrala djurförsöksetiska nämnden båda två.
Här reflekterar de tillsammans över centrets fem första år, men spanar också in i framtiden.
Karin och Anders är överens om att det inte alltid har varit lika enkelt och lustfyllt som dagens arbete är i kommittén. Det har tagit tid att formera gruppen och att få till en gemensam förväntan på 3R-centret. En avgörande tidpunkt var 2018 när centret fick en fast struktur för verksamhet och ledning.
– Det var då vi fick ramar och realistiska förutsättningar för vårt arbete och vi började dra åt samma håll. Tillsammans med verksamhetsledaren för centret kunde vi etablera det goda samtalet och en väg framåt, säger Karin.
Det krävdes inte bara ordning och struktur, det krävdes också mod och uthållighet. Det gick inte över en natt, men successivt kunde verksamhetsledaren tillsammans med en ökande skara handläggare på centret ta hand om alla idéer och förväntningar, så att de gick att arbeta med på en genomförbar nivå.
Anders betonar sammanhållningen som finns idag:
– Idag är kommittén och centret en väldigt sammansvetsad grupp, som både respekterar och tycker om varandra. Vi ledamöter behöver inte vara med och detaljstyra på samma sätt som vi gjorde i början; vi litar på varandra och på centret, att vi alla jobbar för samma mål.
Ett av de viktigaste resultaten så här långt är, enligt Karin och Anders, att kommittén har lyckats sätta centret på kartan, både nationellt och internationellt. Målet om att vara den naturliga kontakten för alla typer av 3R-frågor i Sverige kommer allt närmare.
– Vi är på god väg att få till just det samarbete och den dialog som vi har bestämt oss för att vi ska ha med olika målgrupper, menar Anders. Vi har tagit stora steg när det gäller kontakterna med myndigheter och vi har idag en nära dialog med allt fler djurskyddsorgan. Detta ska vi vara rädda om och förvalta väl. Det är på något sätt centrets signum – den goda kontakten.
En annan viktig målgrupp för verksamheten är forskare från både akademi och företag, men även de som finansierar forskning.
– Vi för en dialog med finansiärer och bygger relationer för att öka möjligheterna till finansiering och krav på 3R i olika utlysningar, säger Karin.
På samma sätt arbetar vi för en bra dialog och ett gott samarbete med enskilda forskare och forskargrupper; både de som använder djurmodeller och de som använder alternativa metoder. Det kräver tid och strategiskt arbete att nå så många som möjligt.
Anders ger ett exempel på vad som kan hända i den goda kontakten:
– Jag måste berätta om årets möte för alla djurskyddsorgan som hölls här i Lund. Responsen hos mina kollegor på universitetet kom direkt. Vår 3R-samordnare blev väldigt inspirerad av det hon fick ta del av och flera åtgärder kom upp på vår lokala agenda. Kontakten mellan 3R-centret och djurskyddsorganen är central och vi måste ha en tydlig och strukturerad plan för hur den ska fungera.
– Vi har bidragit till ett bättre diskussionsklimat för dem som vill förändra saker på sin arbetsplats, men känner sig ensamma. Men också för dem som har goda exempel att dela med sig av, menar Karin.
Verksamheterna blir ambassadörer, inte bara för 3R generellt, utan även för kommitténs och centrets arbete.
När jag ber Karin och Anders nämna några insatser som de är särskilt stolta över, räcker tiden inte till. De är också tydliga med att våra målgrupper ska se leveranser från 3R-centret som en kvalitetsstämpel, vilket i sig är en förutsättning för att vinna tillit och få förtroende hos användarna.
– Vi är stolta över allt vi har gjort de senaste åren, allt från publicerade råd och rekommendationer till filmer och webbplats. Våra efterfrågade och mycket uppskattade workshoppar om hantering av möss och råttor är en annan milstolpe för våra leveranser. Och materialet för gymnasiet förstås!
De tar upp pandemin som har försvårat arbetet, men som också har tvingat fram ett annat sätt att jobba, med digitala verktyg. Idag väljer vi att hålla fysiska aktiviteter på ett mer genomtänkt sätt. Karin nämner särskilt en praktisk workshop om avancerade tekniker för cellodling som hölls på plats i ett labb på Biologicentrum vid Lunds universitet.
– Det är också häftigt att se vilket genomslag som centret har fått internationellt. Vi månar om samarbetet med kollegor från andra länder för att kunna ta vara på varandras arbete. Det är med stolthet vi kan se hur det svenska 3R-centrets förtroende i Europa och övriga världen har vuxit fram. Att vi idag kan få över 300 anmälda till ett webbinarium är nästan overkligt, och att detta har hänt på bara några få år, säger Karin.
Framåt då? Vad ska hända de kommande fem, tio åren? Att vi har slagit in på rätt väg är Karin och Anders övertygade om – och att arbetet kommande år handlar om att envist fortsätta på den vägen. Att fortsätta det goda samtalet, det inkluderande arbetssättet och att nå ut till så många som möjligt.
För Anders är kontakten med djurskyddsorganen det viktigaste. Han betonar gång på gång vikten av att vara lyhörd för deras behov. Karin citerar en kollega på EU-nivå som menar att djurskyddsorganen ska fungera som hjärtat i 3R-arbetet och att både Nationella kommittén och 3R-centret ska understödja det.
Vi ska förfina våra kommunikationskanaler, inte bara till djurskyddsorganen utan till alla våra olika målgrupper, så att vi når så långt ut som möjligt i varje grupp.
– Vi ska avsluta påbörjade projekt i utsatt tid, vi ska få fram resultat med kvalitet. Det går tillbaka till det här med kvalitetsstämpel. 3R-centret ska stå för kvalitet. Man ska kunna lita på att det som kommer från oss är aktuellt och relevant, säger Anders.
Nyttoaspekten är också viktig. Verksamheterna ska uppleva att de har nytta av det vi erbjuder. Det vi gör ska vara praktiskt, tydligt, användbart och relevant. För att vara säkra på att vi gör rätt saker, ska vi involvera målgruppen i själva arbetet.
– Vi kan definitivt säga att vi har gjort skillnad efter de här fem åren, säger Karin med eftertryck. Vi har bidragit både till kunskapsöverföring och attitydförändring, vilka också är beroende av varandra.
– 3R är en attitydfråga, säger Anders. Det ska finnas med hela tiden i allt du gör. Det är en kultur, inte enstaka insatser här och där. Din attityd är helt avgörande för om du kan säga att du jobbar enligt 3R eller inte. Och det gäller även organisationer och arbetsplatser.
– Vi ger ut ett fördjupande fokusbrev som helt fokuserar på våra fem första år, säger Karin. Sen blir det lite mer firande under våren, men det får vi återkomma till. Planer finns, men vi är inte helt klara med formerna än.
Anders ser också fram emot den internationella konferensen om försöksdjur, Scand-LAS, som anordnas i Sverige och Uppsala nästa år. Det blir ett bra tillfälle att visa upp vad 3R-centret gör och kan bidra till.