Hägnat vilt Här hittar du information om hägnhållning av hjort, vildsvin, mufflon, älg och bison. För att dina djur ska må bra ska du ha tillräckliga kunskaper om djurslaget och följa reglerna om skötsel, hygien, utfodring och hur hägnet ska utformas. För att hålla djur i hägn behöver du söka tillstånd. Om du visar dina djur för allmänheten minst sju dagar per år behöver du också läsa skötselreglerna för djurparksdjur. Djurparksdjur Det finns en särskild sida om reglerna för hållning av strutsar. Skötsel och stallmiljö för strutsar Alla lagar, förordningar och föreskrifter finns under rubriken Författningar längst ner på sidan. Bygga nytt hägn eller överta hägn Du behöver tillstånd Hägntillstånd från länsstyrelsen För att hålla djur i hägn behöver du tillstånd från länsstyrelsen enligt jaktförordningen, miljöbalken och djurskyddslagen. Du kan läsa mer om vilka djur som du får hålla i hägn i Naturvårdsverkets bestämmelser. Det är bara djur som har fötts upp i fångenskap som du får hålla i hägn. Djur som har hållits i hägn får du inte släppa ut i det fria. Om du tror att djur har rymt från din inhägnad ska du anmäla det till länsstyrelsen. Observera att ett tillstånd endast gäller för de djurarter du fått godkänt för att hålla. Vill du skaffa en ny viltart till ditt hägn måste du alltså göra en ny ansökan som rör den arten. Vilthägn (lansstyrelsen.se) Överta ett befintligt hägn Om du ska överta ett befintligt hägn ska du kontakta länsstyrelsen för att få överta hägntillståndet från den tidigare ägaren. Tillstånd från Jordbruksverket för sambete med andra djur Om du vill låta produktionsdjur beta tillsammans med vilt i hägnet ska du ansöka om tillstånd hos Jordbruksverket. Hästar får dock sambeta med hjortar utan särskilt tillstånd. Tillstånd för försäljning av kött Om du ska sälja kött behöver du också ta kontakt med Livsmedelsverket. Att tänka på vid utformningen av ett vilthägn Det finns flera saker att tänka på vid utformningen av ett vilthägn. Utforma och placera stängslet så att djuren inte skadar sig. Djuren måste lätt kunna upptäcka stängslet. Stängslet ska vara utformat så att de hägnade djuren inte kan ta sig ut. Stängslet ska också hindra andra djur att ta sig in i hägnet. Anpassa antalet djur i hägnet till hägnets storlek, vilken terräng och vilken växtlighet som finns där. Se till att dina djur kan söka skydd från väder och vind i hägnet. Du måste kunna övervaka och ta hand om sjuka djur. Ansök om förprövning vid nybyggnation Förprövning är ett slags bygglov som godkänner den planerade byggnationen eller åtgärden från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen när du ska bygga nytt, bygga om eller bygga till djurstallar, hägn eller andra förvaringsutrymmen för djur. Förprövning ska inte förväxlas med ett vanligt bygglov som du söker hos kommunen. Förprövningen är ett krav, men är också ett sätt för dig att få din planerade byggnation eller åtgärd kontrollerad och bedömd av länsstyrelsen utifrån kraven som gäller för bland annat mått och utrymmen utfodrings- och dricksvattenanordningar brandskydd. Registrering, märkning och journalföring av hägnat vilt Hjortdjur som omfattas av reglerna Reglerna gäller för de arter av hov- och klövdjur som hör till familjen Cervidae och släkterna Alces, Axis-Hyelaphus, Blastocerus, Capreolus, Cervus, Dama, Elaphodus, Elaphurus, Hippocamelus, Hydropotes, Mazama, Megamuntiacus, Muntiacus, Odocoileus, Ozotoceros, Przewalskium, Pudu, Rangifer, Rucervus och Rusa., med andra ord gäller reglerna bland annat kronhjortar, dovhjortar och älgar. Stäng Märkning och registrering av bison, vildsvin och mufflonfår För bison, vildsvin och mufflonfår tillämpas de regler som gäller för nötkreatur, grisar respektive får. Se respektive djurslag. Registering, märkning och journalföring nötkreatur Registrering, märkning och journalföring grisar Registrering, märkning och journalföring får och getter Stäng Registrera anläggning Du som håller hjort i hägn ska registrera din anläggning när du börjar med djur eller när du tar över en anläggning. Krav på att registrera anläggning finns även för dig som har tillstånd för att hålla djur i vilthägn eftersom det handlar om separata regler. Om du inte har någon produktionsplats eller anläggning sedan tidigare Om du inte har haft någon anläggning tidigare ska du registrera en ny anläggning i e-tjänsten. Det måste du göra innan du börjar med din verksamhet. Om du ska ta över en tidigare produktionsplats eller anläggning Om du ska ta över en befintlig anläggning som redan har ett produktionsplatsnummer, eller anläggningsnummer som det heter nu, ska du anmäla att du tar över anläggningen till Jordbruksverket. Detta gör du i e-tjänsten. Om det finns djur kvar på platsen som du tar över, kan du också ange det i e-tjänsten. Du tar över det nummer som den tidigare registrerade aktören haft på platsen, du ska alltså inte skaffa ett nytt nummer. Tänk på att om du ändrar registrerad aktör från privatperson till ett företag så behöver du även skicka in en fullmakt för att kunna komma åt alla e-tjänster i bolagets namn som privatperson. Om du har en produktionsplats sedan tidigare Du som redan har en produktionsplats ska inte skapa en ny anläggning. Du behåller ditt tidigare produktionsplatsnummer, men det heter numera anläggningens registreringsnummer, eftersom produktionsplats numera heter anläggning. Du behöver dock komplettera dina uppgifter om din anläggning och lägga till andra djurarter om du har andra djur som till exempel till exempel hästar och får. Det gör du i e-tjänsten. Komplettera med bland annat följande uppgifter: antal djur som du avser att hålla på anläggningen och maxkapacitet per art beskrivning av anläggningen i form av areal eller antal byggnader arter. Ett registreringsnummer för en plats En och samma anläggning ska sitta ihop. Om du håller dina djur på platser som inte sitter ihop kan du ändå registrera de olika delarna som ligger högst 500 meter från varandra, som en och samma anläggning. I annat fall behöver du registrera varje plats som egen anläggning. Årlig kostnad för registrering Efter att du har registrerat dig kommer du att få betala en årlig avgift. För tillfället är avgiften satt till 80 kronor per anläggning. En faktura skickas hem till dig. Det är samma kostnad för alla anläggningar oavsett djurslag. Tänk på att gå in och avregistrera dig om du inte längre driver en anläggning som håller djur eller avelsmaterial. Se och ändra registrerade uppgifter för din anläggning Om du vill veta vilka uppgifter som finns registrerade för din anläggning kan du se dem i e‑tjänsten. Där kan du också ändra om någon uppgift är fel. E-tjänst: Anläggningsregistret – platser med djur Du kan också se de flesta uppgifterna om din anläggning på Mina sidor. Mina sidor Märkning av hjortdjur Hjortdjur behöver märkas med id-märken som har godkänts av Jordbruksverket. Dessa id-märken behöver uppfylla vissa krav. Hjortdjur ska märkas med ett öronmärke fäst vid varje öra. Detta ska ske senast vid 9 månads ålder. Om du flyttar djur från anläggningen där de är födda, ska de alltid vara märkta innan de flyttas. Du får inte flytta omärkta djur. Djur som har märkts innan den 21 april 2021 behöver inte märkas om, förutom när de ska förflyttas till andra länder och mottagarlandet kräver en annan märkning. Djur som är födda eller flyttade innan den 21 april 2021, men inte har varit märkta i enlighet med de tidigare reglerna ska märkas med landskoden (SE) samt registrerings­numret för anläggning där de befann sig den 21 april 2021 och ett löpnummer Djur som är födda eller flyttade den 21 april 2021 eller senare ska märkas med landskoden (SE) samt registreringsnumret för födelseanläggning och ett löpnummer. Både du som lämnar djur och den person som tar emot dem är ansvariga för att märkningen är rätt. Märkning av hjortdjur i vilthägn På hjortdjur som hålls i vilthägn som godkänts enligt 41 a § jaktförordningen (1987:905) får märkas vid en senare tidpunkt än vid 9 månads ålder. Detta gäller för djur som hålls under extensiva förhållanden där de inte är vana vid regelbunden mänsklig kontakt. Även dessa djur måste vara korrekt märkta innan de lämnar födelseanläggningen. Märkning av renar Renar som inte ingår i traditionell renskötsel ska följa reglerna för övriga hjortdjur. Renar som ingår i traditionell renskötsel ska märkas i enlighet med rennäringslagen. Renar som ingår i traditionell renskötsel Omärkta djur får inte lämna eller tas emot på en anläggning! För att djuren ska få lämna en anläggning måste dessa vara märkta på rätt sätt. Det gäller också för att du ska få ta emot djuren på en anläggning. Godkända öronmärken för hjortdjur Än så länge är det bara en modell av öronmärken som är godkänd och det är det runda öronmärket. I nuläget kan du bara beställa dessa från OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren). För att kunna beställa märken måste du ha registrerat din anläggning och den djurart som du håller på anläggningen. Du beställer öronmärken och annan märkningsutrustning direkt från leverantören. Du hittar information om hur du sätter i öronmärkningen på bästa sätt på tillverkarnas webbplatser. Original- och ersättningsmärke Du använder originalmärken när djuret märks för första gången. Ersättningsmärket är identiskt med originalmärket och du använder den när ett djur har tappat sitt originalmärke. Hur märkena ser ut och hur du beställer dem kan du läsa om under rubriken: Beställa öronmärken och annan märkningsutrustning. Märkning av hjortdjur när du för ut dem från Sverige De djur som du ska föra ut från Sverige ska behålla sin ursprungliga svenska märkning. Du ska alltså inte kompletteringsmärka eller märka om dem om mottagarlandet inte uttryckligen kräver detta. Djuren ska alltid ha två öronmärken. När du för ut djur till utlandet finns det fler regler som du måste följa. Märkning av hjortdjur när du tar in dem till Sverige Om du för in ett djur från ett annat EU-land ska du behålla djurets ursprungsmärkning. Du ska inte märka detta djur med svenska öronmärken. Om du ska föra in ett djur från ett land utanför EU ska du kontakta oss så får du information om vad du behöver göra. När du tar in djur till Sverige finns det fler regler som du måste följa. Märkningen måste göras på rätt sätt När du märker dina djur får du bara använda öronmärken och utrustning som är godkänd av oss. Du ska utföra märkningen på ett sådant sätt att det inte orsakar lidande hos djuret och så att öronmärkena sitter säkert. Du får inte ändra, ta bort eller göra märkningen oläslig. Du hittar information om hur du sätter i öronmärkningen på bästa sätt på tillverkarnas webbplatser. Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning Du beställer öronmärken och annan märkningsutrustning direkt från leverantören. För hjortdjur är det bara OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren) som har godkända märken. OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren) (stallmastaren.se) Fullmakt för beställning till annan registrerad aktör eller till företag Om du ska beställa åt en annan person som är registrerad aktör för en anläggning måste du ha en fullmakt hos varje leverantör du ska beställa från. Om du har ett aktiebolag eller ett handelsbolag behöver du en fullmakt från ditt bolag för att kunna beställa. Godkänd märkningsutrustning OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren) OS ID Combi 3000 Rund Originalmärke för hjortdjur. Handel präglad med SE + födelseplatsens registreringsnummer och individnummer. Hondel utan prägling. OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren) (stallmastaren.se) Stäng Om du inte följer reglerna för märkning Om du inte följer reglerna för hur du ska märka dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får flytta de till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Skötsel av hägnat vilt Tillgång till foder och vatten Du ska se till att dina djur i hägnet har tillgång till ett bra bete så att du inte behöver stödutfodra dem under betessäsongen. När du utfodrar dina djur under vintern ska du se till att fodret inte blir förorenat och du bör undvika att utfodra direkt på marken. Du kan till exempel använda flyttbara anordningar för foder och vatten för att förhindra att marken på utfodringsplatsen blir upptrampad. Djuren bör ha gott om utrymme vid ätplatsen för att bland annat undvika att yngre djur och de som är lägre ner på flockens sociala rangskala stöts bort från platsen. Varje djur i hägnet ska ha möjlighet att äta i lugn och ro. Det är viktigt att du ser till att dina djur alltid har fri tillgång till vatten av god kvalitet. Under vinterperioden kan du därför behöva ordna så att djuren kan dricka ur frostfria baljor eller uppvärmda vattenkoppar. Under vinterperioden ska du utfodra dina djur med foder av god kvalitet och som är lämpligt för det aktuella djurslaget. Det är lämpligt att ge djuren tillgång till vitamin- och mineralfoder. Det gör du genom att blanda in det i fodret och genom att sätta upp slickstenar. Om du producerar eget foder ska du läsa mer här: Producera och hantera foder på lantbruk och annan primärproduktion Se till dina djur Under perioden som du stödutfodrar ska du se till dina djur varje dag. Under dräktighetens senare del och vid tiden för födsel ska du se till djuren extra noga. Du bör lära dig de vanor som dina hägnade djur har för att kunna se till dina djur på ett bra sätt året om. Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd? Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna. Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du döms för brott mot djurskyddslagstiftningen. Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskydds­lagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud. Är du jordbrukare och har sökt jordbrukarstöd kan du också få mindre pengar i stöd om du inte följer djurskyddslagstiftningen eftersom de ingår i de så kallade grundvillkoren. Grundvillkor Stäng Slakt, avlivning och hantering av döda djur Det finns olika sätt som hägnat vilt kan avlivas på. Det vanligaste sättet är att skjuta djuren i hägnet och sedan skicka dem till en vilthanterings­­anläggning. Om du själv avlivar djuret måste du behärska den aktuella avlivningsmetoden och hanteringen av djuren i samband med avlivningen. Däremot måste du inte ha gått någon särskild utbildning för att få avliva djuret. Du måste följa reglerna för att avliva djur. Här är de viktigaste reglerna: Du är skyldig att låta avliva svårt sjuka och skadade djur så snabbt som möjligt, om de inte går att behandla. Djuret får inte utsättas för onödigt lidande eller obehag under avlivningen. Därför måste den som avlivar djuret göra det på ett sätt som antingen omedelbart dödar djuret eller som gör det medvetslöst först. Tillåtna metoder för att bedöva och avliva hägnat vilt Här är de tillåtna avlivnings­metoderna för hägnat vilt: Jakt: Det är tillåtet att jaga frilevande vilt* i hägn. Då skjuts djuren i hägnet, och sedan skickas kropparna till en vilthanterings­­anläggning. I dessa fall gäller inte Jordbruksverkets slakt- och avlivnings­föreskrifter. I stället ska du följa reglerna i jaktlagen (1987:259) och jakt­förordningen (1987:905). Slakt med mekanisk bedövning och avlivning: Djuret bedövas mekaniskt och avblodas sedan genom att stora blodkärl skärs av. Denna metod används både när djuret avlivas vid slakt för livsmedel och när djuret inte ska bli livsmedel. Djuret kan vid behov få lugnande medel före, men då kan det inte användas som livsmedel. Det är avblodningen som är själva avlivningen, så du måste alltid avbloda djuret efter att ha bedövat det – oavsett vad som ska hända med kroppen efteråt. Medicinsk avlivning: En veterinär kan ge djuret en överdos av sömnmedel direkt i blodet. Djuret faller då omkull efter en kort stund, och överdosen leder till medvetslöshet och att hjärtat slutar slå. Denna metod kan inte användas om djuret ska bli livsmedel. * landlevande däggdjur är att betraktas som frilevande vilt om de i hägnet lever fritt under liknande förhållanden som vilda djur, de jagas i syfte att användas som livsmedel och de anses vara ”frilevande vilt” enligt nationell rätt. Efter avlivningen måste du eller veterinären som utfört avlivningen kontrollera att djuret är dött innan du får vidta några andra åtgärder med kroppen. Stäng Hantera döda djur och biprodukter från hägnet och slakten Du måste ta hand om döda djur och biprodukter från hägnet och slakten på ett säkert sätt. Oftast innebär det att du skickar de döda djuren och biprodukterna till en mottagare som får ta emot dem. I vissa fall är det dessutom tillåtet att gräva ner döda djur och biprodukter från jakt och slakt. Däremot är det förbjudet att lägga ut döda djur och biprodukter i naturen. Gräva ner djurkroppar och andra animaliska biprodukter från frilevande vilt i hägn Du får gräva ner dött frilevande vilt och biprodukter från jakt, om du inte väljer att skicka dem till en godkänd anläggning. Vid nedgrävningen måste du följa kommunens anvisningar och kraven som finns i EU‑lagstiftningen. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller. Nedgrävning av döda djur och slakt­biprodukter Pdf, 233.4 kB. Dessa djur räknas som frilevande vilt i hägn Landlevande däggdjur som lever fritt i hägn räknas som frilevande vilt om djurslaget finns vilt i den svenska faunan, till exempel kronhjort, dovhjort, vildsvin och mufflonfår hägnet är godkänt av länsstyrelsen storleken på hägnet och biotopen i hägnet är anpassade till djuren, så att de inte har brist på föda under vegetations­perioden djuren jagas enligt de jaktmetoder som uppfyller kraven i jaktlagen, jakt­förordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt. Om det hägnade viltet inte uppfyller dessa villkor räknas de inte som frilevande vilt. Stäng Gräva ner djurkroppar och andra animaliska biprodukter från annat hägnat vilt Generellt sett är det förbjudet att gräva ner döda djur av hägnat vilt som inte räknas som frilevande vilt samt biprodukter från jakt och husbehovs­slakt. Vissa områden är dock undantagna från förbudet. Undantag från nedgrävnings­förbudet i vissa områden Du får gräva ner döda djur av hägnat vilt och biprodukter från jakt och husbehovs­slakt i vissa områden, om djuren har hållits och dött där. Det gäller främst glesbygd i norra Sverige och en bit söderut längs norska gränsen öar utan fastlands­förbindelse. Du hittar en lista över områdena i bilaga 2 till Jordbruksverkets föreskrift 2006:84 om animaliska biprodukter, som finns länkad under rubriken Författningar. Vid nedgrävningen måste du följa kommunens anvisningar och kraven som finns i EU‑lagstiftningen. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller. Du får dock inte gräva ner djur som du misstänker har dött av en epizootisk sjukdom (till exempel mjältbrand eller mul- och klövsjuka). Om du misstänker en sådan sjukdom ska du i stället omedelbart kontakta en veterinär. Nedgrävning av döda djur och slaktbiprodukter Pdf, 233.4 kB. Stäng Anmäla hämtning av döda djur och biprodukter från slakt Det finns företag som hämtar döda djur och biprodukter från slakt, för att sedan köra dem vidare till godkända anläggningar. Just nu är det bara företaget Svensk lantbrukstjänst som har rikstäckande hämtning. Gå in på deras webbplats för att anmäla hämtning av döda djur och biprodukter via en e-tjänst eller telefon få information om hur hämtningen går till hitta kontaktuppgifter till lokala entreprenörer. Svensk lantbrukstjänst (svensklantbrukstjanst.se) Stäng Transport av hägnat vilt De här reglerna gäller alltid, även när du transporterar egna djur med ditt eget fordon och transporten inte går längre från gården eller din anläggning än 50 kilometer. Du får inte transportera djur med basthorn eller djur som är dräktiga. Djur som är sjuka eller skadade får inte transporteras. Om det behövs ska du kunna sköta om djuren under transporten. Utrymmet där djuren transporteras ska vara utformat så att djuren kan stå upp och ligga ner i naturlig ställning. Om det behövs ska du i utrymmet kunna sätta in skiljeväggar som skyddar djuren. Utrymmet där djuren transporteras ska ha god ventilation. När djuren lastas i eller ur fordonet ska du använda lämplig utrustning. Alla däggdjur som flyttas från ett vilthägn ska senast vid lastningen vara märkta i öronen med besättnings- och individnummer. Längre transporter Om du transporterar dina djur längre än 50 kilometer har du fler bestämmelser att följa. Du får själv läsa vad som gäller för dessa transporter i Jordbruksverkets föreskrifter. Transporter utomlands Du som transporterar hägnat vilt mellan länder ska vara registrerad som transportör. Registrering av transportörer är inte detsamma som tillstånd för transporter i ekonomisk verksamhet. Registreringen för transportörer gör du i vår e-tjänst. Där kan du läsa mer om de nya reglerna. E-tjänst: Registrera transportör – flytta djur mellan länder Rengöring av transporten De fordon du använder för att transportera djur ska vara lätta att rengöra. Det är du som transportör som ska se till att fordonen är rengjorda och torra när djuren lastas. Skyddade djurarter Djurarter som omfattas av artskyddsförordningen 2007:845 eller CITES-förordningen 338/97 kräver ibland särskilda tillstånd innan man får flytta dem. Skyltar Det ska finnas skyltar på motordrivna fordon och släpvagnar som djur transporteras i. Svenskregistrerade fordon ska ha skyltar både bak och fram. Det ska vara tydligt att det är levande djur i fordonet. Skyltarna ska vara lätta att läsa på håll. Texten kan vara på svenska eller engelska. Skyltar som är godkända i andra länder Svenskregistrerade fordon ska vara skyltade enligt svenska bestämmelser. Fordon som är registrerade i länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska följa bestämmelserna i de länderna. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är EU-länderna, Norge, Lichtenstein och Island. Skyltar som är godkända i andra länder inom EES är godtagbara om skylten tydligt visar att det är en transport av levande djur. När du tar betalt för transporten eller transporterar djur som en del av din ekonomiska verksamhet Det finns ännu fler regler som du måste följa om du tar betalt för transporten eller om du transporterar djur som är en del av din ekonomiska verksamhet utan att du anlitar en transportör. Då behöver du bland annat skaffa ett transportörstillstånd och få ditt fordon besiktigat av länsstyrelsen. Läs mer om de reglerna på sidan om djurtransportörer. Djurtransportörer Ta in hägnat vilt till Sverige För dig som ska köpa hägnat vilt från andra länder finns det regler som du måste följa. Dessa gäller för hägnat vilt som ska hållas i vilthägn. Du som tar emot hov- och klövdjur från andra länder på din anläggning ska registrera dig hos Jordbruksverket. Det ska du göra senast 30 dagar före det första tillfället som du beräknar att ta in djur till Sverige. Registreringen gäller i 2 år. När djuret tas in i Sverige ska det följa med ett hälsointyg som ska vara utfärdat av en officiell veterinär i ursprungslandet. Intyget ska visa att djurhälsokraven är uppfyllda. Intyget ska vara utfärdat under det sista dygnet före lastningen och i original följa med transporten till destinationsorten. Du som tar emot djur på din anläggning ska kontrollera djurets identitet och hälsointyg. Du ska informera Jordbruksverket om det finns några oegentligheter. Du ska sedan behålla hälsointyget under minst 6 månader och på begäran kunna visa upp det för en officiell veterinär. Godkännande av anläggning I vissa fall kan du även behöva ett godkännande för din anläggning. Om du håller eller föder upp djur som du använder vid utställningar, utbildningar, vid bevarande av arter eller i forskningssammanhang kan du under vissa förutsättningar ansöka om godkännande som avgränsad anläggning. Förbjudet att ta in hägnade eller frilevande vildsvin i Sverige Det är förbjudet att flytta vildsvin mellan EU:s-medlemsländer och att importera vildsvin till EU från tredje land. Afrikansk svinpest Restriktioner för införsel av hjortdjur från Norge och Finland På grund av CWD finns det förbud mot att ta in levande hjortdjur från Norge, vissa delar av Finland och att föra ut eller flytta levande hjortdjur från norra delen av Sverige. CWD - chronic wasting disease Du måste vara registrerad som importör För att du ska få ta in djur måste du vara registrerad för införsel hos Jordbruksverket. Du ska registrera dig via vår e-tjänst minst 30 arbetsdagar före det första beräknade införseltillfället. Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen kostar 150 kronor. E-tjänst: Registrera in- och utförsel av djur, ägg sperma och embryo Villkor för införsel Viss provtagning ska ske i ursprungsbesättningen innan djuren levereras till Sverige och/eller efter djurens ankomst till Sverige. Införsel får endast ske från registrerad handlare. Kontakta oss för detaljerad information om villkoren. forflyttning.sparning@jordbruksverket.se Transport utomlands Om du transporterar djur mellan länder ska du vara registrerad. Se rubriken Transport av hägnat vilt. Föra ut hägnat vilt från Sverige Förbjudet att handla med frilevande vildsvin Det är förbjudet att flytta vildsvin mellan EU-medlemsländer och att importera vildsvin till EU från tredje land. Afrikansk svinpest Restriktioner för utförsel av hjortdjur från vissa delar av Sverige På grund av CWD finns det restriktioner för att ta ut hjortdjur från Sverige. Från norra Sverige är det förbjudet att föra ut hjortdjur från Sverige. CWD - chronic wasting disease Transport utomlands Om du transporterar djur mellan länder ska du vara registrerad. Se rubriken Transport av hägnat vilt. Kontakta oss om du vill föra ut hägnat vilt Du är välkommen att mejla till oss för information om villkoren för utförsel. forflyttning.sparning@jordbruksverket.se Om du vill föra ut hägnat vilt till tredje land ska du också kontakta exportfragor@jordbruksverket.se Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Smittor och smittsamma sjukdomar Hygienregler Alla som har djur ska se till att minska risken för att sprida smitta mellan djur och människor. Det finns också speciella krav om du tar emot besökare i din anläggning, då det räknas som en besöksverksamhet. Om du endast håller djur i din privata bostad omfattas du inte av hygienreglerna. När du är primärproducent och livsmedelsföretagare har du ett speciellt ansvar när det gäller livsmedelshygien. Hygienregler Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika. Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier. Infektioner med resistenta bakterier Läkemedelsjournal och dokumentation av döda djur I läkemedelsjournalen ska du bland annat fylla i uppgifter om vilka läkemedel du behandlat dina djur med och vilken veterinär som skrivit ut läkemedlet. Du ska också dokumentera vilka djur som dör och anledningen till att de dör. Du ska spara dokumenta­tionen i 5 år. Det här ska du dokumentera i din läkemedelsjournal När du behandlar dina djur med läkemedel ska du dokumentera följande uppgifter: djurets identitet diagnos eller orsak till behandlingen läkemedlets namn, dosering, behandlingstidens längd och karenstid namn på förskrivande veterinär varifrån du har fått läkemedlet, det vill säga från vilket apotek, vilken veterinär (om det gäller jourdos) eller foderföretag (om det gäller läkemedel i foder) datum för behandlingen samt klockslag om karenstiden är kortare än 24 timmar Om veterinärens besöksjournal innehåller alla dessa uppgifter kan du använda den som dokumentation. Du ska även kunna visa hur du har fått tag på läkemedlet. Spara dokumentationen och bevisen för hur du har fått tag på läkemedlen i minst 5 år. Stäng Tuberkulos hos hjort Kontrollprogram för tuberkulos hos hjort Det finns ett kontrollprogram för tuberkulos (Tb) hos hägnad hjort samt hos mufflon, vildsvin, älg och hästdjur som går tillsammans med hjort. Programmet innebär lättnader i hägn som är friförklarade från tuberkulos, det vill säga i tidigare A- och B-hägn. I dessa hägn ska en så kallad Tb-kontrollant kontrollera att slaktade djur inte visar tecken på tuberkulos. Blanketter för djurhållare och Tb-kontrollanter – hägnad hjort Godkända Tb-kontrollanter Listan över godkända Tb-kontrollanter innehåller kontaktuppgifter med de Tb-kontrollanter som har godkänt att deras kontaktuppgifter publiceras på Jordbruksverkets webbplats. Alla godkända Tb-kontrollanter finns inte med. Godkända Tb-kontrollanter Län Namn Adress Telefonnummer Blekinge Joacim Granhof Riksdagsmannagården, Törnerydsvägen 302, 374 46 Trensum 070‑818 37 02 Blekinge Rickard Havby Västra Prinsgatan 20 A, 371 35 Karlskrona 073-314 21 36 Blekinge Tim Ljungkvist Skogsvägen 17, 370 30 Rödeby 070‑944 11 99 Blekinge Nils G. Olsson Lökaryd 147, 373 00 Jämjö 070‑838 23 16 Blekinge Magnus Petersson Germundsmålavägen 41, 371 92 Karlskrona 073‑425 71 64 Blekinge Peter Widebrant Askunga 422, 370 30 Rödeby 073‑330 48 25 Dalarna Jan Petterson Djupuddsvägen 35, 772 90 Grängesberg 070‑300 27 74 Dalarna Rasmus Vikström Fiskarheden 164B, 780 68 Transtrand 073 329 08 23 Gotland Andreas Wiklund Fole Stora Tollby 630, 621 75 Visby 070-346 26 51 Gävleborg Susanne Larsson Dristigsvägen 14, 811 70 Järbo 073‑673 78 03 (endast sms) Halland Jonas Albjär Ahla 133, 312 93 Laholm 070‑543 64 51 Halland Rasmus Gjerulf Susegården, Lilla Brygghuset 110, 305 77 Getinge 070‑499 82 52 Halland Mikael Peterson Lunde Bumerangen 7, 312 34 Laholm 070‑733 53 05 Halland Christoffer Schildt Furugatan 4, 312 45 Veinge 070‑663 50 52 Halland Peder Tham Susegården, Källhagen 106, 305 77 Getinge 070‑691 12 14 Jämtland Matti Ohlsén Storgatan 8B, 840 93 Hede 010‑122 84 40 Jämtland Anna Persson Storgatan 8B, 840 93 Hede 010‑122 84 40 Jämtland Mikael Östman Åkarvägen 10, 837 96 Undersåker 070‑373 64 10 Jönköping Svante Björklund Box 2077, 561 02 Huskvarna 070‑531 21 40 Jönköping Ove Cedersmyg Brodstor, 563 93 Gränna 070‑494 45 45 Jönköping Eric Karlsson Ödebillstorp 2, 574 93 Vetlanda 076‑028 04 22 Jönköping Bertil Nilsson Bredegården 2, 566 93 Brandstorp 070‑651 03 53 Jönköping Håkan Svensson Fagerås 1, 565 97 Bottnaryd 070‑674 74 75 Jönköping Mattias Svensson Alabo, 330 27 Hestra 070‑283 70 53 Jönköping Erik Öster Sjöarp Skullaryd, 575 91 Eksjö 073‑812 28 68 Jönköping Henrietta Berggren Öster Sjöarp Skullaryd, 575 91 Eksjö Kalmar Germund Eriksson Stora Glosebo 123, 385 92 Gullabo 070‑899 98 88 Kalmar Niclas Göransson Blackstad Klockaregården 5, 590 94 Blackstad 070‑671 88 19 Kalmar Tommy Jonasson Snickargården Fårhult, 593 96 Västervik 076-138 43 11 Kalmar Stefan Andersson-Junkka Sollidens Slott, 387 92 Borgholm 070‑633 35 03 Kalmar Mikael Lind Ulriksdalsvägen 31, 598 30 Vimmerby 073‑847 02 11 Kalmar Erica Lindqvist Teklas väg 1, 386 93 Färjestaden 073‑936 03 09 Kalmar Fredrik Näsman Kårby Gård 1, 593 95 Västervik 072‑216 29 70 Kalmar Tomas Nilsson Igersdela 103, 388 93 Ljungbyholm 0480‑341 07 eller 070‑310 84 33 Kalmar Alf Pettersson Kårby gård 1, 593 95 Västervik 070‑661 95 50 Kalmar Morgan Sandeen Åtorpet 2, 572 91 Oskarshamn 072-361 80 18 Kalmar Patrick Schmuul-Thalenius Larmgatan 14, 392 32 Kalmar 073-331 89 18 Kalmar Lennart Stark Stenskärsvägen 21, 383 92 Mönsterås 070‑649 60 66 Kalmar Catarina Jansson Storgatan 43 B, 383 30 Mönsterås 073‑556 14 42 Kronoberg Pierre Ekelund Vrankunge Lilla Mellangård 2, 355 97 Växjö 070‑275 96 26 Kronoberg Magnus Karlsson Bro Håkansgård 15, 360 23 Älmeboda 070‑284 09 35 Kronoberg Petter Oskarsson Grimslöv Svensgård 3, 340 32 Grimslöv 073‑766 37 36 Kronoberg Henrik Rickardsson Stenkilsmåla Nybygget, 360 23 Älmeboda 070‑676 11 05 Kronoberg Stefan Rudenius Februarivägen 1, 352 60 Växjö 070‑733 77 71 Kronoberg Stefan Tagesson Hökhult 3493, 287 92 Traryd 070‑550 88 85 Kronoberg Mikael Landqvist Sandhem 1, 34 255 Grimslöv 070-533 67 29 Skåne Per-Ola Andersson Sjunkaröd 1339 B, 288 90 Vinslöv 070‑558 11 73 Skåne Magnus Aronsson Brovägen 3, 295 74 Näsum 070‑627 77 93 Skåne Johan Delin Lärlingsgatan 8e, Mörarp, 251 89 Helsingborg 070‑822 93 73 Skåne Tom Espgård Långstorp Hallahus 361, 243 93 Höör 073‑045 45 90 Skåne Sten-Yngve Herbst Stoby Algustorp 2340B, 281 97 Ballingslöv 0451‑313 51 Skåne Erik Muhr Ljunggatan 30, 288 32 Vinslöv 070‑412 65 06 Skåne Mona Hörgerud-Muhr Lillaskog 208 4, 288 90 Vinslöv 070‑509 68 32 Skåne Per Muhr Lönbladsgatan 3D, 291 33 Kristianstad 070‑606 15 42 Skåne Sven Möller Björnstorp 781, 247 98 Genarp 070‑574 76 22 Skåne Fredrik Pedersen Eriksdalsvägen 214, 275 92 Sjöbo 070‑511 34 58 Skåne Johannez Rahm Villavägen 8, 243 35 Höör 070‑756 98 33 Skåne Rolf Rexmar Hemmansvägen 49, 263 53 Lerberget 070‑333 51 51 Skåne Jan Strömberg Maglehultsvägen 275, 291 92 Kristianstad 070‑880 28 29 Skåne Kurt Svensson Ingelstorp gård 1205, 264 54 Ljungbyhed 070‑690 49 98 Skåne Sofie Svensson Ingelstorp gård 1205, 264 54 Ljungbyhed 070‑951 62 52 Skåne Mats Wahlberg Ågerupsvägen 178, 275 64 Blentarp 070‑535 41 93 Skåne Mikael Wilhelmsson Kullastigen 6, 273 50 Brösarp 070‑330 06 71 Skåne Patrik Yngvesson Östanböke 2110, 280 72 Killeberg 072‑233 34 69 Skåne Per-Ola Williamsson Blekemossa 402, 284 91 Perstorp 072‑210 16 52 Stockholm Antonio Alonzo Bygatan 5, 184 91 Åkersberga 070‑747 33 92 Stockholm Per von Bahr Frejgatan 28, 113 49 Stockholm 070‑551 51 57 Stockholm Johan Collén Utsiktsvägen 7, 183 52 Täby 070‑833 74 20 Stockholm Klas Henriksson Kvarnkärrvägen 16, 761 74 Norrtälje 070‑228 21 17 Stockholm Henrik Ingvarsson Sandemar Östra Ösby, 137 95 Österhaninge 0702‑55 40 70 Stockholm Anders Kjerrman Muravägen 19, 168 33 Bromma 072‑532 40 26 Stockholm Thommy Larsson Lillbacken 16, 761 13 Riala 070‑744 21 02 Stockholm Bo Liljegren Lambarudd 3, 178 93 Drottningholm 076‑948 33 66 Stockholm Mikael Löf Stensta 5, 153 91 Järna 070‑551 11 97 Stockholm Andreas Philipson Östermalmsgatan 42, 114 26 Stockholm 070‑855 55 28 Stockholm Ludvig Svensson Åvavägen 64, 137 95 Österhaninge 070‑945 80 49 Stockholm Erik Westin Yxvägen 2, 192 51 Sollentuna 073‑140 96 33 Södermanland Jonas Elmwall Bresätter 1, 646 95 Björlunda 070‑608 90 70 Södermanland Ann-Sofie Hallberg Eklångens gård Hylläng, 640 43 Ärla 073‑659 81 38 Södermanland Arvid Johansson Vadsbro Hagaberg, 642 94 Flen 073‑940 23 75 Södermanland Anders Larsson Hedenlunda Kärrtorp, 642 94 Flen 070‑453 45 23 Södermanland Mikael Larsson Rådhusgatan 9, 641 61 Valla 073‑803 88 71 Södermanland Fredrik Parck Fågelvägen 2 b, lgh 1102, 611 74 Tystberga 073‑632 10 12 Södermanland Kaj Rehnholm Högstens station, 642 96 Malmköping 073‑904 29 83 Södermanland Tommy Räsänen Lotsängsvägen 32, 619 92 Trosa 073‑951 99 80 Södermanland David Skogström Torsberga Nedergården 2, 611 93 Nyköping 070‑601 18 92 Södermanland Jonas Svensson Tegelbruksgatan 26 A, 632 28 Eskilstuna 070‑753 21 74 Södermanland Monika Rehnholm Furugatan 7, 642 60 Malmköping 073‑991 18 48 Södermanland Joakim Wickbom Hyltinge-Knäppinge 1, 649 91 Sparreholm 073‑841 98 73 Uppsala Andreas Augustsson Jägarbostaden 413, 742 95 Hargshamn 0173‑887 78 Uppsala Jonas Berquist Roskarlsvägen 8, 756 51 Uppsala 070‑962 13 93 Uppsala Stefan Bogström Bagarbovägen 9, 746 96 Skokloster 070‑891 06 72 Uppsala Christian Brandt Bälinge Väsby 3, 743 86 Bälinge 070‑680 18 45 Uppsala Håkan Eriksson Malm Jerkers väg 20, 740 11 Länna 0738‑34 22 41 Uppsala Josefine Jerlström Edeby Ängsväg 23 741 91 Knivsta 070‑342 53 79 Uppsala Pertti Jokinen 202 Prästarby, 748 96 Tobo 070‑257 02 92 Värmland Tomas Varberg Lyckan 4, 667 91 Forshaga 070‑523 41 62 Västmanland Gunilla Börjesson Jugansbo 125, 733 91 Sala 073‑039 58 66 Västmanland Magnus Frödell Skäftruna 410, 736 91 Kungsör 070‑555 33 99 Västra Götaland Göte Andersson Hässelås 21, 514 91 Tranemo 070‑570 24 92 Västra Götaland Morgan Andersson Älvgatan 11, 547 91 Gullspång 070‑729 29 71 Västra Götaland Jerker Andersson Hjärtared 101, 523 94 Tvärred 070‑299 11 25 Västra Götaland Lars Bengtsson Tegelviksgård 7, 512 63 Östra Frölunda 0325‑303 90 Västra Götaland Per Bårring Stora Ebbarp, 512 92 Svenljunga 070‑523 52 11 Västra Götaland Magnus Grönberg Stacketorp 1, Norra Vånga, 53 593 Kvänum 070‑982 37 81 Västra Götaland John-Frederik Grönvall Högås 274, 463 71 Lödöse 070‑863 09 16 Västra Götaland Runar Elverlind Betesvägen 3, 446 41 Skepplanda 0303‑749 935 Västra Götaland Johan Hässelås Övergården Hässelås, 514 91 Tranemo 070‑327 06 86 Västra Götaland Kjell Johansson Kvarntorp 8, 660 10 Dals Långed 05331‑330 86 Västra Götaland Joakim Jonsson Knutstorpsvägen 105, 441 73 Sollebrunn 0735‑87 97 37 Västra Götaland Per Hansson Ekebacken Boryd, 466 91 Sollebrunn 073‑203 16 24 Västra Götaland Peter Holmqvist Sandåker 310, 446 96 Hålanda 076‑194 66 66 Västra Götaland Marie Jonasson Stenshult 2, 511 95 Öxabäck 073‑074 55 31 Västra Götaland Lars Olof Lyrdal Ulkeröds Gård, 455 96 Hedekas 0524‑620 50 Västra Götaland Arne Långström Åttingsberg 2, 458 91 Färgelanda 070‑577 06 02 Västra Götaland Stefan Sivemark Främmestad Gamlegården 201 465 98 Nossebro 070‑843 91 34 Västra Götaland Stefan Skarp Majramsvägen 1, 459 32 Ljungskile 076‑147 58 39 Västra Götaland Christer Svensson Främmestad Rossbo 203, 465 98 Nossebro 070‑333 00 05 Västra Götaland Richard Tengström Tingsgården 1, 467 92 Grästorp 072‑577 50 53 Västra Götaland Arne Tilly Kollanda 355, 446 95 Älvängen 076‑504 01 81 Västra Götaland Ove Tjörnhed Ubbhult Västra Ekåsen, 438 95 Hällingsjö Östergötland Rickard Hellström Jonsberg Ormsätter, 610 26 Vikbolandet 070‑799 80 00 Östergötland Emil Jarkrans Borensbergsvägen 2, 590 33 Fornåsa 070‑373 65 50 Östergötland Göran Nilsson 465 98 Nossebro 070‑679 57 00 Östergötland Ulrik Saanum Basunda Gård, 590 46 Rimforsa 070‑541 67 90 Östergötland Oscar Wickbom Fängtorps gård och hjorthägn 1, 614 93 Söderköping 070‑663 80 50 Stäng Vad sker vid misstänkt fynd? Om Tb-kontrollanten gör ett fynd som leder till Tb-misstanke så ska kontrollanten meddela detta till djurhållaren. Djurhållaren är då enligt lag skyldig att kontakta veterinär för att få misstanken utredd. Om veterinären beslutar att provta djuret så står Jordbruksverket för kostnaderna. Tänk på att det är viktigt att utreda sjukdom i besättningen dels för att minska smittrisker, dels för att upprätthålla bästa möjliga produktion. Generella villkor – hägnjournal och årsrapport Hägnjournal Alla djurhållare ska föra en hägnjournal som löper från 1 januari till den 31 december. Där ska besättningens grunddata finnas. Djurhållaren ska också notera alla ändringar i besättningen, som till exempel köp eller försäljning av djur, sjukdomar, fynd av självdöda djur och staketskador. I hägnjournalen ska man kunna följa besättningens utveckling och sådant som kan påverka hälsostatusen. Vid eventuell smittspårning är hägnjournalen det viktigaste redskapet. Den ska därför sparas i minst fem år. Årsrapport Alla djurhållare ska dessutom varje år sammanfatta uppgifterna i hägnjournalen i en årsrapport som ska vara Jordbruksverket tillhanda senast den 1 februari. Årsrapporten ger en snabb överblick över besättningens storlek och viltarter samt hur den ändrats under året. Jordbruksverkets kan använda årsrapporten för att på ett tidigt stadium sortera fram de hägn som är viktiga att säkra om det skulle bli ett utbrott av en smittsam sjukdom. Årsrapporten är viktig för planeringen av skyddsåtgärder och smittspårning. Den som är försenad med att skicka in sin årsrapport får inte sälja livdjur innan Jordbruksverket fått in årsrapporten. Blankett: Årsrapport 2021: Hjorthägn Så här fyller du i och skickar in årsrapporten Du kan fylla i blanketten i datorn men du måste skriva ut den så du kan skriva under den för hand. Om din dator är inställd på att blockera externa dokument så är blanketten låst för redigering. Du kan då låsa upp blanketten genom att klicka på den gula rutan Öppna för redigering, som bör finnas längst upp i menylisten. Om du till exempel har köpt eller sålt vid fler tillfällen är vad som får plats på en blankett kan du använda flera blanketter. Markera då i rutan överst på första sidan hur många blad rapporten totalt består av. I ruta G ska du ange vilka datum du slaktat och vilken Tb-kontroll som utförts. Djur som inte behöver Tb-kontrolleras behöver du inte ange. Om du till exempel anlitat samma Tb-kontrollant eller samma vilthanteringsanläggning (VHA) flera gånger skriver du in alla dessa datum i den första rutan på respektive rad. Exempel 1/10, 15/10, 6/11, 26/11; Tb-kontrollant Svea Svensson 1/12, 20/12; VHA i Bökebo, nr 234 1/1, 10/2, veterinär Sven Karlsson Du kan skanna in rapporten och mejla den till jordbruksverket@jordbruksverket.se eller skicka den i ett kuvert till Jordbruksverket Djurregisterenheten 551 82 Jönköping. Stäng Villkor i hägn som är friförklarade från tuberkulos Alla hjortar samt mufflon, vildsvin och älgar i sambete med hjortar ska besiktigas efter slakt av en så kallad Tb-kontrollant om de är över ett år gamla och slaktas i syfte att säljas. Märkta livdjur får flyttas mellan friförklarade hägn utan särskilt tillstånd om djurhållaren utfärdat intyget Förflyttning av vilt ur hjorthägn. Intyget ska följa med djuren och sparas av den nya djurhållaren. Om djurhållaren inte sänt in sin årsrapport i tid får dock inga djur flyttas förrän den har skickats in. Det krävs tillstånd från Jordbruksverket för att flytta hjort till annan plats än till ett hjorthägn. Det krävs även tillstånd från Jordbruksverket för att flytta älg, mufflon eller vildsvin i sambete med hjort till annan plats än till ett hjorthägn. Nötkreatur, tamfår, getter och tamsvin får flyttas från hägnet utan särskilt tillstånd. Hästdjur får fritt flyttas in i och ut ur hjorthägn utan ett flyttintyg eller ett tillstånd. Självdöda djur ska obduceras av veterinär på plats i hägnet eller sändas till laboratorium. Djur som måste avlivas av djurskyddsskäl, till exempel djur med benbrott eller djur som fastnat i hägnet, samt djur som uppenbart har dött av ett trauma, såsom en stångningsskada, behöver inte obduceras. Intyg: Förflyttning av vilt ur hjorthägn Stäng Vad innebär det att vara Tb-kontrollant? Som Tb-kontrollant blir du kontaktad av djurhållaren för att kontrollera att slaktade hjortar, mufflon, vildsvin och älgar inte visar tecken på tuberkulos. Efter besiktningen utfärdar du ett Tb-kontrollintyg på en tvåbladig blankett med nummer E9.173. Du ger originalet till djurhållaren och sparar själv kopian. Blanketter finns att beställa hos Jordbruksverket. Se rubriken Blanketter. Du ska också föra journal över alla besiktningar du utför i en årsredovisning på en särskild blankett. Du fyller i en rad per besiktningstillfälle, det vill säga en rad för varje Tb-kontrollintyg du utfärdat. Om raderna tar slut fortsätter du på ett nytt intygsblad. Årsredovisningen ska du posta eller scanna och e-posta så den är Jordbruksverket tillhanda senast den 1 februari varje år. Om du finner förändringar som leder till att du misstänker tuberkulos så ska du meddela detta till djurhållaren. Det är därmed djurhållarens skyldighet att kontakta veterinär. Kostnaderna för provtagningen bekostar Jordbruksverket. Som godkänd Tb-kontrollant har du möjlighet att utföra Tb-kontrollbesiktning av hägnat vilt men är inte skyldig att utföra besiktning om du av någon anledning inte kan eller vill. Du avgör själv vilka besiktningsuppdrag du vill ta och vad du tar betalt. Du får dock inte besiktiga dina egna djur. Jäv Du som är Tb-kontrollant ska vara opartisk och får till exempel inte besiktiga djur som du själv äger eller som du sköter åt någon annan. Stäng Utbildning för Tb-kontrollanter Du som är viltundersökare, det vill säga har gått Jägareförbundets grundutbildning i besiktning av slaktat vilt, kan läsa utbildningen för Tb-kontrollanter. Du kan sedan ansöka hos Jordbruksverket om att bli godkänd som Tb-kontrollant. Du fyller i och skickar in den ansökningsblankett som följer med utbildningspaketet, tillsammans med intyg om att du fullgjort viltundersökarutbildning. Utbildning och ansökan om godkännande som Tb-kontrollant Stäng Länsstyrelsen sköter tillsynen Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av kontrollprogrammet. Det innebär att djurhållare och Tb-kontrollanter kommer att få dokumentationen kring sin verksamhet kontrollerad av länsstyrelsen. Uppgifterna i djurhållarens hägnjournaler och Tb-kontrollintyg måste till exempel stämma överens med Tb-kontrollantens intygskopior och årsrapport. Länsstyrelsen kan också delta vid en kontrollbesiktning för att se att Tb-kontrollanten utför sitt uppdrag på rätt sätt. Om en Tb-kontrollant inte sköter sitt uppdrag kan Jordbruksverket dra tillbaka Tb-kontrollantens godkännande. Det är mycket viktigt att alla parter sköter kontrollprogrammet korrekt, eftersom det är detta program som Sverige har som främsta argument för att kräva extra införselkrav vid import av livdjur. Vägledning för kontroll av tuberkulos hos hjort Ekologiska hjortar Du som har ekologiska hjortar måste följa särskilda regler för att djuren ska räknas som ekologiska. Du ska till exempel utfodra dina hjortar med ekologiskt foder och hägnet ska ge hjortarna goda möjligheter att gömma sig och söka skydd från väder. Reglerna för ekologiska hjortar gäller utöver andra regler som finns för hjortar. Ekologiska hjortar Författningar Söker efter 2021:13 Söker efter 2019:30 Söker efter 2019:29 Söker efter 2016:28 Söker efter 2012:25 Söker efter 2019:7 Söker efter 2019:8 Söker efter 2006:84 Föreskrifter och allmänna råd om vilthägn (naturvardsverket.se) Djurskyddsförordning (2019:66) (riksdagen.se) Djurskyddslag (2018:1192) (riksdagen.se) Jaktförordning (1987:905) (riksdagen.se) Jaktlag (1987:259) (riksdagen.se) EU:s förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden (eur-lex.europa.eu) EU:s förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning (eur-lex.europa.eu) EU:s förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel (eur-lex.europa.eu) EU:s förordning (EU) nr 142/2011 om genomförande av förordning (EG) nr 1069/2009 (eur-lex.europa.eu) EU:s förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar (eur-lex.europa.eu) EU:s förordning (EU) 2019/2035 om komplettering av förordning nr 2016/429 om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg (eur-lex.europa.eu) EU:s förordning (EU) 2021/520 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för förordning nr 2016/429 vad gäller spårbarhet för vissa hållna landlevande djur (eur-lex.europa.eu) Du kanske också är intresserad av det här Officiella veterinärer Hjälpte informationen på den här sidan dig? Ja Nej