Landsbygdsprogrammet 2014–2022 Landsbygdsprogrammets syfte var att utveckla Sveriges landsbygd. I programmet fanns mål för utvecklingen. För att nå målen fanns det olika stöd och ersättningar för bland annat miljö, hållbarhet och innovation. Programperioden för landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014–2022 hade en budget på drygt 48 miljarder kronor för hela perioden. Genomförandet kan pågå till och med år 2025. Landsbygdsprogrammet 2014–2022 Pdf, 2.7 MB. Bilagor till landsbygdsprogrammet 2014–2020 Det här är en sammanställning över de bilagor som hör till landsbygdsprogrammet 2014-2020. Om du vill ha någon av bilagorna kan du mejla till: LBprogramledning@jordbruksverket.se 1. Bilagor som visar kalkyler, schabloner och villkor Basvillkorstabell Basprislista 2014 Betets förädlingsvärde Beräkning av förgröningsavdrag Karta över nitratkänsliga områden Tvärvillkor och andra bindande normer Kalkyler för miljöersättningar Betesmarker och slåtterängar Fäbodar Hotade husdjursraser Minskat kväveläckage Restaurering av betesmarker och slåtterängar Skyddszoner Skötsel av våtmarker och dammar Vallodling Kalkyler för ekologisk produktion Ekologisk produktion Omställning till ekologisk produktion Kalkyler för företags- och projektstöd Enhetskostnader för djurstallar Klumpsummor för att bilda innovationsgrupper Leder genom skog och öppen mark Schabloner för projektstöd Kalkyler för miljöinvesteringar Engångsröjning Reglerbar dränering Stängsel mot rovdjur Kalkyler för skogens miljövärden Kompensationsstödet Intyg oberoende granskare Kalkyler för djurvälfärdsersättningar Extra djuromsorg för får Extra djuromsorg för suggor Utökad klövhälsovård för mjölkkor Kalkyler för lokalt ledd utveckling Enhetskostnad förberedande stöd 2. Förhandsutvärdering 3. Kontroll av miljöersättningar 4. Möjliga kombinationer av insatser för arealbaserade ersättningar respektive djurvälfärdsersättningar 5. Programtext för ersättning för extra djuromsorg för suggor 6. Referenser till SWOT 7. Urvalskriterier Beskrivning av hur Sverige ska arbeta med urvalskriterier. 8. Utvärderingsplan 9. Åtgärder kopplade till definition av landsbygdsområde Beskrivning med vilka åtgärder som definitionen av landsbygdsområde ska gälla för respektive inte gälla för. 10. Övergångsåtgärder Tabell som visar vilka ersättningar som belastar landsbygdsprogram 2007-2013 samt basvillkor för dessa. Stäng Vill du veta mer om fonderna? Webbplatsen eufonder.se är en guide för dig som vill veta mer om vilka EU-fonder som finns i Sverige. Här kan du läsa om fonderna och vilka resultat de har gett. Eufonder.se Handlingsplaner Alla myndigheter som ansvarar för stöd inom landsbygdsprogrammet har handlingsplaner. Handlingsplanerna beskriver hur myndigheterna ska bidra till att vi når målen i landsbygdsprogrammet och hur myndigheterna ska välja ut vilka som får stöd. Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Tillväxtverket har nationella handlingsplaner som gäller för hela Sverige. Länsstyrelserna och Sametinget har regionala handlingsplaner med prioriteringar för geografiskt avgränsade områden. För att programmet och handlingsplanerna ska bli så effektiva som möjligt samarbetar myndigheterna med berörda organisationer och myndigheter. Handlingsplanerna uppdateras varje år. Jordbruksverkets nationella handlingsplan I Jordbruksverkets nationella handlingsplan finns information om kompetensutveckling och rådgivning, stöd till lantrasföreningar och stöd till samarbeten. Den största delen av vårt arbete i handlingsplanen handlar om kompetensutveckling och rådgivning för att öka kunskapen hos de som är verksamma på landsbygden och få bättre effekter av de åtgärder som finns inom programmet. Fokusområden är jordbrukets konkurrenskraft, djurvälfärd, korta livsmedelskedjor, lokala marknader, miljö och klimat samt att skapa nya jobb på landsbygden. Innovation är ett centralt begrepp under den här programperioden. Det finns möjlighet till stöd för samarbete mellan företagare, rådgivare och forskare för att ta fram nya produkter eller metoder. Det sker som en del inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP). Övervakningskommittén följer arbetet För att följa arbetet med landsbygdsprogrammet finns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift är att granska genomförandet av programmet och följa hur målen med programmet nås. I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, miljöorganisationer och organisationer som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och icke-diskriminering. Övervakningskommittén har till uppgift att granska och godkänna den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser som ska finansieras av programmet. Den kontrollerar hur långt arbetet med programmet kommit och framstegen när det gäller att uppnå programmets mål. Den ska dessutom granska och godkänna de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Kommittén får också lämna synpunkter om genomförandet och utvärderingen av programmet. Övervakningskommittén mäter hur väl målen har uppnåtts med hjälp av indikatorer. Det finns allmänna indikatorer som gäller alla EU-program. Det finns också resultatindikatorer som övervakningskommittén använder när de gör en särskild översyn av programmets resultat. Arbetsordning för övervakningskommittén Pdf, 84.5 kB. Ledamöter i övervakningskommittén Följ övervakningskommitténs arbete Övervakningskommittén har vanligtvis möten två till tre gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll, presentationsmaterial och andra handlingar. Övervakningskommitténs möteshandlingar Så går det för programmet Statistik för projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet Tabellen gäller för projekt- och företagsstöd, miljöinvesteringar och åtgärderna för lokalt ledd utveckling inom landsbygdsprogrammet. Beslutande myndigheter är länsstyrelsen, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Jordbruksverket. Uppgifterna uppdaterades 2023-11-07. Projekt- och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet Åtgärd Budget, kronor Beviljade ansökningar Beviljade stöd, kronor Utbetalade stöd, kronor Kompetens­utveckling 1 518 043 854 611 1 478 485 000 976 908 000 Rådgivning 560 249 335 159 544 892 000 327 954 000 Investerings­stöd för ökad konkurrens­kraft inom jordbruk, trädgård och rennäring 3 253 572 233 3 883 3 206 589 000 2 687 609 000 Investerings­stöd till förnybar energi och klimat 451 177 381 982 406 757 000 354 714 000 Förädlings­stöd 224 261 472 431 180 092 000 144 494 000 Miljö­investeringar 454 861 230 2 048 397 082 000 325 870 000 Startstöd 206 203 581 819 202 150 000 176 950 000 Investerings­stöd för jobb på lands­bygden 448 575 029 773 418 619 000 352 061 000 Service, infrastruktur och attraktiv lands­bygd 1 246 705 695 2 193 1 208 731 000 982 744 000 Bredband 4 520 142 776 697 4 411 350 000 3 667 369 000 Skogens miljö­värden 151 794 141 3 025 147 789 000 107 831 000 Lantras­föreningar 33 600 226 122 33 296 000 25 915 000 Innovations­stöd 534 032 712 403 524 781 000 366 646 000 Samarbete 1 025 021 868 511 930 067 000 602 161 000 Åtgärder inom lokalt ledd utveckling 1 658 268 221 2 554 1 597 472 000 1 226 710 000 En satsning från det europeiska åter­hämtnings­instrumentet (EURI) 566 209 390 726 567 609 000 282 273 000 Summa 16 852 719 144 19 937 16 255 761 000 12 608 211 000 Stäng Statistik för miljöersättningar i landsbygdsprogrammet Det är bara två miljö­ersättningar som fortfarande kan sökas inom landsbygds­programmet 2014–2022. Siffrorna som redovisas för dessa ersättningar gäller åtaganden som påbörjats under program­perioden men som fortsätter löpa en tid till. Vissa av miljöersättningarna som inte längre kan sökas har ersatts med liknande ersättningar i den strategiska planen. Ansökningar om utbetalning av miljöersättningar 2023 Miljöersättning Antal ansökningar Areal Betesmarker och slåtterängar, ungefärliga uppgifter - - Fäbodar - - Restaurering av betesmarker och slåtterängar 600 stycken 3 000 ha Minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggröda) - - Skyddszoner - - Vallodling 1 300 stycken 37 800 ha Våtmarker och dammar, totalt - - Skötsel av våtmarker och dammar - - Skötsel av våtmarker och småvatten, programperiod 2000-2006 - - Anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten, programperiod 1996-1999 - - Hotade husdjursraser - - Siffrorna är avrundade till hela hundratal och uppdaterade den 18 juni 2023. Stäng Statistik för ersättningar för ekologisk produktion Det går inte längre att söka någon ersättning inom landsbygds­programmet 2014-2022. Istället finns en liknande ersättning i den strategiska planen. Ansökningar om utbetalning av ersättning för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion 2023 Ersättningar Antal ansökningar Areal Ersättning för ekologisk produktion, ansökt utbetalning för växtodling - - Ersättning för ekologisk produktion, antal ansökningar med djurhållning - - Ersättning för omställning till ekologisk produktion, ansökt utbetalning för växtodling - - Ersättning för omställning till ekologisk produktion, antal ansökningar med djurhållning - - Stäng Statistik för djurvälfärdsersättningar Det går inte längre att söka någon ersättning inom landsbygds­programmet 2014–2022. Istället finns liknande ersättningar i den strategiska planen. Ansökningar om utbetalning av djurvälfärdsersättningar 2023 Djurvälfärdsersättningar Antal ansökningar Djurenheter Extra djuromsorg för får - - Extra djuromsorg för suggor - - Utökad klövhälsovård för mjölkkor - - Stäng Statistik för kompensationsstöd Det går inte längre att söka kompensations­stöd inom landsbygds­programmet 2014–2022. Istället finns ett liknande stöd i den strategiska planen. Ansökningar om kompensationsstöd 2023 Kompensationsstöd Antal ansökningar Areal Kompensationsstöd - - Stäng Sök mottagare av stöd Vilka som fått stöd Jordbruksverket publicerar uppgifter om vilka som fått stöd från landsbygdsfonden och garantifonden. Stöden i landsbygdsprogrammet kommer från landsbygdsfonden. Uppgifterna innehåller bland annat vilken fond pengarna kommer ifrån inom vilken kategori mottagaren har fått stöd utbetalt stöd geografisk plats. Uppgifter om vilka som fått stöd från landsbygdsprogrammet Projektbank över alla beviljade projekt I Projektbanken som finns hos Tillväxtverket kan du söka fram alla projekt som vi har beviljat stöd till. I Projektbanken kan du bland annat läsa om: vad projektet heter vad projektet handlar om vem som är projektägare hur mycket medel som har beviljats när projektet startade och slutar vilka kommuner som berörs av projektet. Sök beviljade projekt Inspiration och resultat Det finns många fantastiska projekt som fått EU-stöd för att utveckla landsbygden på olika sätt. Här hittar du några exempel från projekt och inspirerande artiklar. Projekten nedan har fått finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Renodlat – inspiration till egenodling och självhushållning Malin i Ratan – ekologiska hantverkstvålar Swedish foodcamp by MittSkåne Bygdeägt AB utvecklar lanthandeln som servicepunkt Innovativa transportlösningar med utgångspunkt från Röjans station Mälardalens smådjurskrematorium Jag är en sång mellan dina läppar (lokalt ledd utveckling) Aktiva byar (lokalt ledd utveckling) Sommarkul (lokalt ledd utveckling) Bloggen Programmen och pengarna Programmen och pengarna är en blogg där vi presenterar resultat från uppföljning och utvärdering av de EU‑program som Jordbruksverket ansvarar för; den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (tidigare landsbygdsprogrammet) och havs-, fiskeri- och vattenbruks­programmet. Programmen och pengarna Utvärdering och uppföljning Vi har utvärderat landsbygdsprogrammet både löpande och efter att programmet avslutats. Utvärderingarna pågår fortfarande. Syftet med utvärderingarna är att förbättra kommande program. De hjälper oss att bedöma om programmet varit utformat för att möta behoven hos de som söker stöden och ersättningarna och om programmet nått sina mål på ett effektivt sätt. Arbetet med utvärdering finansieras av europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Vi har ett utvärderingssekretariat som planerar utvärderingar, anlitar utvärderare och sprider kunskap om resultaten. Utvärderingarna genomförs av såväl externa konsulter och forskare som av medarbetare på Jordbruksverket. Alla utvärderingar görs av personer som inte har varit delaktiga i att utforma programmet eller som inte i sin nuvarande tjänst eller sitt nuvarande uppdrag arbetar med att genomföra programmet. Författarna till varje rapport står själva för slutsatserna, och alla utvärderingar granskas och kvalitetssäkras av oberoende experter. Generellt följer granskarna utvärderingarna från planering till färdig utvärderingsrapport. Publicerade utvärderingar Utvärdering av tekniskt stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022 Utvärdering av det svenska landsbygdsnätverket 2014–2022 Effekten på kolinlagring i åkermark. Utvärdering av stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022 Stöd till miljöåtgärder i skogen. En utvärdering av stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022 Att ”få ut EU till köksborden" Utvärdering av lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Sverige 2014–2020 Att utvärdera och skapa långsiktiga effekter av leaderinsatser Greppa Näringen 2001–2020. En utvärdering av rådgivning med syfte att minska växtnäringsöverskottet och risken för näringsbelastning på vattendrag Utvärdering av stöd till samarbeten i landsbygdsprogrammet 2014–2020 Test av modell för utvärdering av leadereffekter Ersättning för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet Definitioner av betesmark i landsbygdsprogrammet Genomförande av innovationsstöd i landsbygdsprogrammet 2014–2020 Klimatanpassning i EU-programmen 2014–2020 Näringsavskiljning i anlagda våtmarker i Kalmar län Modell för utvärdering av leadereffekter Möjliga klimatåtgärder och styrmedel i ett framtida landsbygdsprogram Utveckling och test av index för biologisk mångfald i ängs- och betesmarker Landsbygdsprogrammets stöd och åtgärder för bättre vattenkvalitet 2014–2020 Ersättning för ekologisk produktion och företagens ekonomi Utvärdering av investeringsstöd för energi och klimat Förväntade effekter av investeringsstöd inom landsbygdsprogrammet Hållbara leadereffekter i teori och praktik Upplevda effekter av investeringsstöd Är skyddszonerna placerade på rätt plats för att hindra erosion? Djurvälfärdsersättningar Hur påverkar nivå på miljöersättningar viljan att söka? EIP-Agri – lärdomar från första åren, halvtidsrapport med fokus på införande och uppstart Bilagor till EIP-Agri – lärdomar från första åren Landsbygdsprogrammet 2014-2018, resultat och förväntade effekter Tillämpningen av urvalskriterier i landsbygdsprogrammet 2014–2020 Innovationer i jordbruket och på Sveriges landsbygder – en sammanställning av Jordbruksverkets innovationsundersökning 2017 Lagom höga stöd? – En litteraturstudie om stödeffekter och en kartläggning av stödnivåer i landsbygdsprogrammet 2014–2020 Bredbandssatsningar inom landsbygdsfonden och regionalfonden, slutrapport Interventionslogiken och effekttänkandet i Leader Förstudie av investeringsstöd för minskad näringsbelastning Bredbandssatsningar inom landsbygdsfonden och regionalfonden,delrapport 1 Kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker med och utan miljöersättning Löpande lärande utvärdering av Landsbygdsnätverket What measures should be taken to improve conditions for Swedish Farmland Birds, as refected in the Farmland Bird Index? Utvärdering av genomförandeorganisationerna för de Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kunskapsöversikt: Om förutsättningarna för utvärdering av resultat och effekter av bredbandsstöd i Sverige Bra vallersättning och kompensationsstöd. Hur kan olika utformningar påverka jordbruket, miljön och samhällsekonomin? Stäng Publicerade uppföljningar Stöd till tjänster och infrastruktur på landsbygden Innovationsstöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022 Kompensationsstöd till jordbruk i Sverige Restaurerade betesmarker och slåtterängar Lokala indikatorer inom lokalt ledd utveckling Urvalskriterierna som styr vilka projekt som får stöd inom lokalt ledd utveckling Miljöersättning för vallodling i landsbygdsprogrammet Stöd till de samiska näringarna Leader eller inte Leader – det är frågan Kompetensutveckling och rådgivning Nya jobb i landsbygdsprogrammet 2014–2020 Urvalskriterierna som styr fördelningen av stöd Lantbrukares attityder till miljöersättningar och intresse för miljörådgivning Lantbrukares framtidsbedömningar och framtidstro Beslutsomgångarnas funktionalitet och alternativ Vem får startstöd? Miljöprojekt inom lokalt ledd utveckling Restaurering och engångsröjning av betesmarker och slåtterängar Projektens spridning mellan fokusområden inom lokalt ledd utveckling Projektstöd i landsbygdsprogrammet som liknar lokalt ledd utveckling Är det möjligt att finansiera alla insatser inom lokalt ledd utveckling genom jordbruksfonden? Indikatorer och statistik uppdelat per kön Arbetet i LAG – lokalt ledd utveckling Ändringar i administrationen av lokalt ledd utveckling Investeringsstöd till jordbruk för ökad konkurrenskraft Våtmarker och dammar Stöd till bredband Programmen och pengarna 2018. Resultat av stöd till turism inom landsbygdsprogrammet samt inom lokalt ledd utveckling 2018 Programmen och pengarna 2018. Resultat från landsbygdsprogrammet om energieffektivisering, förnybar energi och minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak 2018 Programmen och pengarna 2018 Stäng Årsrapporter Sammanfattning av årsrapport för landsbygdsprogrammet 2022 Pdf, 159.2 kB. Hela årsrapporten för landsbygdsprogrammet 2022 Pdf, 1.1 MB. Tidigare årsrapporter och handlingsplaner för landsbygdsprogrammet Stäng Vår definition av landsbygd Vi har en landsbygdsdefinition för att bättre kunna beskriva hur utvecklingen sker i olika typer av landsbygder jämfört med i städer. Avsikten är inte att den ska användas för att jämföra enskilda kommuner. Kommunerna delas in i olika kategorier Jordbruksverket har sedan 2015 en landsbygdsdefinition för landsbygdsprogrammet 2014‑2023, som innebär att vi delar in kommunerna i sex olika kategorier. Metoden för att kategorisera kommunerna påminner om den som Jordbruksverket tidigare har använt men flera kommuner har nu klassificerats på ett annat sätt. I vissa fall behöver vi dela in kommunerna på två grövre sätt; en med fyra kategorier och en annan med enbart två kategorier. Så här delar vi in kommunerna Indelningen i de sex kategorierna baseras på Tillväxtanalys rapport Bättre statistik för en bättre regional- och landsbygdspolitik, 2014:04. Du kan också se indelningen i de här kartorna. Klicka på kartorna för att se en större bild med förklaring. Stäng Beskrivning av kategorierna De sex kategorierna har bestämts utifrån befolkningstäthet och närhet till städer. Mycket glesa landsbygdskommuner - kommuner med hela befolkningen i glest befolkade områden och med minst 90 minuters genomsnittlig resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner som är mycket avlägset belägna. Glesa landsbygdskommuner - kommuner med minst 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Mindre än 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner som är avlägset belägna. Tätortsnära landsbygdskommuner - kommuner med minst 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner nära en större stad. Glesa blandade kommuner - kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Mindre än 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem täta kommuner som är avlägset belägna. Täta blandade kommuner - kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem täta kommuner nära en större stad. Storstadskommuner - kommuner med mindre än 20 procent av befolkning i glest befolkade områden och med angränsande kommuner som har en samlad folkmängd på minst 500 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem storstadskommuner. Du kan läsa mer om de olika kategorierna i en rapport från Tillväxtanalys. Rapporten Bättre statistik för en bättre regional- och landsbygdspolitik, 2014:04 (tillväxtanalys.se) Stäng Utmaningar med att definiera landsbygdskommuner En svårighet med att definiera landsbygden på kommunnivå är att de flesta kommuner är väldigt olika varandra och många känner därför inte att det är rättvisande att definiera landsbygden på detta sätt. Däremot så är det nödvändigt att använda grova kategoriseringar för att visa på strukturella skillnader på nationell nivå. Mycket annan statistik finns också tillgänglig just på den kommunala nivån. Kontakta oss Du kan ställa frågor till oss på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt. Ställ en fråga till oss Du kan också ringa vår kundtjänst om du har frågor. Du når oss på telefonnummer 0771‑223 223 Synpunkter och klagomål Om du har synpunkter eller klagomål som gäller landsbygdsprogrammet är du välkommen att mejla till oss. LBprogramledning@jordbruksverket.se Författningar EU:s förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (eur-lex.europa.eu) Du kanske också är intresserad av det här Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik Det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling (ec.europa.eu) Kommissionens sida om landsbygdsutveckling (ec.europa.eu) Tillväxtverkets sidor om EU-program (tillvaxtverket.se) Läs våra publikationer med kunskap om Sveriges landsbygder Hjälpte informationen på den här sidan dig? Ja Nej