Kalkning Den vanligaste anledningen till att kalka är för att motverka försurning och höja pH-värdet i marken. Du kan också strukturkalka lerjordar för att förbättra markstrukturen och minska fosforförlusterna, men då är det viktigt att du använder särskild strukturkalk. Gödsel och kalkverkan Kalkning är ofta positivt för odlingen och förbättrar jordens egenskaper. Ett bra kalktillstånd gör det lättare att bearbeta jorden och ger en bättre rottillväxt på vissa jordar. Möjligheten för marken att ta upp fosfor ökar, samtidigt som grödan har svårare att ta upp giftiga tungmetaller, till exempel kadmium. Gödsel som innehåller kväve kan antingen ha en försurande verkan eller en kalkverkan. Baserat på hur mycket ammonium, nitrat och basiska ämnen ett gödselmedel innehåller går det att räkna ut den teoretiska kalkverkan. Försurande eller kalkverkande effekt av olika kväveformer Försurande verkan kg CaO/kg N Kalkverkan kg CaO/kg N Ammoniumnitrat 1 Kalkammonsalpeter 0,5 Ammonsulfat 3 Kalksalpeter 0,7 Urea¹ 1 ¹Urea ger initialt en positiv pH-effekt, men slutresultatet är en försurande verkan, Du kan läsa mer om kalkning i broschyren Rekommendationer för gödsling och kalkning. Broschyr: Rekommendationer för gödsling och kalkning Mål-pH för olika jordar Kalktillståndet i marken uttrycks ofta som ett pH-värde. I tabellen nedan anger vi mål-pH för olika jordar. Riktvärdena (mål-pH) ska inte ses som miniminivåer, utan som målnivåer för kalkningsåtgärder. Normalt bör du kalka om pH-värdet understiger mål-pH med 0,3–0,5 procentenheter. Olika jordar har olika riktvärden beroende på jordart och lerhalt. Generellt gäller att jordar med låg mullhalt har ett högre riktvärde än mullrika jordar. Med ökande mullhalt ska du minska riktvärdet. Mål-pH för jordar med varierande ler- och mullhalt Mål-pH utifrån jordart och lerhalt i procent (%) Mullhalt (%) Förkortning¹ Sand- och mojordar 60% 60% < 2 mf 0,5 1 2 3 4 5 2–3 nmh 1 1,5 2,5 3,5 4,5 5 3–6 mmh 1,5 2 3 4 5 5,5 6–12 mr 2,5 3 4 5 6 7 12–20 mkt mr 4 4,5 5,5 6,5 7,5 8,5 ¹) mf = mullfattig, nmh = något mullhaltig, mmh = måttligt mullhaltig, mr = mullrik, mkt mr = mycket mullrik Kalkning på mulljordar Vid mullhalter över 20 procent kan du uppskatta kalkbehovet med hjälp av uppgifterna för jordar med 12–20 procent mullhalt. Om kalkbehovet är stort är det bättre att kalka stegvis och göra upprepade jordanalyser. Stäng Variera kalkmängden efter behov inom fältet Du kan också variera kalkmängden efter behov inom fältet. Om du har gjort en markkartering med GPS-bestämda provplatser går det att ta fram en styrfil som du använder vid kalkningen utifrån uppgifter om lerhalt, mullhalt, pH, kalcium och magnesium. Dessutom går det att ta hänsyn till gårdens odlingsinriktning och växtföljd. Om du kalkar efter en sådan styrfil så kommer kalken att spridas där den bäst behövs, vilket ger bättre ekonomiskt utbyte samtidigt som fältet blir jämnare och därmed lättare att odla. På den interaktiva åkermarkskartan på www.markdata.se kan du även göra styrfiler för dina fält. Kalkningsmedel Företag som säljer kalk anger oftast kalkvärdet för sina produkter. Kalkvärdet tar hänsyn till produktens innehåll av kalciumoxid (CaO), geologiskt ursprung och kornstorleksfördelning och anges för både ett och fem år. Om du inte har behov av en mycket snabb pH-höjning bör du i första hand jämföra femårsvärdena. Kalkmedel har en syraneutraliserande förmåga, som uppges som ett CaO-värde (kalciumoxid) i procent. Bränd kalk har den högsta neutraliserande förmågan med ett CaO-värde på 90 procent, släckt kalk har 70 procent och kalkstensmjöl 50 procent. Förmågan påverkas också av produktens löslighet i vatten. Den syraneutraliserande förmågan beror också på produktens löslighet i vatten. Kalkstensmjöl har låg löslighet, medan bränd och släckt kalk har hög löslighet. CaO-­värdet ska inte förväxlas med kalkningsmedlets kemiska sammansättning där kalkstensmjöl består av kalciumkarbonat (CaCO3), släckt kalk består av kalciumhydroxid (Ca(OH)2) och bränd kalk av kalciumoxid (CaO). Det finns många sorter av kalkningsmedel på marknaden och de delas in i olika grupper enligt EU:s standard. De viktigaste redovisas här nedanför. Produkter med naturligt ursprung Produkter med naturligt ursprung: Kalksten minimum 45 % CaO Dolomit minimum 48 % CaO Bränd kalk minimum 85 % CaO Släckt kalk minimum 65 % CaO Biprodukter från industriella processer: Silikatkalker – masugnsslagg minimum 42 % CaO Sockerbrukskalk minimum 37 % CaO Mesakalk från pappersmassaframställning cirka 51 % CaO Angivna CaO-värden avser torr vara. Kalkningsmedel – Benämningar, tekniska specifikationer och märkning (Svenska institutet för standarder) Strukturkalkning av lerjordar En god markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. Att strukturkalka är ett sätt att förbättra och stabilisera markstrukturen på lerjordar. En bra markstruktur förbättrar också jordens näringshållande och vattenhållande förmåga och gör att jorden blir mer lättbearbetad och torkar upp snabbare. Den kan också minska fosforförlusterna från fältet. Strukturkalkning fungerar bara på lerjordar. Det ska vara mark med god bärighet och du bör köra när det är möjligt att bruka ner kalken på ett bra sätt. Om du har en dålig dränering är det bättre att vänta tills du har åtgärdat den. Strukturkalkning ska göras vid bra väderlek, låg markfuktighet och hög marktemperatur. En bra tid för kalkning är när jorden redan har en god struktur, till exempel i augusti efter en tidig skördad höstgröda (till exempel raps) eller vallbrott. En snabb och noggrann inblandning i jorden är viktigt för att få en bra effekt. Du bör köra två eller flera gånger med kultivator i olika riktningar för att kalken ska blandas in i jorden på ett bra sätt. Du ska bearbeta jorden till samma djup som du normalt gör. Om pH-värdet i jorden är lågt bör du först kalka upp jorden till önskat pH-värde innan du strukturkalkar. Riktgiva för strukturkalkning En rimlig giva för strukturkalkning är 5–8 ton produkt per hektar. Den lägre givan gäller lerjordar med lite lägre lerhalt. Den högre givan passar på styvare lerjordar med högre lerhalt. Vid riktigt höga lerhalter eller på delar av fältet där markstrukturen är särskilt dålig kan du behöva öka mängden ytterligare. Anpassa givan efter förhållandena på fältet Precis som vid gödsling kan du variera kalkmängden inom fältet när du strukturkalkar. När du gör en styrfil för strukturkalkning används både uppgifter från markkartering och lerhaltskarta, men även information från dig som brukar marken. Du kan göra en styrfil för strukturkalkning på www.markdata.se. Kalkningsmedel vid strukturkalkning För att få en bra effekt av strukturkalkningen måste du använda kalk som innehåller så kallad fri eller reaktiv kalk. Bränd och släckt kalk (CaO respektive Ca(OH)2) innehåller stor andel fri kalk. Vanlig jordbrukskalk består till största delen av kalciumkarbonat (CaCO3) och har svag struktureffekt. Kontakta oss om du har frågor Jordbruksverket har rådgivare inom växtnäring i Landskrona, Linköping, Skara och Uppsala inom Greppa Näringen. Vi arbetar för att behovsanpassa och optimera användningen av växtnäring och för att minska läckaget av växtnäring och negativ klimat­påverkan. Rådgivare inom växtnäring Ort Namn Telefonnummer Landskrona Gunilla Frostgård 036‑15 84 96 Landskrona Stina Olofsson 036‑15 84 06 Landskrona Emma Hjelm 036‑15 84 21 Kalmar Tellie Karlsson 036-15 81 01 Linköping Pernilla Kvarmo 036‑15 85 11 Linköping Johan Malgeryd 036‑15 85 12 Uppsala och Norrlandslänen Ulrika Listh 070‑380 15 85 Uppsala Emelie Andersson 073­‑401 52 98 Hjälpte informationen på den här sidan dig? Ja Nej