Vårt senaste temanummer om 3R fokuserar på insatser för att minska antalet djur som används i forskning.
Fyra gånger om året publicerar Sveriges 3R-center ett fördjupande temanummer om 3R på engelska, som kallas Focus on the 3Rs. I oktober är temat Reduction, det vill sägs att minska antalet försöksdjur. I ett antal artiklar lyfter vi fram forskare som arbetar för att minska antalet djur som de använder i sin egen forskning.
Här följer en sammanfattning på svenska.
Inom EU ska alla djurförsök som använder icke-mänskliga primater och djurförsök som klassas som avsevärd svårhetsgrad utvärderas i efterhand. Detsamma gäller för djurförsök som en regional nämnd bedömt ska utvärderas. Utvärderingarna görs av en oberoende myndighet, som i Sverige heter Centrala djurförsöksetiska nämnden.
Utvärderingen ska granska om studien har uppnått sitt mål. Den ska granska graden av lidande för djuret, hur många och vilka djur som använts och vilken nivå av svårhetsgrad som förekommit. Utvärderingen ska också undersöka om och på vilket sätt studien kan ha bidragit till utvecklingen av 3R. Utvärderingar i efterhand kan vara en källa för forskare att utveckla sin egen forskning och inspireras till 3R-åtgärder.
Vi har bett fyra forskare inom vitt skilda forskningsfält att berätta om sin forskning och hur de bidrar till att minska antalet använda djur.
Ljubica Matic och Hong Jin, båda forskare vid Karolinska Institutet, forskar om vaskulära sjukdomar. I sin forskning använder de möss. Men med hjälp av biobanker och ultraljudsteknik har de kunnat minska antalet djur som behöver användas. De har också förfinat sina experiment med djurmodeller så att svårhetsgraden i försöket i vissa fall blir mildare än tidigare.
Anne Edenro är chef för enheten Experimentell Biomedicin vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur hon och hennes kollegor har arbetat med att förfina aveln av möss, så att antalet möss som föds upp i onödan har minskat. Detta har även förbättrat arbetsmiljön för de som arbetar med djuren. En särskild avelspolicy är en bra utgångspunkt för värdefulla diskussioner om forskningsdesign på arbetsplatsen.
Jens Olsson är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet där han utvecklar metoder och system för provfiske. Hans arbete har betydelse både för svensk övervakning när det gäller fiskbestånd och olika sjukdomar, men också på EU-nivå och internationella studier. I ett pågående projekt testar Jens och hans kollegor metoder som hydroakustik och eDNA, som påverkar fisken mindre än många av de metoder som rutinmässigt används idag.
I en längre intervju med Lars Bräutigam får vi ta del av zebrafiskens betydelse för forskningen vid Karolinska Institutet. Lars berättar om hur de arbetar med djurvälfärd och 3R vid zebrafiskanläggningen, som han är chef för. Bland annat initierar de tillsammans med norska kollegor ett nordiskt nätverk för alla som arbetar med zebrafisk i forskning. Syftet är att dela kunskap och erfarenheter med varandra, men också att standardisera utbildning och harmonisera djurvälfärd inom fältet.
Lars delar också med sig av sina ambitioner för Nationella kommittén, i vilken han är ny ledamot sedan årsskiftet. Öppenhet kring djurförsök och 3R är en viktig del i att öka kunskapen och förståelsen i samhället, menar Lars.
Vi har intervjuat forskarna Malin Fex och Marie Sydoff vid Lunds universitet. Malin är 3R-samordnare och sitter med i universitetets nämnd för djurskyddsfrågor, som har en övergripande roll för all djurverksamhet. Marie är strålningsfysiker vid Lund University Bioimaging Centre, som är universitetets avdelning för bildteknik där de bland annat gör djurförsök.
De berättar om hur universitet arbetar systematiskt med 3R, med hjälp av en särskild checklista vid samrådsmöten. Vi får veta mer om hur de jobbar med utbildning och träning, både för personal och för djur. Personal måste ”ta körkort” för att hantera och göra vissa ingrepp på djuren, som till exempel att ge injektioner. De arbetar också med planerad avel för att undvika onödiga överskottsdjur.
Utöver det gör en alltmer avancerad bildteknik att de kan följa ett och samma djur under en längre period i longitudinella studier, vilket minskar det totala antalet djur som de behöver använda i forskning.
Den 17 oktober är det dags för årets möte för svenska djurskyddsorgan som Sveriges 3R-center arrangerar på plats i Stockholm. Temat för årets möte är förändringsarbete och kommunikation i syfte att driva 3R framåt. Mötet riktar sig till alla som arbetar i ett djurskyddsorgan kopplat till en svensk försöksdjursverksamhet.
Efter förfrågan från djurskyddsorgan anordnar Sveriges 3R-center i höst en utbildning om att träna stora försöksdjur. Tillsammans med SLU och med hjälp av erfarna djurtränare ger vi en tvådagars praktisk utbildning på plats i Uppsala. Inbjudan har gått ut till alla svenska djurskyddsorgan som har tillstånd för att ha större försöksdjur.
Tillsammans med fyra forskare och föreningen Vetenskap & Allmänhet genomförde 3R-centret åtta forskarsamtal med gymnasieelever på årets vetenskapsfest ForskarFredag-veckan. Totalt nådde vi ut till över 500 elever och 15 lärare, som deltog i samtal, reflektioner och frågestunder. Vi erbjöd en bredd av ämnen; läkemedelsutveckling och riskbedömning, forskning på vilda djur, zebrafisken som modell för människa samt forskningsmetoder för att studera hjärnans sjukdomar.
Eleverna ställde frågor kring det mesta och fick även själva bidra med tankar kring djurförsök, etik och framtida metoder för att forska utan djur.
Sveriges 3R-center och Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål var representerade på världskongressen för alternativ till djurförsök. Kongressen hölls den här gången i Niagara Falls i Kanada. Utöver att delta i konferensprogrammet delade vi med oss av vårt arbete och byggde kontakter.
Deltagarna från Sveriges 3R center och de tog framförallt med sig budskapet om att vi måste lägga hinder åt sidan för att se möjligheter till samarbete och en väg framåt i utvecklingen mot en mer humanbaserad forskning.
Du kan läsa hela fokusbrevet på engelska.