{"OgrasSkade":[{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"13.24.25","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 37–49. Vid starkt infektionstryck tidigt, kan även bekämpning före stadium 37 vara aktuell. ","Bekampn_troskel":"<b>Sköldfläcksjuka </b> och <b>brunfläcksjuka</b><p>\rErfarenheten är begränsad. Riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå 2 uppifrån räknat, i kombination med regnigt väder. ","Bekampning":"Starka angrepp av främst sköldfläcksjuka förekommer enstaka år. Angreppen är oftast större i Mellansverige än i Sydsverige. En stor andel råg och rågvete i växtföljden ökar risken för angrepp.\r\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Brunfläcksjuka är delvis utsädesburen, varför betning har en viss sanerande effekt. ","BildID":"s3058_048.jpg","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• tillämpa en varierad växtföljd","Fritext_skade":"Starka angrepp av främst sköldfläcksjuka förekommer enstaka år. Angreppen är oftast större i Mellansverige än i Sydsverige. En stor andel råg och rågvete i växtföljden ökar risken för angrepp.\r\r Stadier 37–49. Vid starkt infektionstryck tidigt, kan även bekämpning före stadium 37 vara aktuell.  <b>Sköldfläcksjuka </b> och <b>brunfläcksjuka</b><p>\rErfarenheten är begränsad. Riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå 2 uppifrån räknat, i kombination med regnigt väder.  Bladfläcksvampar   Sköldfläcksjuka och brunfläcksjuka  • tillämpa en varierad växtföljd Vid mycket starkt infektionstryck används de högre\rdoserna.\rDet finns flera alternativ\r• Ascra Xpro* 0,4–0,6 l/ha\r• Elatus Era 0,4–0,6 l/ha\r• Priaxor 0,5–0,75 l/ha\r• Variano Xpro 0,6–0,8 l/ha\r\r*Ascra Xpro och Priaxor ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se ","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411ca","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Bladfläcksvampar","Ogras_id":"0255","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Vid mycket starkt infektionstryck används de högre\rdoserna.\rDet finns flera alternativ\r• Ascra Xpro* 0,4–0,6 l/ha\r• Elatus Era 0,4–0,6 l/ha\r• Priaxor 0,5–0,75 l/ha\r• Variano Xpro 0,6–0,8 l/ha\r\r*Ascra Xpro och Priaxor ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se ","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411ca"}],"Skadenamn_visas":"Bladfläcksvampar","Skadenamn_visas2":"Bladfläcksvampar Råg","Underrubrik":"Sköldfläcksjuka och brunfläcksjuka","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågBladfläcksvampar","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.25.50","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 30-47.\r","Bekampn_troskel":"Riktvärde för bekämpning är mer än 50 % angripna plantor. Fram till och med stadium 31 räknas angreppet på hela plantan därefter är det angreppet på något av de tre översta bladen som räknas in. ","Bekampning":"Starka angrepp förekommer enstaka år. Bekämpningsbehovet är oftast litet.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3758_007.jpg","Bio_id":"014","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• välj motståndskraftig sort\r• undvik alltför täta bestånd\r• undvik att grödan drabbas av manganbrist\r","Fritext_skade":"Starka angrepp förekommer enstaka år. Bekämpningsbehovet är oftast litet.\r Stadier 30-47.\r Riktvärde för bekämpning är mer än 50 % angripna plantor. Fram till och med stadium 31 räknas angreppet på hela plantan därefter är det angreppet på något av de tre översta bladen som räknas in.  Mjöldagg     • välj motståndskraftig sort\r• undvik alltför täta bestånd\r• undvik att grödan drabbas av manganbrist\r I första hand\r• \tTalius 0,125-0,15 l/ha\r\rAndra alternativ\r• \tFlexity* 0,25 l/ha\r• \tProperty 0,25 l/ha\r• \tTern/Leander 0,4-0,5 l/ha\r\rTalius har bäst långtidseffekt, medan Tern/Leander har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Talius, Flexity och Property blandas med Tern/Leander för bättre stoppande effekt. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till stadium 32, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas. \r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se.\r\r\r\r","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411f1","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4227","Ogras":"Mjöldagg","Ogras_id":"0256","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand\r• \tTalius 0,125-0,15 l/ha\r\rAndra alternativ\r• \tFlexity* 0,25 l/ha\r• \tProperty 0,25 l/ha\r• \tTern/Leander 0,4-0,5 l/ha\r\rTalius har bäst långtidseffekt, medan Tern/Leander har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Talius, Flexity och Property blandas med Tern/Leander för bättre stoppande effekt. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till stadium 32, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas. \r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se.\r\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411f1"}],"Skadenamn_visas":"Mjöldagg","Skadenamn_visas2":"Mjöldagg Råg","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågMjöldagg","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.29.32","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 30-65","Bekampn_troskel":"<i>Riktvärde för bekämpning</i><p>\rStadier 30–31: mer än 25 % angripna plantor \rStadier 32–69: mer än 10 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r","Bekampning":"Brunrost är en av de mest betydelsefulla sjukdomarna i råg och kan orsaka stora skördeförluster. I Sydsverige har angreppen ökat under senare år och det är nu den vanligaste sjukdomen. I Mellansverige är större angrepp ovanliga.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3399_016.jpg","Bio_id":"016","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• välj motståndskraftig sort\r• undvik tidig sådd\r","Fritext_skade":"Brunrost är en av de mest betydelsefulla sjukdomarna i råg och kan orsaka stora skördeförluster. I Sydsverige har angreppen ökat under senare år och det är nu den vanligaste sjukdomen. I Mellansverige är större angrepp ovanliga.\r Stadier 30-65 <i>Riktvärde för bekämpning</i><p>\rStadier 30–31: mer än 25 % angripna plantor \rStadier 32–69: mer än 10 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r Brunrost   \r  • välj motståndskraftig sort\r• undvik tidig sådd\r Kombinerad bekämpning\rKombinerad bekämpning \rFör en bredare bekämpning som också har effekt mot bladfläcksvampar, se avsnittet om sköldfläcksjuka och brunfläcksjuka. Dosen för alla SDHI-medel kan ligga i det lägre intervallet eftersom brunrost är lättbekämpad. \r\rRiktad brunrostbekämpning \rDet finns många olika alternativ \r• Comet Pro 0,25–0,4 l/ha \r• Folicur Xpert* 0,3–0,5 l/ha \r• Mirador Forte 0,5–0,75 l/ha (t.o.m. stadium 59) \r• Orius 0,25–0,4 l/ha \r• Prosaro 0,3–0,5 l/ha \r\rVid etablerade angrepp behövs preparat som verkar stoppande. Preparat med tebukonazol har bra stoppande effekt. \r\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se \r\r.","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40210","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4238","Ogras":"Brunrost","Ogras_id":"0257","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Kombinerad bekämpning\rKombinerad bekämpning \rFör en bredare bekämpning som också har effekt mot bladfläcksvampar, se avsnittet om sköldfläcksjuka och brunfläcksjuka. Dosen för alla SDHI-medel kan ligga i det lägre intervallet eftersom brunrost är lättbekämpad. \r\rRiktad brunrostbekämpning \rDet finns många olika alternativ \r• Comet Pro 0,25–0,4 l/ha \r• Folicur Xpert* 0,3–0,5 l/ha \r• Mirador Forte 0,5–0,75 l/ha (t.o.m. stadium 59) \r• Orius 0,25–0,4 l/ha \r• Prosaro 0,3–0,5 l/ha \r\rVid etablerade angrepp behövs preparat som verkar stoppande. Preparat med tebukonazol har bra stoppande effekt. \r\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se \r\r.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40210"}],"Skadenamn_visas":"Brunrost","Skadenamn_visas2":"Brunrost Råg","Underrubrik":"\r","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågBrunrost","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2020-03-10","Andrad_tid":"16.25.24","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Riktad bekämpning inte aktuell i nuläget.","Bekampn_troskel":"Saknas.","Bekampning":"Angreppen kommer sent i rågens utveckling och har normalt liten betydelse.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s0106_028.jpg","Bio_id":"015","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• ta bort mellanvärden berberis nära åkermark\r","Fritext_skade":"Angreppen kommer sent i rågens utveckling och har normalt liten betydelse. Riktad bekämpning inte aktuell i nuläget. Saknas. Svartrost     • ta bort mellanvärden berberis nära åkermark\r Bekämpning vid axgång med preparat med effekt på rostsjukdomar kan ha en viss kvardröjande effekt mot senare angrepp av svartrost. Preparat med effekt på andra rostsvampar anses ha jämförbar effekt på svartrost.","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40215","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4237","Ogras":"Svartrost","Ogras_id":"0258","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Bekämpning vid axgång med preparat med effekt på rostsjukdomar kan ha en viss kvardröjande effekt mot senare angrepp av svartrost. Preparat med effekt på andra rostsvampar anses ha jämförbar effekt på svartrost.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40215"}],"Skadenamn_visas":"Svartrost","Skadenamn_visas2":"Svartrost Råg","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågSvartrost","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.50.20","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 32-55. Vid tidig och stark infektion av sköldfläcksjuka eller vetets bladfläcksjuka kan bekämpning behövas redan i stråskjutning.\r","Bekampn_troskel":"Riktvärde för bekämpning är begynnande angrepp på bladnivå 2 uppifrån räknat i kombination med regnigt väder. För riktvärden och preparat för tidig och stark infektion av vetets bladfläcksjuka, se höstvete.\r","Bekampning":"Behovet av bekämpning mot bladfläcksvampar är mindre än i höstvete eftersom angreppen vanligen utvecklas senare och därmed blir skördepåverkan oftast mindre.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3399_074.jpg","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• tillämpa en varierad växtföljd","Fritext_skade":"Behovet av bekämpning mot bladfläcksvampar är mindre än i höstvete eftersom angreppen vanligen utvecklas senare och därmed blir skördepåverkan oftast mindre.\r Stadier 32-55. Vid tidig och stark infektion av sköldfläcksjuka eller vetets bladfläcksjuka kan bekämpning behövas redan i stråskjutning.\r Riktvärde för bekämpning är begynnande angrepp på bladnivå 2 uppifrån räknat i kombination med regnigt väder. För riktvärden och preparat för tidig och stark infektion av vetets bladfläcksjuka, se höstvete.\r Bladfläcksvampar   Svartpricksjuka, Vetets bladfläcksjuka, Sköldfläcksjuka   • tillämpa en varierad växtföljd Vid starkt infektionstryck används de högre doserna.\rDet finns flera alternativ\r• Ascra Xpro* 0,4-0,75 l/ha\r• Elatus Era 0,4-0,75 l/ha\r• Avastel 0,4-0,75 l/ha\r\r*Ascra Xpro ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se \r\r","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401db","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Bladfläcksvampar","Ogras_id":"0262","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Vid starkt infektionstryck används de högre doserna.\rDet finns flera alternativ\r• Ascra Xpro* 0,4-0,75 l/ha\r• Elatus Era 0,4-0,75 l/ha\r• Avastel 0,4-0,75 l/ha\r\r*Ascra Xpro ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se \r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401db"}],"Skadenamn_visas":"Bladfläcksvampar","Skadenamn_visas2":"Bladfläcksvampar Rågvete","Underrubrik":"Svartpricksjuka, Vetets bladfläcksjuka, Sköldfläcksjuka ","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteBladfläcksvampar","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"09.06.10","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 30–59. Bekämpning före stråskjutningen, stadium 30, är inte motiverat. Sena bekämpningar, efter stadium 59, är bara motiverade vid starka smittotryck i mottagliga sorter. Mottagliga sorter kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid ny sporulerande gulrost.","Bekampn_troskel":"<i><B>Riktvärde för mottagliga och mycket mottagliga sorter:</i></b>\r<p>\r• Stadier 30–31: begynnande angrepp på hela plantan \r<p>\r• Stadier 32–37: begynnande angrepp på något av de tre översta bladen \r<p>\r• Stadier 39–59: mer än 1 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r<p>\r• Stadier 61–69: mer än 10 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen  \r<p><br>\r\r<i><b>Riktvärde för mindre mottagliga sorter:</i></b><p>\r•Stadier 30–31: mer än 1 % angripna plantor \r<p>\r• Stadier 32–59: mer än 1 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r<p>\r• Stadier 61–69: mer än 50 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen  \r<p>\r \r","Bekampning":"Angreppen kan variera kraftigt mellan olika år och olika områden beroende på vilka raser som förekommer. Den dominerande rasen idag är Triticale2015. De flesta rågvetesorter är ganska mottagliga för gulrostangrepp, minst mottagliga är Probus och Tributo. \r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3058_067.jpg","Bio_id":"017","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• välj motståndskraftig sort\r• odla flera sorter\r","Fritext_skade":"Angreppen kan variera kraftigt mellan olika år och olika områden beroende på vilka raser som förekommer. Den dominerande rasen idag är Triticale2015. De flesta rågvetesorter är ganska mottagliga för gulrostangrepp, minst mottagliga är Probus och Tributo. \r Stadier 30–59. Bekämpning före stråskjutningen, stadium 30, är inte motiverat. Sena bekämpningar, efter stadium 59, är bara motiverade vid starka smittotryck i mottagliga sorter. Mottagliga sorter kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid ny sporulerande gulrost. <i><B>Riktvärde för mottagliga och mycket mottagliga sorter:</i></b>\r<p>\r• Stadier 30–31: begynnande angrepp på hela plantan \r<p>\r• Stadier 32–37: begynnande angrepp på något av de tre översta bladen \r<p>\r• Stadier 39–59: mer än 1 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r<p>\r• Stadier 61–69: mer än 10 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen  \r<p><br>\r\r<i><b>Riktvärde för mindre mottagliga sorter:</i></b><p>\r•Stadier 30–31: mer än 1 % angripna plantor \r<p>\r• Stadier 32–59: mer än 1 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r<p>\r• Stadier 61–69: mer än 50 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen  \r<p>\r \r Gulrost     • välj motståndskraftig sort\r• odla flera sorter\r Tidpunkten för bekämpning har större betydelse än dosen.\r\rTidig behandling, före stadium 37\r· Folicur Xpert* 0,3–0,4 l/ha\r· Mirador Forte 0,5–0,6 l/ha, t.o.m. stadium 59\r· Orius 0,25–0,35 l/ha\r· Comet Pro 0,25 l/ha. Behöver blandas med Orius 0,2 l/ha vid etablerat angrepp.\r\rKombinerad bekämpning, från och med stadium 37\rFör en bredare bekämpning som också har effekt mot bladfläcksvampar se avsnittet om sköldfläcksjuka m.fl. \r\rAv SDHI-preparaten har Elatus Era bäst effekt mot gulrost. Övriga SDHI-preparat har också god effekt mot gulrost. \r\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se \r\r","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411cb","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4480","Ogras":"Gulrost","Ogras_id":"0264","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Tidpunkten för bekämpning har större betydelse än dosen.\r\rTidig behandling, före stadium 37\r· Folicur Xpert* 0,3–0,4 l/ha\r· Mirador Forte 0,5–0,6 l/ha, t.o.m. stadium 59\r· Orius 0,25–0,35 l/ha\r· Comet Pro 0,25 l/ha. Behöver blandas med Orius 0,2 l/ha vid etablerat angrepp.\r\rKombinerad bekämpning, från och med stadium 37\rFör en bredare bekämpning som också har effekt mot bladfläcksvampar se avsnittet om sköldfläcksjuka m.fl. \r\rAv SDHI-preparaten har Elatus Era bäst effekt mot gulrost. Övriga SDHI-preparat har också god effekt mot gulrost. \r\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se \r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411cb"}],"Skadenamn_visas":"Gulrost","Skadenamn_visas2":"Gulrost Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteGulrost","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"14.28.20","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 45-49.","Bekampn_troskel":"0,5-1 tripsar per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet.","Bekampning":"Skadorna blir störst vid torr och varm väderlek.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_003.jpg","Bio_id":"029","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Skadorna blir störst vid torr och varm väderlek. Stadier 45-49. 0,5-1 tripsar per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet. Trips      Mavrik 0,15–0,2 l/ha alternativt Carnadine 0,2 l/ha. \rCarnadine är bara registrerat för användning mot stora sädestripsen, också kallad sädestrips.\r\r\r","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c3","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0409","Ogras":"Trips","Ogras_id":"0265","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,15–0,2 l/ha alternativt Carnadine 0,2 l/ha. \rCarnadine är bara registrerat för användning mot stora sädestripsen, också kallad sädestrips.\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c3"}],"Skadenamn_visas":"Trips","Skadenamn_visas2":"Trips Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteTrips","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"14.29.28","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Det är de äggläggande honorna som ska bekämpas. Gul vetemygga lägger ägg i stadier 47–55, röd vetemygga i stadier 47–61. Finns det myggor i fältet samlas de på delar av fältet med tidigare axgång än fältet i övrigt t.ex. vändteg. För att få en uppfattning om bekämpningsbehovet görs avräkningen då rågvetet är i stadier 47–51. \r","Bekampn_troskel":"<b>Gul vetemygga:</b> 1 mygga per 3 ax (ca 150-200 myggor/m2)\r<p>\r<b>Röd vetemygga:</b> 1 mygga per 6 ax (ca 75-100 myggor/m2)\r<p><br>\rRiskfaktorer:<p>\r•\tväl genomfuktat övre markskikt 2-3 veckor före axgång<p>\r•\tlugnt och fint väder vid axgång<p>\r•\tofta återkommande höstvete, vårvete eller rågvete speciellt som förfrukt i fältet.\r\r","Bekampning":"Starka angrepp är mycket ovanliga. Ofta hinner rågvetet passera mottagligt stadium innan myggorna svärmar.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_045.jpg","Bio_id":"026","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik en dominans av vete och rågvete i odlingen, särskilt vete eller rågvete som förfrukt\r","Fritext_skade":"Starka angrepp är mycket ovanliga. Ofta hinner rågvetet passera mottagligt stadium innan myggorna svärmar. Det är de äggläggande honorna som ska bekämpas. Gul vetemygga lägger ägg i stadier 47–55, röd vetemygga i stadier 47–61. Finns det myggor i fältet samlas de på delar av fältet med tidigare axgång än fältet i övrigt t.ex. vändteg. För att få en uppfattning om bekämpningsbehovet görs avräkningen då rågvetet är i stadier 47–51. \r <b>Gul vetemygga:</b> 1 mygga per 3 ax (ca 150-200 myggor/m2)\r<p>\r<b>Röd vetemygga:</b> 1 mygga per 6 ax (ca 75-100 myggor/m2)\r<p><br>\rRiskfaktorer:<p>\r•\tväl genomfuktat övre markskikt 2-3 veckor före axgång<p>\r•\tlugnt och fint väder vid axgång<p>\r•\tofta återkommande höstvete, vårvete eller rågvete speciellt som förfrukt i fältet.\r\r Vetemygga     • undvik en dominans av vete och rågvete i odlingen, särskilt vete eller rågvete som förfrukt\r Mavrik 0,15-0,2 l/ha.\r\r\r","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c6","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0799","Ogras":"Vetemygga","Ogras_id":"0266","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,15-0,2 l/ha.\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c6"}],"Skadenamn_visas":"Vetemygga","Skadenamn_visas2":"Vetemygga Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteVetemygga","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"09.11.16","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Se tabell.","Bekampn_troskel":"<p>\r<b>Havrebladlus</b>\r<p> 20 löss/strå\r<p>\r<b>Sädesbladlus</b>\r<p> Bekämpningströskeln är bl.a. beroende av avräkningspris, förväntad skördenivå och bekämpningstidpunkt. I tabellen nedan anges bekämpningströsklar uttryckt i antal löss/strå vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. \r<p>\r\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn. tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=142 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>stadie 59</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Hela axet\r\r          framme</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>stadie 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=142 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>stadie 75</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Mjölkmognad</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'><80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>>80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'><80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>>80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'><80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>>80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>4</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>10</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>4</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>7</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>4</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,0</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,0</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r  </table>","Bekampning":"Enstaka år kan kraftiga angrepp av sädesbladlöss förekomma. Bekämpningsbehovet är oftast mindre än i höstvete.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3399_013.jpg","Bio_id":"025","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Enstaka år kan kraftiga angrepp av sädesbladlöss förekomma. Bekämpningsbehovet är oftast mindre än i höstvete.\r Se tabell. <p>\r<b>Havrebladlus</b>\r<p> 20 löss/strå\r<p>\r<b>Sädesbladlus</b>\r<p> Bekämpningströskeln är bl.a. beroende av avräkningspris, förväntad skördenivå och bekämpningstidpunkt. I tabellen nedan anges bekämpningströsklar uttryckt i antal löss/strå vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. \r<p>\r\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn. tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=142 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>stadie 59</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Hela axet\r\r          framme</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>stadie 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=142 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>stadie 75</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Mjölkmognad</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'><80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>>80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'><80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>>80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'><80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>>80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>4</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>10</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>4</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>7</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>4</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,0</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,0</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r  </table> Bladlöss      I första hand\rTeppeki 0,1-0,14 kg/ha\r\rAndra alternativ\r•  Carnadine 0,15 l/ha \r•  Mavrik 0,075–0,2 l/ha \r•  Mospilan Mizu 0,25–0,33 l/ha (stadier 51–69) \r•  Nexide* 0,05 l/ha \r\r\rTeppeki är skonsam mot nyttoinsekter. Effekten av Teppeki, Carnadine och Mospilan Mizu är säkrare än för pyretroider på grund av systemisk och translaminär effekt. Teppeki, Carnadine och Mospilan Mizu har också bättre långtidseffekt. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet. En bekämpning kan därför innebära att bladlössen ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Flipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. I försök har preparatet haft sämre effekt än Teppeki. \r\rPyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen\r. \r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. \r","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4020f","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0280","Ogras":"Bladlöss","Ogras_id":"0267","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand\rTeppeki 0,1-0,14 kg/ha\r\rAndra alternativ\r•  Carnadine 0,15 l/ha \r•  Mavrik 0,075–0,2 l/ha \r•  Mospilan Mizu 0,25–0,33 l/ha (stadier 51–69) \r•  Nexide* 0,05 l/ha \r\r\rTeppeki är skonsam mot nyttoinsekter. Effekten av Teppeki, Carnadine och Mospilan Mizu är säkrare än för pyretroider på grund av systemisk och translaminär effekt. Teppeki, Carnadine och Mospilan Mizu har också bättre långtidseffekt. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet. En bekämpning kan därför innebära att bladlössen ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Flipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. I försök har preparatet haft sämre effekt än Teppeki. \r\rPyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen\r. \r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. \r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4020f"}],"Skadenamn_visas":"Bladlöss","Skadenamn_visas2":"Bladlöss Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteBladlöss","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"13.10.41","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 55-69.","Bekampn_troskel":"Riktvärde är begynnande angrepp.","Bekampning":"Starka angrepp förekommer vissa år i Mellansverige och i andra områden där svampens mellanvärd getapel förekommer. ","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_059.jpg","Bio_id":"019","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Starka angrepp förekommer vissa år i Mellansverige och i andra områden där svampens mellanvärd getapel förekommer.  Stadier 55-69. Riktvärde är begynnande angrepp. Kronrost      • Comet Pro 0,3–0,4 l/ha\r• Priaxor* 0,3–0,5 l/ha\r• Balaya 0,4 l/ha\r• Elatus Era 0,3–0,4 l/ha\r• Orius 0,3–0,5 l/ha\r\rVälj den högre dosen när sjukdomen redan är allmänt etablerad, d.v.s. när det finns angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer. Använd en låg dos vid sen bekämpning med Comet Pro, annars kan avmognaden försenas.\rVid etablerade angrepp behövs preparat med tebukonazol t.ex. Orius som har bra stoppande effekt.\r\rKombinerad bekämpning\rVid samtidig bekämpning av havrens bladfläcksjuka eller brunfläcksjuka med SDHI-medel har de även mycket god effekt mot kronrost.\r\r*Priaxor ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401d6","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2063","Ogras":"Kronrost","Ogras_id":"0287","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"• Comet Pro 0,3–0,4 l/ha\r• Priaxor* 0,3–0,5 l/ha\r• Balaya 0,4 l/ha\r• Elatus Era 0,3–0,4 l/ha\r• Orius 0,3–0,5 l/ha\r\rVälj den högre dosen när sjukdomen redan är allmänt etablerad, d.v.s. när det finns angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer. Använd en låg dos vid sen bekämpning med Comet Pro, annars kan avmognaden försenas.\rVid etablerade angrepp behövs preparat med tebukonazol t.ex. Orius som har bra stoppande effekt.\r\rKombinerad bekämpning\rVid samtidig bekämpning av havrens bladfläcksjuka eller brunfläcksjuka med SDHI-medel har de även mycket god effekt mot kronrost.\r\r*Priaxor ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401d6"}],"Skadenamn_visas":"Kronrost","Skadenamn_visas2":"Kronrost Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreKronrost","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"13.39.13","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 55-69.","Bekampn_troskel":"Riktvärde är när angrepp uppträder omkring vippgång.","Bekampning":"Angrepp av svartrost uppträder oftast sent i havrens utveckling, men kan vissa år löna sig att bekämpa.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3059_053.jpg","Bio_id":"015","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• så tidigt\r• ta bort mellanvärden berberis nära åkermark\r","Fritext_skade":"Angrepp av svartrost uppträder oftast sent i havrens utveckling, men kan vissa år löna sig att bekämpa.\r Stadier 55-69. Riktvärde är när angrepp uppträder omkring vippgång. Svartrost     • så tidigt\r• ta bort mellanvärden berberis nära åkermark\r • Comet Pro 0,3-0,4 l/ha\r• Priaxor* 0,3-0,5 l/ha\r• Orius 0,3-0,5 l/ha\r\rAnvänd en låg dos vid sen bekämpning med Comet Pro, annars kan avmognaden försenas.\r\r*Priaxor ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se ","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401e8","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2064","Ogras":"Svartrost","Ogras_id":"0288","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"• Comet Pro 0,3-0,4 l/ha\r• Priaxor* 0,3-0,5 l/ha\r• Orius 0,3-0,5 l/ha\r\rAnvänd en låg dos vid sen bekämpning med Comet Pro, annars kan avmognaden försenas.\r\r*Priaxor ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se ","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401e8"}],"Skadenamn_visas":"Svartrost","Skadenamn_visas2":"Svartrost Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreSvartrost","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"12.51.48","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 37–59. Bästa tidpunkt är troligen omkring vippgång. Vid bekämpning i sena utvecklingsstadier bör en låg dos användas för att inte försena mognaden. ","Bekampn_troskel":"<b>Havrens bladfläcksjuka</b> och <b>brunfläcksjuka</b>\r<p>Riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå 2 uppifrån räknat. Mycket havre i växtföljden och regnigt väder ökar risken för angrepp. Bladfläcksjuka och brunfläcksjuka kan förväxlas med havrebakterios. Havrebakterios går inte att bekämpa.\r\r","Bekampning":"Fältförsök visar att det sällan blir några stora merskördar för bekämpning av bladfläcksjuka och brunfläcksjuka.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Havrens bladfläcksjuka är utsädesburen men kan också spridas via marksmitta från skörderester. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan.","BildID":"s3059_048.jpg","Bio_id":"010","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• använd friskt utsäde\r• beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov\r• plöj om förfrukten är havre\r","Fritext_skade":"Fältförsök visar att det sällan blir några stora merskördar för bekämpning av bladfläcksjuka och brunfläcksjuka.\r Stadier 37–59. Bästa tidpunkt är troligen omkring vippgång. Vid bekämpning i sena utvecklingsstadier bör en låg dos användas för att inte försena mognaden.  <b>Havrens bladfläcksjuka</b> och <b>brunfläcksjuka</b>\r<p>Riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå 2 uppifrån räknat. Mycket havre i växtföljden och regnigt väder ökar risken för angrepp. Bladfläcksjuka och brunfläcksjuka kan förväxlas med havrebakterios. Havrebakterios går inte att bekämpa.\r\r Bladfläcksvampar   Havrens bladfläcksjuka och brunfläcksjuka  • använd friskt utsäde\r• beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov\r• plöj om förfrukten är havre\r Det finns flera alternativ\r• Priaxor* 0,3-0,5 l/ha\r• Balaya 0,4 l/ha\r• Elatus Era 0,3-0,4 l/ha\r• Ascra Xpro 0,35-0,5 l/ha\r\r*Ascra Xpro och Priaxor ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se ","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401e7","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2055","Ogras":"Bladfläcksvampar","Ogras_id":"0289","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Det finns flera alternativ\r• Priaxor* 0,3-0,5 l/ha\r• Balaya 0,4 l/ha\r• Elatus Era 0,3-0,4 l/ha\r• Ascra Xpro 0,35-0,5 l/ha\r\r*Ascra Xpro och Priaxor ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se ","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401e7"}],"Skadenamn_visas":"Bladfläcksvampar","Skadenamn_visas2":"Bladfläcksvampar Havre","Underrubrik":"Havrens bladfläcksjuka och brunfläcksjuka","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreBladfläcksvampar","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"13.08.45","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 32-59.","Bekampn_troskel":"Riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå 2.","Bekampning":"Angrepp kommer ofta sent på säsongen. Bekämpningsbehovet är därför oftast litet men vissa år kan det bli mer angrepp. Det finns sorter med mycket god motståndskraft mot mjöldagg t.ex. Delfin, Jacky och Scotty. \r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3399_041.jpg","Bio_id":"014","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik sen sådd\r• undvik alltför täta bestånd\r","Fritext_skade":"Angrepp kommer ofta sent på säsongen. Bekämpningsbehovet är därför oftast litet men vissa år kan det bli mer angrepp. Det finns sorter med mycket god motståndskraft mot mjöldagg t.ex. Delfin, Jacky och Scotty. \r Stadier 32-59. Riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå 2. Mjöldagg     • undvik sen sådd\r• undvik alltför täta bestånd\r Kombinerad bekämpning\rBekämpning mot enbart mjöldagg är sällan aktuellt, se därför avsnittet om havrens bladfläcksjuka och brunfläcksjuka. Vid angrepp av mjöldagg lägg till preparat med effekt mot mjöldagg t.ex. Talius, Flexity* eller Property. För stoppande effekt blanda med Tern/Leander.\r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se. ","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40211","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2056","Ogras":"Mjöldagg","Ogras_id":"0290","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Kombinerad bekämpning\rBekämpning mot enbart mjöldagg är sällan aktuellt, se därför avsnittet om havrens bladfläcksjuka och brunfläcksjuka. Vid angrepp av mjöldagg lägg till preparat med effekt mot mjöldagg t.ex. Talius, Flexity* eller Property. För stoppande effekt blanda med Tern/Leander.\r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se. ","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40211"}],"Skadenamn_visas":"Mjöldagg","Skadenamn_visas2":"Mjöldagg Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreMjöldagg","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"09.15.05","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Se tabeller. Utflygningen från häggarna bör vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. Vid sen sådd i områden med stora arealer gamla vallar, bör bladlössen bekämpas något tidigare än i andra områden på grund av risken för rödsot. Då kan två bekämpningar bli nödvändigt.\r\r\r","Bekampn_troskel":"Tabellerna nedan anger bekämpningströsklar vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån. Förekommer även andra bladlöss inräknas dessa i tröskelvärdet.\r<br><br>\r</p> \r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn.tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 31</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          stråskjutning</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 51</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          axgång</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r       \r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,75</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>8</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>15</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>11</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>7</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1,5</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>4,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,0</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r  </table>\r<p>\r\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn.tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 31</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          stråskjutning</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 51</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          axgång</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r       \r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr.  strå</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr.strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr. strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,75</p>\r</td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>80</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>90</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>55</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>85</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>45</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>60</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>75</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>35</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>50</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>25</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>45</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>65</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>20</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>40</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>60</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>20</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>35</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>55</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r  </table>","Bekampning":"Inventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för omfattande angrepp säsongen 2026 är mycket liten. På grund av inflygning av bladlöss från andra länder är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt främst i södra och sydöstra delarna av landet. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 4–7 års mellanrum i Mellansverige, i Sydsverige något oftare. Enstaka år kan sädesbladlöss förekomma i vippan. \r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_025.jpg","Bio_id":"023","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• så tidigt","Fritext_skade":"Inventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för omfattande angrepp säsongen 2026 är mycket liten. På grund av inflygning av bladlöss från andra länder är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt främst i södra och sydöstra delarna av landet. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 4–7 års mellanrum i Mellansverige, i Sydsverige något oftare. Enstaka år kan sädesbladlöss förekomma i vippan. \r Se tabeller. Utflygningen från häggarna bör vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. Vid sen sådd i områden med stora arealer gamla vallar, bör bladlössen bekämpas något tidigare än i andra områden på grund av risken för rödsot. Då kan två bekämpningar bli nödvändigt.\r\r\r Tabellerna nedan anger bekämpningströsklar vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån. Förekommer även andra bladlöss inräknas dessa i tröskelvärdet.\r<br><br>\r</p> \r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn.tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 31</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          stråskjutning</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 51</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          axgång</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r       \r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,75</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>8</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>15</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>11</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>7</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1,5</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>4,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,0</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r  </table>\r<p>\r\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn.tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 31</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          stråskjutning</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 51</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          axgång</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r       \r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr.  strå</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr.strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr. strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,75</p>\r</td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>80</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>90</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>55</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>85</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>45</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>60</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>75</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>35</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>50</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>25</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>45</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>65</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>20</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>40</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>60</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>20</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>35</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>55</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r  </table> Havrebladlus - Rödsot     • så tidigt I första hand\rTeppeki 0,1-0,14 kg/ha\r\rAndra alternativ\r• Carnadine 0,15 l/ha\r• Mavrik 0,075-0,2 l/ha\r• Nexide* 0,05 l/ha\r\r\r\rTeppeki är skonsam mot nyttoinsekter. Effekten av Teppeki och Carnadine är säkrare än för pyretroider på grund av systemisk och translaminär effekt. Teppeki och Carnadine har också bättre långtidseffekt. \r\rPyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet. En bekämpning kan därför innebära att bladlössen ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Flipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. I försök har preparatet haft sämre effekt än Teppeki. \r\rPyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen. \r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. \r\r","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c4","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0277","Ogras":"Havrebladlus - Rödsot","Ogras_id":"0291","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand\rTeppeki 0,1-0,14 kg/ha\r\rAndra alternativ\r• Carnadine 0,15 l/ha\r• Mavrik 0,075-0,2 l/ha\r• Nexide* 0,05 l/ha\r\r\r\rTeppeki är skonsam mot nyttoinsekter. Effekten av Teppeki och Carnadine är säkrare än för pyretroider på grund av systemisk och translaminär effekt. Teppeki och Carnadine har också bättre långtidseffekt. \r\rPyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet. En bekämpning kan därför innebära att bladlössen ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Flipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. I försök har preparatet haft sämre effekt än Teppeki. \r\rPyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen. \r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. \r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c4"}],"Skadenamn_visas":"Havrebladlus - Rödsot","Skadenamn_visas2":"Havrebladlus - Rödsot Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreHavrebladlus - Rödsot","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"14.03","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, så blir ofta skadorna störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips.","Bekampn_troskel":"0,5-1 larv/strå.","Bekampning":"Fläckvisa angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Senast det \rförekom starka angrepp, som motiverade bekämpning, var i början av 1990-talet lokalt i Mellansverige.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3058_100.jpg","Bio_id":"028","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Fläckvisa angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Senast det \rförekom starka angrepp, som motiverade bekämpning, var i början av 1990-talet lokalt i Mellansverige.\r Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, så blir ofta skadorna störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips. 0,5-1 larv/strå. Sädesbladbagge      Mavrik 0,15 l/ha. Sädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider.\r\r\r","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401e4","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1322","Ogras":"Sädesbladbagge","Ogras_id":"0292","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,15 l/ha. Sädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider.\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401e4"}],"Skadenamn_visas":"Sädesbladbagge","Skadenamn_visas2":"Sädesbladbagge Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreSädesbladbagge","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"09.05","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadium 11 (1,5-bladsstadiet). Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så att det syns tydligt på drygt hälften av plantorna.\r","Bekampn_troskel":"Saknas. Det finns en riskvärdering som hjälpmedel för att avgöra bekämpningsbehovet. Tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till havrens utveckling är en viktig faktor för att bedöma angrepps- risken. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatur- summor och fångster i blåskålar. Aktuell information meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev.\r","Bekampning":"Utsatta fält är främst de som är belägna i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Väder- leken har stor betydelse för angrepp och angrepps- risken är störst då det förväntas värme närmaste veckan efter grödans 1,5-bladsstadium. Förebyggande åtgärder är tidig sådd och nedplöjning av spillsäd. I riskområden är bekämpning motiverad 6–7 år av 10.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3058_082.jpg","Bio_id":"027","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"\r","Fritext_skade":"Utsatta fält är främst de som är belägna i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Väder- leken har stor betydelse för angrepp och angrepps- risken är störst då det förväntas värme närmaste veckan efter grödans 1,5-bladsstadium. Förebyggande åtgärder är tidig sådd och nedplöjning av spillsäd. I riskområden är bekämpning motiverad 6–7 år av 10.\r Stadium 11 (1,5-bladsstadiet). Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så att det syns tydligt på drygt hälften av plantorna.\r Saknas. Det finns en riskvärdering som hjälpmedel för att avgöra bekämpningsbehovet. Tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till havrens utveckling är en viktig faktor för att bedöma angrepps- risken. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatur- summor och fångster i blåskålar. Aktuell information meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev.\r Fritfluga     \r För närvarande, mars 2026, finns inga godkända preparat med effekt som kan användas i kritiska stadier (stadium 11).\r\rDet kan vara motiverat att göra en insektsbehandling mot fritfluga i stadium 12 i skogs- och mellanbygd, det visar officiella försök från 2024. Det gäller år där sent vårbruk sammanfaller med en stor inflygning av fritflugor under varma temperaturer eller varmt väder.\r","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401e3","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0923","Ogras":"Fritfluga","Ogras_id":"0293","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"För närvarande, mars 2026, finns inga godkända preparat med effekt som kan användas i kritiska stadier (stadium 11).\r\rDet kan vara motiverat att göra en insektsbehandling mot fritfluga i stadium 12 i skogs- och mellanbygd, det visar officiella försök från 2024. Det gäller år där sent vårbruk sammanfaller med en stor inflygning av fritflugor under varma temperaturer eller varmt väder.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401e3"}],"Skadenamn_visas":"Fritfluga","Skadenamn_visas2":"Fritfluga Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreFritfluga","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2023-03-30","Andrad_tid":"15.27.39","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_029.jpg","Bio_id":"030","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Fält som lider av torka verkar vara särskilt utsatta för angrepp av minerarfluga. Vanligtvis är angreppen begränsade till de nedre bladen, vilket innebär att skadan blir liten. Vissa år har det förekommit mycket starka angrepp i nordvästra Götaland, delar av Svealand samt Norrland. I Sydsverige har angreppen varit mindre.","Fritext_skade":"   Minerarfluga     Fält som lider av torka verkar vara särskilt utsatta för angrepp av minerarfluga. Vanligtvis är angreppen begränsade till de nedre bladen, vilket innebär att skadan blir liten. Vissa år har det förekommit mycket starka angrepp i nordvästra Götaland, delar av Svealand samt Norrland. I Sydsverige har angreppen varit mindre. ","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401cf","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0907","Ogras":"Minerarfluga","Ogras_id":"0294","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401cf"}],"Skadenamn_visas":"Minerarfluga","Skadenamn_visas2":"Minerarfluga Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreMinerarfluga","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"10.44.18","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Från hjärtbladsstadium (stadium 10) fram till dess att plantorna har ett par bladnivåer.\r","Bekampn_troskel":"Saknas. Stora mängder vivlar som angriper plantan i samband med uppkomst eller äter på små plantors inre bladdelar kan motivera bekämpning vid torrt och varmt väder.\r","Bekampning":"Bekämpning är sällan aktuell. Betydelsen är inte helt utredd, men sannolikt kan plantan kompensera även för starka bladangrepp.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s0569_010.jpg","Bio_id":"086","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• sträva efter snabb och jämn uppkomst till exempel genom höstharvning, grund sådd och inte alltför tidig sådd","Fritext_skade":"Bekämpning är sällan aktuell. Betydelsen är inte helt utredd, men sannolikt kan plantan kompensera även för starka bladangrepp. Från hjärtbladsstadium (stadium 10) fram till dess att plantorna har ett par bladnivåer.\r Saknas. Stora mängder vivlar som angriper plantan i samband med uppkomst eller äter på små plantors inre bladdelar kan motivera bekämpning vid torrt och varmt väder.\r Ärtvivel     • sträva efter snabb och jämn uppkomst till exempel genom höstharvning, grund sådd och inte alltför tidig sådd Mavrik 0,15-0,2 l/ha eller Nexide* 0,05-0,06 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden). \r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.","Groda":"Ärter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411a7","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1436","Ogras":"Ärtvivel","Ogras_id":"0306","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,15-0,2 l/ha eller Nexide* 0,05-0,06 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden). \r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411a7"}],"Skadenamn_visas":"Ärtvivel","Skadenamn_visas2":"Ärtvivel Ärter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/art_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÄrterÄrtvivel","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"10.35.42","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Vid uppnådd bekämpningströskel.","Bekampn_troskel":"<b>Foder och kokärter:</b>\rFram till begynnande baljsättning 5 löss/toppskott eller angrepp på 25 % av toppskotten. Vid sena angrepp i baljsättningen finns inga svenska tröskelvärden. Ett riktvärde är det danska tröskelvärdet med angrepp på mer än 50 % av plantorna.\r","Bekampning":"I Sydsverige förekommer ärtbladlusen de flesta år. Bekämpningsbehov uppstår i ca 60 % av fälten med mat- och foderärt. Bekämpningsbehovet i Mellansverige är 2-3 år av 10 men under senare år har lokala bekämpningsbehov uppkommit oftare. I konservärter är bekämpningsbehovet större. \r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2112_015.jpg","Bio_id":"084","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"I Sydsverige förekommer ärtbladlusen de flesta år. Bekämpningsbehov uppstår i ca 60 % av fälten med mat- och foderärt. Bekämpningsbehovet i Mellansverige är 2-3 år av 10 men under senare år har lokala bekämpningsbehov uppkommit oftare. I konservärter är bekämpningsbehovet större. \r Vid uppnådd bekämpningströskel. <b>Foder och kokärter:</b>\rFram till begynnande baljsättning 5 löss/toppskott eller angrepp på 25 % av toppskotten. Vid sena angrepp i baljsättningen finns inga svenska tröskelvärden. Ett riktvärde är det danska tröskelvärdet med angrepp på mer än 50 % av plantorna.\r Ärtbladlus      I första hand Teppeki 0,14 kg/ha. Andra alternativ Mavrik 0,15–0,2 l/ha eller Nexide* 0,05–0,06 l/ha. \rPyretroider är kontaktverkande och kan därför ge otillräcklig effekt på löss som sitter väl gömda inne i knopparna.\r\rFlipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. Bekämpning är endast tillåten i konservärt (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden.\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.","Groda":"Ärter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411ab","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0213","Ogras":"Ärtbladlus","Ogras_id":"0307","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand Teppeki 0,14 kg/ha. Andra alternativ Mavrik 0,15–0,2 l/ha eller Nexide* 0,05–0,06 l/ha. \rPyretroider är kontaktverkande och kan därför ge otillräcklig effekt på löss som sitter väl gömda inne i knopparna.\r\rFlipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. Bekämpning är endast tillåten i konservärt (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden.\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411ab"}],"Skadenamn_visas":"Ärtbladlus","Skadenamn_visas2":"Ärtbladlus Ärter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/art_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÄrterÄrtbladlus","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.18.04","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Begynnande baljsättning. I odling av konservärter används feromonfällor för att uppskatta tidpunkten för inflygning av ärtvecklare till fält.\r","Bekampn_troskel":"Saknas","Bekampning":"Risken för angrepp är störst i områden med intensiv ärtodling samt vid torra och soliga förhållanden. I foderärter är skadetröskeln ca 50 % angripna baljor. Det innebär att bekämpning i praktiken inte är aktuell. I kok- och utsädesärter bör bekämpning övervägas i de områden där angrepp förekommer ofta. I de odlingarna orsakar gnagskador av ärtvecklarens larver kvalitetsfel.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s0569_014.jpg","Bio_id":"085","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Risken för angrepp är störst i områden med intensiv ärtodling samt vid torra och soliga förhållanden. I foderärter är skadetröskeln ca 50 % angripna baljor. Det innebär att bekämpning i praktiken inte är aktuell. I kok- och utsädesärter bör bekämpning övervägas i de områden där angrepp förekommer ofta. I de odlingarna orsakar gnagskador av ärtvecklarens larver kvalitetsfel. Begynnande baljsättning. I odling av konservärter används feromonfällor för att uppskatta tidpunkten för inflygning av ärtvecklare till fält.\r Saknas Ärtvecklare      • Carnadine 0,25 l/ha\r• Mavrik 0,15–0,2 l/ha\r• Nexide* 0,05–0,06 l/ha\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.","Groda":"Ärter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411a8","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0577","Ogras":"Ärtvecklare","Ogras_id":"0308","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"• Carnadine 0,25 l/ha\r• Mavrik 0,15–0,2 l/ha\r• Nexide* 0,05–0,06 l/ha\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Ärtvecklare, fullvuxen Foto: Ingvar Björkman","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411a8"}],"Skadenamn_visas":"Ärtvecklare","Skadenamn_visas2":"Ärtvecklare Ärter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/art_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÄrterÄrtvecklare","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"08.51.54","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Strax före blomning. Det är viktigt att bekämpningen är behovsanpassad och sker innan blomning för att skona nyttoinsekter, t.ex. pollinerare.\r","Bekampn_troskel":"Om det är lätt att hitta fullbildade vivlar i samband med klöverns knoppstadium är sannolikt bekämpning motiverad. Mängden vivlar bör följas med hjälp av fångstskålar för att kunna behovsanpassa bekämpningen.\r<p>\r<b>Rödklöver</b>\r<p>\r Två vita fångstskålar, ca 15 cm i diameter, sätts ut i fältet i början av juni. Riktvärde för bekämpning är fångst som överstiger 1-2 vivlar per vecka och fångstskål från början av juni fram till strax före blomning.\r<p>\r<b>Vitklöver</b>\r<p>\r Två vita fångstskålar, ca 30 cm i diameter, sätts ut i fältet i början av maj. Riktvärde för bekämpning är 30 vivlar totalt från början av maj fram till strax före blomning.","Bekampning":"Bekämpningsbehovet är störst i vitklöver, framför allt i Skåne. Även i rödklöver finns ofta ett bekämpningsbehov. Undersökningar i Östergötland tyder på ett bekämpningsbehov i mer än hälften av rödklöverfälten 7 år av 10.\rAngreppsnivån påverkas mycket av avståndet till föregående års klöverodlingar. Försök har visat att det behövs 800 m avstånd för rödklöver och 2-3 km för vitklöver för att angreppsnivån ska minska kraftigt. Torrt och varmt väder under vår och försommar gynnar vivlarna och ger därmed ett ökat bekämpningsbehov.\r\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• sträva efter att placera nya klöverfält så långt bort från äldre fält som möjligt","Fritext_skade":"Bekämpningsbehovet är störst i vitklöver, framför allt i Skåne. Även i rödklöver finns ofta ett bekämpningsbehov. Undersökningar i Östergötland tyder på ett bekämpningsbehov i mer än hälften av rödklöverfälten 7 år av 10.\rAngreppsnivån påverkas mycket av avståndet till föregående års klöverodlingar. Försök har visat att det behövs 800 m avstånd för rödklöver och 2-3 km för vitklöver för att angreppsnivån ska minska kraftigt. Torrt och varmt väder under vår och försommar gynnar vivlarna och ger därmed ett ökat bekämpningsbehov.\r\r Strax före blomning. Det är viktigt att bekämpningen är behovsanpassad och sker innan blomning för att skona nyttoinsekter, t.ex. pollinerare.\r Om det är lätt att hitta fullbildade vivlar i samband med klöverns knoppstadium är sannolikt bekämpning motiverad. Mängden vivlar bör följas med hjälp av fångstskålar för att kunna behovsanpassa bekämpningen.\r<p>\r<b>Rödklöver</b>\r<p>\r Två vita fångstskålar, ca 15 cm i diameter, sätts ut i fältet i början av juni. Riktvärde för bekämpning är fångst som överstiger 1-2 vivlar per vecka och fångstskål från början av juni fram till strax före blomning.\r<p>\r<b>Vitklöver</b>\r<p>\r Två vita fångstskålar, ca 30 cm i diameter, sätts ut i fältet i början av maj. Riktvärde för bekämpning är 30 vivlar totalt från början av maj fram till strax före blomning. Klöverspetsvivel     • sträva efter att placera nya klöverfält så långt bort från äldre fält som möjligt I första hand Mospilan 0,2 kg/ha.\r\rAndra alternativ\rMavrik 0,3 l/ha eller Nexide* 0,05 l/ha. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än Nexide*.\r Alla godkännanden gäller utsädesodlingar och är UPMA (utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde). Gröda behandlad med Nexide får inte användas till foder.\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.\r","Groda":"Klöverfrö","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4018d","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1361","Ogras":"Klöverspetsvivel","Ogras_id":"0309","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand Mospilan 0,2 kg/ha.\r\rAndra alternativ\rMavrik 0,3 l/ha eller Nexide* 0,05 l/ha. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än Nexide*.\r Alla godkännanden gäller utsädesodlingar och är UPMA (utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde). Gröda behandlad med Nexide får inte användas till foder.\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4018d"}],"Skadenamn_visas":"Klöverspetsvivel","Skadenamn_visas2":"Klöverspetsvivel Klöverfrö","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KlöverfröKlöverspetsvivel","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"14.12.49","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Färskpotatis\rKorta växtföljder, små radavstånd, vävtäckning och bevattning ökar risken för tidiga angrepp av bladmögel markant. Enbart vävtäckning kan flerdubbla riskperioderna för infektion enligt erfarenheter från demonstrationsodling. Förebyggande bekämpning sätts in då väven tas bort. Behandla då även intilliggande fält. I fält där det tidigare förekommit problem med bladmögel bör väven tas av tidigare. Fält med konstaterad marksmitta bör behandlas innan det är dags att ta av väven. Ta då av väven, behandla och lägg tillbaka den. Bekämpningsintervall, se under matpotatis.\r\rMatpotatis\rFörsta bekämpningen sätts in cirka 1–2 veckor innan blasten sluter sig i raderna förutsatt att risken för marksmitta är liten och att utsädet är fritt från brunröta. Anpassa bekämpningen efter lokalt smittotryck. Detta gäller speciellt om mycket regn förekommer under uppkomstfasen. Normalintervall för bekämpning är 7 dagar. Vid kraftig tillväxt eller mycket gynnsamt väder för bladmöglet bör intervallet sänkas till 4–5 dagar. Vid stabilt torrt väder och svag tillväxt kan dosen justeras med bibehållet intervall alternativt förlänga intervallet. Fortsätt bekämpningarna även under sensommar och tidig höst. För ett mera optimalt sprut- eller dosintervall kan beslutstödssystem användas, se Beslutstödssystem nedan.\r\rStärkelsepotatis\rStärkelsesorternas bättre bladmögelresistens gör att den första bekämpningen kan sättas in senare. Första bekämpningen sätts ofta in när blasten täcker raderna, förutsatt att risken för marksmitta är liten och att utsädet är fritt från brunröta. Fortsätt bekämpningarna även under sensommaren och tidig höst. Bekämpningsintervall, se under matpotatis. Beslutstödssystem kan med gott resultat användas i stärkelseodling.\r\rBeslutsstödsystem (prognosprogram)\rMed hjälp av beslutstödssystem kan bladmögelbekämpningen bättre anpassas till den aktuella infektionsrisken. Det leder ofta till viss minskning av preparatmängd med bibehållen bladmögelkontroll.\r\rPrognosprogrammen bygger på väderdata och kännedom om bladmöglets biologi.\r\rExempel på beslutstödssystem som är tillgängliga i Sverige är norska VIPS och danska Skimmelstyring (utvecklat för stärkelsepotatis). Beslutstöden finns på www.jordbruksverket.se/vsc, sök efter e-tjänsten Prognos och Varning.","Bekampn_troskel":"Saknas. Bladmögel måste bekämpas förebyggande på grund av att sjukdomen är svår att kontrollera om angrepp uppstått.","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2112_007.jpg","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• använd friskt utsäde\r• odla inte potatis oftare än vart 5:e år på samma fält\r• odla mindre mottagliga sorter\r• odla potatis bara på väldränerade fält\r• välj öppna fält utan skuggande vegetation\r• täck av tidigt i färskpotatisodlingar\r• bekämpa arvpotatis och bägarnattskatta i hela växtföljden eftersom de kan utgöra smittkällor\r","Fritext_skade":" Färskpotatis\rKorta växtföljder, små radavstånd, vävtäckning och bevattning ökar risken för tidiga angrepp av bladmögel markant. Enbart vävtäckning kan flerdubbla riskperioderna för infektion enligt erfarenheter från demonstrationsodling. Förebyggande bekämpning sätts in då väven tas bort. Behandla då även intilliggande fält. I fält där det tidigare förekommit problem med bladmögel bör väven tas av tidigare. Fält med konstaterad marksmitta bör behandlas innan det är dags att ta av väven. Ta då av väven, behandla och lägg tillbaka den. Bekämpningsintervall, se under matpotatis.\r\rMatpotatis\rFörsta bekämpningen sätts in cirka 1–2 veckor innan blasten sluter sig i raderna förutsatt att risken för marksmitta är liten och att utsädet är fritt från brunröta. Anpassa bekämpningen efter lokalt smittotryck. Detta gäller speciellt om mycket regn förekommer under uppkomstfasen. Normalintervall för bekämpning är 7 dagar. Vid kraftig tillväxt eller mycket gynnsamt väder för bladmöglet bör intervallet sänkas till 4–5 dagar. Vid stabilt torrt väder och svag tillväxt kan dosen justeras med bibehållet intervall alternativt förlänga intervallet. Fortsätt bekämpningarna även under sensommar och tidig höst. För ett mera optimalt sprut- eller dosintervall kan beslutstödssystem användas, se Beslutstödssystem nedan.\r\rStärkelsepotatis\rStärkelsesorternas bättre bladmögelresistens gör att den första bekämpningen kan sättas in senare. Första bekämpningen sätts ofta in när blasten täcker raderna, förutsatt att risken för marksmitta är liten och att utsädet är fritt från brunröta. Fortsätt bekämpningarna även under sensommaren och tidig höst. Bekämpningsintervall, se under matpotatis. Beslutstödssystem kan med gott resultat användas i stärkelseodling.\r\rBeslutsstödsystem (prognosprogram)\rMed hjälp av beslutstödssystem kan bladmögelbekämpningen bättre anpassas till den aktuella infektionsrisken. Det leder ofta till viss minskning av preparatmängd med bibehållen bladmögelkontroll.\r\rPrognosprogrammen bygger på väderdata och kännedom om bladmöglets biologi.\r\rExempel på beslutstödssystem som är tillgängliga i Sverige är norska VIPS och danska Skimmelstyring (utvecklat för stärkelsepotatis). Beslutstöden finns på www.jordbruksverket.se/vsc, sök efter e-tjänsten Prognos och Varning. Saknas. Bladmögel måste bekämpas förebyggande på grund av att sjukdomen är svår att kontrollera om angrepp uppstått. Potatisbladmögel     • använd friskt utsäde\r• odla inte potatis oftare än vart 5:e år på samma fält\r• odla mindre mottagliga sorter\r• odla potatis bara på väldränerade fält\r• välj öppna fält utan skuggande vegetation\r• täck av tidigt i färskpotatisodlingar\r• bekämpa arvpotatis och bägarnattskatta i hela växtföljden eftersom de kan utgöra smittkällor\r Många kombinationer av preparatval är möjliga. Följ dessa principer när du väljer behandlingsprogram:\r\rAnvänd preparat med flera verkningsmekanismer eller blanda preparat som endast har ett verksamt ämne.\r\rAnvänd minst tre verksamma ämnen i två på varandra följande behandlingar. För att undvika korsresistens bör produkter med verksamma ämnen som tillhör samma FRAC-kod/grupp inte användas direkt efter varandra i bladmögelbekämpningen.\r\rAnvänd de systemiska och translaminära preparaten i första hand vid högt bladmögeltryck och då plantan växer snabbt.\r\rHar en bekämpning fördröjts på grund av exempelvis ogynnsam väderlek, kan preparat med kurativ effekt användas vid enstaka tillfällen. Proxanil har bäst kurativ effekt men behöver blandas med ett preparat med god förebyggande effekt.\r\rDe sista bekämpningarna görs helst med kontaktverkande preparat som har god effekt mot brunröta. Undvik systemiska preparat i slutet på säsongen.\r\rAnpassa dos och bekämpningsintervall efter infektionstrycket.\r\rFinns det risk för bladmögel i blasten vid blastdödningen, blanda i Leimay eller Shirlan. Om en bladmögelbekämpning utförs nära inpå blastdödningen, 2–3 dagar före, behöver man inte blanda i ett bladmögelpreparat.\r\rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida be- gränsningar för totalmängd verksamt ämne.\r\rResistens\rResistens förekommer och ska förebyggas. En behovsanpassad bekämpning med så få bekämpningar som möjligt är mycket viktig för att fördröja resistensutvecklingen. Ytterligare en viktig resistensstrategi är att använda preparat som innehåller flera verksamma ämnen t.ex. Infinito*, Evagio Forte och Proxanil*. Blanda preparat som bara har ett verksamt ämne t.ex. Leimay, Revus, Shirlan och Zorvec Enicade samt växla mellan preparat med olika verkningssätt, d.v.s. olika FRAC-koder, se tabell på sidan 97. För att undvika korsresistens bör preparat där de verksamma ämnena har samma verkningssätt inte användas direkt efter varandra i bladmögelbekämpningen. \r\rResistens mot mandipropamid är konstaterad, framförallt i Danmark men även i Sverige. Även fälteffekten är påverkad. För att undvika vidare resistensutveckling ska mandipropamid (Revus) blandas med ett preparat med ett annat verksamt ämne t.ex. Shirlan eller Leimay. Revus, Revus Pro* eller Revus Top ska inte användas två gånger i följd. Använd Revuspreparat max 3–4 gånger i ett program. Resistens förekommer också mot Zorvec Enicade och därför är rekommendationerna för produkten ändrade. Zorvec Enicade får ingå i max 20 % av antalet bladmögelbekämpningar. Blanda med kurativt preparat vid högt bladmögeltryck.\r\r*Infinito, Proxanil och Revus Pro ska registreras om senast 2026-06-15, se www.kemi.se.","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401c0","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4301","Ogras":"Potatisbladmögel","Ogras_id":"0310","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Många kombinationer av preparatval är möjliga. Följ dessa principer när du väljer behandlingsprogram:\r\rAnvänd preparat med flera verkningsmekanismer eller blanda preparat som endast har ett verksamt ämne.\r\rAnvänd minst tre verksamma ämnen i två på varandra följande behandlingar. För att undvika korsresistens bör produkter med verksamma ämnen som tillhör samma FRAC-kod/grupp inte användas direkt efter varandra i bladmögelbekämpningen.\r\rAnvänd de systemiska och translaminära preparaten i första hand vid högt bladmögeltryck och då plantan växer snabbt.\r\rHar en bekämpning fördröjts på grund av exempelvis ogynnsam väderlek, kan preparat med kurativ effekt användas vid enstaka tillfällen. Proxanil har bäst kurativ effekt men behöver blandas med ett preparat med god förebyggande effekt.\r\rDe sista bekämpningarna görs helst med kontaktverkande preparat som har god effekt mot brunröta. Undvik systemiska preparat i slutet på säsongen.\r\rAnpassa dos och bekämpningsintervall efter infektionstrycket.\r\rFinns det risk för bladmögel i blasten vid blastdödningen, blanda i Leimay eller Shirlan. Om en bladmögelbekämpning utförs nära inpå blastdödningen, 2–3 dagar före, behöver man inte blanda i ett bladmögelpreparat.\r\rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida be- gränsningar för totalmängd verksamt ämne.\r\rResistens\rResistens förekommer och ska förebyggas. En behovsanpassad bekämpning med så få bekämpningar som möjligt är mycket viktig för att fördröja resistensutvecklingen. Ytterligare en viktig resistensstrategi är att använda preparat som innehåller flera verksamma ämnen t.ex. Infinito*, Evagio Forte och Proxanil*. Blanda preparat som bara har ett verksamt ämne t.ex. Leimay, Revus, Shirlan och Zorvec Enicade samt växla mellan preparat med olika verkningssätt, d.v.s. olika FRAC-koder, se tabell på sidan 97. För att undvika korsresistens bör preparat där de verksamma ämnena har samma verkningssätt inte användas direkt efter varandra i bladmögelbekämpningen. \r\rResistens mot mandipropamid är konstaterad, framförallt i Danmark men även i Sverige. Även fälteffekten är påverkad. För att undvika vidare resistensutveckling ska mandipropamid (Revus) blandas med ett preparat med ett annat verksamt ämne t.ex. Shirlan eller Leimay. Revus, Revus Pro* eller Revus Top ska inte användas två gånger i följd. Använd Revuspreparat max 3–4 gånger i ett program. Resistens förekommer också mot Zorvec Enicade och därför är rekommendationerna för produkten ändrade. Zorvec Enicade får ingå i max 20 % av antalet bladmögelbekämpningar. Blanda med kurativt preparat vid högt bladmögeltryck.\r\r*Infinito, Proxanil och Revus Pro ska registreras om senast 2026-06-15, se www.kemi.se.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401c0"}],"Skadenamn_visas":"Potatisbladmögel","Skadenamn_visas2":"Potatisbladmögel Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisPotatisbladmögel","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"11.49.16","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Det är stritnymferna som gör skada på bladen. För att undvika en snabb uppförökning av nymfer är det den inflygande vuxna generationen som måste bekämpas. Optimal tidpunkt för första bekämpningen mot stritar är ca två veckor efter påbörjad inflygning, eller ca en vecka efter inflygningsmax. Inflygningen startar oftast i början av juni. För att bestämma rätt bekämpningstidpunkt följer man inflygningen med hjälp av gula klisterfällor. Inflygningen kan börja innan potatisen är uppe men bekämpningen görs tidigast när potatisen är väl uppkommen. Om första generationen är stor uppstår ofta ytterligare ett bekämpningsbehov ca 5 veckor efter första inflygningen i stärkelsepotatis. ","Bekampn_troskel":"Saknas.","Bekampning":"Bekämpning av stritarna medför att skörden blir mer storfallande. I Sydsverige har bekämpningsförsök visat på höga merskördar i stärkelsepotatis. Effekten av stritbekämpningen i matpotatis är dåligt utredd och därför är det ekonomiska värdet av bekämpningen svårbedömt. Under mycket torra år kan sortskillnader märkas och vissa sorter drabbas hårdare i obevattnade fält. Bekämpning av stritar kan öka problemet med bladlöss senare på säsongen. \r\rSkador av stinkfly är ovanliga men kan uppträda om det är varmt under tiden för uppkomst. Risken är liten i slättområden.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"\r","BildID":"s2112_002.jpg","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Bekämpning av stritarna medför att skörden blir mer storfallande. I Sydsverige har bekämpningsförsök visat på höga merskördar i stärkelsepotatis. Effekten av stritbekämpningen i matpotatis är dåligt utredd och därför är det ekonomiska värdet av bekämpningen svårbedömt. Under mycket torra år kan sortskillnader märkas och vissa sorter drabbas hårdare i obevattnade fält. Bekämpning av stritar kan öka problemet med bladlöss senare på säsongen. \r\rSkador av stinkfly är ovanliga men kan uppträda om det är varmt under tiden för uppkomst. Risken är liten i slättområden. Det är stritnymferna som gör skada på bladen. För att undvika en snabb uppförökning av nymfer är det den inflygande vuxna generationen som måste bekämpas. Optimal tidpunkt för första bekämpningen mot stritar är ca två veckor efter påbörjad inflygning, eller ca en vecka efter inflygningsmax. Inflygningen startar oftast i början av juni. För att bestämma rätt bekämpningstidpunkt följer man inflygningen med hjälp av gula klisterfällor. Inflygningen kan börja innan potatisen är uppe men bekämpningen görs tidigast när potatisen är väl uppkommen. Om första generationen är stor uppstår ofta ytterligare ett bekämpningsbehov ca 5 veckor efter första inflygningen i stärkelsepotatis.  Saknas. Potatisstrit och stinkfly      Mavrik 0,2 l/ha eller Mospilan 0,25 kg/ha (Mospilan får bara användas efter stadium 40).","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411a9","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0142","Ogras":"Potatisstrit och stinkfly","Ogras_id":"0311","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,2 l/ha eller Mospilan 0,25 kg/ha (Mospilan får bara användas efter stadium 40).","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411a9"}],"Skadenamn_visas":"Potatisstrit och stinkfly","Skadenamn_visas2":"Potatisstrit och stinkfly Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisPotatisstrit och stinkfly","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"09.01.28","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 37–55. \rI Sydsverige är vanligtvis en behandling i stadier 39–43 mest optimal. I Mellansverige är behandlingsfönstret bredare, stadier 39–55. \rUndvik kurativa behandlingar för att stoppa etablerade angrepp (dvs. symtom på övre bladnivåer). \r","Bekampn_troskel":"Riktvärde för bekämpning:\r<br>\rI Sydsverige eller områden med större bekämpningsbehov gäller riktvärdet \r<p>\r· minst 4 regndagar (> 1mm) räknat från stadium 32. \r<p>\rI Mellansverige kan ett av följande två riktvärden användas:\r\r<p>\r· Mer än 30-40 mm nederbörd räknat från stadium 32\r<p>\r· Symtom av svartpricksjuka på något av de tre översta bladen på mer än 10 % av plantorna i stadier 45-55\r\r","Bekampning":"Svartpricksjuka är den viktigaste bladfläcksvampen på vete. Angreppens styrka varierar kraftigt mellan olika år och områden. Generellt gäller att mycket nederbörd och högre temperatur än genomsnittstemperatur under maj och första halvan av juni ökar risken. Bekämpning före stadium 37 är mycket sällan motiverad. ","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3399_028.jpg","Bio_id":"006","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"· välj mindre känslig sort\r· undvik tidig sådd\r","Fritext_skade":"Svartpricksjuka är den viktigaste bladfläcksvampen på vete. Angreppens styrka varierar kraftigt mellan olika år och områden. Generellt gäller att mycket nederbörd och högre temperatur än genomsnittstemperatur under maj och första halvan av juni ökar risken. Bekämpning före stadium 37 är mycket sällan motiverad.  Stadier 37–55. \rI Sydsverige är vanligtvis en behandling i stadier 39–43 mest optimal. I Mellansverige är behandlingsfönstret bredare, stadier 39–55. \rUndvik kurativa behandlingar för att stoppa etablerade angrepp (dvs. symtom på övre bladnivåer). \r Riktvärde för bekämpning:\r<br>\rI Sydsverige eller områden med större bekämpningsbehov gäller riktvärdet \r<p>\r· minst 4 regndagar (> 1mm) räknat från stadium 32. \r<p>\rI Mellansverige kan ett av följande två riktvärden användas:\r\r<p>\r· Mer än 30-40 mm nederbörd räknat från stadium 32\r<p>\r· Symtom av svartpricksjuka på något av de tre översta bladen på mer än 10 % av plantorna i stadier 45-55\r\r Svartpricksjuka (Zymoseptoria)     · välj mindre känslig sort\r· undvik tidig sådd\r Det viktigaste är att anpassa bekämpningstidpunkt och dos efter smittotryck. Variera dosen beroende på antal regndagar eller regnmängder och sort. Lägre dos vid mindre regn och mindre mottaglig sort t.ex. Informer, Pondus. Högre dos vid mycket regn och mottaglig sort. Använd någon av följande blandningar i huvudbekämpningen. \r\r\rHuvudalternativ i fallande ordning\r·\tRevystar XL/Revytrex 0,5–1,0 l/ha\r·\tUnivoq 0,6–1,1 l/ha\r·\tAscra Xpro* 0,6–1,1 l/ha\r·\tAvastel 0,6–1,1 l/ha\r·\tElatus Era 0,6–1,0 l/ha, 1,0 l/ha är maxdos för Elatus Era\r\r\rDet finns flera ytterligare alternativ att välja bland där både SDHI-medel t.ex. Imtrex* och triazolmedel t.ex. Proline ingår. De kan köpas i s.k. kombinationsförpackningar eller genom egen kombination av preparat. \r\rI de allra flesta fall kommer denna bekämpning att vara tillräcklig. Vid mycket starkt smittotryck av svartpricksjuka kan det behövas en uppföljande behandling som görs senare, i stadier 55–61, med ett annat medel. För att fördröja resistensutvecklingen ska SDHI-medel eller medel med fenpicoxamid bara användas en gång. Två bekämpningar med denna typ av medel ökar risken för resistens och är mycket sällan lönsamt. För en bredare bekämpning som också har effekt mot rostsjukdomar, se respektive avsnitt. \r*Ascra Xpro och Imtrex ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se.\r\rLämpligt medel vid uppföljande behandling i stadier 55–61\r·\tBalaya 0,5–0,75 l/ha\r·\tUnivoq 0,6–0,8 l/ha (om den inte användes vid en tidigare bekämpning)\r\r\rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne,  \r\rResistens\rEn behovsanpassad bekämpning, med så få behandlingar som möjligt, är den viktigaste åtgärden för att fördröja utvecklingen av resistens för samtliga ämnesgrupper. Anpassa dosen efter smittotrycket, för hög dos ökar selektionstrycket och risken för resistens, medan för låg dos kan leda till flera bekämpningar. \rRisken för att svampen som orsakar svartpricksjuka utvecklar resistens mot SDHI-medel eller medel med fenpicoxamid bedöms som medelhög till hög. Att använda denna typ av medel endast en gång är därför en viktig resistensstrategi eftersom det minskar selektionstrycket och fördröjer resistensutvecklingen. Dessutom måste denna typ av medel alltid användas i blandningar med medel med en annan verkningsmekanism, t.ex. triazoler. I Sverige har inga försämrade fälteffekter av SDHI-medlen noterats men isolat med resistens förekommer och ökar. På Irland och i Storbritannien är förekomsten av resistens stor, vilket medför att försämrade fälteffekter förekommer. \r\rFör flera äldre triazoler t.ex. Proline och Orius, är effekterna i fält måttliga. Den senast tillkomna triazolen, mefentriflukonazol, har mycket bra effekt mot svartpricksjuka. Den ingår i SDHI-medlen Revystar XL och Revytrex och även i Balaya. \r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4022c","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4485","Ogras":"Svartpricksjuka (Zymoseptoria)","Ogras_id":"0314","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Det viktigaste är att anpassa bekämpningstidpunkt och dos efter smittotryck. Variera dosen beroende på antal regndagar eller regnmängder och sort. Lägre dos vid mindre regn och mindre mottaglig sort t.ex. Informer, Pondus. Högre dos vid mycket regn och mottaglig sort. Använd någon av följande blandningar i huvudbekämpningen. \r\r\rHuvudalternativ i fallande ordning\r·\tRevystar XL/Revytrex 0,5–1,0 l/ha\r·\tUnivoq 0,6–1,1 l/ha\r·\tAscra Xpro* 0,6–1,1 l/ha\r·\tAvastel 0,6–1,1 l/ha\r·\tElatus Era 0,6–1,0 l/ha, 1,0 l/ha är maxdos för Elatus Era\r\r\rDet finns flera ytterligare alternativ att välja bland där både SDHI-medel t.ex. Imtrex* och triazolmedel t.ex. Proline ingår. De kan köpas i s.k. kombinationsförpackningar eller genom egen kombination av preparat. \r\rI de allra flesta fall kommer denna bekämpning att vara tillräcklig. Vid mycket starkt smittotryck av svartpricksjuka kan det behövas en uppföljande behandling som görs senare, i stadier 55–61, med ett annat medel. För att fördröja resistensutvecklingen ska SDHI-medel eller medel med fenpicoxamid bara användas en gång. Två bekämpningar med denna typ av medel ökar risken för resistens och är mycket sällan lönsamt. För en bredare bekämpning som också har effekt mot rostsjukdomar, se respektive avsnitt. \r*Ascra Xpro och Imtrex ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se.\r\rLämpligt medel vid uppföljande behandling i stadier 55–61\r·\tBalaya 0,5–0,75 l/ha\r·\tUnivoq 0,6–0,8 l/ha (om den inte användes vid en tidigare bekämpning)\r\r\rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne,  \r\rResistens\rEn behovsanpassad bekämpning, med så få behandlingar som möjligt, är den viktigaste åtgärden för att fördröja utvecklingen av resistens för samtliga ämnesgrupper. Anpassa dosen efter smittotrycket, för hög dos ökar selektionstrycket och risken för resistens, medan för låg dos kan leda till flera bekämpningar. \rRisken för att svampen som orsakar svartpricksjuka utvecklar resistens mot SDHI-medel eller medel med fenpicoxamid bedöms som medelhög till hög. Att använda denna typ av medel endast en gång är därför en viktig resistensstrategi eftersom det minskar selektionstrycket och fördröjer resistensutvecklingen. Dessutom måste denna typ av medel alltid användas i blandningar med medel med en annan verkningsmekanism, t.ex. triazoler. I Sverige har inga försämrade fälteffekter av SDHI-medlen noterats men isolat med resistens förekommer och ökar. På Irland och i Storbritannien är förekomsten av resistens stor, vilket medför att försämrade fälteffekter förekommer. \r\rFör flera äldre triazoler t.ex. Proline och Orius, är effekterna i fält måttliga. Den senast tillkomna triazolen, mefentriflukonazol, har mycket bra effekt mot svartpricksjuka. Den ingår i SDHI-medlen Revystar XL och Revytrex och även i Balaya. \r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4022c"}],"Skadenamn_visas":"Svartpricksjuka (Zymoseptoria)","Skadenamn_visas2":"Svartpricksjuka (Zymoseptoria) Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteSvartpricksjuka (Zymoseptoria)","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2022-03-30","Andrad_tid":"14.50.10","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0470\">korn</a>","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_072.jpg","Bio_id":"011","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0470\">korn</a> Sköldfläcksjuka      ","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401d9","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2975","Ogras":"Sköldfläcksjuka","Ogras_id":"0316","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401d9"}],"Skadenamn_visas":"Sköldfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Sköldfläcksjuka Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornSköldfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"10.18.33","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Snömögelsvampen är utsädesburen men kan också spridas via marksmitta från skörderester. Stora snömögelangrepp är ovanliga. I Sydoch Mellansverige förekom större skador 2006 och lokalt även 2010 och 2011. Risken är störst i fält med frodiga bestånd och där förfrukten är stråsäd, särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan. Risken är också större i lägen där snön ligger kvar länge. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp eftersom beståndet blir tätare. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan","BildID":"s3754_004.jpg","Bio_id":"001","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"· undvik alltför tidig sådd\r· anpassa utsädesmängden efter såtidpunkt för att undvika täta bestånd\r· använd friskt utsäde och beta eller Thermoseed-\rbehandla utsädet vid behov\r· bruka noggrant ner skörderester efter stråsäd\r· bekämpa ogräsen vid behov på hösten\r","Fritext_skade":"   Snömögel   Utvintringssvampar  · undvik alltför tidig sådd\r· anpassa utsädesmängden efter såtidpunkt för att undvika täta bestånd\r· använd friskt utsäde och beta eller Thermoseed-\rbehandla utsädet vid behov\r· bruka noggrant ner skörderester efter stråsäd\r· bekämpa ogräsen vid behov på hösten\r ","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c9","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4473","Ogras":"Snömögel","Ogras_id":"0317","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c9"}],"Skadenamn_visas":"Snömögel","Skadenamn_visas2":"Snömögel Vete","Underrubrik":"Utvintringssvampar","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteSnömögel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2017-04-28","Andrad_tid":"12.14.23","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0470\">korn</a>. ","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_078.jpg","Bio_id":"009","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0470\">korn</a>.  Kornets bladfläcksjuka      ","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401da","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2957","Ogras":"Kornets bladfläcksjuka","Ogras_id":"0318","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401da"}],"Skadenamn_visas":"Kornets bladfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Kornets bladfläcksjuka Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornKornets bladfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.21.01","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 31–32. Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i stadium 32. ","Bekampn_troskel":"Symtomen är ofta svåra att se i råg. Stråsvag sort, regnigt väder under vår och försommar, ensidig växtföljd, mycket frodiga bestånd och kraftiga angrepp tidigare år på fältet, kan motivera bekämpning. Indirekt kan den regionala risken bedömas genom att tidigt se på angreppsgraden i höstvete där symtomen är tydligare.","Bekampning":"Bekämpningsbehovet är oftast litet.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3758_008.jpg","Bio_id":"003","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik täta bestånd\r• undvik ensidig stråsädesodling\r• bruka noggrant ner infekterade skörderester\r• bekämpa ogräsen vid behov på hösten\r","Fritext_skade":"Bekämpningsbehovet är oftast litet.\r Stadier 31–32. Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i stadium 32.  Symtomen är ofta svåra att se i råg. Stråsvag sort, regnigt väder under vår och försommar, ensidig växtföljd, mycket frodiga bestånd och kraftiga angrepp tidigare år på fältet, kan motivera bekämpning. Indirekt kan den regionala risken bedömas genom att tidigt se på angreppsgraden i höstvete där symtomen är tydligare. Stråknäckare     • undvik täta bestånd\r• undvik ensidig stråsädesodling\r• bruka noggrant ner infekterade skörderester\r• bekämpa ogräsen vid behov på hösten\r • Flexity* 0,5 l/ha, \r• Proline/Patel/Poleposition/Protendo/Soratel 0,4–0,5 l/ha\r• Property 0,5 l/ha.\r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se. \r\r","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401dd","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4236","Ogras":"Stråknäckare","Ogras_id":"0322","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"• Flexity* 0,5 l/ha, \r• Proline/Patel/Poleposition/Protendo/Soratel 0,4–0,5 l/ha\r• Property 0,5 l/ha.\r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se. \r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401dd"}],"Skadenamn_visas":"Stråknäckare","Skadenamn_visas2":"Stråknäckare Råg","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågStråknäckare","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.42.16","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 45-49.","Bekampn_troskel":"0,5-1 tripsar per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet.","Bekampning":"Skadorna blir störst vid torr och varm väderlek men skördeförlusterna blir i allmänhet måttliga. Bekämpningsbehovet är något mindre i råg än i rågvete.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_003.jpg","Bio_id":"029","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Skadorna blir störst vid torr och varm väderlek men skördeförlusterna blir i allmänhet måttliga. Bekämpningsbehovet är något mindre i råg än i rågvete. Stadier 45-49. 0,5-1 tripsar per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet. Trips      Mavrik 0,15–0,2 l/ha alternativt Carnadine 0,2 l/ha. \rCarnadine är bara registrerat för användning mot stora sädestripsen, också kallad sädestrips.\r\r\r","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c3","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0409","Ogras":"Trips","Ogras_id":"0323","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,15–0,2 l/ha alternativt Carnadine 0,2 l/ha. \rCarnadine är bara registrerat för användning mot stora sädestripsen, också kallad sädestrips.\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c3"}],"Skadenamn_visas":"Trips","Skadenamn_visas2":"Trips Råg","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågTrips","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.46.56","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 31–32. Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt men senast i stadium 32. ","Bekampn_troskel":"Saknas. Riktvärde är 20 % av skotten med symtom på andra levande bladslidan, utifrån räknat, i stadier 31-32. Räkna endast skott som förväntas bära ax. Riskfaktorer är mycket regn under vår och försommar, ensidig stråsädesodling, reducerad jordbearbetning efter mottaglig förfrukt, frodiga bestånd och angrepp tidigare år på fältet.\r","Bekampning":"Resultat från inventeringar och försök tyder på att bekämpningsbehovet är litet. Under 2015 förekom  starkare angrepp i vissa fält, troligen beroende på regnig och kylig sommar.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Mot stråknäckare har betning eller Thermoseedbehandling ingen effekt.","BildID":"s2424_019.jpg","Bio_id":"003","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik täta bestånd\r• undvik ensidig stråsädesodling\r• bruka noggrant ner infekterade skörderester\r• bekämpa ogräsen vid behov på hösten\r","Fritext_skade":"Resultat från inventeringar och försök tyder på att bekämpningsbehovet är litet. Under 2015 förekom  starkare angrepp i vissa fält, troligen beroende på regnig och kylig sommar.\r Stadier 31–32. Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt men senast i stadium 32.  Saknas. Riktvärde är 20 % av skotten med symtom på andra levande bladslidan, utifrån räknat, i stadier 31-32. Räkna endast skott som förväntas bära ax. Riskfaktorer är mycket regn under vår och försommar, ensidig stråsädesodling, reducerad jordbearbetning efter mottaglig förfrukt, frodiga bestånd och angrepp tidigare år på fältet.\r Stråknäckare     • undvik täta bestånd\r• undvik ensidig stråsädesodling\r• bruka noggrant ner infekterade skörderester\r• bekämpa ogräsen vid behov på hösten\r • Flexity* 0,5 l/ha, \r•  Proline/Patel/Poleposition/Protendo/Soratel 0,4–0,5 l/ha\r• Property 0,5 l/ha.\r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se. \r","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401dd","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4477","Ogras":"Stråknäckare","Ogras_id":"0324","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"• Flexity* 0,5 l/ha, \r•  Proline/Patel/Poleposition/Protendo/Soratel 0,4–0,5 l/ha\r• Property 0,5 l/ha.\r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se. \r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401dd"}],"Skadenamn_visas":"Stråknäckare","Skadenamn_visas2":"Stråknäckare Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteStråknäckare","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"09.06.32","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 37-65. ","Bekampn_troskel":"<b>Riktvärde för bekämpning:</b>\r<p>\r•\tStadier 37-49: mer än 10 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<p>\r•\tStadier 51-59: mer än 25 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r","Bekampning":"Bekämpningsbehovet har varit måttligt, men ökat under senare år. Tidig sådd ökar risken för angrepp. Om brodden angrips på hösten, gynnas svampens övervintring av en mild vinter eller ett skyddande snötäcke.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3399_016.jpg","Bio_id":"016","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik alltför tidig sådd\r","Fritext_skade":"Bekämpningsbehovet har varit måttligt, men ökat under senare år. Tidig sådd ökar risken för angrepp. Om brodden angrips på hösten, gynnas svampens övervintring av en mild vinter eller ett skyddande snötäcke.\r Stadier 37-65.  <b>Riktvärde för bekämpning:</b>\r<p>\r•\tStadier 37-49: mer än 10 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<p>\r•\tStadier 51-59: mer än 25 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r Brunrost     • undvik alltför tidig sådd\r Kombinerad bekämpning, från och med stadium 37\rVid samtidig bekämpning av bladfläcksvampar, se avsnittet om sköldfläcksjuka m.fl.\r\rSDHI-preparaten har  god effekt mot brunrost.\r\rSen bekämpning, enbart brunrost\rDet finns flera olika alternativ\r• Comet Pro 0,25–0,4 l/ha.\r• Folicur Xpert* 0,3–0,5 l/ha\r• Mirador Forte 0,5–0,6 l/ha (t.o.m. stadium 59)\r• Orius 0,25–0,4 l/ha\r• Prosaro 0,3–0,5 l/ha\r\r\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se\r","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40210","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4479","Ogras":"Brunrost","Ogras_id":"0325","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Kombinerad bekämpning, från och med stadium 37\rVid samtidig bekämpning av bladfläcksvampar, se avsnittet om sköldfläcksjuka m.fl.\r\rSDHI-preparaten har  god effekt mot brunrost.\r\rSen bekämpning, enbart brunrost\rDet finns flera olika alternativ\r• Comet Pro 0,25–0,4 l/ha.\r• Folicur Xpert* 0,3–0,5 l/ha\r• Mirador Forte 0,5–0,6 l/ha (t.o.m. stadium 59)\r• Orius 0,25–0,4 l/ha\r• Prosaro 0,3–0,5 l/ha\r\r\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40210"}],"Skadenamn_visas":"Brunrost","Skadenamn_visas2":"Brunrost Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteBrunrost","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.06.24","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Senare delen av blomningen, stadier 65-69,  8-9 enligt Turners utvecklingsskala.\r","Bekampn_troskel":"Saknas.","Bekampning":"Svartfläcksjuka är vanligt på utsädet. Den utsädesburna smittan kan leda till starkt reducerad uppkomst. Betning är oftast nödvändig för att kontrollera utsädessmittan. Svartfläcksjuka sprider sig ibland upp på övre blad och frökapslar vilket kan ge stora skördeförluster.\r\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Dividend Formula M. Rekommendationen är att beta utsädet när 5 % eller mer av fröna är angripna av svartfläcksjuka.\r","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• använd friskt utsäde eller beta vid behov","Fritext_skade":"Svartfläcksjuka är vanligt på utsädet. Den utsädesburna smittan kan leda till starkt reducerad uppkomst. Betning är oftast nödvändig för att kontrollera utsädessmittan. Svartfläcksjuka sprider sig ibland upp på övre blad och frökapslar vilket kan ge stora skördeförluster.\r\r Senare delen av blomningen, stadier 65-69,  8-9 enligt Turners utvecklingsskala.\r Saknas. Svartfläcksjuka     • använd friskt utsäde eller beta vid behov Amistar 0,8 l/ha eller Pictor Active 0,8-1,0 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde för båda produkterna).\r\r\r","Groda":"Lin","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Svartfläcksjuka","Ogras_id":"0327","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Amistar 0,8 l/ha eller Pictor Active 0,8-1,0 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde för båda produkterna).\r\r\r","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Svartfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Svartfläcksjuka Lin","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"LinSvartfläcksjuka","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2025-04-25","Andrad_tid":"10.50.45","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Från hjärtbladsstadiet fram till tidigt örtbladsstadium. Angreppen kan komma mycket snabbt under varma och torra förhållanden.\r","Bekampn_troskel":"Saknas. Bekämpning kan vara motiverad då angreppen ser hotande ut, särskilt vid varm och torr väderlek. Undersök också gnagskador under jord, innan uppkomst, för att bedöma angrepp.\r","Bekampning":"Betydelsen av angreppen varierar mycket både geografiskt och mellan år. Det är framför allt den större linjordloppan som orsakat angrepp, den mindre linjordloppan är mindre vanlig.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s5251_048.jpg","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• sträva efter snabb och jämn uppkomst till exempel genom höstharvning och grund sådd","Fritext_skade":"Betydelsen av angreppen varierar mycket både geografiskt och mellan år. Det är framför allt den större linjordloppan som orsakat angrepp, den mindre linjordloppan är mindre vanlig.\r Från hjärtbladsstadiet fram till tidigt örtbladsstadium. Angreppen kan komma mycket snabbt under varma och torra förhållanden.\r Saknas. Bekämpning kan vara motiverad då angreppen ser hotande ut, särskilt vid varm och torr väderlek. Undersök också gnagskador under jord, innan uppkomst, för att bedöma angrepp.\r Linjordloppa     • sträva efter snabb och jämn uppkomst till exempel genom höstharvning och grund sådd Mavrik* 0,15-0,2 l/ha.\r\r\r*Mavrik ska registreras om senast 2025-08-31, se www.kemi.se för beslut.\r","Groda":"Lin","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41198","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1329","Ogras":"Linjordloppa","Ogras_id":"0328","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik* 0,15-0,2 l/ha.\r\r\r*Mavrik ska registreras om senast 2025-08-31, se www.kemi.se för beslut.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41198"}],"Skadenamn_visas":"Linjordloppa","Skadenamn_visas2":"Linjordloppa Lin","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"LinLinjordloppa","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"10.29.49","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 61-69. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas.\r","Bekampn_troskel":"Saknas.","Bekampning":"Åkerbönfläcksjuka förekommer ibland men bekämpningsbehovet är mycket osäkert.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"110","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• använd friskt utsäde, riktvärde är utsäde med mindre än 5 % smitta.","Fritext_skade":"Åkerbönfläcksjuka förekommer ibland men bekämpningsbehovet är mycket osäkert. Stadier 61-69. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas.\r Saknas. Åkerbönfläcksjuka   (Ascochyta)  • använd friskt utsäde, riktvärde är utsäde med mindre än 5 % smitta. Elatus Era 0,4 l/ha eller Signum* 0,5–0,75 kg/ha.\r\r*Signum ska registreras om senast 2026-09-15, se www.kemi.se ","Groda":"Åkerbönor","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41191","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4575","Ogras":"Åkerbönfläcksjuka","Ogras_id":"0329","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Elatus Era 0,4 l/ha eller Signum* 0,5–0,75 kg/ha.\r\r*Signum ska registreras om senast 2026-09-15, se www.kemi.se ","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41191"}],"Skadenamn_visas":"Åkerbönfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Åkerbönfläcksjuka Åkerbönor","Underrubrik":"(Ascochyta)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÅkerbönorÅkerbönfläcksjuka","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"10.41.11","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Bladlössen uppträder i samband med begynnande blomning.","Bekampn_troskel":"Saknas. Riktvärde är 10-15 % angripna plantor. Bönbladlössen koloniserar ofta enstaka plantor. Även ärtbladlus kan förekomma.\r","Bekampning":"I Sydsverige finns årligen enstaka fält med bekämpningsbehov. Allmänt bekämpningsbehov med starka angrepp förekom 2012 i Sydsverige. I Mellansverige har det hittills varit sällsynt med angrepp som kräver bekämpning.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"114","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"I Sydsverige finns årligen enstaka fält med bekämpningsbehov. Allmänt bekämpningsbehov med starka angrepp förekom 2012 i Sydsverige. I Mellansverige har det hittills varit sällsynt med angrepp som kräver bekämpning.\r Bladlössen uppträder i samband med begynnande blomning. Saknas. Riktvärde är 10-15 % angripna plantor. Bönbladlössen koloniserar ofta enstaka plantor. Även ärtbladlus kan förekomma.\r Bönbladlus      I första hand Teppeki 0,14 kg/ha. Alternativt Mavrik 0,15–0,2 l/ha. I odlingar för humankonsumtion och utsäde är Nexide* 0,06 l/ha ett alternativ (UPMA, Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden).\r\rFör humankonsumtion eller utsäde är Flipper, 5 l/ha, ett kontaktverkande biologiskt medel, ytterligare ett alternativ (Nexide* och Flipper har UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden).\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.","Groda":"Åkerbönor","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e400ac","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0217","Ogras":"Bönbladlus","Ogras_id":"0330","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand Teppeki 0,14 kg/ha. Alternativt Mavrik 0,15–0,2 l/ha. I odlingar för humankonsumtion och utsäde är Nexide* 0,06 l/ha ett alternativ (UPMA, Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden).\r\rFör humankonsumtion eller utsäde är Flipper, 5 l/ha, ett kontaktverkande biologiskt medel, ytterligare ett alternativ (Nexide* och Flipper har UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden).\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e400ac"}],"Skadenamn_visas":"Bönbladlus","Skadenamn_visas2":"Bönbladlus Åkerbönor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÅkerbönorBönbladlus","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2023-10-31","Andrad_tid":"08.26.48","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Kvalstret kan angripa en mängd olika gräsarter, t.ex. timotej, ängsgröe och svinglar. Betydande angrepp ses oftast bara i rödsvingel. Risken för skador ökar med stigande vallålder. Angreppen startar och är störst i fältkanterna.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik fröodling på mark där det tidigare varit vall eller ängsmark under flera år\r• undvik långliggande frövallar\r","Fritext_skade":"Kvalstret kan angripa en mängd olika gräsarter, t.ex. timotej, ängsgröe och svinglar. Betydande angrepp ses oftast bara i rödsvingel. Risken för skador ökar med stigande vallålder. Angreppen startar och är störst i fältkanterna.   Vitaxkvalster     • undvik fröodling på mark där det tidigare varit vall eller ängsmark under flera år\r• undvik långliggande frövallar\r ","Groda":"Gräsfrö","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1510","Ogras":"Vitaxkvalster","Ogras_id":"0333","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Vitaxkvalster","Skadenamn_visas2":"Vitaxkvalster Gräsfrö","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"GräsfröVitaxkvalster","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2023-03-31","Andrad_tid":"11.39.10","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Risken för skador ökar med stigande ålder på frövallen, tidigare angrepp, skyddade lägen och närhet till andra långliggande gräsmarker.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik timotejfröodling på mark där det tidigare varit vall under flera år\r• undvik långliggande timotejfrövallar\r","Fritext_skade":"Risken för skador ökar med stigande ålder på frövallen, tidigare angrepp, skyddade lägen och närhet till andra långliggande gräsmarker.   Timotejfluga     • undvik timotejfröodling på mark där det tidigare varit vall under flera år\r• undvik långliggande timotejfrövallar\r ","Groda":"Gräsfrö","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40231","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0886","Ogras":"Timotejfluga","Ogras_id":"0334","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40231"}],"Skadenamn_visas":"Timotejfluga","Skadenamn_visas2":"Timotejfluga Gräsfrö","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"GräsfröTimotejfluga","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"14.12.54","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Rotbrand orsakas av flera olika svampar, Aphanomyces cochlioides, Pythium spp., Rhizoctonia solani m.fl. A. cochlioides är den allvarligaste  rotbrandspatogenen. Den trivs på jordar med lågt pH, lågt kalciumtal och under varma och fuktiga förhållanden. På lerjordar bör pH vara minst 7 och kalciumtalet (Ca-AL) över 250 mg/100 g jord för att minska risken för rotbrandsangrepp. Tidiga angrepp kan ge betydande plantbortfall. Utan betning kan plantbortfallet uppgå till 9000 plantor/ha enligt försöksresultat från Nordic Beet Research. Sena angrepp minskar tillväxten vilket ger upphov till små och missformade\rbetor.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Under groning och uppkomst kan plantorna skyddas genom betning. Allt konventionellt utsäde i Sverige 2026 är betat med Rampart + Tachigaren som tillsammans ger ett bra grundskydd mot flera rotbrandssvampar. Effekten är otillräcklig mot de sena kroniska skadorna av Aphanomyces cochlioides, då gäller istället förebyggande åtgärder som exempelvis lång växtföljd, väl dränerat och kalkat samt toleranta sorter. För toleranta betsorter, se www.sockerbetor.nu.\r","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• välj en Aphanomycestolerant sort \r• kalka, pH minst 6,5 på lätta jordar och 7 på lerjordar\r• sträva efter snabb och jämn uppkomst genom rätt jordbearbetning och tidig sådd under goda förhållanden\r","Fritext_skade":"Rotbrand orsakas av flera olika svampar, Aphanomyces cochlioides, Pythium spp., Rhizoctonia solani m.fl. A. cochlioides är den allvarligaste  rotbrandspatogenen. Den trivs på jordar med lågt pH, lågt kalciumtal och under varma och fuktiga förhållanden. På lerjordar bör pH vara minst 7 och kalciumtalet (Ca-AL) över 250 mg/100 g jord för att minska risken för rotbrandsangrepp. Tidiga angrepp kan ge betydande plantbortfall. Utan betning kan plantbortfallet uppgå till 9000 plantor/ha enligt försöksresultat från Nordic Beet Research. Sena angrepp minskar tillväxten vilket ger upphov till små och missformade\rbetor.   Rotbrand   (Aphanomyces cochlioides, Pythium spp., Rhizoctonia solani, Phoma betae m fl)  • välj en Aphanomycestolerant sort \r• kalka, pH minst 6,5 på lätta jordar och 7 på lerjordar\r• sträva efter snabb och jämn uppkomst genom rätt jordbearbetning och tidig sådd under goda förhållanden\r ","Groda":"Sockerbetor","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Rotbrand","Ogras_id":"0335","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Rotbrand","Skadenamn_visas2":"Rotbrand Sockerbetor","Underrubrik":"(Aphanomyces cochlioides, Pythium spp., Rhizoctonia solani, Phoma betae m fl)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"SockerbetorRotbrand","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"14.55.57","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"När äggen börjar kläckas och de första minorna i bladen syns (1:a generationen).\r","Bekampn_troskel":"\r<p>\r<b>Första generationen</b> <p>\rI Storbritannien och i Danmark används ett riktvärde för antalet ägg kopplat till antalet blad i kvadrat. Plantan klarar lika många ägg som den har blad i kvadrat. Exempelvis 4 ägg per planta vid två blad och 36 ägg per planta vid sex blad, samt begynnande minering. \u0000Efter 8 örtblad tolererar plantan större angrepp och skador av betflugan är ofta övervärderade.\u0000\r<p>\r<b>Andra generationen</b> \r<p>\rSaknas. Under juli till augusti kan 50 % kraftigt angripna blad accepteras innan bekämpning sätts in. I Storbritannien och Danmark används ett riktvärde för antalet ägg kopplat till antalet blad i kvadrat. Plantan klarar lika många ägg som den har blad i kvadrat. Exempelvis 4 ägg per planta vid två blad och 36 ägg per planta vid sex blad.\u0000\r\r","Bekampning":"Säsongen 2023 förekom stora angrepp av andra generationen betfluga och 2024 förekom angrepp av alla tre generationers betflugelarver i vissa områden. Även 2025 förekom angrepp av betflugelarver i alla tre generationer, men i betydligt mindre omfattning och med mindre bekämpningsbehov än 2024. Vanligtvis är det första generationen som orsakar störst skada, men andra- och tredje generationens larver kan påverka skörden. Aktuell information om angreppsutveckling finns i Nordic Sugars app och på www.sockerbetor.nu.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• använd betat utsäde","Fritext_skade":"Säsongen 2023 förekom stora angrepp av andra generationen betfluga och 2024 förekom angrepp av alla tre generationers betflugelarver i vissa områden. Även 2025 förekom angrepp av betflugelarver i alla tre generationer, men i betydligt mindre omfattning och med mindre bekämpningsbehov än 2024. Vanligtvis är det första generationen som orsakar störst skada, men andra- och tredje generationens larver kan påverka skörden. Aktuell information om angreppsutveckling finns i Nordic Sugars app och på www.sockerbetor.nu.\r När äggen börjar kläckas och de första minorna i bladen syns (1:a generationen).\r \r<p>\r<b>Första generationen</b> <p>\rI Storbritannien och i Danmark används ett riktvärde för antalet ägg kopplat till antalet blad i kvadrat. Plantan klarar lika många ägg som den har blad i kvadrat. Exempelvis 4 ägg per planta vid två blad och 36 ägg per planta vid sex blad, samt begynnande minering. \u0000Efter 8 örtblad tolererar plantan större angrepp och skador av betflugan är ofta övervärderade.\u0000\r<p>\r<b>Andra generationen</b> \r<p>\rSaknas. Under juli till augusti kan 50 % kraftigt angripna blad accepteras innan bekämpning sätts in. I Storbritannien och Danmark används ett riktvärde för antalet ägg kopplat till antalet blad i kvadrat. Plantan klarar lika många ägg som den har blad i kvadrat. Exempelvis 4 ägg per planta vid två blad och 36 ägg per planta vid sex blad.\u0000\r\r Betfluga     • använd betat utsäde I första hand Carnadine 0,25 l/ha (fr.o.m. stadium 20)\r\rAlternativt Mavrik 0,2 l/ha, men effekten av Mavrik är begränsad.","Groda":"Sockerbetor","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e400ad","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0901","Ogras":"Betfluga","Ogras_id":"0337","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand Carnadine 0,25 l/ha (fr.o.m. stadium 20)\r\rAlternativt Mavrik 0,2 l/ha, men effekten av Mavrik är begränsad.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e400ad"}],"Skadenamn_visas":"Betfluga","Skadenamn_visas2":"Betfluga Sockerbetor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"SockerbetorBetfluga","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"14.59.05","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Från början av juni beroende av angreppet. Normalt brukar ett sammanbrott av populationen av betbladlöss ske kring mitten av juli beroende på väderlek.\r\r","Bekampn_troskel":"<b>Betbladlus</b>\r<p> Tröskeln är 20 svarta betbladlöss/planta eller koloniserande betbladlöss (dvs. minst 10 löss/planta) på 40-50 % av plantorna.\r<p>\r<b>Persikbladlus</b>\r<p>Tröskeln är 0,25 ovingade gröna persikbladlöss/planta. Tröskeln avser risken för virusspridning.\r","Bekampning":"Persikbladlusen har betydelse som spridare av betvirusgulsot (BYV). Den sprider även mild (BMYV) och klorotisk (BChYV) betvirusgulsot. Förekomsten av betvirusgulsot är oftast liten i Sverige. Betbladlusen har betydelse som direktskadegörare, men även som spridare av virus. Forcebetning skyddar inte plantan mot bladlöss och bekämpning kan bli aktuell.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Persikbladlusen har betydelse som spridare av betvirusgulsot (BYV). Den sprider även mild (BMYV) och klorotisk (BChYV) betvirusgulsot. Förekomsten av betvirusgulsot är oftast liten i Sverige. Betbladlusen har betydelse som direktskadegörare, men även som spridare av virus. Forcebetning skyddar inte plantan mot bladlöss och bekämpning kan bli aktuell. Från början av juni beroende av angreppet. Normalt brukar ett sammanbrott av populationen av betbladlöss ske kring mitten av juli beroende på väderlek.\r\r <b>Betbladlus</b>\r<p> Tröskeln är 20 svarta betbladlöss/planta eller koloniserande betbladlöss (dvs. minst 10 löss/planta) på 40-50 % av plantorna.\r<p>\r<b>Persikbladlus</b>\r<p>Tröskeln är 0,25 ovingade gröna persikbladlöss/planta. Tröskeln avser risken för virusspridning.\r Bladlöss      I första hand Teppeki 0,14 kg/ha. Teppeki är skonsamt mot nyttoinsekter och får användas en gång. \r\rCarnadine, 0,25 l/ha, och Mavrik, 0,15–0,2 l/ha, är registrerade för användning mot betbladlus Mospilan Mizu är också registrerad för\ranvändning mot persikbladlus. Effekten av Mavrik är begränsad.\r\r","Groda":"Sockerbetor","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e400ac","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0217","Ogras":"Bladlöss","Ogras_id":"0338","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand Teppeki 0,14 kg/ha. Teppeki är skonsamt mot nyttoinsekter och får användas en gång. \r\rCarnadine, 0,25 l/ha, och Mavrik, 0,15–0,2 l/ha, är registrerade för användning mot betbladlus Mospilan Mizu är också registrerad för\ranvändning mot persikbladlus. Effekten av Mavrik är begränsad.\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e400ac"}],"Skadenamn_visas":"Bladlöss","Skadenamn_visas2":"Bladlöss Sockerbetor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"SockerbetorBladlöss","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"15.16.08","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Det är främst betjordloppan som orsakar problem. Jordloppor kräver höga temperaturer och soligt väder. Under de förhållandena kan de orsaka stor skada på kort tid men stora angrepp är relativt ovanliga. Betplantan är känsligast under uppkomsten. Angrepp efter hjärtbladstadiet har mindre betydelse. Forcebetning skyddar plantan under jord i etableringsfasen. Försök 2019–2022 med uppföljande bekämpning visar att det sällan blir merskördar av bekämpning. Grödan klarar oftast av angrepp på upp till 50 % av plantorna. Aktuell information om angreppsutveckling finns i Nordic Sugars app och på www.sockerbetor.nu.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• använd betat utsäde","Fritext_skade":"Det är främst betjordloppan som orsakar problem. Jordloppor kräver höga temperaturer och soligt väder. Under de förhållandena kan de orsaka stor skada på kort tid men stora angrepp är relativt ovanliga. Betplantan är känsligast under uppkomsten. Angrepp efter hjärtbladstadiet har mindre betydelse. Forcebetning skyddar plantan under jord i etableringsfasen. Försök 2019–2022 med uppföljande bekämpning visar att det sällan blir merskördar av bekämpning. Grödan klarar oftast av angrepp på upp till 50 % av plantorna. Aktuell information om angreppsutveckling finns i Nordic Sugars app och på www.sockerbetor.nu.   Jordloppa    (främst betjordloppa)  • använd betat utsäde ","Groda":"Sockerbetor","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e400ae","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1332","Ogras":"Jordloppa","Ogras_id":"0339","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e400ae"}],"Skadenamn_visas":"Jordloppa","Skadenamn_visas2":"Jordloppa Sockerbetor","Underrubrik":" (främst betjordloppa)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"SockerbetorJordloppa","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"14.43.40","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Uppkomstskadegörare förekommer i större eller mindre utsträckning i alla betfält. Därför görs en generell insektsbetning. Skadedjuren är hoppstjärtar, dvärgfotingar, mångfotingar, lilla betbaggen, knäpparlarver, mörk mullvadslöpare m.fl. Den viktigaste åtgärden för att undvika insektsskador är förutom betning att åstadkomma en god såbädd. Det ger en jämn uppkomst och plantorna får en god start med snabb tillväxt. Odla inte sockerbetor efter vallbrott eller vid risk för angrepp av knäpparlarver. Skaderisken är störst två till tre år efter vallbrott.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Skadedjuren bekämpas genom betning med pyretroiden Force eller Force + Buteo Start. Betning skyddar plantan i hjärtbladsstadiet. Buteo Start har i försök visat sig förstärka effekten något på skador av trips och lilla betbaggen jämfört med enbart Forcebetning. Buteo Start rekommenderas som tillägg främst där det tidigare finns erfarenheter av tidiga insektsangrepp.\r","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• optimera jordbearbetning, såtidpunkt och sådjup för att få en snabb uppkomst\r• tillför stallgödsel eller plöj ner halm för att minska risken för angrepp, det ger skadedjuren alternativ föda\r\r","Fritext_skade":"Uppkomstskadegörare förekommer i större eller mindre utsträckning i alla betfält. Därför görs en generell insektsbetning. Skadedjuren är hoppstjärtar, dvärgfotingar, mångfotingar, lilla betbaggen, knäpparlarver, mörk mullvadslöpare m.fl. Den viktigaste åtgärden för att undvika insektsskador är förutom betning att åstadkomma en god såbädd. Det ger en jämn uppkomst och plantorna får en god start med snabb tillväxt. Odla inte sockerbetor efter vallbrott eller vid risk för angrepp av knäpparlarver. Skaderisken är störst två till tre år efter vallbrott.   Skadedjur på groddplantorna   (hoppstjärtar, dvärgfotingar, tusenfotingar, lilla betbaggen, Clivina fossor  m.fl.)  • optimera jordbearbetning, såtidpunkt och sådjup för att få en snabb uppkomst\r• tillför stallgödsel eller plöj ner halm för att minska risken för angrepp, det ger skadedjuren alternativ föda\r\r ","Groda":"Sockerbetor","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4119b","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Skadedjur på groddplantorna","Ogras_id":"0340","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Hoppstjärt","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4119b"}],"Skadenamn_visas":"Skadedjur på groddplantorna","Skadenamn_visas2":"Skadedjur på groddplantorna Sockerbetor","Underrubrik":"(hoppstjärtar, dvärgfotingar, tusenfotingar, lilla betbaggen, Clivina fossor  m.fl.)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"SockerbetorSkadedjur på groddplantorna","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"15.17.17","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Stinkflyn suger växtsaft och avger då växthämmande saliv. Symtomen visar sig som krusiga, vridna blad, även nekroser kan förekomma och unga plantor hämmas starkt i tillväxten. Även tillväxtpunkten kan skadas vid tidiga angrepp och då bildas flera skott på varje planta. Skador uppträder framför allt i skyddade lägen och längs fältkanter. Stinkflyna övervintrar som fullbildade insekter vid träd och buskar och på våren flyger de in från t.ex. fältkanter och lägger ägg på plantorna.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Betning med Force skyddar plantan i etableringsfasen.","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• använd betat utsäde","Fritext_skade":"Stinkflyn suger växtsaft och avger då växthämmande saliv. Symtomen visar sig som krusiga, vridna blad, även nekroser kan förekomma och unga plantor hämmas starkt i tillväxten. Även tillväxtpunkten kan skadas vid tidiga angrepp och då bildas flera skott på varje planta. Skador uppträder framför allt i skyddade lägen och längs fältkanter. Stinkflyna övervintrar som fullbildade insekter vid träd och buskar och på våren flyger de in från t.ex. fältkanter och lägger ägg på plantorna.   Stinkfly     • använd betat utsäde ","Groda":"Sockerbetor","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41144","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0347","Ogras":"Stinkfly","Ogras_id":"0341","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41144"}],"Skadenamn_visas":"Stinkfly","Skadenamn_visas2":"Stinkfly Sockerbetor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"SockerbetorStinkfly","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"16.02.52","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Bekämpning kan vara aktuell under de första veckorna efter uppkomst.\r","Bekampn_troskel":"Bekämpning är möjlig från hjärtbladsstadiet fram till att plantan har fyra blad men rekommenderas endast vid kraftiga angrepp på plantorna.\rDet är svårt att fastställa behovet på grund av åkertripsens ringa storlek samt att de ibland uppehåller sig under markytan och är lätta att missa. Ett danskt riktvärde är 30–50 % angripna plantor, den lägre siffran gäller vid angrepp på hypokotylen.\r","Bekampning":"Populationens storlek växlar mycket mellan åren. En varm och torr sommar som följs av en torr höst kan leda till uppförökning av åkertripsen, vilket ökar risken för angrepp året därpå. Däremot kan en nederbördsrik juli, då andra generationen går ner i jorden, minska populationen kraftigt flera år framåt. Betning med Force eller Force + Buteo Start skyddar plantan under jord i etableringsfasen. Aktuell information om angreppsutveckling finns i Nordic Sugars app och på www.sockerbetor.nu.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"074","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• använd betat utsäde","Fritext_skade":"Populationens storlek växlar mycket mellan åren. En varm och torr sommar som följs av en torr höst kan leda till uppförökning av åkertripsen, vilket ökar risken för angrepp året därpå. Däremot kan en nederbördsrik juli, då andra generationen går ner i jorden, minska populationen kraftigt flera år framåt. Betning med Force eller Force + Buteo Start skyddar plantan under jord i etableringsfasen. Aktuell information om angreppsutveckling finns i Nordic Sugars app och på www.sockerbetor.nu. Bekämpning kan vara aktuell under de första veckorna efter uppkomst.\r Bekämpning är möjlig från hjärtbladsstadiet fram till att plantan har fyra blad men rekommenderas endast vid kraftiga angrepp på plantorna.\rDet är svårt att fastställa behovet på grund av åkertripsens ringa storlek samt att de ibland uppehåller sig under markytan och är lätta att missa. Ett danskt riktvärde är 30–50 % angripna plantor, den lägre siffran gäller vid angrepp på hypokotylen.\r Åkertrips     • använd betat utsäde Mavrik 0,2 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden).","Groda":"Sockerbetor","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0416","Ogras":"Åkertrips","Ogras_id":"0342","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,2 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden).","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Åkertrips","Skadenamn_visas2":"Åkertrips Sockerbetor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"SockerbetorÅkertrips","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"11.51.25","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Angreppen har ökat. Skaderisken är störst två till tre år efter vallbrott. Att bearbeta jorden under tidig höst ger en bekämpningseffekt. Ta reda på om det finns knäpparlarver i jorden i det avsedda fältet. Det görs genom att använda någon form av lockbete. Exempelvis kan man gräva ner havrebollar* 5–15 cm djupt. Bollarna fungerar som lockbete. Gräv upp bollarna efter ca 6–10 dagar och kontrollera om det finns knäpparlarver. Välj ett annat fält om det finns knäpparlarver. Undersökningen går att göra antingen höst eller vår.\r*Havrebollar; havregryn, vatten och flytande honung blandas och formas till fuktiga bollar i tennisbollsstorlek.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3059_006.jpg","Bio_id":"032","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik odling av potatis andra året efter vall\r• bearbeta jorden under tidig höst i hela växtföljden\r• plöj\r• bekämpa kvickroten\r• ta upp potatisen tidigt, så fort den är skalfast\r","Fritext_skade":"Angreppen har ökat. Skaderisken är störst två till tre år efter vallbrott. Att bearbeta jorden under tidig höst ger en bekämpningseffekt. Ta reda på om det finns knäpparlarver i jorden i det avsedda fältet. Det görs genom att använda någon form av lockbete. Exempelvis kan man gräva ner havrebollar* 5–15 cm djupt. Bollarna fungerar som lockbete. Gräv upp bollarna efter ca 6–10 dagar och kontrollera om det finns knäpparlarver. Välj ett annat fält om det finns knäpparlarver. Undersökningen går att göra antingen höst eller vår.\r*Havrebollar; havregryn, vatten och flytande honung blandas och formas till fuktiga bollar i tennisbollsstorlek.   Knäpparlarv     • undvik odling av potatis andra året efter vall\r• bearbeta jorden under tidig höst i hela växtföljden\r• plöj\r• bekämpa kvickroten\r• ta upp potatisen tidigt, så fort den är skalfast\r ","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411cc","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1161","Ogras":"Knäpparlarv","Ogras_id":"0343","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411cc"}],"Skadenamn_visas":"Knäpparlarv","Skadenamn_visas2":"Knäpparlarv Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisKnäpparlarv","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"11.45.31","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Från slutet av juli till och med augusti. Observera karenstiden.","Bekampn_troskel":"Riktvärde är 10 bladlöss per blad. Ett blad består av 7-9 småblad.","Bekampning":"Bladlöss som direktskadegörare förekommer relativt ofta. Bekämpningsbehovet är störst i Sydsverige.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2112_009.jpg","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Bladlöss som direktskadegörare förekommer relativt ofta. Bekämpningsbehovet är störst i Sydsverige.\r Från slutet av juli till och med augusti. Observera karenstiden. Riktvärde är 10 bladlöss per blad. Ett blad består av 7-9 småblad. Bladlöss   (direktskadegörare)   Teppeki 0,16 kg/ha, registrerad från stadium 28 fram till knoppbildning. Högst en bekämpning per år och får inte blandas med olja. Effekten av Teppeki syns inte förrän efter 4–6 dagar.\rAndra alternativ är Mavrik 0,1–0,2 l/ha, stadium 12–49, eller Mospilan 0,25 kg/ha, stadium 40–89.\r\rUndvik upprepad bekämpning med samma preparat för att minska risken för resistensuppbyggnad.\r","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411aa","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0218","Ogras":"Bladlöss","Ogras_id":"0344","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Teppeki 0,16 kg/ha, registrerad från stadium 28 fram till knoppbildning. Högst en bekämpning per år och får inte blandas med olja. Effekten av Teppeki syns inte förrän efter 4–6 dagar.\rAndra alternativ är Mavrik 0,1–0,2 l/ha, stadium 12–49, eller Mospilan 0,25 kg/ha, stadium 40–89.\r\rUndvik upprepad bekämpning med samma preparat för att minska risken för resistensuppbyggnad.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411aa"}],"Skadenamn_visas":"Bladlöss","Skadenamn_visas2":"Bladlöss Potatis","Underrubrik":"(direktskadegörare)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisBladlöss","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"14.19.47","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse.\r","Bekampn_troskel":"Saknas. Ett engelskt riktvärde är 4 sniglar per fälla och dag. Snigelfällor läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Lägg ut snigelfällorna på kvällen och kontrollera på morgonen. Räkna gärna av ett par gånger och flytta då fällorna. Kontrollera helst snigelförekomsten med fällor redan i förfrukten. Förfrukter  som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar.\r","Bekampning":"Bekämpningsbehov i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 2015 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador.\rRisken för angrepp ökar vid fuktig väderlek. Jordbearbetning är negativt för sniglar. De trivs i kokiga lerjordar eller där det finns mycket växtrester på markytan\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2112_063.jpg","Bio_id":"072","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten\r• plöjning minskar snigelförekomsten\r• sträva efter ett fint såbruk\r• mylla utsädet väl\r• välta efter sådd om såbruket är grovt\r\r","Fritext_skade":"Bekämpningsbehov i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 2015 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador.\rRisken för angrepp ökar vid fuktig väderlek. Jordbearbetning är negativt för sniglar. De trivs i kokiga lerjordar eller där det finns mycket växtrester på markytan\r Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse.\r Saknas. Ett engelskt riktvärde är 4 sniglar per fälla och dag. Snigelfällor läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Lägg ut snigelfällorna på kvällen och kontrollera på morgonen. Räkna gärna av ett par gånger och flytta då fällorna. Kontrollera helst snigelförekomsten med fällor redan i förfrukten. Förfrukter  som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar.\r Åkersnigel och mördarsnigel     • jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten\r• plöjning minskar snigelförekomsten\r• sträva efter ett fint såbruk\r• mylla utsädet väl\r• välta efter sådd om såbruket är grovt\r\r Sluxx HP 4–7 kg/ha, Ferrex 6 kg/ha eller Ironmax Pro 4–7 kg/ha. \r\rDet är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är mördarsnigel, kan upprepad bekämpning bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första bekämpningen.\r","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401ca","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1599","Ogras":"Åkersnigel och mördarsnigel","Ogras_id":"0350","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Sluxx HP 4–7 kg/ha, Ferrex 6 kg/ha eller Ironmax Pro 4–7 kg/ha. \r\rDet är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är mördarsnigel, kan upprepad bekämpning bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första bekämpningen.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401ca"}],"Skadenamn_visas":"Åkersnigel och mördarsnigel","Skadenamn_visas2":"Åkersnigel och mördarsnigel Råg","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågÅkersnigel och mördarsnigel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"14.19.12","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse.\r","Bekampn_troskel":"Ett engelskt riktvärde är 4 sniglar per fälla och dag. Snigelfällor läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Lägg ut snigelfällorna på kvällen och kontrollera på morgonen. Räkna gärna av ett par gånger och flytta då fällorna. Kontrollera helst snigelförekomsten med fällor redan i förfrukten. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar.\r","Bekampning":"Bekämpningsbehov i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 2015 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador. Risken för angrepp ökar vid fuktig väderlek. Jordbearbetning är negativt för sniglar. De trivs i kokiga lerjordar eller där det finns växtrester på markytan.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"cc","Bio_id":"072","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten\r• plöjning minskar snigelförekomsten\r• sträva efter ett fint såbruk\r• mylla utsädet väl\r• välta efter sådd om såbruket är grovt\r","Fritext_skade":"Bekämpningsbehov i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 2015 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador. Risken för angrepp ökar vid fuktig väderlek. Jordbearbetning är negativt för sniglar. De trivs i kokiga lerjordar eller där det finns växtrester på markytan.\r Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse.\r Ett engelskt riktvärde är 4 sniglar per fälla och dag. Snigelfällor läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Lägg ut snigelfällorna på kvällen och kontrollera på morgonen. Räkna gärna av ett par gånger och flytta då fällorna. Kontrollera helst snigelförekomsten med fällor redan i förfrukten. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar.\r Åkersnigel och mördarsnigel     • jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten\r• plöjning minskar snigelförekomsten\r• sträva efter ett fint såbruk\r• mylla utsädet väl\r• välta efter sådd om såbruket är grovt\r Sluxx HP 4–7 kg/ha, Ferrex 6 kg/ha eller Ironmax Pro 4–7 kg/ha. \r\rDet är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är mördarsnigel, kan upprepad bekämpning bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första bekämpningen. ","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401ca","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1599","Ogras":"Åkersnigel och mördarsnigel","Ogras_id":"0352","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Sluxx HP 4–7 kg/ha, Ferrex 6 kg/ha eller Ironmax Pro 4–7 kg/ha. \r\rDet är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är mördarsnigel, kan upprepad bekämpning bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första bekämpningen. ","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401ca"}],"Skadenamn_visas":"Åkersnigel och mördarsnigel","Skadenamn_visas2":"Åkersnigel och mördarsnigel Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteÅkersnigel och mördarsnigel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"14.30.14","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"I fält där kraftiga angrepp förekommit vid tidigare potatisodling börjar den förebyggande bekämpningen 7–8 veckor efter uppkomst, det inträffar oftast i mitten av juli. Plantorna är motståndskraftiga i början av säsongen och därför är bekämpning mot sjukdomen inte motiverad tidigare. I potatisfält utan tidigare problem sätts bekämpningen in när de första symtomen hittas, oftast i andra halvan av juli eller senare. \r\rI stärkelseodling kan det bli aktuellt att fortsätta med bekämpningar till slutet av augusti.","Bekampn_troskel":"<i>Riktvärde för stärkelsepotatisfält med tidigare kraftiga angrepp</i>\r<p>\rI stärkelsepotatisfält på jordar med högt innehåll av sand och grovmo och där kraftiga angrepp förekommit vid tidigare odling måste bekämpning göras förebyggande. Bekämpning är viktigast i sent mognande sorter.\r\r\r<p>\r<i>Riktvärde för potatisfält utan tidigare problem</i>\r<p>\rI odlingar som skördas före september (exempelvis matpotatis), samt på jordar med lerhalt över 10 % och\rdär det inte odlats mycket potatis, behövs normalt ingen bekämpning. I odlingar med senare planerad skörd är riktvärdet begynnande angrepp på lågt sittande blad. Beakta sortskillnader.\r\r\r","Bekampning":"Två arter förekommer, Alternaria solani kan angripa friska blad och Alternaria alternata lever på skadad eller död bladvävnad. Det är A. solani som orsakar epidemisk utveckling av torrfläcksjuka och det är bara den arten som kan behöva bekämpas. Därför är det viktigt att ta reda på vilken av svamparna som orsakar fläckar på bladen. Fläckarna kan ofta vara svåra att skilja åt och även svåra att skilja från en del fysiologiska fläckar.\r\rTorrfläcksjuka är framför allt ett problem i stärkelseodlingen i Sydsverige, speciellt i de torrare områdena i sydost i kombination med mycket lätta jordar. Angreppen påverkar framför allt den sena skördetillväxten. Risken för angrepp är störst i fält där angrepp förekommit tidigare. Svampen gynnas av varm och torr väderlek omväxlande med fuktiga perioder. En stor odlarstudie i södra Sverige, genomförd av Sveriges lantbruksuniversitet och Lyckeby, visar att jordar med ett mycket högt innehåll av sand eller grovmo (> 80 %) innebär högre risk för torrfläcksjuka. Odlarstudien ligger till grund för en riskvärdering för torrfläcksjuka med jordarten som utgångspunkt, se nedan.\r\rLåg risk: mindre än 70 % TS sand och grovmo samt mer än 10 % lerhalt\rMåttlig risk: 70–80 % TS sand och grovmo samt mindre än 7,5–10 % lerhalt\rHög risk: mer än 80 % TS sand och grovmo samt mindre än 7,5 % lerhalt. \r\rAngreppen uppträder oftast först i körspåren. Stressfaktorer som torka, insektsskador och växtnäringsbrist t.ex. kväve- och kaliumbrist, ökar risken för angrepp. En lämplig strategi är att dela upp kvävegiva, speciellt på lätt jord där grödan bevattnas mycket.\r\rI matpotatis visar försöksresultaten sällan lönsamhet för bekämpning. Det saknas försöksresultat för lönsamhet i industripotatis som inte används till stärkelse. Vid odling på lätt jord, med måttlig gödsling och sen skörd så kan bekämpning i denna typ av potatis vara motiverad. \r\rSortskillnader finns och exempelvis Avenue har god motståndskraft. Bintje och King Edward verkar vara något känsligare än andra matpotatissorter.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik känsliga sorter\r• odla inte potatis oftare än vart 5:e år på samma fält\r• håll grödan i god tillväxt med balanserad gödsling\r• vid bevattning, vattna tidig morgon eller sen kväll\r","Fritext_skade":"Två arter förekommer, Alternaria solani kan angripa friska blad och Alternaria alternata lever på skadad eller död bladvävnad. Det är A. solani som orsakar epidemisk utveckling av torrfläcksjuka och det är bara den arten som kan behöva bekämpas. Därför är det viktigt att ta reda på vilken av svamparna som orsakar fläckar på bladen. Fläckarna kan ofta vara svåra att skilja åt och även svåra att skilja från en del fysiologiska fläckar.\r\rTorrfläcksjuka är framför allt ett problem i stärkelseodlingen i Sydsverige, speciellt i de torrare områdena i sydost i kombination med mycket lätta jordar. Angreppen påverkar framför allt den sena skördetillväxten. Risken för angrepp är störst i fält där angrepp förekommit tidigare. Svampen gynnas av varm och torr väderlek omväxlande med fuktiga perioder. En stor odlarstudie i södra Sverige, genomförd av Sveriges lantbruksuniversitet och Lyckeby, visar att jordar med ett mycket högt innehåll av sand eller grovmo (> 80 %) innebär högre risk för torrfläcksjuka. Odlarstudien ligger till grund för en riskvärdering för torrfläcksjuka med jordarten som utgångspunkt, se nedan.\r\rLåg risk: mindre än 70 % TS sand och grovmo samt mer än 10 % lerhalt\rMåttlig risk: 70–80 % TS sand och grovmo samt mindre än 7,5–10 % lerhalt\rHög risk: mer än 80 % TS sand och grovmo samt mindre än 7,5 % lerhalt. \r\rAngreppen uppträder oftast först i körspåren. Stressfaktorer som torka, insektsskador och växtnäringsbrist t.ex. kväve- och kaliumbrist, ökar risken för angrepp. En lämplig strategi är att dela upp kvävegiva, speciellt på lätt jord där grödan bevattnas mycket.\r\rI matpotatis visar försöksresultaten sällan lönsamhet för bekämpning. Det saknas försöksresultat för lönsamhet i industripotatis som inte används till stärkelse. Vid odling på lätt jord, med måttlig gödsling och sen skörd så kan bekämpning i denna typ av potatis vara motiverad. \r\rSortskillnader finns och exempelvis Avenue har god motståndskraft. Bintje och King Edward verkar vara något känsligare än andra matpotatissorter. I fält där kraftiga angrepp förekommit vid tidigare potatisodling börjar den förebyggande bekämpningen 7–8 veckor efter uppkomst, det inträffar oftast i mitten av juli. Plantorna är motståndskraftiga i början av säsongen och därför är bekämpning mot sjukdomen inte motiverad tidigare. I potatisfält utan tidigare problem sätts bekämpningen in när de första symtomen hittas, oftast i andra halvan av juli eller senare. \r\rI stärkelseodling kan det bli aktuellt att fortsätta med bekämpningar till slutet av augusti. <i>Riktvärde för stärkelsepotatisfält med tidigare kraftiga angrepp</i>\r<p>\rI stärkelsepotatisfält på jordar med högt innehåll av sand och grovmo och där kraftiga angrepp förekommit vid tidigare odling måste bekämpning göras förebyggande. Bekämpning är viktigast i sent mognande sorter.\r\r\r<p>\r<i>Riktvärde för potatisfält utan tidigare problem</i>\r<p>\rI odlingar som skördas före september (exempelvis matpotatis), samt på jordar med lerhalt över 10 % och\rdär det inte odlats mycket potatis, behövs normalt ingen bekämpning. I odlingar med senare planerad skörd är riktvärdet begynnande angrepp på lågt sittande blad. Beakta sortskillnader.\r\r\r Torrfläcksjuka   (Alternaria)  • undvik känsliga sorter\r• odla inte potatis oftare än vart 5:e år på samma fält\r• håll grödan i god tillväxt med balanserad gödsling\r• vid bevattning, vattna tidig morgon eller sen kväll\r Växla mellan Propulse* och Narita/Revyona. Vid behov av ytterligare behandlingar kan ett azoxistrobinpreparat (Amistar m.fl.) användas i strategin i de områden preparatet erfarenhetsmässigt fungerar. \r\rVid lågt angreppstryck kan 1–2 bekämpningar vara tillräckligt. Vid högt angreppstryck kan flera bekämpningar behövas. Bekämpa med 14 dagars mellanrum. Anpassa bekämpningsintensiteten efter risken för torrfläcksjuka. Propulse* har 21 dagars karens och kan därför inte användas nära upptagning. \r\rPropulse*, Revyona och Narita har inte effekt mot bladmögel utan behöver blandas med effektiva bladmögelpreparat, se avsnittet om potatisbladmögel.\r\rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne.\r\rResistens\rResistens förekommer och ska förebyggas. En behovsanpassad bekämpning med så få bekämpningar som möjligt är mycket viktig för att fördröja utvecklingen av resistens. Ytterligare en viktig resistensstrategi är att växla mellan preparat med olika verkningssätt, d.v.s. med olika FRAC-koder.\r\rDet förekommer isolat med resistens/minskad känslighet mot strobiluriner, SDHI och triazoler. Förekomsten av dessa isolat kan variera mellan olika fält och påverkar fälteffekten. SDHI preparat (t.ex. Propulse*) bör utgöra högst 50 % av bekämpningarna mot torrfläcksjuka. \r\rUnder 2025 hittades isolat i Sverige med nedsatt känslighet mot mefentriflukonazol (Revyona) och det finns stor risk för korsresistens mot difenokonazol (Narita/Revus Top). Försök och fälteffekter från säsongen 2025 visar också på varierande effekter av Revyona. Preparat som innehåller difenokonazol eller mefentriflukonazol ska inte användas efter varandra.\r\r*Propulse ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se för beslut.\r","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4022a","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4278","Ogras":"Torrfläcksjuka","Ogras_id":"0360","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Växla mellan Propulse* och Narita/Revyona. Vid behov av ytterligare behandlingar kan ett azoxistrobinpreparat (Amistar m.fl.) användas i strategin i de områden preparatet erfarenhetsmässigt fungerar. \r\rVid lågt angreppstryck kan 1–2 bekämpningar vara tillräckligt. Vid högt angreppstryck kan flera bekämpningar behövas. Bekämpa med 14 dagars mellanrum. Anpassa bekämpningsintensiteten efter risken för torrfläcksjuka. Propulse* har 21 dagars karens och kan därför inte användas nära upptagning. \r\rPropulse*, Revyona och Narita har inte effekt mot bladmögel utan behöver blandas med effektiva bladmögelpreparat, se avsnittet om potatisbladmögel.\r\rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne.\r\rResistens\rResistens förekommer och ska förebyggas. En behovsanpassad bekämpning med så få bekämpningar som möjligt är mycket viktig för att fördröja utvecklingen av resistens. Ytterligare en viktig resistensstrategi är att växla mellan preparat med olika verkningssätt, d.v.s. med olika FRAC-koder.\r\rDet förekommer isolat med resistens/minskad känslighet mot strobiluriner, SDHI och triazoler. Förekomsten av dessa isolat kan variera mellan olika fält och påverkar fälteffekten. SDHI preparat (t.ex. Propulse*) bör utgöra högst 50 % av bekämpningarna mot torrfläcksjuka. \r\rUnder 2025 hittades isolat i Sverige med nedsatt känslighet mot mefentriflukonazol (Revyona) och det finns stor risk för korsresistens mot difenokonazol (Narita/Revus Top). Försök och fälteffekter från säsongen 2025 visar också på varierande effekter av Revyona. Preparat som innehåller difenokonazol eller mefentriflukonazol ska inte användas efter varandra.\r\r*Propulse ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se för beslut.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4022a"}],"Skadenamn_visas":"Torrfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Torrfläcksjuka Potatis","Underrubrik":"(Alternaria)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisTorrfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"09.16.36","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 31-55.\r","Bekampn_troskel":"<i>Riktvärde för bekämpning</i><p>\rStadier 31-32*: mer än 75 % angripna plantor med angrepp på övre blad. <p>\rStadier 33-55: mer än 25 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen.\r<p>\r<small><small>\r*En tidig bekämpning i stadier 31–32 är endast motiverad i riskfält, där vete odlas efter vete med reducerad jordbearbetning. </small></small>\r\r","Bekampning":"Stora angrepp av vetets bladfläcksjuka förekommer främst i fält med vete som förfrukt, förförfrukt och mycket skörderester på markytan. Fukt, regn eller dagg, i kombination med värme gynnar sjukdomen.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Se bladfläcksvampar i vete","BildID":"s3058_045.jpg","Bio_id":"008","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"· bruka noggrant ner skörderester efter vete\r\r","Fritext_skade":"Stora angrepp av vetets bladfläcksjuka förekommer främst i fält med vete som förfrukt, förförfrukt och mycket skörderester på markytan. Fukt, regn eller dagg, i kombination med värme gynnar sjukdomen.\r Stadier 31-55.\r <i>Riktvärde för bekämpning</i><p>\rStadier 31-32*: mer än 75 % angripna plantor med angrepp på övre blad. <p>\rStadier 33-55: mer än 25 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen.\r<p>\r<small><small>\r*En tidig bekämpning i stadier 31–32 är endast motiverad i riskfält, där vete odlas efter vete med reducerad jordbearbetning. </small></small>\r\r Vetets bladfläcksjuka (DTR)     · bruka noggrant ner skörderester efter vete\r\r Vid tidiga angrepp, stadier 31–32\r·\tPatel/Poleposition/Protendo 0,25–0,3 l/ha\r·\tProline/Soratel 0,3–0,4 l/ha\r \r\rBekämpning i stadier 37–55\rVetets bladfläcksjuka förekommer oftast tillsammans med svartpricksjuka. Vid samtidig bekämpning av svartpricksjuka, se avsnittet om svartpricksjuka. Är vetets bladfläcksjuka den dominerande sjukdomen använd i första hand Elatus Era eller Ascra Xpro*, av dessa har Elatus Era bäst effekt. \rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne, \r*Ascra Xpro ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se ","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401df","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4464","Ogras":"Vetets bladfläcksjuka (DTR)","Ogras_id":"0363","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Vid tidiga angrepp, stadier 31–32\r·\tPatel/Poleposition/Protendo 0,25–0,3 l/ha\r·\tProline/Soratel 0,3–0,4 l/ha\r \r\rBekämpning i stadier 37–55\rVetets bladfläcksjuka förekommer oftast tillsammans med svartpricksjuka. Vid samtidig bekämpning av svartpricksjuka, se avsnittet om svartpricksjuka. Är vetets bladfläcksjuka den dominerande sjukdomen använd i första hand Elatus Era eller Ascra Xpro*, av dessa har Elatus Era bäst effekt. \rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne, \r*Ascra Xpro ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se ","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401df"}],"Skadenamn_visas":"Vetets bladfläcksjuka (DTR)","Skadenamn_visas2":"Vetets bladfläcksjuka (DTR) Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteVetets bladfläcksjuka (DTR)","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"08.55.44","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Bästa bekämpningstidpunkt mot bladfläcksvampar är troligen i begynnande ax- eller vippgång. Tidigare bekämpningar kan behövas vid tidiga och kraftiga angrepp av mjöldagg i ängsgröe.\r","Bekampn_troskel":"Saknas. Bekämpning mot bladfläcksvampar och mjöldagg i hundäxing, rajsvingel, rödsvingel, rörsvingel, timotej och ängssvingel är sannolikt befogad om det går lätt att hitta angrepp på de tre översta bladen före ax- eller vippgång.\r\r<p>\r\r","Bekampning":"Vissa år kan bladfläcksvampar uppträda i bl.a. hundäxing, rajsvingel, rödsvingel, rörsvingel, timotej och ängssvingel i sådan omfattning att bekämpning är motiverad. Angrepp av mjöldagg är mindre vanligt i de flesta fröslag men förekommer ibland i ängsgröe.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Vissa år kan bladfläcksvampar uppträda i bl.a. hundäxing, rajsvingel, rödsvingel, rörsvingel, timotej och ängssvingel i sådan omfattning att bekämpning är motiverad. Angrepp av mjöldagg är mindre vanligt i de flesta fröslag men förekommer ibland i ängsgröe.\r Bästa bekämpningstidpunkt mot bladfläcksvampar är troligen i begynnande ax- eller vippgång. Tidigare bekämpningar kan behövas vid tidiga och kraftiga angrepp av mjöldagg i ängsgröe.\r Saknas. Bekämpning mot bladfläcksvampar och mjöldagg i hundäxing, rajsvingel, rödsvingel, rörsvingel, timotej och ängssvingel är sannolikt befogad om det går lätt att hitta angrepp på de tre översta bladen före ax- eller vippgång.\r\r<p>\r\r Bladfläcksvampar och mjöldagg      Propulse 0,5 l/ha (efter stadium 53) eller Folicur Xpert 0,5 l/ha. Behandlad gröda får inte användas till foder.\r\rAndra alternativ\rAmistar/Mirador 250 SC/Mirador/Quadris 0,3–0,5 l/ha om halmen ska användas till foder.\r\r*Folicur Xpert och Propulse ska registreras om senast 2026-08-15, se kemi.se.\r","Groda":"Gräsfrö","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4020e","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Bladfläcksvampar och mjöldagg","Ogras_id":"0434","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Propulse 0,5 l/ha (efter stadium 53) eller Folicur Xpert 0,5 l/ha. Behandlad gröda får inte användas till foder.\r\rAndra alternativ\rAmistar/Mirador 250 SC/Mirador/Quadris 0,3–0,5 l/ha om halmen ska användas till foder.\r\r*Folicur Xpert och Propulse ska registreras om senast 2026-08-15, se kemi.se.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4020e"}],"Skadenamn_visas":"Bladfläcksvampar och mjöldagg","Skadenamn_visas2":"Bladfläcksvampar och mjöldagg Gräsfrö","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"GräsfröBladfläcksvampar och mjöldagg","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.48.41","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 31–32. Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i stadium 32. ","Bekampn_troskel":"Riktvärde är 20 % av skotten med symtom på andra levande bladslidan utifrån räknat i stadier 31–32. Räkna endast skott som förväntas bära ax. Bekämpningsbehovet är mindre i korta, stråstyva sorter. \r\rRiskfaktorer är mycket regn under vår och försommar, ensidig stråsädesodling, mycket halmrester på markytan efter mottaglig förfrukt, frodiga bestånd och angrepp tidigare år i fältet. \r\r","Bekampning":"Bekämpningsbehovet är litet och har minskat under den senaste tioårsperioden. Större merskördar för bekämpning blir det bara om angreppet leder till liggsäd. Under 2025 förekom sena symtom av stråknäckare, men det resulterade inte i någon skada. ","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_093.jpg","Bio_id":"003","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik täta bestånd\r• undvik ensidig stråsädesodling\r• bruka noggrant ner infekterade skörderester\r","Fritext_skade":"Bekämpningsbehovet är litet och har minskat under den senaste tioårsperioden. Större merskördar för bekämpning blir det bara om angreppet leder till liggsäd. Under 2025 förekom sena symtom av stråknäckare, men det resulterade inte i någon skada.  Stadier 31–32. Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i stadium 32.  Riktvärde är 20 % av skotten med symtom på andra levande bladslidan utifrån räknat i stadier 31–32. Räkna endast skott som förväntas bära ax. Bekämpningsbehovet är mindre i korta, stråstyva sorter. \r\rRiskfaktorer är mycket regn under vår och försommar, ensidig stråsädesodling, mycket halmrester på markytan efter mottaglig förfrukt, frodiga bestånd och angrepp tidigare år i fältet. \r\r Stråknäckare   (höstvete)  • undvik täta bestånd\r• undvik ensidig stråsädesodling\r• bruka noggrant ner infekterade skörderester\r • Flexity* 0,5 l/ha \r• Proline/Patel/Poleposition/Protendo/Soratel 0,4–0,5 l/ha \r• Property 0,5 l/ha \r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se. ","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c8","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4477","Ogras":"Stråknäckare","Ogras_id":"0452","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"• Flexity* 0,5 l/ha \r• Proline/Patel/Poleposition/Protendo/Soratel 0,4–0,5 l/ha \r• Property 0,5 l/ha \r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se. ","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Stråknäckare i höstvete Foto:Peder Waern","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c8"},{"Bildtext":"","Sortering":"2","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401dd"}],"Skadenamn_visas":"Stråknäckare","Skadenamn_visas2":"Stråknäckare Vete","Underrubrik":"(höstvete)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteStråknäckare","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"09.20.06","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 30-39.\r","Bekampn_troskel":"<b>\rRiktvärde för  mottagliga sorter:</b>\r<p>\r•\tStadier 30-31: mer än 10 % angripna plantor\r<p>\r•\tStadier 32-39: mer än 25 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<P>\r\r<b>Riktvärde för mindre mottagliga sorter:</b>\r<p>\r•\tStadier 30-31: mer än 25 % angripna plantor\r<p>\r•\tStadier 32-39: mer än 50 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<p>\r\r","Bekampning":"Försöken visar ofta på svag lönsamhet för enbart mjöldaggsbekämpning. Under 2025 noterades angrepp tidigt i Sydsverige. Angreppen utvecklades under säsongen och blev högre än de senaste åren. Störst betydelse har angreppen på lättare jordar, speciellt vid höga pH-värden i nederbördsfattiga områden. På tyngre jordar är bekämpning sällan aktuell. ","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_067.jpg","Bio_id":"014","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• välj motståndskraftig sort\r• undvik sen sådd av vårvete\r• undvik alltför täta bestånd\r• undvik att grödan drabbas av manganbrist\r","Fritext_skade":"Försöken visar ofta på svag lönsamhet för enbart mjöldaggsbekämpning. Under 2025 noterades angrepp tidigt i Sydsverige. Angreppen utvecklades under säsongen och blev högre än de senaste åren. Störst betydelse har angreppen på lättare jordar, speciellt vid höga pH-värden i nederbördsfattiga områden. På tyngre jordar är bekämpning sällan aktuell.  Stadier 30-39.\r <b>\rRiktvärde för  mottagliga sorter:</b>\r<p>\r•\tStadier 30-31: mer än 10 % angripna plantor\r<p>\r•\tStadier 32-39: mer än 25 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<P>\r\r<b>Riktvärde för mindre mottagliga sorter:</b>\r<p>\r•\tStadier 30-31: mer än 25 % angripna plantor\r<p>\r•\tStadier 32-39: mer än 50 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<p>\r\r Mjöldagg     • välj motståndskraftig sort\r• undvik sen sådd av vårvete\r• undvik alltför täta bestånd\r• undvik att grödan drabbas av manganbrist\r I första hand\r• Talius 0,125-0,15 l/ha\r\rAndra alternativ\r• Flexity* 0,25 l/ha\r• Property 0,25 l/ha\r• Upstream 0,15-0,25 l/ha\r• Tern/Leander 0,4-0,5 l/ha\r\rTalius har bäst långtidseffekt, medan Tern/Leander har bäst stoppande effekt. Vetemjöldagg har begynnande resistens mot Flexity* och Property, det är oklart hur utbredd resistensen är. Vid etablerade angrepp, angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Talius och Property blandas med Tern/Leander för bättre stoppande effekt. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till stadium 32, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas. \r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se. \r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40229","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4466","Ogras":"Mjöldagg","Ogras_id":"0454","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand\r• Talius 0,125-0,15 l/ha\r\rAndra alternativ\r• Flexity* 0,25 l/ha\r• Property 0,25 l/ha\r• Upstream 0,15-0,25 l/ha\r• Tern/Leander 0,4-0,5 l/ha\r\rTalius har bäst långtidseffekt, medan Tern/Leander har bäst stoppande effekt. Vetemjöldagg har begynnande resistens mot Flexity* och Property, det är oklart hur utbredd resistensen är. Vid etablerade angrepp, angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Talius och Property blandas med Tern/Leander för bättre stoppande effekt. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till stadium 32, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas. \r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se. \r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40229"}],"Skadenamn_visas":"Mjöldagg","Skadenamn_visas2":"Mjöldagg Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteMjöldagg","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"10.13.15","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 32-65. Brunrost angriper ofta sent på säsongen.\r","Bekampn_troskel":"<B>Riktvärde för bekämpning:</B>\r<p>\r•\tStadier 30-31: mer än 25 % angripna plantor\r•\tStadier 32-49: mer än 10 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<p>\r•\tStadier 51-69: mer än 25 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r\r","Bekampning":"Höstvete \rI Sydsverige har lokalt kraftiga angrepp av brunrost förekommit i mottagliga sorter de senaste åren. I Mellansverige har angreppen varit små under senare år men 2024 fanns det mycket starka angrepp i östra delen. Angrepp över riktvärdena för bekämpning är mycket ovanliga före stadium 37. Mycket mottagliga sorter är bl.a. Brons, Hereford och Terence. \r\rVårvete \rStörre angrepp av brunrost förekommer ganska sällan. \r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3058_069.jpg","Bio_id":"016","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• välj motståndskraftig sort\r• undvik tidig sådd av höstvete\r","Fritext_skade":"Höstvete \rI Sydsverige har lokalt kraftiga angrepp av brunrost förekommit i mottagliga sorter de senaste åren. I Mellansverige har angreppen varit små under senare år men 2024 fanns det mycket starka angrepp i östra delen. Angrepp över riktvärdena för bekämpning är mycket ovanliga före stadium 37. Mycket mottagliga sorter är bl.a. Brons, Hereford och Terence. \r\rVårvete \rStörre angrepp av brunrost förekommer ganska sällan. \r Stadier 32-65. Brunrost angriper ofta sent på säsongen.\r <B>Riktvärde för bekämpning:</B>\r<p>\r•\tStadier 30-31: mer än 25 % angripna plantor\r•\tStadier 32-49: mer än 10 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<p>\r•\tStadier 51-69: mer än 25 % angripna plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r\r Brunrost     • välj motståndskraftig sort\r• undvik tidig sådd av höstvete\r Kombinerad bekämpning, från och med stadier 37\rVid samtidig bekämpning av bladfläcksvampar, se avsnitten om svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. \r\rSDHI-preparaten har god effekt mot brunrost. \r\rSen bekämpning, enbart brunrost\rDet finns många olika alternativ\r• Comet Pro 0,25-0,3 l/ha\r• Mirador Forte 0,5-0,6 l/ha (t.o.m. stadium 59)\r• Folicur Xpert* 0,3–0,5 l/ha \r• Orius 0,25-0,4 l/ha\r• Prosaro 0,3-0,5 l/ha\r\rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att begränsningar för totalmängd verksamt ämne överskrids\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se \r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401e2","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4479","Ogras":"Brunrost","Ogras_id":"0455","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Kombinerad bekämpning, från och med stadier 37\rVid samtidig bekämpning av bladfläcksvampar, se avsnitten om svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. \r\rSDHI-preparaten har god effekt mot brunrost. \r\rSen bekämpning, enbart brunrost\rDet finns många olika alternativ\r• Comet Pro 0,25-0,3 l/ha\r• Mirador Forte 0,5-0,6 l/ha (t.o.m. stadium 59)\r• Folicur Xpert* 0,3–0,5 l/ha \r• Orius 0,25-0,4 l/ha\r• Prosaro 0,3-0,5 l/ha\r\rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att begränsningar för totalmängd verksamt ämne överskrids\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se \r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401e2"}],"Skadenamn_visas":"Brunrost","Skadenamn_visas2":"Brunrost Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteBrunrost","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"09.06.51","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 30–59. Bekämpning före stråskjutningen, stadium 30, är inte motiverat. Sena bekämpningar, efter stadium 59, är bara motiverade vid starka smittotryck i mottagliga sorter. Mottagliga sorter kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid ny sporulerande gulrost.","Bekampn_troskel":"\r<B>Riktvärde för mottagliga och mycket mottagliga sorter:</B>\r<p>\r• Stadier 30-31: begynnade angrepp på hela plantan</B>\r<p>\r• Stadier 32-37: begynnade angrepp på något av de tre översta bladen</B>\r<p>\r• Stadier 39-59: mer än 1 %  plantor med angrepp på de översta bladen</B>\r<p>\r• Stadier 61-69: mer än 10 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r\r<p>\r<B>Riktvärde för mindre mottagliga sorter:</B>\r<p>\r• Stadier 30-31: mer än 1 % angripna plantor\r<p>\r• Stadier 32-59: mer än 1 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<p>\r• Stadier 61-69: mer än  50 %  plantor med angrepp på något av de tre översta bladen.\r","Bekampning":"Höstvete \rBehovet beror främst på sortens mottaglighet för de raser som förekommer. Den nu mest förekommande rasen är Amboiserasen som har smittoegenskaper från både Benchmark- och Kalmarrasen som tidigare varit de mest förekommande raserna. Nya raser tillkommer ständigt vilket gör att sorter som tidigare varit motståndskraftiga kan bli mottagliga. Många sorter har s.k. vuxenplantresistens vilket innebär att unga plantor av många sorter kan angripas under höst och tidig vår, men angreppen utvecklas inte vidare efter stråskjutningen. Många sorter som odlas idag är ganska mottagliga och behöver kontrolleras regelbundet. Mycket mottagliga sorter är t.ex. Kask, KWS Ahoi, Julius och Norin medan t.ex. Bright, Fenomen, Informer och Pondus har låg mottaglighet.\r \rVårvete \rMer eller mindre starka angrepp har förekommit varje år sedan 2012, framför allt i Sydsverige. Flertalet vårvetesorter verkar vara mottagliga för de nu förekommande gulrostraserna, speciellt sorterna Alli, Flippen och Happy. ","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_054.jpg","Bio_id":"017","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• välj motståndskraftig sort\r• odla flera sorter\r","Fritext_skade":"Höstvete \rBehovet beror främst på sortens mottaglighet för de raser som förekommer. Den nu mest förekommande rasen är Amboiserasen som har smittoegenskaper från både Benchmark- och Kalmarrasen som tidigare varit de mest förekommande raserna. Nya raser tillkommer ständigt vilket gör att sorter som tidigare varit motståndskraftiga kan bli mottagliga. Många sorter har s.k. vuxenplantresistens vilket innebär att unga plantor av många sorter kan angripas under höst och tidig vår, men angreppen utvecklas inte vidare efter stråskjutningen. Många sorter som odlas idag är ganska mottagliga och behöver kontrolleras regelbundet. Mycket mottagliga sorter är t.ex. Kask, KWS Ahoi, Julius och Norin medan t.ex. Bright, Fenomen, Informer och Pondus har låg mottaglighet.\r \rVårvete \rMer eller mindre starka angrepp har förekommit varje år sedan 2012, framför allt i Sydsverige. Flertalet vårvetesorter verkar vara mottagliga för de nu förekommande gulrostraserna, speciellt sorterna Alli, Flippen och Happy.  Stadier 30–59. Bekämpning före stråskjutningen, stadium 30, är inte motiverat. Sena bekämpningar, efter stadium 59, är bara motiverade vid starka smittotryck i mottagliga sorter. Mottagliga sorter kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid ny sporulerande gulrost. \r<B>Riktvärde för mottagliga och mycket mottagliga sorter:</B>\r<p>\r• Stadier 30-31: begynnade angrepp på hela plantan</B>\r<p>\r• Stadier 32-37: begynnade angrepp på något av de tre översta bladen</B>\r<p>\r• Stadier 39-59: mer än 1 %  plantor med angrepp på de översta bladen</B>\r<p>\r• Stadier 61-69: mer än 10 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r\r<p>\r<B>Riktvärde för mindre mottagliga sorter:</B>\r<p>\r• Stadier 30-31: mer än 1 % angripna plantor\r<p>\r• Stadier 32-59: mer än 1 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<p>\r• Stadier 61-69: mer än  50 %  plantor med angrepp på något av de tre översta bladen.\r Gulrost     • välj motståndskraftig sort\r• odla flera sorter\r Tidpunkten för bekämpning har större betydelse än dosen.\r\rTidig bekämpning, före stadium 37\r·\tFolicur Xpert* 0,3–0,4 l/ha\r·\tMirador Forte 0,5–0,6 l/ha, t.o.m. stadium 59\r·\tOrius 0,25–0,35 l/ha\r·\tComet Pro 0,25 l/ha. Behöver blandas med Orius 0,2 l/ha vid etablerat angrepp.\r\rKombinerad bekämpning, från och med stadium 37 \rFör en bredare bekämpning som också har effekt mot bladfläcksvampar, se avsnittet om svartpricksjuka. \rAv SDHI-preparaten har Elatus Era bäst förebyggande effekt mot gulrost. Övriga SDHI-preparat har också god förebyggande effekt mot gulrost. Förekommer begynnande angrepp har SDHI-produkterna en mycket dålig stoppande (kurativ) effekt. Vid mycket gynnsamma infektionsbetingelser i mer mottagliga sorter kan det därför bli aktuellt att blanda med produkter som innehåller tebukonazol (Mirador Forte, Folicur Xpert*, Prosaro eller Orius) för stoppande effekt. \r\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se \r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401d4","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4480","Ogras":"Gulrost","Ogras_id":"0456","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Tidpunkten för bekämpning har större betydelse än dosen.\r\rTidig bekämpning, före stadium 37\r·\tFolicur Xpert* 0,3–0,4 l/ha\r·\tMirador Forte 0,5–0,6 l/ha, t.o.m. stadium 59\r·\tOrius 0,25–0,35 l/ha\r·\tComet Pro 0,25 l/ha. Behöver blandas med Orius 0,2 l/ha vid etablerat angrepp.\r\rKombinerad bekämpning, från och med stadium 37 \rFör en bredare bekämpning som också har effekt mot bladfläcksvampar, se avsnittet om svartpricksjuka. \rAv SDHI-preparaten har Elatus Era bäst förebyggande effekt mot gulrost. Övriga SDHI-preparat har också god förebyggande effekt mot gulrost. Förekommer begynnande angrepp har SDHI-produkterna en mycket dålig stoppande (kurativ) effekt. Vid mycket gynnsamma infektionsbetingelser i mer mottagliga sorter kan det därför bli aktuellt att blanda med produkter som innehåller tebukonazol (Mirador Forte, Folicur Xpert*, Prosaro eller Orius) för stoppande effekt. \r\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se \r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401d4"}],"Skadenamn_visas":"Gulrost","Skadenamn_visas2":"Gulrost Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteGulrost","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"10.14.27","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Riktad bekämpning är inte aktuell i dagsläget.","Bekampn_troskel":"Saknas.","Bekampning":"Svartrost har normalt liten betydelse eftersom angreppen kommer sent i vetets utveckling. Fält där veten mognar mycket sent är mest utsatta. Sent under säsongerna 2024–2025 hittades starka angrepp i några vårvetefält i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län. Innan dess var det senast 2017 det förekom ett starkt angrepp i ett vårvetefält öster om Uppsala. \r\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3058_063.jpg","Bio_id":"015","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• ta bort mellanvärden berberis nära åkermark\r\r","Fritext_skade":"Svartrost har normalt liten betydelse eftersom angreppen kommer sent i vetets utveckling. Fält där veten mognar mycket sent är mest utsatta. Sent under säsongerna 2024–2025 hittades starka angrepp i några vårvetefält i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län. Innan dess var det senast 2017 det förekom ett starkt angrepp i ett vårvetefält öster om Uppsala. \r\r Riktad bekämpning är inte aktuell i dagsläget. Saknas. Svartrost     • ta bort mellanvärden berberis nära åkermark\r\r Bekämpning vid axgång med preparat med effekt på rostsjukdomar kan ha en viss kvardröjande effekt mot senare angrepp av svartrost. Preparat med effekt på andra rostsvampar anses ha jämförbar effekt på svartrost.\r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40224","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4478","Ogras":"Svartrost","Ogras_id":"0457","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Bekämpning vid axgång med preparat med effekt på rostsjukdomar kan ha en viss kvardröjande effekt mot senare angrepp av svartrost. Preparat med effekt på andra rostsvampar anses ha jämförbar effekt på svartrost.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40224"}],"Skadenamn_visas":"Svartrost","Skadenamn_visas2":"Svartrost Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteSvartrost","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"10.16.46","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 63-65. Tidpunkten är viktig, såväl tidigare som senare bekämpning ger sämre effekt.","Bekampn_troskel":"Överväg bekämpning när följande riskfaktorer uppfylls samtidigt: regn och varmt väder under blomningen; förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall; och mycket skörderester finns på markytan. Se även riskvärderingen","Bekampning":"Effekten av kemisk bekämpning är måttlig (ca 50 %) och är främst motiverad i typiska riskfält. Starka angrepp av axfusarios förekommer ca 2 år av 10. Även om starka angrepp kan leda till skördeminskning, är det främst mykotoxinbildningen som är allvarlig. Under 2011 och 2012 förekom höga DON-halter framför allt i havre och vårvete, men även i höstvete i västra Sverige.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3399_005.jpg","Bio_id":"036","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• så inte vete efter majs\r• bruka ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall\r• skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt\r• välj motståndskraftig sort\r• undvik liggsäd\r","Fritext_skade":"Effekten av kemisk bekämpning är måttlig (ca 50 %) och är främst motiverad i typiska riskfält. Starka angrepp av axfusarios förekommer ca 2 år av 10. Även om starka angrepp kan leda till skördeminskning, är det främst mykotoxinbildningen som är allvarlig. Under 2011 och 2012 förekom höga DON-halter framför allt i havre och vårvete, men även i höstvete i västra Sverige.\r Stadier 63-65. Tidpunkten är viktig, såväl tidigare som senare bekämpning ger sämre effekt. Överväg bekämpning när följande riskfaktorer uppfylls samtidigt: regn och varmt väder under blomningen; förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall; och mycket skörderester finns på markytan. Se även riskvärderingen Axfusarios     • så inte vete efter majs\r• bruka ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall\r• skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt\r• välj motståndskraftig sort\r• undvik liggsäd\r I första hand\r•    Patel/Poleposition/Protendo 0,65 l/ha\r•   Soratel 0,8 l/ha\r•   Proline 0,6 l/ha\r•   Prosaro 0,8-1,0 l/ha\r\r\rAnnat alternativ\r•   Orius 1,1-1,2 l/ha\r\rEftersom dosen protiokonazol blir något högre med alternativen Patel, Poleposition, Protendo, Patton och Soratel jämfört med Proline kan effekten mot axfusarios bli något bättre. Tidpunkten är dock den viktigaste faktorn för bästa effekt.\r\rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne\r\r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401e9","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4467","Ogras":"Axfusarios","Ogras_id":"0458","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand\r•    Patel/Poleposition/Protendo 0,65 l/ha\r•   Soratel 0,8 l/ha\r•   Proline 0,6 l/ha\r•   Prosaro 0,8-1,0 l/ha\r\r\rAnnat alternativ\r•   Orius 1,1-1,2 l/ha\r\rEftersom dosen protiokonazol blir något högre med alternativen Patel, Poleposition, Protendo, Patton och Soratel jämfört med Proline kan effekten mot axfusarios bli något bättre. Tidpunkten är dock den viktigaste faktorn för bästa effekt.\r\rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401e9"}],"Skadenamn_visas":"Axfusarios","Skadenamn_visas2":"Axfusarios Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteAxfusarios","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"12.52.52","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadium 11 (1,5-bladsstadiet). Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så att det syns tydligt på drygt hälften av plantorna.\r","Bekampn_troskel":"<b>Vårvete</b>\r<p>\rSaknas. Det finns en riskvärdering för havre som hjälp- medel för att avgöra bekämpningsbehovet. Tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till vårvetets utveckling är en viktig faktor för att bedöma angrepps- risken. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatur- summor och fångster i blåskålar. Aktuell information meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev.\r<p>\r<b>Höstvete</b>\r<p>\rSaknas. Fritflugans tredje generation, som angriper höstsäd, gynnas av en mild höst med varmt väder (> 15 °C). Bekämpning kan vara aktuell i fält med tidig uppkomst då det förväntas värme närmaste veckan efter grödans 1,5-bladsstadium.\r","Bekampning":"Vårvete\rUtsatta fält är främst de som är belägna i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Väderleken har stor betydelse för angrepp och angreppsrisken är störst då det förväntas värme närmaste veckan efter grödans 1,5-bladsstadium. Förebyggande åtgärder är tidig sådd och nedplöjning av spillsäd. I skogs- och mellanbygd finns ett bekämpningsbehov 3–4 år av 10.\r\rHöstvete\rDet är framför allt fält sådda under augusti och de första dagarna i september som kan drabbas av allvarliga skador av fritfluga. Väderleken har stor betydelse för angrepp. Varma höstar har medfört att problemen ökat. Förebyggande åtgärder är svart jord från mitten av augusti, undvika tidig sådd och att bruka ner spillsäd i bossträngar efter tröskan.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s0106_031.jpg","Bio_id":"027","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Vårvete\rUtsatta fält är främst de som är belägna i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Väderleken har stor betydelse för angrepp och angreppsrisken är störst då det förväntas värme närmaste veckan efter grödans 1,5-bladsstadium. Förebyggande åtgärder är tidig sådd och nedplöjning av spillsäd. I skogs- och mellanbygd finns ett bekämpningsbehov 3–4 år av 10.\r\rHöstvete\rDet är framför allt fält sådda under augusti och de första dagarna i september som kan drabbas av allvarliga skador av fritfluga. Väderleken har stor betydelse för angrepp. Varma höstar har medfört att problemen ökat. Förebyggande åtgärder är svart jord från mitten av augusti, undvika tidig sådd och att bruka ner spillsäd i bossträngar efter tröskan.\r Stadium 11 (1,5-bladsstadiet). Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så att det syns tydligt på drygt hälften av plantorna.\r <b>Vårvete</b>\r<p>\rSaknas. Det finns en riskvärdering för havre som hjälp- medel för att avgöra bekämpningsbehovet. Tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till vårvetets utveckling är en viktig faktor för att bedöma angrepps- risken. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatur- summor och fångster i blåskålar. Aktuell information meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev.\r<p>\r<b>Höstvete</b>\r<p>\rSaknas. Fritflugans tredje generation, som angriper höstsäd, gynnas av en mild höst med varmt väder (> 15 °C). Bekämpning kan vara aktuell i fält med tidig uppkomst då det förväntas värme närmaste veckan efter grödans 1,5-bladsstadium.\r Fritfluga      För närvarande, mars 2026, finns inga godkända preparat med effekt som kan användas i kritiska stadier (stadium 11).\r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401bc","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0923","Ogras":"Fritfluga","Ogras_id":"0459","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"För närvarande, mars 2026, finns inga godkända preparat med effekt som kan användas i kritiska stadier (stadium 11).\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401bc"}],"Skadenamn_visas":"Fritfluga","Skadenamn_visas2":"Fritfluga Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteFritfluga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"09.18.40","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Se tabell. Utflygningen av havrebladlöss från häggarna bör vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet.\r","Bekampn_troskel":"<b>Höstvete:</b> \r20 löss/strå. \r<p>\r<b>Vårvete:</b>Tabellerna anger bekämpningströsklar vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån.\r\r<br><br>\r\r</p>\r\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn.tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 31</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          stråskjutning</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 51</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          axgång</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r       \r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r \r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>11</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>7</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1,5</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>4,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>  \r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,0</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>  \r</table>\r\r<br>\r\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn.tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 31</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          stråskjutning</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 51</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          axgång</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r       \r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr.  strå</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr.strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr. strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r    \r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>55</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>85</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>45</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>60</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>75</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>35</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>50</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>25</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>45</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>65</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>20</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>40</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>60</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>20</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>35</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>55</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r  </table>","Bekampning":"Höstvete \rSällan några problem i höstvete.\r\rVårvete\rInventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för omfattande angrepp säsongen 2025 är liten. På grund av inflygning av bladlöss från andra länder är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt i främst södra och sydöstra delarna av landet. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 4–7 års mellanrum.\r\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3399_080.jpg","Bio_id":"024","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• så vårvetet tidigt","Fritext_skade":"Höstvete \rSällan några problem i höstvete.\r\rVårvete\rInventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för omfattande angrepp säsongen 2025 är liten. På grund av inflygning av bladlöss från andra länder är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt i främst södra och sydöstra delarna av landet. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 4–7 års mellanrum.\r\r Se tabell. Utflygningen av havrebladlöss från häggarna bör vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet.\r <b>Höstvete:</b> \r20 löss/strå. \r<p>\r<b>Vårvete:</b>Tabellerna anger bekämpningströsklar vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån.\r\r<br><br>\r\r</p>\r\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn.tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 31</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          stråskjutning</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 51</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          axgång</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r       \r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r \r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>11</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>7</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1,5</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>4,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>  \r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,0</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>  \r</table>\r\r<br>\r\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn.tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 31</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          stråskjutning</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 51</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          axgång</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r       \r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr.  strå</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr.strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr. strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r    \r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>55</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>85</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>45</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>60</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>75</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>35</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>50</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>25</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>45</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>65</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>20</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>40</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>60</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>20</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>35</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>55</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r  </table> Havrebladlus     • så vårvetet tidigt I första hand\r•   Teppeki 0,1-0,14 kg/ha\r\rAndra alternativ\r•   Carnadine 0,15 l/ha \r•   Mavrik 0,075-0,2 l/ha\r•   Mospilan Mizu 0,25-0,33 l/ha stadier 51-69)\r•   Nexide* 0,05 l/ha\r\rTeppeki är skonsam mot nyttoinsekter. Effekten av Teppeki, Carnadine och Mospilan Mizu är säkrare än för pyretroider på grund av systemisk och translaminär effekt. Teppeki, Carnadine och Mospilan Mizu har också bättre långtidseffekt. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet. En bekämpning kan därför innebära att antalet bladlöss ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Flipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. I försök har preparatet haft sämre effekt än Teppeki. \r\rPyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen.\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. \r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4021a","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0277","Ogras":"Havrebladlus","Ogras_id":"0460","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand\r•   Teppeki 0,1-0,14 kg/ha\r\rAndra alternativ\r•   Carnadine 0,15 l/ha \r•   Mavrik 0,075-0,2 l/ha\r•   Mospilan Mizu 0,25-0,33 l/ha stadier 51-69)\r•   Nexide* 0,05 l/ha\r\rTeppeki är skonsam mot nyttoinsekter. Effekten av Teppeki, Carnadine och Mospilan Mizu är säkrare än för pyretroider på grund av systemisk och translaminär effekt. Teppeki, Carnadine och Mospilan Mizu har också bättre långtidseffekt. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet. En bekämpning kan därför innebära att antalet bladlöss ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Flipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. I försök har preparatet haft sämre effekt än Teppeki. \r\rPyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen.\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. \r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4021a"}],"Skadenamn_visas":"Havrebladlus","Skadenamn_visas2":"Havrebladlus Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteHavrebladlus","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"09.19.57","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Se tabell. ","Bekampn_troskel":"Bekämpningströskeln är bl.a. beroende av vetepriset, förväntad skördenivå och bekämpningstidpunkt. I tabellen anges bekämpningströsklar uttryckt i antal löss/strå vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 250 kr/ha\r<br><br>\r\r</p>\r\r\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn. tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=142 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>St. 59</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Hela axet\r\r          framme</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=142 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>ST. 75</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Mjölkmognad</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'><80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>>80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'><80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>>80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'><80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>>80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r          <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>4</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>10</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>4</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>7</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel><0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel><0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>4</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r <tr>\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel><0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,0</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel><0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,0</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,0</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  </table>","Bekampning":"I Sydsverige  har angreppen av sädesbladlöss varit små de senaste åren. Större angrepp förekom 2018, 2013 och 2009. I Mellansverige är starka  angrepp ovanliga.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s0007_015.jpg","Bio_id":"025","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"I Sydsverige  har angreppen av sädesbladlöss varit små de senaste åren. Större angrepp förekom 2018, 2013 och 2009. I Mellansverige är starka  angrepp ovanliga.\r Se tabell.  Bekämpningströskeln är bl.a. beroende av vetepriset, förväntad skördenivå och bekämpningstidpunkt. I tabellen anges bekämpningströsklar uttryckt i antal löss/strå vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 250 kr/ha\r<br><br>\r\r</p>\r\r\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn. tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=142 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>St. 59</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Hela axet\r\r          framme</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=142 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>ST. 75</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Mjölkmognad</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'><80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>>80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'><80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>>80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'><80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>>80 dt/ha</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r          <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>4</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>10</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>4</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>7</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel><0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel><0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>4</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r <tr>\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel><0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,0</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r\r <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=68 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel><0,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 colspan=1 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,0</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=72 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,0</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=70 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,5</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  </table> Sädesbladlus      I första hand\r•   Teppeki 0,1-0,14 kg/ha\r\rAndra alternativ\r•   Carnadine 0,15 l/ha \r•   Mavrik 0,075–0,2 l/ha \r•   Mospilan Mizu 0,25–0,33 l/ha (stadier 51–69) \r•   Nexide* 0,05 l/ha \r\r\rTeppeki är skonsam mot nyttoinsekter. Effekten av Teppeki, Carnadine och Mospilan Mizu är säkrare än för pyretroider på grund av systemisk och translaminär effekt. Teppeki, Carnadine och Mospilan Mizu har också bättre långtidseffekt. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet. En bekämpning kan därför innebära att bladlössen ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Flipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. I försök har preparatet haft sämre effekt än Teppeki. \r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.\r\r\r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401ba","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0280","Ogras":"Sädesbladlus","Ogras_id":"0461","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand\r•   Teppeki 0,1-0,14 kg/ha\r\rAndra alternativ\r•   Carnadine 0,15 l/ha \r•   Mavrik 0,075–0,2 l/ha \r•   Mospilan Mizu 0,25–0,33 l/ha (stadier 51–69) \r•   Nexide* 0,05 l/ha \r\r\rTeppeki är skonsam mot nyttoinsekter. Effekten av Teppeki, Carnadine och Mospilan Mizu är säkrare än för pyretroider på grund av systemisk och translaminär effekt. Teppeki, Carnadine och Mospilan Mizu har också bättre långtidseffekt. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet. En bekämpning kan därför innebära att bladlössen ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Flipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. I försök har preparatet haft sämre effekt än Teppeki. \r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401ba"}],"Skadenamn_visas":"Sädesbladlus","Skadenamn_visas2":"Sädesbladlus Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteSädesbladlus","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"15.14.15","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Cirka en vecka efter att äggläggningen har kommit igång ordentligt, vanligen vid stadier 37-49.\r","Bekampn_troskel":"Riktvärde är när det förekommer ägg på 20–30 % av stråna och vädret är fuktigt. Det går att uppskatta förekomsten av sadelgallmygga i ett enskilt fält genom att leta efter orangefärgade puppor i det översta markskiktet. Detta görs i maj månad före svärmningen.\r","Bekampning":"Angreppen är sällan så omfattande att bekämpning behövs. I nordvästra Skåne förekom starka angrepp i början av 1990-talet och lokalt under 2000-talet. I Västsverige förekom kraftiga angrepp lokalt i höst-och vårvetefält i början av 2000-talet. I enstaka fält förekommer årligen större angrepp. ","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3754_055.jpg","Bio_id":"048","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"· undvik ensidig odling av vete och korn\r· bekämpa kvickroten","Fritext_skade":"Angreppen är sällan så omfattande att bekämpning behövs. I nordvästra Skåne förekom starka angrepp i början av 1990-talet och lokalt under 2000-talet. I Västsverige förekom kraftiga angrepp lokalt i höst-och vårvetefält i början av 2000-talet. I enstaka fält förekommer årligen större angrepp.  Cirka en vecka efter att äggläggningen har kommit igång ordentligt, vanligen vid stadier 37-49.\r Riktvärde är när det förekommer ägg på 20–30 % av stråna och vädret är fuktigt. Det går att uppskatta förekomsten av sadelgallmygga i ett enskilt fält genom att leta efter orangefärgade puppor i det översta markskiktet. Detta görs i maj månad före svärmningen.\r Sadelgallmygga     · undvik ensidig odling av vete och korn\r· bekämpa kvickroten Mavrik 0,2 l/ha.\r\r\r\r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40225","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0814","Ogras":"Sadelgallmygga","Ogras_id":"0462","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,2 l/ha.\r\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40225"}],"Skadenamn_visas":"Sadelgallmygga","Skadenamn_visas2":"Sadelgallmygga Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteSadelgallmygga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.07.38","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, blir ofta skadorna störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips.","Bekampn_troskel":"0,5-1 larv/strå.","Bekampning":"Enstaka angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Senast det förekom starka angrepp som motiverade bekämpning var i början av 1990-talet lokalt i Mellansverige.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s0106_017.jpg","Bio_id":"028","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Enstaka angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Senast det förekom starka angrepp som motiverade bekämpning var i början av 1990-talet lokalt i Mellansverige. Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, blir ofta skadorna störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips. 0,5-1 larv/strå. Sädesbladbagge      • Mavrik 0,15 l/ha\r• Mospilan Mizu 0,25–0,33 l/ha (stadier 51–69) \r\rSädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider. \r\r.\r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4119c","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1322","Ogras":"Sädesbladbagge","Ogras_id":"0463","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"• Mavrik 0,15 l/ha\r• Mospilan Mizu 0,25–0,33 l/ha (stadier 51–69) \r\rSädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider. \r\r.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4119c"}],"Skadenamn_visas":"Sädesbladbagge","Skadenamn_visas2":"Sädesbladbagge Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteSädesbladbagge","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.09.13","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 45-49 för stora sädestripsen och stadium 55 för lilla sädestripsen.","Bekampn_troskel":"1-2 tripsar per strå, jämnt fördelat över fältet. Stora sädestripsen sitter oftast innanför översta bladslidan, medan lilla sädestripsen finns i axet. Tidiga angrepp av åkertrips motiverar inte bekämpning.\r","Bekampning":"Bekämpning mot trips är sällan  motiverat i höstvete. I Mellansverige anses  den  stora  sädestripsen vara  viktigast. Det är sällan  som några  stora skador  förekommer. I södra Sverige kan axangrepp av den lilla sädestripsen förekomma enstaka år.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_003.jpg","Bio_id":"029","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Bekämpning mot trips är sällan  motiverat i höstvete. I Mellansverige anses  den  stora  sädestripsen vara  viktigast. Det är sällan  som några  stora skador  förekommer. I södra Sverige kan axangrepp av den lilla sädestripsen förekomma enstaka år.\r Stadier 45-49 för stora sädestripsen och stadium 55 för lilla sädestripsen. 1-2 tripsar per strå, jämnt fördelat över fältet. Stora sädestripsen sitter oftast innanför översta bladslidan, medan lilla sädestripsen finns i axet. Tidiga angrepp av åkertrips motiverar inte bekämpning.\r Trips   (höstvete)   Mavrik 0,15–0,2 l/ha alternativt Carnadine 0,2 l/ha. \rCarnadine är bara registrerat för användning mot stora sädestripsen, också kallad sädestrips.\r\r\r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c3","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0409","Ogras":"Trips","Ogras_id":"0464","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,15–0,2 l/ha alternativt Carnadine 0,2 l/ha. \rCarnadine är bara registrerat för användning mot stora sädestripsen, också kallad sädestrips.\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c3"}],"Skadenamn_visas":"Trips","Skadenamn_visas2":"Trips Vete","Underrubrik":"(höstvete)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteTrips","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.11.36","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Det är de äggläggande honorna som ska bekämpas. Gul vetemygga lägger ägg i stadier 47–55, röd vetemygga i stadier 47–61. Finns det myggor i fältet samlas de på delar av fältet med tidigare axgång än fältet i övrigt t.ex. vändteg. För att få en uppfattning om bekämpningsbehovet görs avräkningen då vetet är i stadier 47–51. \r","Bekampn_troskel":"<b>Gul vetemygga: </b>1 mygga per 3 ax (ca 150-200 myggor/m2).\r<P>\r<b>\rRöd vetemygga: </b> 1 mygga per 6 ax (ca 75-100 myggor/m2).\r<p><p>\rRiskfaktorer:\r<p>\r•\tväl genomfuktat övre markskikt 2-3 veckor före axgång<p>\r•\tlugnt och fint väder vid axgång<p>\r•\tofta återkommande höstvete, vårvete eller rågvete, \rspeciellt som förfrukt i fältet.\r","Bekampning":"Den röda vetemyggan är vanligast. I södra och västra Sverige har problemen varit små till måttliga flertalet år. Under 2021 förekom större angrepp av röd vetemygga i vissa vetefält i Sydsverige. I Södermanland, Uppland och Östergötland fanns lokalt mycket starka angrepp av gul vetemygga under senare delen av 1990-talet. Därefter har angreppen varit svaga av både gul och röd vetemygga men lokalt förekommer angrepp vissa år. Sorterna Marly, NOS Bullseye, Pondus och SY Revolution är resistenta mot röd vetemygga och ska inte bekämpas. \r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_043.jpg","Bio_id":"026","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik en dominans av vete och rågvete i odlingen, särskilt vete eller rågvete som förfrukt\r• använd sorter resistenta mot röd vetemygga, t.ex. Kalmar och KWS Kerrin\r","Fritext_skade":"Den röda vetemyggan är vanligast. I södra och västra Sverige har problemen varit små till måttliga flertalet år. Under 2021 förekom större angrepp av röd vetemygga i vissa vetefält i Sydsverige. I Södermanland, Uppland och Östergötland fanns lokalt mycket starka angrepp av gul vetemygga under senare delen av 1990-talet. Därefter har angreppen varit svaga av både gul och röd vetemygga men lokalt förekommer angrepp vissa år. Sorterna Marly, NOS Bullseye, Pondus och SY Revolution är resistenta mot röd vetemygga och ska inte bekämpas. \r Det är de äggläggande honorna som ska bekämpas. Gul vetemygga lägger ägg i stadier 47–55, röd vetemygga i stadier 47–61. Finns det myggor i fältet samlas de på delar av fältet med tidigare axgång än fältet i övrigt t.ex. vändteg. För att få en uppfattning om bekämpningsbehovet görs avräkningen då vetet är i stadier 47–51. \r <b>Gul vetemygga: </b>1 mygga per 3 ax (ca 150-200 myggor/m2).\r<P>\r<b>\rRöd vetemygga: </b> 1 mygga per 6 ax (ca 75-100 myggor/m2).\r<p><p>\rRiskfaktorer:\r<p>\r•\tväl genomfuktat övre markskikt 2-3 veckor före axgång<p>\r•\tlugnt och fint väder vid axgång<p>\r•\tofta återkommande höstvete, vårvete eller rågvete, \rspeciellt som förfrukt i fältet.\r Vetemygga     • undvik en dominans av vete och rågvete i odlingen, särskilt vete eller rågvete som förfrukt\r• använd sorter resistenta mot röd vetemygga, t.ex. Kalmar och KWS Kerrin\r Mavrik 0,15-0,2 l/ha.\r\r\r\r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401d1","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0799","Ogras":"Vetemygga","Ogras_id":"0465","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,15-0,2 l/ha.\r\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401d1"}],"Skadenamn_visas":"Vetemygga","Skadenamn_visas2":"Vetemygga Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteVetemygga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-02","Andrad_tid":"13.38.35","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse.\r","Bekampn_troskel":"Ett engelskt riktvärde är 4 sniglar per fälla och dag. Snigelfällor läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Lägg ut snigelfällorna på kvällen och kontrollera på morgonen. Räkna gärna av ett par gånger och flytta då fällorna. Kontrollera helst snigelförekomsten med fällor redan i förfrukten. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar.\r\r","Bekampning":"Bekämpningsbehov i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 2015 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador. Risken för angrepp ökar vid fuktig väderlek. Jordbearbetning är negativt för sniglar. De trivs i kokiga lerjordar eller där det finns mycket växtrester på markytan.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2112_063.jpg","Bio_id":"072","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten\r• plöjning minskar snigelförekomsten\r• sträva efter ett fint såbruk\r• mylla utsädet väl\r• välta efter sådd om såbruket är grovt\r","Fritext_skade":"Bekämpningsbehov i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 2015 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador. Risken för angrepp ökar vid fuktig väderlek. Jordbearbetning är negativt för sniglar. De trivs i kokiga lerjordar eller där det finns mycket växtrester på markytan.\r Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse.\r Ett engelskt riktvärde är 4 sniglar per fälla och dag. Snigelfällor läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Lägg ut snigelfällorna på kvällen och kontrollera på morgonen. Räkna gärna av ett par gånger och flytta då fällorna. Kontrollera helst snigelförekomsten med fällor redan i förfrukten. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar.\r\r Åkersnigel och mördarsnigel   (höstvete)  • jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten\r• plöjning minskar snigelförekomsten\r• sträva efter ett fint såbruk\r• mylla utsädet väl\r• välta efter sådd om såbruket är grovt\r Sluxx HP 4-7 kg/ha,  Ferrex 6 kg/ha eller Ironmax Pro 4-7 kg/ha\r\rDet är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är mördarsnigel, kan upprepad bekämpning bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första bekämpning.\r\r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401ca","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1599","Ogras":"Åkersnigel och mördarsnigel","Ogras_id":"0466","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Sluxx HP 4-7 kg/ha,  Ferrex 6 kg/ha eller Ironmax Pro 4-7 kg/ha\r\rDet är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är mördarsnigel, kan upprepad bekämpning bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första bekämpning.\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401ca"}],"Skadenamn_visas":"Åkersnigel och mördarsnigel","Skadenamn_visas2":"Åkersnigel och mördarsnigel Vete","Underrubrik":"(höstvete)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteÅkersnigel och mördarsnigel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"14.27.29","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Enkelbehandling i stadier 37–49. Optimal tidpunkt är vanligtvis omkring stadier 37–39. Delad behandling, stadier 31–32 + stadier 45–55, är endast aktuell vid tidiga och starka angrepp p.g.a. primärsmitta i mottagliga sorter och vid mycket regnig väderlek. \r\rAnvänd SDHI-medel från stadium 37 och bara en gång per säsong. ","Bekampn_troskel":"<b>Kornets bladfläcksjuka</b> och <b>sköldfläcksjuka</b>\r<p>\rRiktvärde är symtom på mer än 10 % av bladen på de tre översta bladnivåerna samt regnig väderlek under den senaste tvåveckorsperioden. Kornets bladfläcksjuka gynnas av varm och regnig väderlek. Sköldfläcksjuka gynnas särskilt mycket av många regndagar och sval väderlek. \r\r\r","Bekampning":"Kornets bladfläcksjuka är utsädesburen men kan också spridas via marksmitta från skörderester. Använd friskt utsäde för att minska bekämpningsbehovet eftersom primärsmittan kan leda till sekundär spridning. Regniga somrar kan bekämpningsbehovet vara relativt stort mot sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka, speciellt i växtföljder där korn ofta återkommer. Det gäller i synnerhet när det finns skörderester av korn på markytan. Förekomsten av kornets bladfläcksjuka är generellt större i Mellansverige än i Sydsverige. Sköldfläcksjuka är mindre vanlig och större angrepp förekommer bara i intensiva kornväxtföljder. En viktig parameter är sortens mottaglighet. \r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Kornets bladfläcksjuka är utsädesburen men kan också spridas via marksmitta från skörderester. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan, se tabell på sidan 95. Det är viktigt att analysera utsädet. Starkt smittade partier (>70 %) ska inte användas som utsäde eftersom restsmittan riskerar att bli allt för stor trots betning. Betningsmedel som innehåller SDHI-ämnen, Systiva* och Vibranceprodukter, behöver ingå i en resistensstrategi. ","BildID":"s3399_043.jpg","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• använd friskt utsäde eller beta vid behov\r• tillämpa en varierad växtföljd\r• bruka noggrant ner skörderester efter korn\r• välj mindre känslig sort","Fritext_skade":"Kornets bladfläcksjuka är utsädesburen men kan också spridas via marksmitta från skörderester. Använd friskt utsäde för att minska bekämpningsbehovet eftersom primärsmittan kan leda till sekundär spridning. Regniga somrar kan bekämpningsbehovet vara relativt stort mot sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka, speciellt i växtföljder där korn ofta återkommer. Det gäller i synnerhet när det finns skörderester av korn på markytan. Förekomsten av kornets bladfläcksjuka är generellt större i Mellansverige än i Sydsverige. Sköldfläcksjuka är mindre vanlig och större angrepp förekommer bara i intensiva kornväxtföljder. En viktig parameter är sortens mottaglighet. \r Enkelbehandling i stadier 37–49. Optimal tidpunkt är vanligtvis omkring stadier 37–39. Delad behandling, stadier 31–32 + stadier 45–55, är endast aktuell vid tidiga och starka angrepp p.g.a. primärsmitta i mottagliga sorter och vid mycket regnig väderlek. \r\rAnvänd SDHI-medel från stadium 37 och bara en gång per säsong.  <b>Kornets bladfläcksjuka</b> och <b>sköldfläcksjuka</b>\r<p>\rRiktvärde är symtom på mer än 10 % av bladen på de tre översta bladnivåerna samt regnig väderlek under den senaste tvåveckorsperioden. Kornets bladfläcksjuka gynnas av varm och regnig väderlek. Sköldfläcksjuka gynnas särskilt mycket av många regndagar och sval väderlek. \r\r\r Bladfläcksvampar   Kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka  • använd friskt utsäde eller beta vid behov\r• tillämpa en varierad växtföljd\r• bruka noggrant ner skörderester efter korn\r• välj mindre känslig sort Vid starkt infektionstryck används de högre doserna.\r\rDet finns flera alternativ;\r• Priaxor* 0,5–0,75 l/ha\r• Ascra Xpro* 0,4–0,6 l/ha\r• Elatus Era 0,4–0,6 l/ha\r• Variano Xpro 0,6–0,8 l/ha\r• Comet Pro 0,3–0,4 l/ha +Proline/Patel/Poleposition/Protendo/Soratel 0,2–0,3 l/ha\r\rMot kornets bladfläcksjuka har Priaxor* bäst effekt. Är bekämpningen riktad mot sköldfläcksjuka har Ascra Xpro* bäst effekt, alternativ är andra preparat som innehåller protiokonazol. \r\rResistens mot strobiluriner på grund av den mindre allvarliga mutationen F129L förekommer ganska allmänt hos kornets bladfläcksjuka i både Syd- och Mellansverige. Trots förekomst av resistens fungerar Comet Pro fortsatt bra, det är framför allt preparat som innehåller azoxistrobin som tappat i effekt. Resistensmutationer som påverkar SDHI-medel har ökat mycket de senaste åren i analyserade prover. Utvecklingen har varit snabb och kraftig vilket kräver extra uppmärksamhet. Hittills är fälteffekterna av SDHI-medel fortsatt bra. Att använda SDHI-medel endast en gång är en viktig resistensstrategi eftersom det minskar selektionstrycket och fördröjer resistensutvecklingen. Betningsmedel som innehåller SDHI-medel behöver räknas som en användning. Rekommendationen är att en gröda betad med Systiva eller Vibranceprodukt inte blir behandlad ytterligare en gång med en SDHI-produkt. \r\r*Ascra Xpro, Priaxor och Systiva ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se\r\r\r","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40212","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Bladfläcksvampar","Ogras_id":"0470","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Vid starkt infektionstryck används de högre doserna.\r\rDet finns flera alternativ;\r• Priaxor* 0,5–0,75 l/ha\r• Ascra Xpro* 0,4–0,6 l/ha\r• Elatus Era 0,4–0,6 l/ha\r• Variano Xpro 0,6–0,8 l/ha\r• Comet Pro 0,3–0,4 l/ha +Proline/Patel/Poleposition/Protendo/Soratel 0,2–0,3 l/ha\r\rMot kornets bladfläcksjuka har Priaxor* bäst effekt. Är bekämpningen riktad mot sköldfläcksjuka har Ascra Xpro* bäst effekt, alternativ är andra preparat som innehåller protiokonazol. \r\rResistens mot strobiluriner på grund av den mindre allvarliga mutationen F129L förekommer ganska allmänt hos kornets bladfläcksjuka i både Syd- och Mellansverige. Trots förekomst av resistens fungerar Comet Pro fortsatt bra, det är framför allt preparat som innehåller azoxistrobin som tappat i effekt. Resistensmutationer som påverkar SDHI-medel har ökat mycket de senaste åren i analyserade prover. Utvecklingen har varit snabb och kraftig vilket kräver extra uppmärksamhet. Hittills är fälteffekterna av SDHI-medel fortsatt bra. Att använda SDHI-medel endast en gång är en viktig resistensstrategi eftersom det minskar selektionstrycket och fördröjer resistensutvecklingen. Betningsmedel som innehåller SDHI-medel behöver räknas som en användning. Rekommendationen är att en gröda betad med Systiva eller Vibranceprodukt inte blir behandlad ytterligare en gång med en SDHI-produkt. \r\r*Ascra Xpro, Priaxor och Systiva ska registreras om senast 2026-05-31, se www.kemi.se\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40212"}],"Skadenamn_visas":"Bladfläcksvampar","Skadenamn_visas2":"Bladfläcksvampar Korn","Underrubrik":"Kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornBladfläcksvampar","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"14.36.39","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 30-49, därefter minskar behovet avsevärt.\r\r","Bekampn_troskel":"\r<b>Vårkorn:</b><br> Riktvärde för mottagliga sorter:\r<br>\r• Stadier 30-31: mer än 1 % angripna plantor\r<br>\r• Stadier 32-33: mer än 10 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<br>\r• Stadier 37-49: mer än 25 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r\r\r\r\r\rRiktvärde för mindre mottagliga sorter:<br>\r• Stadier 30-31: mer än 25 % angripna plantor<br>\r• Stadier 32-33: mer än 25 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen <br>\r• Stadier 37-49: mer än 50 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen <br><br>\r\r<b>Höstkorn: </b><br> Riktvärde för bekämpning:<br>\r• Stadium 31: mer än 25 % angripna plantor<br>\r• Stadier 32-33: mer än 25 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen <br>\r• Stadier 37-49: mer än 50 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen <br><br>\rExempel på mottagliga sorter är Apolda och SU Xandro. \r\r","Bekampning":"I vårkorn har merparten av tvåradssorterna mlo–resistens som gör att de angrips mycket lite av mjöldagg. Bekämpning är inte aktuell i dessa sorter. Exempel på en mottaglig tvåradssort är Anneli. Flertalet av 6-radssorterna är mycket mottagliga. \r\rI höstkorn saknas sorter med mlo-resistens. Exempel på mottagliga sorter är Apolda och NOS Contador. \r \rFörsöken visar på mycket svag lönsamhet för enbart mjöldaggsbekämpning. Angreppen är ofta starkast på kapillära och lätta jordar och på mulljordar. I Mellansverige är bekämpningsbehovet normalt sett litet. ","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_062.jpg","Bio_id":"014","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• välj en vårkornsort med mlo-resistens\r• undvik sen sådd av vårkorn\r• undvik alltför täta bestånd\r• undvik att grödan drabbas av manganbrist\r","Fritext_skade":"I vårkorn har merparten av tvåradssorterna mlo–resistens som gör att de angrips mycket lite av mjöldagg. Bekämpning är inte aktuell i dessa sorter. Exempel på en mottaglig tvåradssort är Anneli. Flertalet av 6-radssorterna är mycket mottagliga. \r\rI höstkorn saknas sorter med mlo-resistens. Exempel på mottagliga sorter är Apolda och NOS Contador. \r \rFörsöken visar på mycket svag lönsamhet för enbart mjöldaggsbekämpning. Angreppen är ofta starkast på kapillära och lätta jordar och på mulljordar. I Mellansverige är bekämpningsbehovet normalt sett litet.  Stadier 30-49, därefter minskar behovet avsevärt.\r\r \r<b>Vårkorn:</b><br> Riktvärde för mottagliga sorter:\r<br>\r• Stadier 30-31: mer än 1 % angripna plantor\r<br>\r• Stadier 32-33: mer än 10 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<br>\r• Stadier 37-49: mer än 25 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r\r\r\r\r\rRiktvärde för mindre mottagliga sorter:<br>\r• Stadier 30-31: mer än 25 % angripna plantor<br>\r• Stadier 32-33: mer än 25 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen <br>\r• Stadier 37-49: mer än 50 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen <br><br>\r\r<b>Höstkorn: </b><br> Riktvärde för bekämpning:<br>\r• Stadium 31: mer än 25 % angripna plantor<br>\r• Stadier 32-33: mer än 25 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen <br>\r• Stadier 37-49: mer än 50 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen <br><br>\rExempel på mottagliga sorter är Apolda och SU Xandro. \r\r Mjöldagg     • välj en vårkornsort med mlo-resistens\r• undvik sen sådd av vårkorn\r• undvik alltför täta bestånd\r• undvik att grödan drabbas av manganbrist\r I första hand\r• Talius 0,125 l/ha\r\rAndra alternativ\r• Flexity* 0,2 l/ha\r• Property 0,2 l/ha\r• Tern/Leander 0,3–0,4 l/ha\r\rTalius har bäst långtidseffekt, medan Tern/Leander har bäst stoppande effekt. Vid förekomst av både mjöldagg och kornrost går det att använda Folicur Xpert 0,3–0,4 l/ha eller Orius 0,25–0,35 l/ha. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till stadium 32, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas.\r \r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se.","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401d7","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2958","Ogras":"Mjöldagg","Ogras_id":"0471","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand\r• Talius 0,125 l/ha\r\rAndra alternativ\r• Flexity* 0,2 l/ha\r• Property 0,2 l/ha\r• Tern/Leander 0,3–0,4 l/ha\r\rTalius har bäst långtidseffekt, medan Tern/Leander har bäst stoppande effekt. Vid förekomst av både mjöldagg och kornrost går det att använda Folicur Xpert 0,3–0,4 l/ha eller Orius 0,25–0,35 l/ha. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till stadium 32, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas.\r \r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401d7"}],"Skadenamn_visas":"Mjöldagg","Skadenamn_visas2":"Mjöldagg Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornMjöldagg","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"09.05.47","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 31–59. Kornrost är ganska lättbekämpad och optimal tidpunkt är oftast stadier 37–51. ","Bekampn_troskel":"\r\r<b>Vårkorn:</b><br> Riktvärde för mottagliga sorter:\r<br>\r• Stadium 31: mer än 10 % angripna plantor\r<br>\r• Stadier 32-59: mer än 10 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r\r<br><br>\rRiktvärde för övriga sorter:<br>\r• Stadium 31: mer än 10 % angripna plantor<br>\r• Stadier 32-59: mer än 50 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r<br><br>\r<b>Höstkorn:</b><br>\rRiktvärde för mottagliga sorter:<br>\r• Stadier 32-59: mer än 10 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r<br><br>\rRiktvärde för övriga sorter:<br>\r• Stadium 31: mer än 50 % angripna plantor<br>\r• Stadier 32-59: mer än 50 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<p>\r","Bekampning":"Kornrost är den dominerande sjukdomen i Sydsverige i både höst- och vårkorn och bekämpningsbehovet har ökat under senare år. I Mellansverige är bekämpningsbehovet normalt litet. I höstkorn finns sortskillnader i mottaglighet för kornrost. Exempelvis är sorterna SY Dakoota, Bilbao och SU Laubella mer mottagliga. För vårkorn är alla de vanligaste sorterna mottagliga för kornrost. ","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_058.jpg","Bio_id":"018","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• välj motståndskraftig sort","Fritext_skade":"Kornrost är den dominerande sjukdomen i Sydsverige i både höst- och vårkorn och bekämpningsbehovet har ökat under senare år. I Mellansverige är bekämpningsbehovet normalt litet. I höstkorn finns sortskillnader i mottaglighet för kornrost. Exempelvis är sorterna SY Dakoota, Bilbao och SU Laubella mer mottagliga. För vårkorn är alla de vanligaste sorterna mottagliga för kornrost.  Stadier 31–59. Kornrost är ganska lättbekämpad och optimal tidpunkt är oftast stadier 37–51.  \r\r<b>Vårkorn:</b><br> Riktvärde för mottagliga sorter:\r<br>\r• Stadium 31: mer än 10 % angripna plantor\r<br>\r• Stadier 32-59: mer än 10 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r\r<br><br>\rRiktvärde för övriga sorter:<br>\r• Stadium 31: mer än 10 % angripna plantor<br>\r• Stadier 32-59: mer än 50 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r<br><br>\r<b>Höstkorn:</b><br>\rRiktvärde för mottagliga sorter:<br>\r• Stadier 32-59: mer än 10 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r<br><br>\rRiktvärde för övriga sorter:<br>\r• Stadium 31: mer än 50 % angripna plantor<br>\r• Stadier 32-59: mer än 50 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<p>\r Kornrost     • välj motståndskraftig sort Enbart kornrostbekämpning\r• Comet Pro 0,25 l/ha\r• Folicur Xpert* 0,3–0,4 l/ha\r•  Mirador Forte 0,5–0,75 l/ha (t.o.m. stadium 59)\r• Orius 0,25–0,35 l/ha\r\rKombinerad bekämpning\rFör en bredare bekämpning som också har effekt mot bladfläcksvampar, se avsnittet om kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka. Dosen för alla SDHI-medel kan ligga i det lägre intervallet eftersom kornrost är lättbekämpad. \rBäst effekt mot kornrost har Elatus Era och Priaxor*. Vid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne. \r\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se \r","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c7","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2971","Ogras":"Kornrost","Ogras_id":"0472","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Enbart kornrostbekämpning\r• Comet Pro 0,25 l/ha\r• Folicur Xpert* 0,3–0,4 l/ha\r•  Mirador Forte 0,5–0,75 l/ha (t.o.m. stadium 59)\r• Orius 0,25–0,35 l/ha\r\rKombinerad bekämpning\rFör en bredare bekämpning som också har effekt mot bladfläcksvampar, se avsnittet om kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka. Dosen för alla SDHI-medel kan ligga i det lägre intervallet eftersom kornrost är lättbekämpad. \rBäst effekt mot kornrost har Elatus Era och Priaxor*. Vid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne. \r\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se \r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Kornrost Foto:Peder Waern","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c7"}],"Skadenamn_visas":"Kornrost","Skadenamn_visas2":"Kornrost Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornKornrost","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"09.21.38","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Se tabeller. Utflygningen från häggarna bör vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. Vid sen sådd, i områden med stora arealer gamla vallar, bör bladlössen bekämpas något tidigare än i andra områden på grund av risken för rödsot. Då kan två behandlingar bli nödvändigt.\r","Bekampn_troskel":"Tabellerna nedan anger bekämpningströsklar vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån. Förekommer andra arter av bladlöss räknas de också in i tröskelvärdet.\r<br><br>\r</p> \r\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn.tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 31</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          stråskjutning</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 51</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          axgång</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r       \r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,75</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>8</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>15</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>11</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>7</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1,5</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>4,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,0</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r  </table>\r\r<br>\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn.tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 31</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          stråskjutning</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 51</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          axgång</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r       \r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr.  strå</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr.strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr. strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,75</p>\r</td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>80</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>90</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>55</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>85</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>45</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>60</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>75</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>35</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>50</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>25</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>45</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>65</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>20</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>40</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>60</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>20</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>35</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>55</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r  </table>","Bekampning":"Inventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för omfattande angrepp säsongen 2026 är mycket liten. På grund av inflygning av bladlöss från andra länder är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt i främst södra och sydöstra delarna av landet. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 4–7 års mellanrum. Det är ovanligt med angrepp av rödsot i vårkorn. ","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_019.jpg","Bio_id":"024","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• så tidigt","Fritext_skade":"Inventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för omfattande angrepp säsongen 2026 är mycket liten. På grund av inflygning av bladlöss från andra länder är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt i främst södra och sydöstra delarna av landet. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 4–7 års mellanrum. Det är ovanligt med angrepp av rödsot i vårkorn.  Se tabeller. Utflygningen från häggarna bör vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. Vid sen sådd, i områden med stora arealer gamla vallar, bör bladlössen bekämpas något tidigare än i andra områden på grund av risken för rödsot. Då kan två behandlingar bli nödvändigt.\r Tabellerna nedan anger bekämpningströsklar vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån. Förekommer andra arter av bladlöss räknas de också in i tröskelvärdet.\r<br><br>\r</p> \r\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn.tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 31</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          stråskjutning</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 51</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          axgång</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r       \r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>Löss/ strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,75</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>8</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>15</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>11</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>7</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1,5</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>5,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>4,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>2</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,5</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>1,5</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>3,0</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r  </table>\r\r<br>\r<table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>Bekämpn.tidpunkt</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">&nbsp; </td>\r\r      <td width=140 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 31</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          stråskjutning</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 51</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Begynnande\r\r          axgång</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>ST. 69</p>\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center'>Blomningen\r\r          avslutad</p>\r\r      </td>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r       \r\r        <p class=Texttrskel>Avräkningspris kr/kg</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr.  strå</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr.strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>% angr. strå</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>0,75</p>\r</td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>80</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>90</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>55</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>85</p>\r\r      </td>\r\r      \r\r    </tr>\r\r    <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>1,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>45</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>60</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>75</p>\r\r      </td>\r\r    </tr>\r \r  <tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>35</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>50</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>70</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>2,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>25</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>45</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>65</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,00</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>20</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>40</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>60</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r\r<tr>\r\r      <td width=76 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel>3,50</p>\r\r      </td>\r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>20</p>\r\r      </td>\r\r     \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>35</p>\r\r      </td>\r\r    \r\r      <td width=144 colspan=2 valign=top class=\"Normal\">\r\r        <p class=Texttrskel align=center style='text-align:center;'>55</p>\r\r      </td>\r\r     </tr>\r  </table> Havrebladlus - Rödsot   (vårkorn)  • så tidigt Preparat och dos\rI första hand\rTeppeki 0,1-0,14 kg/ha\r\rAndra alternativ\r• Carnadine 0,15 l/ha\r• Mavrik 0,075-0,2 l/ha\r• Nexide* 0,05 l/ha\r\rTeppeki är skonsam mot nyttoinsekter. Effekten av Teppeki och Carnadine är säkrare än för pyretroider på grund av systemisk och translaminär effekt. Teppeki och Carnadine har också bättre långtidseffekt. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet. En bekämpning kan därför innebära att bladlössen ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Flipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. I försök har preparatet haft sämre effekt än Teppeki. \r\rPyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen.\r \r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. .\r\r","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401cd","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0277","Ogras":"Havrebladlus - Rödsot","Ogras_id":"0473","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Preparat och dos\rI första hand\rTeppeki 0,1-0,14 kg/ha\r\rAndra alternativ\r• Carnadine 0,15 l/ha\r• Mavrik 0,075-0,2 l/ha\r• Nexide* 0,05 l/ha\r\rTeppeki är skonsam mot nyttoinsekter. Effekten av Teppeki och Carnadine är säkrare än för pyretroider på grund av systemisk och translaminär effekt. Teppeki och Carnadine har också bättre långtidseffekt. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet. En bekämpning kan därför innebära att bladlössen ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Flipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. I försök har preparatet haft sämre effekt än Teppeki. \r\rPyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen.\r \r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. .\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401cd"}],"Skadenamn_visas":"Havrebladlus - Rödsot","Skadenamn_visas2":"Havrebladlus - Rödsot Korn","Underrubrik":"(vårkorn)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornHavrebladlus - Rödsot","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2023-03-30","Andrad_tid":"13.56.11","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_030.jpg","Bio_id":"030","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Fält som lider av torka verkar vara särskilt utsatta för angrepp av minerarfluga. Vanligtvis är angreppen begränsade till de nedre bladen, vilket innebär att skadan blir liten. Vissa år har det förekommit mycket starka angrepp i nordvästra Götaland, delar av Svealand samt Norrland. I Sydsverige har angreppen varit mindre.","Fritext_skade":"   Minerarfluga   (vårkorn)  Fält som lider av torka verkar vara särskilt utsatta för angrepp av minerarfluga. Vanligtvis är angreppen begränsade till de nedre bladen, vilket innebär att skadan blir liten. Vissa år har det förekommit mycket starka angrepp i nordvästra Götaland, delar av Svealand samt Norrland. I Sydsverige har angreppen varit mindre. ","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401d0","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0880","Ogras":"Minerarfluga","Ogras_id":"0474","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401d0"}],"Skadenamn_visas":"Minerarfluga","Skadenamn_visas2":"Minerarfluga Korn","Underrubrik":"(vårkorn)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornMinerarfluga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"15.15.19","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Cirka en vecka efter att äggläggningen har kommit igång ordentligt,  vanligen vid stadier 37-49.","Bekampn_troskel":"Saknas. Riktvärdet är förekomst av ägg på 20-30 % av stråna och fuktigt väder. Det går att uppskatta förekomsten av sadelgallmygga i ett enskilt fält genom att leta efter orangefärgade puppor i det översta markskiktet. Det görs i maj månad före svärmningen.\r","Bekampning":"Angreppen är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Fält med mycket ensidig odling av vete och korn behöver kontrolleras. Starka angrepp i större omfattning förekom i början av 1990-talet i nordvästra Skåne. I början av 2000-talet förekom kraftiga angrepp i enstaka vårkornfält i västra Sverige.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3754_055.jpg","Bio_id":"048","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik ensidig odling av vete och korn\r• bekämpa kvickroten\r","Fritext_skade":"Angreppen är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Fält med mycket ensidig odling av vete och korn behöver kontrolleras. Starka angrepp i större omfattning förekom i början av 1990-talet i nordvästra Skåne. I början av 2000-talet förekom kraftiga angrepp i enstaka vårkornfält i västra Sverige.\r Cirka en vecka efter att äggläggningen har kommit igång ordentligt,  vanligen vid stadier 37-49. Saknas. Riktvärdet är förekomst av ägg på 20-30 % av stråna och fuktigt väder. Det går att uppskatta förekomsten av sadelgallmygga i ett enskilt fält genom att leta efter orangefärgade puppor i det översta markskiktet. Det görs i maj månad före svärmningen.\r Sadelgallmygga     • undvik ensidig odling av vete och korn\r• bekämpa kvickroten\r Mavrik 0,2 l/ha.\r\r\r","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40225","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0814","Ogras":"Sadelgallmygga","Ogras_id":"0475","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,2 l/ha.\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40225"}],"Skadenamn_visas":"Sadelgallmygga","Skadenamn_visas2":"Sadelgallmygga Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornSadelgallmygga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"15.16.02","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, blir skadorna ofta störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips.","Bekampn_troskel":"0,5-1 larv/strå.","Bekampning":"Fläckvisa angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Senast det förekom starka angrepp som motiverade bekämpning var i början av 1990-talet lokalt i Mellansverige.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3399_063.jpg","Bio_id":"028","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Fläckvisa angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Senast det förekom starka angrepp som motiverade bekämpning var i början av 1990-talet lokalt i Mellansverige. Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, blir skadorna ofta störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips. 0,5-1 larv/strå. Sädesbladbagge      Mavrik 0,15 l/ha. Sädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider\r\r","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40216","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1322","Ogras":"Sädesbladbagge","Ogras_id":"0476","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,15 l/ha. Sädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40216"}],"Skadenamn_visas":"Sädesbladbagge","Skadenamn_visas2":"Sädesbladbagge Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornSädesbladbagge","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"15.16.58","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 45-49.","Bekampn_troskel":"0,5-1 trips per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet.","Bekampning":"Höstkorn anses känsligare än vårkorn för angrepp av trips. Trips förekommer ofta i vårkorn men gör sällan skada","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2112_092.jpg","Bio_id":"029","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Höstkorn anses känsligare än vårkorn för angrepp av trips. Trips förekommer ofta i vårkorn men gör sällan skada Stadier 45-49. 0,5-1 trips per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet. Trips   (höstkorn)   Mavrik 0,15-0,2 l/ha alternativt Carnadine 0,2 l/ha. Carnadine är bara registrerat för användning mot stora sädestripsen, också kallad sädestrips.\r\r\r","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401cb","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0409","Ogras":"Trips","Ogras_id":"0477","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,15-0,2 l/ha alternativt Carnadine 0,2 l/ha. Carnadine är bara registrerat för användning mot stora sädestripsen, också kallad sädestrips.\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401cb"}],"Skadenamn_visas":"Trips","Skadenamn_visas2":"Trips Korn","Underrubrik":"(höstkorn)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornTrips","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"10.57.33","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Bäst effekt erhålls vid full blom på huvudskottet, stadium 65. Försök 2021 visade att bekämpning vid stadium 69 ger sämre resultat. Vid senare bekämpning blir också körskadorna större.\r","Bekampn_troskel":"Saknas\r<p>\r\r\r<i>\rFaktorer som ökar angreppsrisken </i>\r<p>\r• regnigt väder veckona före, under och i slutet av blomningen\r<p>\r• frodiga bestånd som håller markytan fuktig före och under och i slutet av blomningen\r<p>\r• väderprognosen lovar fortsatt regnigt väder\r<p>\r• utdragen blomningsperiod i fältet\r<p>\r• starka angrepp i fältet eller i angränsande fält  under den senaste 10-årsperioden\r<p>\r\r<p>\rSkadetröskeln är bland annat beroende av oljeväxtpriset och bekämpningskostnaden. Vid nuvarande bekämpningskostnad och oljeväxtpriser på 4-6  kr/kg ligger skadetröskeln på ca 5-10 % angripna plantor.","Bekampning":"Bekämpningsbehovet varierar mycket beroende på väder, beståndsuppbyggnad, markegenskaper och på hur ofta oljeväxter och andra mottagliga grödor, t.ex. ärter, bönor och morötter, odlats på det aktuella fältet. Normalt är en behandling tillräcklig. Det är bara vid mycket stort smittotryck, flera uppfyllda riskfaktorer, regn under större delen av blomningen och mycket högt rapspris som en dubbelbehandling med reducerade doser kan vara motiverad.\r\r\r\r\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3753_070.jpg","Bio_id":"060","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• odla inte oljeväxter eller andra mottagliga grödor oftare än vart 5-6 år\r• undvik alltför täta bestånd\r• bekämpa spillraps och mottagliga ogräsarter som t.ex. baldersbrå, lomme och målla\r","Fritext_skade":"Bekämpningsbehovet varierar mycket beroende på väder, beståndsuppbyggnad, markegenskaper och på hur ofta oljeväxter och andra mottagliga grödor, t.ex. ärter, bönor och morötter, odlats på det aktuella fältet. Normalt är en behandling tillräcklig. Det är bara vid mycket stort smittotryck, flera uppfyllda riskfaktorer, regn under större delen av blomningen och mycket högt rapspris som en dubbelbehandling med reducerade doser kan vara motiverad.\r\r\r\r\r Bäst effekt erhålls vid full blom på huvudskottet, stadium 65. Försök 2021 visade att bekämpning vid stadium 69 ger sämre resultat. Vid senare bekämpning blir också körskadorna större.\r Saknas\r<p>\r\r\r<i>\rFaktorer som ökar angreppsrisken </i>\r<p>\r• regnigt väder veckona före, under och i slutet av blomningen\r<p>\r• frodiga bestånd som håller markytan fuktig före och under och i slutet av blomningen\r<p>\r• väderprognosen lovar fortsatt regnigt väder\r<p>\r• utdragen blomningsperiod i fältet\r<p>\r• starka angrepp i fältet eller i angränsande fält  under den senaste 10-årsperioden\r<p>\r\r<p>\rSkadetröskeln är bland annat beroende av oljeväxtpriset och bekämpningskostnaden. Vid nuvarande bekämpningskostnad och oljeväxtpriser på 4-6  kr/kg ligger skadetröskeln på ca 5-10 % angripna plantor. Bomullsmögel     • odla inte oljeväxter eller andra mottagliga grödor oftare än vart 5-6 år\r• undvik alltför täta bestånd\r• bekämpa spillraps och mottagliga ogräsarter som t.ex. baldersbrå, lomme och målla\r Använd den högre dosen när angreppsrisken är stor. I tyska försök visar större vätskemängd bättre effekt.\r\r• Pictor Active 0,6–1,0 l/ha\r• Revydas 0,7–1,0 l/ha\r• Zenby 0,4 l/ha + protiokonazolpreparat (Proline m.fl.) 0,4–0,45 l/ha\r\rDet finns flera ytterligare alternativ att välja bland där man kan kombinera olika ämnesgrupper med liknande effekt, som SDHI-medel, triazoler och strobiluriner.\r\rLalstop Contans WG är ett biologiskt bekämpnings- medel som ska användas förebyggande. Vid användning direkt på skörderesterna efter en angripen gröda används dosen 1–4 kg/ha. Vid inblandning i jord är dosen 2–8 kg/ha. Ju djupare inblandning desto högre dos. Inblandning i jord bör ske minst 3 månader före förväntat angrepp i ny gröda.\r","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411d3","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2233","Ogras":"Bomullsmögel","Ogras_id":"0478","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Använd den högre dosen när angreppsrisken är stor. I tyska försök visar större vätskemängd bättre effekt.\r\r• Pictor Active 0,6–1,0 l/ha\r• Revydas 0,7–1,0 l/ha\r• Zenby 0,4 l/ha + protiokonazolpreparat (Proline m.fl.) 0,4–0,45 l/ha\r\rDet finns flera ytterligare alternativ att välja bland där man kan kombinera olika ämnesgrupper med liknande effekt, som SDHI-medel, triazoler och strobiluriner.\r\rLalstop Contans WG är ett biologiskt bekämpnings- medel som ska användas förebyggande. Vid användning direkt på skörderesterna efter en angripen gröda används dosen 1–4 kg/ha. Vid inblandning i jord är dosen 2–8 kg/ha. Ju djupare inblandning desto högre dos. Inblandning i jord bör ske minst 3 månader före förväntat angrepp i ny gröda.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411d3"}],"Skadenamn_visas":"Bomullsmögel","Skadenamn_visas2":"Bomullsmögel Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterBomullsmögel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"16.06.37","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 65–69, men senast när de första skidorna börjar matas. Bäst effekt erhålls i slutet av blomningen, stadium 69. Tidiga symtom på bladen ökar risken för senare spridning till skidorna. ","Bekampn_troskel":"Saknas. Svampen gynnas av värme och hög luftfuktighet, men det finns ingen bra metod att bedöma bekämpningsbehovet.\r","Bekampning":"Våroljeväxter är mest utsatta men det är ovanligt med starka angrepp av svartfläcksjuka i både höst- och våroljeväxter. Risken för angrepp i våroljeväxter är större i\rområden där också höstoljeväxter odlas eftersom sporerna lätt sprids med vinden.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2112_024.jpg","Bio_id":"063","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• bruka ner infekterade skörderester\r","Fritext_skade":"Våroljeväxter är mest utsatta men det är ovanligt med starka angrepp av svartfläcksjuka i både höst- och våroljeväxter. Risken för angrepp i våroljeväxter är större i\rområden där också höstoljeväxter odlas eftersom sporerna lätt sprids med vinden.\r Stadier 65–69, men senast när de första skidorna börjar matas. Bäst effekt erhålls i slutet av blomningen, stadium 69. Tidiga symtom på bladen ökar risken för senare spridning till skidorna.  Saknas. Svampen gynnas av värme och hög luftfuktighet, men det finns ingen bra metod att bedöma bekämpningsbehovet.\r Svartfläcksjuka   (Alternaria)  • bruka ner infekterade skörderester\r Det finns flera alternativ\rSe avsnittet om bomullsmögel. Preparaten har också bra effekt mot svartfläcksjuka.\r","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c0","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2215","Ogras":"Svartfläcksjuka","Ogras_id":"0479","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Det finns flera alternativ\rSe avsnittet om bomullsmögel. Preparaten har också bra effekt mot svartfläcksjuka.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c0"}],"Skadenamn_visas":"Svartfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Svartfläcksjuka Oljeväxter","Underrubrik":"(Alternaria)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterSvartfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"16.23.52","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Bekämpning görs då skadorna ser hotande ut. Larverna är mycket glupska och skadan kan komma snabbt.\r","Bekampn_troskel":"Riktvärde är en larv i genomsnitt per planta. Om plantorna angrips redan på hjärtbladsstadiet kan skadorna uppstå snabbt och bli mycket omfattande. Sena angrepp när flera örtblad är utvecklade, saknar i allmänhet betydelse.\r","Bekampning":"I Mellansverige och delar av Kalmar län, har lokalt starka skador förekommit i höstoljeväxter under senare år. I våroljeväxter har skador inte varit lika vanliga, det beror sannolikt på samtidig effekt vid rapsbaggebekämpning.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2112_029.jpg","Bio_id":"078","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"I Mellansverige och delar av Kalmar län, har lokalt starka skador förekommit i höstoljeväxter under senare år. I våroljeväxter har skador inte varit lika vanliga, det beror sannolikt på samtidig effekt vid rapsbaggebekämpning. Bekämpning görs då skadorna ser hotande ut. Larverna är mycket glupska och skadan kan komma snabbt.\r Riktvärde är en larv i genomsnitt per planta. Om plantorna angrips redan på hjärtbladsstadiet kan skadorna uppstå snabbt och bli mycket omfattande. Sena angrepp när flera örtblad är utvecklade, saknar i allmänhet betydelse.\r Kålbladstekel    (främst höstoljeväxter)   Mavrik 0,15-0,2 l/ha, effekten är osäker.\r\r\r","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c1","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0965","Ogras":"Kålbladstekel","Ogras_id":"0480","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,15-0,2 l/ha, effekten är osäker.\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c1"}],"Skadenamn_visas":"Kålbladstekel","Skadenamn_visas2":"Kålbladstekel Oljeväxter","Underrubrik":" (främst höstoljeväxter)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterKålbladstekel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"09.02.56","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Gnagskador\rStadier 10-12, hjärtblad fram till 2 örtblad.\r\rLarvskador.\rVanligtvis lämpligt i stadier 12-14, 2-4 örtblad, men kan göras både tidigare och senare. Bekämpning kan ske under en lång tidsperiod. Inflygningen kulminerar normalt omkring den 10 september i Sydsverige.\r\r","Bekampn_troskel":"<b>Riktvärde för gnagskador: </b><p>\rMer än 5 % uppäten bladyta i stadium 10, hjärtbladsstadiet, och mer än 10 % uppäten bladyta i stadier 11-12. Skadorna kan komma snabbt vilket kräver uppmärksamhet i tidiga stadier. Gulskålarna ger inget mått på risken för gnagskador.\r\r<p>\r<b>riktvärde för larvskador</b><p> Följ rapsjordloppornas inflygning till fälten genom fångstskålar eller genom räkning. Använd helst minst 2 skålar per 10 ha eftersom mängden rapsjordloppor varierar både mellan olika fält och inom fältet. Odlades raps på ett närliggande fält föregående år bör en av gulskålarna placeras nära det gamla rapsfältet. \r<br>\rRiktvärde för skålfångsten är 50–100 rapsjordloppor/10 dm² skålyta i ackumulerad fångst under tre veckor. I Mellansverige är rekommendationen att använda riktvärdet i den övre delen av spannet, runt 100 rapsjordloppor/10 dm². \r<br>\rEn alternativ metod är att räkna rapsjordloppor i fält med hjälp av ficklampa efter mörkrets inbrott. Riktvärde för avräkning med ficklampa är 1–2 rapsjordloppor per radmeter. \r\r\r\r\r","Bekampning":"Rapsjordloppan kan skada rapsplantorna på två sätt. Det första är när vuxna rapsjordloppor gnager på bladen. Vid angrepp i hjärtbladsstadiet kan plantor dö. Risk för gnagskador finns främst år då populationen av rapsjordloppa är stor. Det andra är när rapsjordloppans larver minerar plantans stjälk under vintern. Larvernas stjälkminering kan leda till utvintring eller utebliven knoppbildning. Angreppen i Sydsverige har över lång tid varierat med en periodicitet om ca 6–7 år vilket inte har varit lika tydligt de senaste åren. Även år med en i genomsnitt måttlig förekomst kan det vara stor variation mellan fält och områden.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Betning med Buteo Start eller Lumiposa har viss effekt mot gnagskador i hjärtbladsstadiet och är en bra möjlighet för kontroll av tidiga gnagskador. Varken Buteo Start eller Lumiposa är pyretroider. Vid stor förekomst av rapsjordloppor och upprepade gnagskador behöver betningen kompletteras med en pyretroidbekämpning.\r","BildID":"s3753_032.jpg","Bio_id":"068","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Rapsjordloppan kan skada rapsplantorna på två sätt. Det första är när vuxna rapsjordloppor gnager på bladen. Vid angrepp i hjärtbladsstadiet kan plantor dö. Risk för gnagskador finns främst år då populationen av rapsjordloppa är stor. Det andra är när rapsjordloppans larver minerar plantans stjälk under vintern. Larvernas stjälkminering kan leda till utvintring eller utebliven knoppbildning. Angreppen i Sydsverige har över lång tid varierat med en periodicitet om ca 6–7 år vilket inte har varit lika tydligt de senaste åren. Även år med en i genomsnitt måttlig förekomst kan det vara stor variation mellan fält och områden. Gnagskador\rStadier 10-12, hjärtblad fram till 2 örtblad.\r\rLarvskador.\rVanligtvis lämpligt i stadier 12-14, 2-4 örtblad, men kan göras både tidigare och senare. Bekämpning kan ske under en lång tidsperiod. Inflygningen kulminerar normalt omkring den 10 september i Sydsverige.\r\r <b>Riktvärde för gnagskador: </b><p>\rMer än 5 % uppäten bladyta i stadium 10, hjärtbladsstadiet, och mer än 10 % uppäten bladyta i stadier 11-12. Skadorna kan komma snabbt vilket kräver uppmärksamhet i tidiga stadier. Gulskålarna ger inget mått på risken för gnagskador.\r\r<p>\r<b>riktvärde för larvskador</b><p> Följ rapsjordloppornas inflygning till fälten genom fångstskålar eller genom räkning. Använd helst minst 2 skålar per 10 ha eftersom mängden rapsjordloppor varierar både mellan olika fält och inom fältet. Odlades raps på ett närliggande fält föregående år bör en av gulskålarna placeras nära det gamla rapsfältet. \r<br>\rRiktvärde för skålfångsten är 50–100 rapsjordloppor/10 dm² skålyta i ackumulerad fångst under tre veckor. I Mellansverige är rekommendationen att använda riktvärdet i den övre delen av spannet, runt 100 rapsjordloppor/10 dm². \r<br>\rEn alternativ metod är att räkna rapsjordloppor i fält med hjälp av ficklampa efter mörkrets inbrott. Riktvärde för avräkning med ficklampa är 1–2 rapsjordloppor per radmeter. \r\r\r\r\r Rapsjordloppa   (höstoljeväxter)   Nexide* 0,06 l/ha eller Mavrik 0,15-0,2 l/ha\r\rResistens\rBeynnande pyretroidresistens är konstaterad på några lokaler i Skåne, Västergötland och Östergötland men hittills är fälteffekterna av pyretroider goda. För att bibehålla effekten av pyretroider är det mycket viktigt att vara restriktiv och bara bekämpa vid behov.\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.\r","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411d2","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1343","Ogras":"Rapsjordloppa","Ogras_id":"0481","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Nexide* 0,06 l/ha eller Mavrik 0,15-0,2 l/ha\r\rResistens\rBeynnande pyretroidresistens är konstaterad på några lokaler i Skåne, Västergötland och Östergötland men hittills är fälteffekterna av pyretroider goda. För att bibehålla effekten av pyretroider är det mycket viktigt att vara restriktiv och bara bekämpa vid behov.\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411d2"}],"Skadenamn_visas":"Rapsjordloppa","Skadenamn_visas2":"Rapsjordloppa Oljeväxter","Underrubrik":"(höstoljeväxter)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterRapsjordloppa","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"16.26.11","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Från uppkomst fram till tidigt örtbladsstadium.","Bekampn_troskel":"Gnagskador på mer än 10 % av hjärtbladens yta i medeltal. Bekämpa enbart då tröskeln är uppnådd.\r\r","Bekampning":"Det finns oftast ett bekämpningsbehov. Speciellt vid torr väderlek med svåra uppkomstförhållanden och långsam tillväxt.\rBevaka gnagskadorna genom att kontrollera plantorna regelbundet. Angreppen kan komma mycket snabbt under varma, torra förhållanden samtidigt som tillväxten är hämmad av torka.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Betning med Buteo Start har effekt mot gnagskador i hjärtbladsstadier och är ett bra alternativ för kontroll av tidiga gnagskador. Vid stor förekomst av jordloppor kan betningen behöva kompletteras med en pyretroidbekämpning.\r","BildID":"s2112_047.jpg","Bio_id":"067","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• sträva efter snabb och jämn uppkomst genom till exempel höstharvning och grund sådd.\r• tidig sådd\r","Fritext_skade":"Det finns oftast ett bekämpningsbehov. Speciellt vid torr väderlek med svåra uppkomstförhållanden och långsam tillväxt.\rBevaka gnagskadorna genom att kontrollera plantorna regelbundet. Angreppen kan komma mycket snabbt under varma, torra förhållanden samtidigt som tillväxten är hämmad av torka.\r Från uppkomst fram till tidigt örtbladsstadium. Gnagskador på mer än 10 % av hjärtbladens yta i medeltal. Bekämpa enbart då tröskeln är uppnådd.\r\r Jordloppa   (våroljeväxter)  • sträva efter snabb och jämn uppkomst genom till exempel höstharvning och grund sådd.\r• tidig sådd\r Nexide* 0,06 l/ha.\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401c9","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1340","Ogras":"Jordloppa","Ogras_id":"0482","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Nexide* 0,06 l/ha.\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. ","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401c9"}],"Skadenamn_visas":"Jordloppa","Skadenamn_visas2":"Jordloppa Oljeväxter","Underrubrik":"(våroljeväxter)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterJordloppa","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"09.23.05","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 51-59, vid uppnådd bekämpningströskel men före blomning. Undvik sena bekämpningar eftersom rapsbaggarna då skadar plantorna mindre och bekämpningen kan ge negativa effekter på olika nyttodjur som reglerar mängden rapsbaggar.\r\r","Bekampn_troskel":"Bekämpa enbart då trösklarna är uppnådda. (se tabell nedan) \r<br><br>\rTrösklarna för höstoljeväxter är anpassade efter grödans tillväxt eftersom kraftiga plantor i god tillväxt har bättre förmåga att kompensera för angrepp av rapsbaggar än små plantor i svag tillväxt. Den successivt förändrade beståndsuppbyggnaden, med betydligt färre men kraftigare plantor, som skett genom åren sedan trösklarna utvecklades, innebär att grödan oftast har bra förmåga att kompensera angrepp. Vid kylig väderlek kan tillväxten minska eller tillfälligt avstanna. Om kyligare perioder sammanfaller med en inflygning av rapsbaggar behöver fälten kontrolleras oftare. Med tanke på riskerna för resistens ska man avvakta med bekämpning tills trösklarna är uppnådda. Rapsbaggarna skadar endast knopparna, särskilt i tidigt knoppstadium, men inte utslagna blommor.\r<br><br>\r\r</p>\r<table width=\"0\">\r<tbody>\r<tr>\r<td width=\"85\"><strong><br /></strong>\r<p><strong>Plantbest&aring;nd</strong></p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p><strong>Tidigt knopp- stadium (ST. 51)</strong></p>\r</td>\r<td width=\"66\">\r<p><strong>Medelsent knopp- stadium (ST. 52/53)</strong></p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p><strong>Sent knopp- stadium (ST. 59)</strong></p>\r</td>\r</tr>\r<tr>\r<td colspan=\"4\" width=\"302\">\r<p>H&ouml;stoljev&auml;xter: antal rapsbaggar i medeltal/planta</p>\r</td>\r</tr>\r<tr>\r<td width=\"85\">\r<p>Kraftiga plantor, god tillv&auml;xt</p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p>4-6</p>\r</td>\r<td width=\"66\">\r<p>6-8</p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p>10-11</p>\r</td>\r</tr>\r<tr>\r<td width=\"85\">\r<p>Mindre plantor, svag tillv&auml;xt</p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p>2-3</p>\r</td>\r<td width=\"66\">\r<p>3-4</p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p>5-6</p>\r</td>\r</tr>\r<tr>\r<td colspan=\"4\" width=\"302\">\r<p>V&aring;roljev&auml;xter: antal rapsbaggar i medeltal/planta</p>\r</td>\r</tr>\r<tr>\r<td width=\"85\">&nbsp;</td>\r<td width=\"76\">\r<p>0,5-1</p>\r</td>\r<td width=\"66\">\r<p>1-2</p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p>2-3</p>\r</td>\r</tr>\r</tbody>\r</table>\r","Bekampning":"I höstoljeväxter är det sällan behov av bekämpning, en kantbehandling kan vara tillräcklig, men stora rapsbaggepopulationer kan vissa år orsaka kraftiga angrepp. Variationen mellan år och platser gör att fälten behöver kontrolleras regelbundet, speciellt då det är gynnsamma betingelser för rapsbaggarnas utflygning i rapsens tidiga knoppstadier. I våroljeväxter finns bekämpningsbehov nästan varje år och oftast behövs upprepad bekämpning.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2112_045.jpg","Bio_id":"066","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik sena rapsbaggebekämpningar eftersom dessa skadar rapsbaggens naturliga fiender","Fritext_skade":"I höstoljeväxter är det sällan behov av bekämpning, en kantbehandling kan vara tillräcklig, men stora rapsbaggepopulationer kan vissa år orsaka kraftiga angrepp. Variationen mellan år och platser gör att fälten behöver kontrolleras regelbundet, speciellt då det är gynnsamma betingelser för rapsbaggarnas utflygning i rapsens tidiga knoppstadier. I våroljeväxter finns bekämpningsbehov nästan varje år och oftast behövs upprepad bekämpning. Stadier 51-59, vid uppnådd bekämpningströskel men före blomning. Undvik sena bekämpningar eftersom rapsbaggarna då skadar plantorna mindre och bekämpningen kan ge negativa effekter på olika nyttodjur som reglerar mängden rapsbaggar.\r\r Bekämpa enbart då trösklarna är uppnådda. (se tabell nedan) \r<br><br>\rTrösklarna för höstoljeväxter är anpassade efter grödans tillväxt eftersom kraftiga plantor i god tillväxt har bättre förmåga att kompensera för angrepp av rapsbaggar än små plantor i svag tillväxt. Den successivt förändrade beståndsuppbyggnaden, med betydligt färre men kraftigare plantor, som skett genom åren sedan trösklarna utvecklades, innebär att grödan oftast har bra förmåga att kompensera angrepp. Vid kylig väderlek kan tillväxten minska eller tillfälligt avstanna. Om kyligare perioder sammanfaller med en inflygning av rapsbaggar behöver fälten kontrolleras oftare. Med tanke på riskerna för resistens ska man avvakta med bekämpning tills trösklarna är uppnådda. Rapsbaggarna skadar endast knopparna, särskilt i tidigt knoppstadium, men inte utslagna blommor.\r<br><br>\r\r</p>\r<table width=\"0\">\r<tbody>\r<tr>\r<td width=\"85\"><strong><br /></strong>\r<p><strong>Plantbest&aring;nd</strong></p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p><strong>Tidigt knopp- stadium (ST. 51)</strong></p>\r</td>\r<td width=\"66\">\r<p><strong>Medelsent knopp- stadium (ST. 52/53)</strong></p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p><strong>Sent knopp- stadium (ST. 59)</strong></p>\r</td>\r</tr>\r<tr>\r<td colspan=\"4\" width=\"302\">\r<p>H&ouml;stoljev&auml;xter: antal rapsbaggar i medeltal/planta</p>\r</td>\r</tr>\r<tr>\r<td width=\"85\">\r<p>Kraftiga plantor, god tillv&auml;xt</p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p>4-6</p>\r</td>\r<td width=\"66\">\r<p>6-8</p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p>10-11</p>\r</td>\r</tr>\r<tr>\r<td width=\"85\">\r<p>Mindre plantor, svag tillv&auml;xt</p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p>2-3</p>\r</td>\r<td width=\"66\">\r<p>3-4</p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p>5-6</p>\r</td>\r</tr>\r<tr>\r<td colspan=\"4\" width=\"302\">\r<p>V&aring;roljev&auml;xter: antal rapsbaggar i medeltal/planta</p>\r</td>\r</tr>\r<tr>\r<td width=\"85\">&nbsp;</td>\r<td width=\"76\">\r<p>0,5-1</p>\r</td>\r<td width=\"66\">\r<p>1-2</p>\r</td>\r<td width=\"76\">\r<p>2-3</p>\r</td>\r</tr>\r</tbody>\r</table>\r Rapsbagge     • undvik sena rapsbaggebekämpningar eftersom dessa skadar rapsbaggens naturliga fiender Höstoljeväxter\rI första hand \r\r• Carnadine 0,25 l/ha \r• Mospilan 0,2 kg/ha \r• Mospilan Mizu 0,25–0,33 l/ha \rFinns det behov av ytterligare bekämpning: \r• Mavrik 0,2 l/ha \r\rSpara på Mavrik eftersom den kan behövas till andra skadegörare senare eller till bekämpningar i våroljeväxterna. \r\rVåroljeväxter\rVid första bekämpningen: \r•Mavrik 0,2 l/ha. \r\rMavrik kan användas i de områden där preparatet erfarenhetsmässigt fungerar\r. \rFinns det behov av ytterligare bekämpning använd: \r• Carnadine 0,25 l/ha \r• Mospilan 0,2 kg/ha \r• Mospilan Mizu 0,25–0,33 l/ha \r\rVid mycket starka angrepp som kräver ytterligare bekämpning, använd Mavrik 0,2 l/ha ännu en gång. \r\r\r\rResistens\rSäsongen 2026 finns Mavrik samt Carnadine, Mospilan eller Mospilan Mizu för bekämpning av rapsbaggar. Med bara två verksamma ämnen ökar risken för att rapsbaggar utvecklar resistens. Resistens mot pyretroider, med svaga effekter som följd, förekommer i hela odlingsområdet. I praktiken har Mavrik fungerat bra med undantag av vissa områden i främst Halland. För att motverka resistensutvecklingen är det viktigt att inte använda preparat med samma verkningssätt mer än en gång per säsong. Odling av både höst- och vårraps i samma område innebär en betydligt högre risk för utveckling av resistens eftersom rapsbaggarna flyttar från höstrapsfälten till vårrapsfälten. Rapsbaggarna kan då bli bekämpade flera gånger och det finns risk att selektera fram mycket motståndskraftiga individer som sedan förökar sig. \r","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c2","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1232","Ogras":"Rapsbagge","Ogras_id":"0483","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Höstoljeväxter\rI första hand \r\r• Carnadine 0,25 l/ha \r• Mospilan 0,2 kg/ha \r• Mospilan Mizu 0,25–0,33 l/ha \rFinns det behov av ytterligare bekämpning: \r• Mavrik 0,2 l/ha \r\rSpara på Mavrik eftersom den kan behövas till andra skadegörare senare eller till bekämpningar i våroljeväxterna. \r\rVåroljeväxter\rVid första bekämpningen: \r•Mavrik 0,2 l/ha. \r\rMavrik kan användas i de områden där preparatet erfarenhetsmässigt fungerar\r. \rFinns det behov av ytterligare bekämpning använd: \r• Carnadine 0,25 l/ha \r• Mospilan 0,2 kg/ha \r• Mospilan Mizu 0,25–0,33 l/ha \r\rVid mycket starka angrepp som kräver ytterligare bekämpning, använd Mavrik 0,2 l/ha ännu en gång. \r\r\r\rResistens\rSäsongen 2026 finns Mavrik samt Carnadine, Mospilan eller Mospilan Mizu för bekämpning av rapsbaggar. Med bara två verksamma ämnen ökar risken för att rapsbaggar utvecklar resistens. Resistens mot pyretroider, med svaga effekter som följd, förekommer i hela odlingsområdet. I praktiken har Mavrik fungerat bra med undantag av vissa områden i främst Halland. För att motverka resistensutvecklingen är det viktigt att inte använda preparat med samma verkningssätt mer än en gång per säsong. Odling av både höst- och vårraps i samma område innebär en betydligt högre risk för utveckling av resistens eftersom rapsbaggarna flyttar från höstrapsfälten till vårrapsfälten. Rapsbaggarna kan då bli bekämpade flera gånger och det finns risk att selektera fram mycket motståndskraftiga individer som sedan förökar sig. \r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c2"}],"Skadenamn_visas":"Rapsbagge","Skadenamn_visas2":"Rapsbagge Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterRapsbagge","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"10.54.35","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Strax före eller omkring blomning.","Bekampn_troskel":"Om kolonier förekommer på 10-20 % av plantorna och vädret domineras av högtryck.","Bekampning":"I höstoljeväxter är det mycket sällan behov av bekämpning. Senaste gången det fanns ett allmänt bekämpningsbehov i våroljeväxter var 1974. Därefter har lokal bekämpning behövt göras vid enstaka tillfällen t.ex. i Mälardalen 2017. Risken för angrepp är störst i sent mognande vårraps.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2112_037.jpg","Bio_id":"073","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"I höstoljeväxter är det mycket sällan behov av bekämpning. Senaste gången det fanns ett allmänt bekämpningsbehov i våroljeväxter var 1974. Därefter har lokal bekämpning behövt göras vid enstaka tillfällen t.ex. i Mälardalen 2017. Risken för angrepp är störst i sent mognande vårraps. Strax före eller omkring blomning. Om kolonier förekommer på 10-20 % av plantorna och vädret domineras av högtryck. Kålbladlus   (främst våroljeväxter)   Mavrik 0,2 l/ha eller Mospilan 0,15 kg/ha.","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401c6","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0235","Ogras":"Kålbladlus","Ogras_id":"0484","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,2 l/ha eller Mospilan 0,15 kg/ha.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401c6"}],"Skadenamn_visas":"Kålbladlus","Skadenamn_visas2":"Kålbladlus Oljeväxter","Underrubrik":"(främst våroljeväxter)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterKålbladlus","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-03","Andrad_tid":"13.24.14","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Direkt efter sådd. Grödan är känsligast för angrepp från uppkomst fram till dess att den har ett par tre örtblad.\r","Bekampn_troskel":"En snigel per fälla och dag. För att få en tidig och bra prognos, kontrollera snigelförekomsten redan i förfrukten. Använd flera fällor som placeras ut på marken i förfrukten ca 10 dagar före skörd/bearbetning. Lägg ut fällorna på kvällen och räkna av morgonen efter. Om man missat att undersöka snigelförekomsten i förfrukten kan samma tröskelvärde användas i det nysådda fältet.\r","Bekampning":"Betydande angrepp av sniglar förekommer vissa år, framförallt i Västsverige. Det är främst åkersnigeln som ger skador men även mördarsnigeln orsakar lokalt problem, framför allt i mycket fuktiga lägen. Sniglarna gynnas av fuktig väderlek. Störst risk för stor snigelpopulation är det efter en mild vinter, som följs av en sval och fuktig vår och försommar. Även om högsommaren varit torr, kan regn de två till tre sista veckorna innan sådd snabbt öka risken för angrepp. Jordbearbetning är negativt för sniglarna. Sträva efter att få ett fint såbruk. Sniglarna trivs i kokiga lerjordar eller\rdär det finns mycket växtrester på markytan.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3059_018.jpg","Bio_id":"102","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten\r• plöj\r• sträva efter ett fint såbruk\r• mylla utsädet väl\r• välta efter sådd om såbruket är grovt\r","Fritext_skade":"Betydande angrepp av sniglar förekommer vissa år, framförallt i Västsverige. Det är främst åkersnigeln som ger skador men även mördarsnigeln orsakar lokalt problem, framför allt i mycket fuktiga lägen. Sniglarna gynnas av fuktig väderlek. Störst risk för stor snigelpopulation är det efter en mild vinter, som följs av en sval och fuktig vår och försommar. Även om högsommaren varit torr, kan regn de två till tre sista veckorna innan sådd snabbt öka risken för angrepp. Jordbearbetning är negativt för sniglarna. Sträva efter att få ett fint såbruk. Sniglarna trivs i kokiga lerjordar eller\rdär det finns mycket växtrester på markytan.\r Direkt efter sådd. Grödan är känsligast för angrepp från uppkomst fram till dess att den har ett par tre örtblad.\r En snigel per fälla och dag. För att få en tidig och bra prognos, kontrollera snigelförekomsten redan i förfrukten. Använd flera fällor som placeras ut på marken i förfrukten ca 10 dagar före skörd/bearbetning. Lägg ut fällorna på kvällen och räkna av morgonen efter. Om man missat att undersöka snigelförekomsten i förfrukten kan samma tröskelvärde användas i det nysådda fältet.\r Åkersnigel och mördarsnigel    (höstoljeväxter)  • jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten\r• plöj\r• sträva efter ett fint såbruk\r• mylla utsädet väl\r• välta efter sådd om såbruket är grovt\r Sluxx HP 4–7 kg/ha, Ferrex 6 kg/ha eller IronMax Pro 4–7 kg.\r\rDet är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är mördarsnigel, kan upprepad bekämpning bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första bekämpningen.\r","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411cd","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1599","Ogras":"Åkersnigel och mördarsnigel","Ogras_id":"0485","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Sluxx HP 4–7 kg/ha, Ferrex 6 kg/ha eller IronMax Pro 4–7 kg.\r\rDet är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är mördarsnigel, kan upprepad bekämpning bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första bekämpningen.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411cd"}],"Skadenamn_visas":"Åkersnigel och mördarsnigel","Skadenamn_visas2":"Åkersnigel och mördarsnigel Oljeväxter","Underrubrik":" (höstoljeväxter)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterÅkersnigel och mördarsnigel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"15.04.46","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 39-55. Oftast kommer angreppen sent.","Bekampn_troskel":"Saknas.","Bekampning":"Angrepp förekommer i både höst- och vårkorn. Sjukdomen har ökat under senare år och vissa år med gynnsamma förhållanden förekommer starka angrepp. Eftersom angreppen av Ramularia oftast utvecklas sent under säsongen brukar betydelsen vara måttlig. Flertalet sorter är mottagliga och skillnaderna i tillgängligt sortmaterial är små. Symtomen av Ramularia kan lätt förväxlas med fysiologiska fläckar och även med angrepp av Bipolaris.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"092","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Angrepp förekommer i både höst- och vårkorn. Sjukdomen har ökat under senare år och vissa år med gynnsamma förhållanden förekommer starka angrepp. Eftersom angreppen av Ramularia oftast utvecklas sent under säsongen brukar betydelsen vara måttlig. Flertalet sorter är mottagliga och skillnaderna i tillgängligt sortmaterial är små. Symtomen av Ramularia kan lätt förväxlas med fysiologiska fläckar och även med angrepp av Bipolaris.\r Stadier 39-55. Oftast kommer angreppen sent. Saknas. Ramularia      Kombinerad bekämpning\rBekämpning mot enbart Ramularia är sällan aktuellt, de flesta preparat har måttlig effekt. Mefentriflukonazol är det ämne som för närvarande har bäst effekt, det ingår bl.a. i Balaya. \rDet kan förekomma viss resistens hos Ramularia mot främst Proline/Patel/Poleposition/ Protendo/Soratel men även SDHI-medlen, därför kan effekterna vara osäkra.\r\rFör en bredare bekämpning som också har effekt mot bladfläcksvampar, se avsnittet om kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka.\r\r","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401b6","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Ramularia","Ogras_id":"0489","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Kombinerad bekämpning\rBekämpning mot enbart Ramularia är sällan aktuellt, de flesta preparat har måttlig effekt. Mefentriflukonazol är det ämne som för närvarande har bäst effekt, det ingår bl.a. i Balaya. \rDet kan förekomma viss resistens hos Ramularia mot främst Proline/Patel/Poleposition/ Protendo/Soratel men även SDHI-medlen, därför kan effekterna vara osäkra.\r\rFör en bredare bekämpning som också har effekt mot bladfläcksvampar, se avsnittet om kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka.\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401b6"}],"Skadenamn_visas":"Ramularia","Skadenamn_visas2":"Ramularia Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornRamularia","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"08.38.47","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadium 11, när andra bladet har vuxit fram halvvägs. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt.","Bekampn_troskel":"Saknas. Fritflugan behandlas utifrån hur stor risken är för angrepp. Det finns en riskvärdering i skriften Bekämpningsrekommendationer som hjälpmedel  för  att  avgöra  bekämpningsbehovet.\rMängden fritflugor bedöms med hjälp av fångster i blåskålar. Aktuell information finns i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev, www.jordbruksverket.se/vsc.\r","Bekampning":"Riskfält är sent sådda, i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Sockermajs är betydligt känsligare än fodermajs. Risken för angrepp minskar vid tidig sådd. Samtidigt ökar risken för svampangrepp på grodden och dålig uppkomst vid tidig sådd.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"124","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik små vindskyddade fält\r• undvik sen sådd, speciellt i skogsbygd\r• plantera sockermajs istället för att så.","Fritext_skade":"Riskfält är sent sådda, i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Sockermajs är betydligt känsligare än fodermajs. Risken för angrepp minskar vid tidig sådd. Samtidigt ökar risken för svampangrepp på grodden och dålig uppkomst vid tidig sådd. Stadium 11, när andra bladet har vuxit fram halvvägs. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt. Saknas. Fritflugan behandlas utifrån hur stor risken är för angrepp. Det finns en riskvärdering i skriften Bekämpningsrekommendationer som hjälpmedel  för  att  avgöra  bekämpningsbehovet.\rMängden fritflugor bedöms med hjälp av fångster i blåskålar. Aktuell information finns i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev, www.jordbruksverket.se/vsc.\r Fritfluga     • undvik små vindskyddade fält\r• undvik sen sådd, speciellt i skogsbygd\r• plantera sockermajs istället för att så. Nexide* CS 0,05 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde).\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.\r","Groda":"Sockermajs","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40183","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0923","Ogras":"Fritfluga","Ogras_id":"0490","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Nexide* CS 0,05 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde).\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40183"}],"Skadenamn_visas":"Fritfluga","Skadenamn_visas2":"Fritfluga Sockermajs","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"SockermajsFritfluga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.41.09","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadium 11 (1,5-bladsstadiet). Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så att det syns tydligt på drygt hälften av plantorna. ","Bekampn_troskel":"Fritflugans tredje generation, som angriper höst- säd, gynnas av en mild höst med varmt väder (> 15°C).\rBekämpning kan vara aktuell i fält med tidig uppkomst då det förväntas värme närmaste veckan efter grödans 1,5-bladsstadium","Bekampning":"Det är framför allt fält sådda under augusti och de första dagarna i september som kan drabbas av allvarliga skador av fritfluga. Väderleken har stor betydelse för angrepp. Varma höstar har medfört att problemen ökat. Förebyggande åtgärder är svart jord från mitten av augusti, undvika tidig sådd och att bruka ner spillsäd i bossträngar efter tröskan.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"027","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Det är framför allt fält sådda under augusti och de första dagarna i september som kan drabbas av allvarliga skador av fritfluga. Väderleken har stor betydelse för angrepp. Varma höstar har medfört att problemen ökat. Förebyggande åtgärder är svart jord från mitten av augusti, undvika tidig sådd och att bruka ner spillsäd i bossträngar efter tröskan.\r Stadium 11 (1,5-bladsstadiet). Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så att det syns tydligt på drygt hälften av plantorna.  Fritflugans tredje generation, som angriper höst- säd, gynnas av en mild höst med varmt väder (> 15°C).\rBekämpning kan vara aktuell i fält med tidig uppkomst då det förväntas värme närmaste veckan efter grödans 1,5-bladsstadium Fritfluga      För närvarande, mars 2026, finns inga godkända preparat med effekt som kan användas i kritiska stadier (stadium 11). ","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40218","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0923","Ogras":"Fritfluga","Ogras_id":"0491","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"För närvarande, mars 2026, finns inga godkända preparat med effekt som kan användas i kritiska stadier (stadium 11). ","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40218"}],"Skadenamn_visas":"Fritfluga","Skadenamn_visas2":"Fritfluga Råg","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågFritfluga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"14.23.25","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadium 11 (1,5-bladsstadiet). Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna.\r","Bekampn_troskel":"<b>Vårrågvete</b>\r<p>\rSaknas. Det finns en riskvärdering för havre som hjälpmedel för att avgöra bekämpningsbehovet. Tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till vårrågvetets utveckling är en viktig faktor för att bedöma angrepps- risken. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatursummor och fångster i blåskålar. Aktuell information meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev.\r\r<p>\r<b>Höstrågvete</b>\r<p>\rSaknas. Fritflugans tredje generation, som angriper höstsäd, gynnas av en mild höst med varmt väder (> 15°C). Bekämpning kan vara aktuell i fält med tidig uppkomst då det förväntas värme närmaste veckan efter grödans 1,5-bladsstadium.\r","Bekampning":"Vårrågvete\rUtsatta fält är främst de som är belägna i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Väder- leken har stor betydelse för angrepp och angreppsrisken är störst då det förväntas värme närmaste veckan efter grödans 1,5-bladsstadium. Förebyggande åtgärder är tidig sådd och nedplöjning av spillsäd.\r\rHöstrågvete\rDet är framför allt fält sådda under augusti och de första dagarna i september som kan drabbas av allvarliga skador av fritfluga. Väderleken har stor betydelse för angrepp. Varma höstar har medfört att problemen ökat. Förebyggande åtgärder är svart jord från mitten av augusti, undvika tidig sådd och att bruka ner spillsäd i bossträngar efter tröskan.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"027","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik tidig sådd\r• bekämpa spillsäd","Fritext_skade":"Vårrågvete\rUtsatta fält är främst de som är belägna i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Väder- leken har stor betydelse för angrepp och angreppsrisken är störst då det förväntas värme närmaste veckan efter grödans 1,5-bladsstadium. Förebyggande åtgärder är tidig sådd och nedplöjning av spillsäd.\r\rHöstrågvete\rDet är framför allt fält sådda under augusti och de första dagarna i september som kan drabbas av allvarliga skador av fritfluga. Väderleken har stor betydelse för angrepp. Varma höstar har medfört att problemen ökat. Förebyggande åtgärder är svart jord från mitten av augusti, undvika tidig sådd och att bruka ner spillsäd i bossträngar efter tröskan.\r Stadium 11 (1,5-bladsstadiet). Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna.\r <b>Vårrågvete</b>\r<p>\rSaknas. Det finns en riskvärdering för havre som hjälpmedel för att avgöra bekämpningsbehovet. Tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till vårrågvetets utveckling är en viktig faktor för att bedöma angrepps- risken. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatursummor och fångster i blåskålar. Aktuell information meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev.\r\r<p>\r<b>Höstrågvete</b>\r<p>\rSaknas. Fritflugans tredje generation, som angriper höstsäd, gynnas av en mild höst med varmt väder (> 15°C). Bekämpning kan vara aktuell i fält med tidig uppkomst då det förväntas värme närmaste veckan efter grödans 1,5-bladsstadium.\r Fritfluga     • undvik tidig sådd\r• bekämpa spillsäd Vårrågvete\rNexide* 0,05 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde).\r\rHöstrågvete\rFör närvarande, mars 2026, finns inga godkända preparat med effekt som kan användas i kritiska stadier (stadium 11). \r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.\r","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40183","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0923","Ogras":"Fritfluga","Ogras_id":"0492","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Vårrågvete\rNexide* 0,05 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde).\r\rHöstrågvete\rFör närvarande, mars 2026, finns inga godkända preparat med effekt som kan användas i kritiska stadier (stadium 11). \r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40183"}],"Skadenamn_visas":"Fritfluga","Skadenamn_visas2":"Fritfluga Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteFritfluga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.54.43","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 30-49. \r","Bekampn_troskel":"\r<p>\r<i>\rRiktvärde för bekämpning</i>\r<p>\rStadier 30–31: mer än 25 % angripna plantor \r<p>\rStadier 32–39: mer än 25 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<p>\rStadier 41–49: mer än 50 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r<p>\r","Bekampning":"Under senare år har det blivit vanligt med större angrepp av mjöldagg i södra Sverige. Sorterna Kasyno och Probus är mer mottagliga.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_067.jpg","Bio_id":"014","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• välj motståndskraftig sort\r• undvik alltför täta bestånd\r• undvik att grödan drabbas av manganbrist\r","Fritext_skade":"Under senare år har det blivit vanligt med större angrepp av mjöldagg i södra Sverige. Sorterna Kasyno och Probus är mer mottagliga. Stadier 30-49. \r \r<p>\r<i>\rRiktvärde för bekämpning</i>\r<p>\rStadier 30–31: mer än 25 % angripna plantor \r<p>\rStadier 32–39: mer än 25 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen\r<p>\rStadier 41–49: mer än 50 % plantor med angrepp på något av de tre översta bladen \r<p>\r Mjöldagg     • välj motståndskraftig sort\r• undvik alltför täta bestånd\r• undvik att grödan drabbas av manganbrist\r I första hand\r•\tTalius 0,125-0,15 l/ha\r\rAndra alternativ\r•\tFlexity* 0,25 l/ha\r•\tProperty 0,25 l/ha\r•\tTern/Leander 0,4-0,5 l/ha\r\rTalius har bäst långtidseffekt, medan Tern/Leander har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Talius, Flexity* och Property blandas med Tern/Leander för bättre stoppande effekt. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till stadium 32, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas. \r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se.\r\r","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401d8","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4227","Ogras":"Mjöldagg","Ogras_id":"0493","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand\r•\tTalius 0,125-0,15 l/ha\r\rAndra alternativ\r•\tFlexity* 0,25 l/ha\r•\tProperty 0,25 l/ha\r•\tTern/Leander 0,4-0,5 l/ha\r\rTalius har bäst långtidseffekt, medan Tern/Leander har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Talius, Flexity* och Property blandas med Tern/Leander för bättre stoppande effekt. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till stadium 32, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas. \r\r*Flexity har användningsförbud fr.o.m. 2026-08-01, se www.kemi.se.\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401d8"}],"Skadenamn_visas":"Mjöldagg","Skadenamn_visas2":"Mjöldagg Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteMjöldagg","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.15.27","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Den stora spridningen av virus sker oftast av den andra generationen och efterföljande generationer av bladlöss i fält. Bekämpning är aktuell främst från mitten av oktober eller senare men tidigast från stadier 13–14. Bekämpa därför inte för tidigt. En engelsk modell kan användas som stöd för beslut. Den andra generationen utvecklas mellan 170 och 340 daggrader (bastemperatur 3 grader) efter inflygning i grödan. Bladlössens inflygning kan följas med hjälp av sugfällor. Kontrollera förekomsten av bladlöss i de egna fälten. \r\rDet finns en prognosmodell för rödsotvirus där det går att räkna på temperatursummor bl.a. i Jordbruksverkets e-tjänst Prognos och Varning, www.jordbruksverket.se/vsc/temperatursumma.\r","Bekampn_troskel":"Rödsotvirus sprids på hösten och kontrolleras genom att bekämpa bladlössen. Virusspridningen sker främst med havrebladlöss men också med majsbladlöss och sädesbladlöss. Symtomen framträder först på våren då skadan redan är skedd och bekämpning omöjlig.\r<p>\rÖverväg bekämpning om de flesta av nedanstående riksfaktorer är uppfyllda:\r<p>\r• tidig sådd (före 15–20 september i Sydsverige och före 5–10 september i norra Götaland)\r<p>\r• ovanligt varm och lång höst, framför allt in i oktober, november och december\r<p>\r• risk-områden där angrepp förekommit tidigare samt kustnära och skyddade lägen\r<p>\r• bladlöss på plantorna under hösten, ca 2–3 % angripna plantor\r<p>\r• i Sydsverige är mycket bladlöss i sugfällorna en bra indikator på risk för angrepp\r<p>\r• frövallar/vallar som förfrukt, mycket gräs/spillsäd i stubben från förfrukten eller mellangrödor av stråsäd\r","Bekampning":"Problem med angrepp av rödsotvirus har hittills förekommit i Sydsverige. Spridning av rödsotvirus med bladlöss har blivit vanligare under senare år i och med mildare höstar, när temperaturerna är högre in i november och december. Kombinationen av tidig sådd, mycket bladlöss och ovanligt varm och lång höst ökar risken. Allvarliga skador förekom i många fält i södra Sverige 2015 när de tre faktorerna sammanföll. Hösten 2025 var fångsterna av bladlöss små till måttliga i sugfällorna i Alnarp och Kalmar. Det i kombination med att höstsådderna var senare än vanligt medför att risken för skador av rödsotvirus är lägre än de senaste åren. \r\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"023","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik tidig sådd\r• bekämpa spillplantor av föregående vall- eller stråsädesgröda\r","Fritext_skade":"Problem med angrepp av rödsotvirus har hittills förekommit i Sydsverige. Spridning av rödsotvirus med bladlöss har blivit vanligare under senare år i och med mildare höstar, när temperaturerna är högre in i november och december. Kombinationen av tidig sådd, mycket bladlöss och ovanligt varm och lång höst ökar risken. Allvarliga skador förekom i många fält i södra Sverige 2015 när de tre faktorerna sammanföll. Hösten 2025 var fångsterna av bladlöss små till måttliga i sugfällorna i Alnarp och Kalmar. Det i kombination med att höstsådderna var senare än vanligt medför att risken för skador av rödsotvirus är lägre än de senaste åren. \r\r Den stora spridningen av virus sker oftast av den andra generationen och efterföljande generationer av bladlöss i fält. Bekämpning är aktuell främst från mitten av oktober eller senare men tidigast från stadier 13–14. Bekämpa därför inte för tidigt. En engelsk modell kan användas som stöd för beslut. Den andra generationen utvecklas mellan 170 och 340 daggrader (bastemperatur 3 grader) efter inflygning i grödan. Bladlössens inflygning kan följas med hjälp av sugfällor. Kontrollera förekomsten av bladlöss i de egna fälten. \r\rDet finns en prognosmodell för rödsotvirus där det går att räkna på temperatursummor bl.a. i Jordbruksverkets e-tjänst Prognos och Varning, www.jordbruksverket.se/vsc/temperatursumma.\r Rödsotvirus sprids på hösten och kontrolleras genom att bekämpa bladlössen. Virusspridningen sker främst med havrebladlöss men också med majsbladlöss och sädesbladlöss. Symtomen framträder först på våren då skadan redan är skedd och bekämpning omöjlig.\r<p>\rÖverväg bekämpning om de flesta av nedanstående riksfaktorer är uppfyllda:\r<p>\r• tidig sådd (före 15–20 september i Sydsverige och före 5–10 september i norra Götaland)\r<p>\r• ovanligt varm och lång höst, framför allt in i oktober, november och december\r<p>\r• risk-områden där angrepp förekommit tidigare samt kustnära och skyddade lägen\r<p>\r• bladlöss på plantorna under hösten, ca 2–3 % angripna plantor\r<p>\r• i Sydsverige är mycket bladlöss i sugfällorna en bra indikator på risk för angrepp\r<p>\r• frövallar/vallar som förfrukt, mycket gräs/spillsäd i stubben från förfrukten eller mellangrödor av stråsäd\r Rödsot   (höstvete)  • undvik tidig sådd\r• bekämpa spillplantor av föregående vall- eller stråsädesgröda\r Mavrik 0,075 l/ha\r\rMavrik är kontaktverkande och preparatet behöver träffa  bladlössen eller  plantdelarna där  lössen  finns. Löss som  sitter  väl gömda  t.ex.  innanför outvecklade blad är mycket svårbekämpade.\r\r\r\r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40213","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Rödsot","Ogras_id":"0495","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,075 l/ha\r\rMavrik är kontaktverkande och preparatet behöver träffa  bladlössen eller  plantdelarna där  lössen  finns. Löss som  sitter  väl gömda  t.ex.  innanför outvecklade blad är mycket svårbekämpade.\r\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40213"}],"Skadenamn_visas":"Rödsot","Skadenamn_visas2":"Rödsot Vete","Underrubrik":"(höstvete)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteRödsot","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-31","Andrad_tid":"09.01.04","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Höst: Stadier 10-11 \rVår: Då stritarna kläcks, men före stadium 31","Bekampn_troskel":"Vetedvärgsjukevirus sprids bara av den randiga dvärgstriten. Viruset kontrolleras genom att bekämpa stritarna.\r\r<p> \r<b>Höst: </b> \r<p>Saknas. Överväg bekämpning av randig dvärgstrit  om de flesta av nedanstående riskfaktorer är uppfyllda:\r<p>\r•\tangrepp i området tidigare år<p>\r•\tnärhet till smittkällor (spillsäd, rajgräs, vitgröe)<p>\r•\ttidig uppkomst (före mitten av september)<p>\r•\tvarmt (> 15 ºC) och torrt efter uppkomst<p>\r•\tvete eller rågvete som förfrukt<p>\r•\tmycket växtrester efter förfrukten.\r<p>\r<p>\r<b>Vår: </b><p>\rSaknas. Överväg bekämpning av randig dvärgstrit om alla nedanstående riskfaktorer är uppfyllda:\r<p>\r•\tsmitta i fältet eller angränsande fält föregående år<p>\r•\tförekomst av höstinfekterade plantor<p>\r•\tgles gröda<p>\r•\tvarmt (> 15 ºC) och torrt när temperatursumman når 50-60 daggrader (bastemperatur 8ºC)<p>\r•\tvete eller rågvete som förfrukt<p>\r•\tgrödan har inte nått stadium 31 när temperatursumman nått 50-60 daggrader (bastemperatur 8ºC).\r\r<p>\rDen allmänna risken för angrepp följs med fångster av stritar i gulskålar och meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter eller växtskyddsbrev.\r\r","Bekampning":"Det är huvudsakligen i området runt Mälaren som sjukdomen  haft sin största  utbredning. Angrepp har även förekommit   i  Västergötland och  Östergötland. Under 2017 förekom  lokalt  kraftiga  angrepp i de  sedan  tidigare kända områdena, framför allt  Mälardalen. I Skåne konstaterades sjukdomen lokalt för första gången  2010 men  angrepp är ovanliga.  Angreppen är ofta  begränsade   till  fältkanter  och  ”varma   lägen”   i  fältet   där grödan  kommit upp tidigare.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s0001_006.jpg","Bio_id":"093","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik tidig sådd av höstvete\r• plöj före sådd om förfrukten är höstvete\r• välj en tidig sort\r","Fritext_skade":"Det är huvudsakligen i området runt Mälaren som sjukdomen  haft sin största  utbredning. Angrepp har även förekommit   i  Västergötland och  Östergötland. Under 2017 förekom  lokalt  kraftiga  angrepp i de  sedan  tidigare kända områdena, framför allt  Mälardalen. I Skåne konstaterades sjukdomen lokalt för första gången  2010 men  angrepp är ovanliga.  Angreppen är ofta  begränsade   till  fältkanter  och  ”varma   lägen”   i  fältet   där grödan  kommit upp tidigare.\r Höst: Stadier 10-11 \rVår: Då stritarna kläcks, men före stadium 31 Vetedvärgsjukevirus sprids bara av den randiga dvärgstriten. Viruset kontrolleras genom att bekämpa stritarna.\r\r<p> \r<b>Höst: </b> \r<p>Saknas. Överväg bekämpning av randig dvärgstrit  om de flesta av nedanstående riskfaktorer är uppfyllda:\r<p>\r•\tangrepp i området tidigare år<p>\r•\tnärhet till smittkällor (spillsäd, rajgräs, vitgröe)<p>\r•\ttidig uppkomst (före mitten av september)<p>\r•\tvarmt (> 15 ºC) och torrt efter uppkomst<p>\r•\tvete eller rågvete som förfrukt<p>\r•\tmycket växtrester efter förfrukten.\r<p>\r<p>\r<b>Vår: </b><p>\rSaknas. Överväg bekämpning av randig dvärgstrit om alla nedanstående riskfaktorer är uppfyllda:\r<p>\r•\tsmitta i fältet eller angränsande fält föregående år<p>\r•\tförekomst av höstinfekterade plantor<p>\r•\tgles gröda<p>\r•\tvarmt (> 15 ºC) och torrt när temperatursumman når 50-60 daggrader (bastemperatur 8ºC)<p>\r•\tvete eller rågvete som förfrukt<p>\r•\tgrödan har inte nått stadium 31 när temperatursumman nått 50-60 daggrader (bastemperatur 8ºC).\r\r<p>\rDen allmänna risken för angrepp följs med fångster av stritar i gulskålar och meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter eller växtskyddsbrev.\r\r Vetedvärgsjuka   (höstvete)  • undvik tidig sådd av höstvete\r• plöj före sådd om förfrukten är höstvete\r• välj en tidig sort\r Mavrik 0,2 l/ha.\r\r\r\r\r","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40234","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Vetedvärgsjuka","Ogras_id":"0496","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,2 l/ha.\r\r\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40234"}],"Skadenamn_visas":"Vetedvärgsjuka","Skadenamn_visas2":"Vetedvärgsjuka Vete","Underrubrik":"(höstvete)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteVetedvärgsjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"16.01","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"För att uppnå bästa effekt är det mycket viktigt att bekämpning utförs direkt vid uppnådd bekämpningströskel, framför allt om Cercospora beticola brukar vara ett problem. Preparaten har ingen kurativ verkan. Ytterligare en bekämpning behövs oftast efter ca 3 veckor vid normal utveckling under förutsättning att karenstiden för preparatet kan hållas innan upptagning.\r\r","Bekampn_troskel":"Bekämpningströskeln är uppnådd då 1 blad av 33 är angripet, tre procent. Gör en sammantagen bedömning av svampangreppen (betrost, mjöldagg och bladfläcksvampar). Bedöm 33 blad (mellanbladen, inte de yttersta och inte de innersta) per fält. Varje blad med en bladsvampfläck, oavsett vilken eller vilka sjukdomar, räknas som angripet.\u0000\r\r","Bekampning":"Betrost och mjöldagg är normalt de två dominerande bladsvamparna i sockerbetor. Utöver dem finns det flera svampar som orsakar bladfläckar. Bladfläcksvamparna är Ramularia beticola, Cercospora beticola och Stemphylium beticola. Angreppen av Cercospora beticola har stadigt ökat de senaste åren och säsongen 2025 var de kraftigare och mer utbredda än tidigare. Det är viktigt att anpassa bekämpningstidpunkt och dos efter smittotryck. Aktuell information om angreppsutveckling och sorter presenteras i Nordic Sugars app och på  www.sockerbetor.nu. Utvecklingen av de olika svamparna beror främst på väderlek, plats och betsort. Komplettera med kontroll av eget fält regelbundet. De senaste åren har två bekämpningar varit mest lönsamt och oftast räcker två halvdoser. De år angreppen kommer tidigt och sorten är mottaglig kan undantagsvis tre bekämpningar vara motiverade under förutsättning att karenstider kan hållas innan upptagning. Bevattning gynnar angrepp av Ramularia beticola och Cercospora beticola","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• välj motståndskraftiga sorter","Fritext_skade":"Betrost och mjöldagg är normalt de två dominerande bladsvamparna i sockerbetor. Utöver dem finns det flera svampar som orsakar bladfläckar. Bladfläcksvamparna är Ramularia beticola, Cercospora beticola och Stemphylium beticola. Angreppen av Cercospora beticola har stadigt ökat de senaste åren och säsongen 2025 var de kraftigare och mer utbredda än tidigare. Det är viktigt att anpassa bekämpningstidpunkt och dos efter smittotryck. Aktuell information om angreppsutveckling och sorter presenteras i Nordic Sugars app och på  www.sockerbetor.nu. Utvecklingen av de olika svamparna beror främst på väderlek, plats och betsort. Komplettera med kontroll av eget fält regelbundet. De senaste åren har två bekämpningar varit mest lönsamt och oftast räcker två halvdoser. De år angreppen kommer tidigt och sorten är mottaglig kan undantagsvis tre bekämpningar vara motiverade under förutsättning att karenstider kan hållas innan upptagning. Bevattning gynnar angrepp av Ramularia beticola och Cercospora beticola För att uppnå bästa effekt är det mycket viktigt att bekämpning utförs direkt vid uppnådd bekämpningströskel, framför allt om Cercospora beticola brukar vara ett problem. Preparaten har ingen kurativ verkan. Ytterligare en bekämpning behövs oftast efter ca 3 veckor vid normal utveckling under förutsättning att karenstiden för preparatet kan hållas innan upptagning.\r\r Bekämpningströskeln är uppnådd då 1 blad av 33 är angripet, tre procent. Gör en sammantagen bedömning av svampangreppen (betrost, mjöldagg och bladfläcksvampar). Bedöm 33 blad (mellanbladen, inte de yttersta och inte de innersta) per fält. Varje blad med en bladsvampfläck, oavsett vilken eller vilka sjukdomar, räknas som angripet.\u0000\r\r Bladfläcksvampar   Betrost, bladfläcksvampar  (Ramularia beticola och Cercospora beticola), mjöldagg och Stemphylum  • välj motståndskraftiga sorter Comet Pro 0,3 l/ha + Revyona 0,5-1,5 l/ha eller Comet Pro 0,3–0,6 l/ha. Max två bekämpningar per gröda med Comet Pro och Revyona.\r\rDosen bör ligga i det övre intervallet av Revyona för behandling av Cercospora beticola. Om smittotrycket är fortsatt högt, i mottagliga sorter och vid sen upptagning, rekommenderas en uppföljande bekämpning efter ca tre veckor. För att fördröja  resistensutvecklingen hos mjöldagg och Cercospora beticola rekommenderas behandling med preparat med flera verkningsmekanismer eller behandlingar med blandningar med flera verkningsmekanismer.\r\rUppföljande bekämpning\r• Comet Pro 0,3 l/ha + Revyona 0,5 l/ha\r• Comet Pro 0,3–0,6 l/ha\r• Amistar Gold 0,5–1,0 l/ha\r\rResistens\rBegynnande resistens mot strobiluriner är konstaterad för betmjöldagg sedan några år tillbaka. Växling eller blandning av preparat med olika verkningsmekanismer rekommenderas för att minska risken för resistensutveckling hos bladsvamparna. Amistar Gold och Revyona innehåller även en triazol med ett annat verksamt ämne än Comet Pro. Amistar Gold är dock något svagare mot rost. Den högre dosen används om rostangreppen är tidiga och kraftiga. Använd en dos i den övre delen av spannet av Revyona om angrepp av Cercospora beticola är sannolika.\r","Groda":"Sockerbetor","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Bladfläcksvampar","Ogras_id":"0498","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Comet Pro 0,3 l/ha + Revyona 0,5-1,5 l/ha eller Comet Pro 0,3–0,6 l/ha. Max två bekämpningar per gröda med Comet Pro och Revyona.\r\rDosen bör ligga i det övre intervallet av Revyona för behandling av Cercospora beticola. Om smittotrycket är fortsatt högt, i mottagliga sorter och vid sen upptagning, rekommenderas en uppföljande bekämpning efter ca tre veckor. För att fördröja  resistensutvecklingen hos mjöldagg och Cercospora beticola rekommenderas behandling med preparat med flera verkningsmekanismer eller behandlingar med blandningar med flera verkningsmekanismer.\r\rUppföljande bekämpning\r• Comet Pro 0,3 l/ha + Revyona 0,5 l/ha\r• Comet Pro 0,3–0,6 l/ha\r• Amistar Gold 0,5–1,0 l/ha\r\rResistens\rBegynnande resistens mot strobiluriner är konstaterad för betmjöldagg sedan några år tillbaka. Växling eller blandning av preparat med olika verkningsmekanismer rekommenderas för att minska risken för resistensutveckling hos bladsvamparna. Amistar Gold och Revyona innehåller även en triazol med ett annat verksamt ämne än Comet Pro. Amistar Gold är dock något svagare mot rost. Den högre dosen används om rostangreppen är tidiga och kraftiga. Använd en dos i den övre delen av spannet av Revyona om angrepp av Cercospora beticola är sannolika.\r","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Bladfläcksvampar","Skadenamn_visas2":"Bladfläcksvampar Sockerbetor","Underrubrik":"Betrost, bladfläcksvampar  (Ramularia beticola och Cercospora beticola), mjöldagg och Stemphylum","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"SockerbetorBladfläcksvampar","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"10.26.54","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Saknas.","Bekampning":"Rotdödare överlever på skörderester i jorden och förekommer främst i veteintensiva växtföljder. ","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"\r\r","BildID":"","Bio_id":"004","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• tillämpa en varierad växtföljd, havre är en bra avbrottsgröda bland stråsädesgrödorna\r• undvik tidig sådd\r• bekämpa kvickrot\r","Fritext_skade":"Rotdödare överlever på skörderester i jorden och förekommer främst i veteintensiva växtföljder.   Saknas. Rotdödare   (vårvete, betning)  • tillämpa en varierad växtföljd, havre är en bra avbrottsgröda bland stråsädesgrödorna\r• undvik tidig sådd\r• bekämpa kvickrot\r Beta med Latitude XL, 200 ml/dt, i områden där smittan förekommer.","Groda":"Vårvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401ea","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4472","Ogras":"Rotdödare","Ogras_id":"0502","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Beta med Latitude XL, 200 ml/dt, i områden där smittan förekommer.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401ea"}],"Skadenamn_visas":"Rotdödare","Skadenamn_visas2":"Rotdödare Vårvete","Underrubrik":"(vårvete, betning)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VårveteRotdödare","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"10.35.17","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Från hjärtbladsstadium (stadium 10) fram till dess att plantorna har ett par bladnivåer.","Bekampn_troskel":"Saknas. Stora mängder vivlar som angriper plantan i samband med uppkomst eller äter på små plantors inre bladdelar kan motivera bekämpning vid torrt och varmt väder.","Bekampning":"Bekämpning är sällan aktuell. Betydelsen är inte helt utredd. Sannolikt kan plantan kompensera även för starka bladangrepp.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"086","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• sträva efter snabb och jämn uppkomst genom till exempel höstharvning och inte alltför tidig sådd.","Fritext_skade":"Bekämpning är sällan aktuell. Betydelsen är inte helt utredd. Sannolikt kan plantan kompensera även för starka bladangrepp.\r Från hjärtbladsstadium (stadium 10) fram till dess att plantorna har ett par bladnivåer. Saknas. Stora mängder vivlar som angriper plantan i samband med uppkomst eller äter på små plantors inre bladdelar kan motivera bekämpning vid torrt och varmt väder. Randig ärtvivel     • sträva efter snabb och jämn uppkomst genom till exempel höstharvning och inte alltför tidig sådd. I odlingar för humankonsumtion eller utsäde är Nexide* 0,06 l/ha ett alternativ (UPMA, Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden). I odlingar för foder finns för närvarande inga godkända preparat som kan användas i kritiska stadier.\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.","Groda":"Åkerbönor","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401bd","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1436","Ogras":"Randig ärtvivel","Ogras_id":"0503","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I odlingar för humankonsumtion eller utsäde är Nexide* 0,06 l/ha ett alternativ (UPMA, Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden). I odlingar för foder finns för närvarande inga godkända preparat som kan användas i kritiska stadier.\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401bd"}],"Skadenamn_visas":"Randig ärtvivel","Skadenamn_visas2":"Randig ärtvivel Åkerbönor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÅkerbönorRandig ärtvivel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.03.27","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Större angrepp förekommer först i juli – augusti. Bekämpning är normalt praktiskt möjlig senast i mitten av juli.","Bekampn_troskel":"<b>Havrebladlus, sädesbladlus</b> och <b>grönstrimmig gräsbladlus</b>\r<p>\rSaknas. Enligt danska och tyska erfarenheter krävs flera hundra bladlöss per planta för att angreppet ska få ekonomisk betydelse.","Bekampning":"Flera bladlöss förekommer i majs: havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus. Bekämpningsbehovet är litet. Enligt danska och tyska erfarenheter krävs flera hundra bladlöss per planta för att angreppet ska få ekonomisk betydelse. Större angrepp förekommer först i juli–augusti. Enligt tyska uppgifter kan bladlöss också föra över rödsotvirus från stråsäd till majs. Angrepp av rödsot kan ge dålig kolvutveckling hos majs.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"122","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Flera bladlöss förekommer i majs: havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus. Bekämpningsbehovet är litet. Enligt danska och tyska erfarenheter krävs flera hundra bladlöss per planta för att angreppet ska få ekonomisk betydelse. Större angrepp förekommer först i juli–augusti. Enligt tyska uppgifter kan bladlöss också föra över rödsotvirus från stråsäd till majs. Angrepp av rödsot kan ge dålig kolvutveckling hos majs. Större angrepp förekommer först i juli – augusti. Bekämpning är normalt praktiskt möjlig senast i mitten av juli. <b>Havrebladlus, sädesbladlus</b> och <b>grönstrimmig gräsbladlus</b>\r<p>\rSaknas. Enligt danska och tyska erfarenheter krävs flera hundra bladlöss per planta för att angreppet ska få ekonomisk betydelse. Bladlus   (havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus)   För närvarande, mars 2026, finns inga godkända preparat.\r","Groda":"Majs","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41197","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Bladlus","Ogras_id":"0504","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"För närvarande, mars 2026, finns inga godkända preparat.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41197"}],"Skadenamn_visas":"Bladlus","Skadenamn_visas2":"Bladlus Majs","Underrubrik":"(havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"MajsBladlus","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"14.32.16","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"\r","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Risken för angrepp beror starkt av väderleken och blastutvecklingen under juli månad. Om blasten täcker raderna i slutet av juni och början av juli, eller om väderleken är kall och regnig, sker sällan angrepp. Jordflylarver är svårbekämpade. Det gäller att bekämpa larverna när de är nykläckta och befinner sig uppe på bladen och äter. Normalåret när huvudsvärmningen inträffar i månadsskiftet juni–juli infaller lämplig bekämpningstidpunkt i mitten till slutet av juli. För att bestämma risken för omfattande angrepp av larver av jordflyn används feromonfällor. Med hjälp av fångsterna i fällorna, och kännedom om fjärilens biologi, nederbörd, bevattning, temperatur med mera, kan en prognos ställas för om och när en bekämpning ska sättas in. Prognosen kan köpas från HortiAdvice A/S i Danmark. De tillhandahåller fällor och feromoner.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Risken för angrepp beror starkt av väderleken och blastutvecklingen under juli månad. Om blasten täcker raderna i slutet av juni och början av juli, eller om väderleken är kall och regnig, sker sällan angrepp. Jordflylarver är svårbekämpade. Det gäller att bekämpa larverna när de är nykläckta och befinner sig uppe på bladen och äter. Normalåret när huvudsvärmningen inträffar i månadsskiftet juni–juli infaller lämplig bekämpningstidpunkt i mitten till slutet av juli. För att bestämma risken för omfattande angrepp av larver av jordflyn används feromonfällor. Med hjälp av fångsterna i fällorna, och kännedom om fjärilens biologi, nederbörd, bevattning, temperatur med mera, kan en prognos ställas för om och när en bekämpning ska sättas in. Prognosen kan köpas från HortiAdvice A/S i Danmark. De tillhandahåller fällor och feromoner. \r  Jordfly      Bekämpning kan ske genom att hålla marken fuktig under perioden för larvernas tidiga utveckling.","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41194","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0724","Ogras":"Jordfly","Ogras_id":"0505","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Bekämpning kan ske genom att hålla marken fuktig under perioden för larvernas tidiga utveckling.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41194"}],"Skadenamn_visas":"Jordfly","Skadenamn_visas2":"Jordfly Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisJordfly","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"11.55.27","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Första bekämpningen sätts in när 50 % av plantorna är uppkomna. I stärkelsepotatis gäller när alla plantor är uppkomna och de första plantorna är 10 cm. Bekämpningen upprepas var 7–10 dag, kortast intervall när bladlössen flyger som intensivast. Avsluta ca 4 veckor efter det att potatisen gått i blom. Plantorna har då fått en viss åldersresistens.","Bekampn_troskel":"Saknas. Det är bladlöss som sprider potatisvirus Y. Bekämpningen måste göras förebyggande och utförs bara i utsädesodlingar.","Bekampning":"Under 2025 har virusnivåerna ökat i utsädespartierna, främst i Mellansverige. Bekämpa bladlöss med oljepreparat vid utsädesodling för att förhindra virusspridning.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• använd friskt utsäde\r• ta bort infekterade plantor under säsong\r","Fritext_skade":"Under 2025 har virusnivåerna ökat i utsädespartierna, främst i Mellansverige. Bekämpa bladlöss med oljepreparat vid utsädesodling för att förhindra virusspridning. Första bekämpningen sätts in när 50 % av plantorna är uppkomna. I stärkelsepotatis gäller när alla plantor är uppkomna och de första plantorna är 10 cm. Bekämpningen upprepas var 7–10 dag, kortast intervall när bladlössen flyger som intensivast. Avsluta ca 4 veckor efter det att potatisen gått i blom. Plantorna har då fått en viss åldersresistens. Saknas. Det är bladlöss som sprider potatisvirus Y. Bekämpningen måste göras förebyggande och utförs bara i utsädesodlingar. Krussjuka (Potatisvirus Y, PVY)   (PVY, krussjuka)  • använd friskt utsäde\r• ta bort infekterade plantor under säsong\r Kemisk bekämpning av bladlöss har otillräcklig effekt på virusspridning, använd därför paraffinoljan Fibro. Börja med 5 l/ha i 200 l vatten och öka med 1 liter olja och 40 l vatten för varje behandling upp till 10 l/ha i 400 l vatten. Max 8 behandlingar. Oljan blandas i vid bladmögelbekämpningarna. Blanda inte med preparat som innehåller fluazinam d.v.s. Shirlan, Banjo 500, Zignal och Vendetta. Blandningarna kan ge mörkfärgade bladnerver och skrynkliga blad. Symtomen är svåra att skilja från virusangrepp. Bekämpningen kan ge en skördesänkning med ca 5 %.","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411ce","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Krussjuka (Potatisvirus Y, PVY)","Ogras_id":"0506","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Kemisk bekämpning av bladlöss har otillräcklig effekt på virusspridning, använd därför paraffinoljan Fibro. Börja med 5 l/ha i 200 l vatten och öka med 1 liter olja och 40 l vatten för varje behandling upp till 10 l/ha i 400 l vatten. Max 8 behandlingar. Oljan blandas i vid bladmögelbekämpningarna. Blanda inte med preparat som innehåller fluazinam d.v.s. Shirlan, Banjo 500, Zignal och Vendetta. Blandningarna kan ge mörkfärgade bladnerver och skrynkliga blad. Symtomen är svåra att skilja från virusangrepp. Bekämpningen kan ge en skördesänkning med ca 5 %.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411ce"}],"Skadenamn_visas":"Krussjuka (Potatisvirus Y, PVY)","Skadenamn_visas2":"Krussjuka (Potatisvirus Y, PVY) Potatis","Underrubrik":"(PVY, krussjuka)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisKrussjuka (Potatisvirus Y, PVY)","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-09","Andrad_tid":"13.26.45","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Saknas","Bekampning":"Bladgnagskador kan vissa år vara mycket omfattande men erfarenheter från försök och praktisk odling har visat att de sällan har ekonomisk betydelse. Det kan också bli skador inuti stråna, antagligen framför allt av stråjordloppor. Angrepp är vanligast i östra Sverige och lokalt kan det bli stora skördebortfall. Gotland och Uppland har varit drabbade. \rFörsök 2020 visade ingen signifikant avkastningsökning vid bekämpning. Det är främst vårkorn och vårvete som angrips. Skadorna uppstår framför allt när det är torrt och varmt.\r\r\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"067","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Bladgnagskador kan vissa år vara mycket omfattande men erfarenheter från försök och praktisk odling har visat att de sällan har ekonomisk betydelse. Det kan också bli skador inuti stråna, antagligen framför allt av stråjordloppor. Angrepp är vanligast i östra Sverige och lokalt kan det bli stora skördebortfall. Gotland och Uppland har varit drabbade. \rFörsök 2020 visade ingen signifikant avkastningsökning vid bekämpning. Det är främst vårkorn och vårvete som angrips. Skadorna uppstår framför allt när det är torrt och varmt.\r\r\r  Saknas Kornjordloppa, Stråjordloppor   (vårkorn)   ","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4018a","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1341","Ogras":"Kornjordloppa, Stråjordloppor","Ogras_id":"0513","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4018a"}],"Skadenamn_visas":"Kornjordloppa, Stråjordloppor","Skadenamn_visas2":"Kornjordloppa, Stråjordloppor Korn","Underrubrik":"(vårkorn)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornKornjordloppa, Stråjordloppor","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"16.40.56","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Den stora spridningen av virus sker oftast av den andra generationen och efterföljande generationer i fält. Bekämpning är aktuell främst från mitten av oktober eller senare men tidigast från stadier 13–14. Bekämpa inte för tidigt. En engelsk modell kan användas som stöd för beslut. Den andra generationen utvecklas mellan 170 och 340 daggrader (bastemperatur 3 grader) efter inflygning i grödan. Bladlössens inflygning kan följas med hjälp av sugfällor. Det är viktigt att bevaka förekomsten av bladlöss i enskilda fält. \r\rDet finns en prognosmodell för rödsotvirus där det går att räkna på temperatursummor bl.a. i Jordbruksverkets e-tjänst Prognos och Varning, www.jordbruksverket.se/ vsc/temperatursumma.\r\r","Bekampn_troskel":"Rödsotvirus sprids på hösten och kontrolleras genom att bekämpa bladlössen. Virusspridningen sker främst med havrebladlöss men också med majsbladlöss och sädesbladlöss. Symtomen framträder först på våren då skadan redan är skedd och bekämpning omöjlig.\r\r<p>\rÖverväg bekämpning av bladlössen om de flesta av nedanstående riskfaktorer är uppfyllda:\r\r<p>\r• tidig sådd (före 15–20 september i Sydsverige och före 5–10 september i norra Götaland)\r<p>\r• ovanligt varm och lång höst, framför allt in i oktober,november och december\r<p>\r• riskområden där angrepp förekommit tidigare samt kustnära och skyddade lägen\r<p>\r• bladlöss på plantorna under hösten, ca 2–3 %angripna plantor\r<p>\r• i Sydsverige är mycket bladlöss i sugfällorna en bra indikator på risk för angrepp\r<p>\r• frövallar/vallar som förfrukt, mycket gräs/spillsäd i stubben från förfrukten eller mellangrödor av stråsäd","Bekampning":"Problem med angrepp av rödsotvirus har hittills förekommit i Sydsverige. Spridning av rödsotvirus med bladlöss har blivit vanligare under senare år i och med mildare höstar, när temperaturerna är högre in i november och december. Kombinationen av tidig sådd, mycket bladlöss och ovanligt varm och lång höst ökar risken. Allvarliga skador förekom i många fält i södra Sverige 2015 när de tre faktorerna sammanföll. Hösten 2025 var fångsterna av bladlöss små till måttliga i sugfällorna i Alnarp och Kalmar. Det i kombination med att höstsådderna var senare än vanligt medför att risken för skador av rödsotvirus är lägre än de senaste åren. Det finns sorter med tolerans eller resistens mot rödsotvirus, exempelvis KWS Agilis och Orcade. ","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"023","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik tidig sådd\r• bekämpa spillplantor av föregående vallgröda samt spillsäd\r\r","Fritext_skade":"Problem med angrepp av rödsotvirus har hittills förekommit i Sydsverige. Spridning av rödsotvirus med bladlöss har blivit vanligare under senare år i och med mildare höstar, när temperaturerna är högre in i november och december. Kombinationen av tidig sådd, mycket bladlöss och ovanligt varm och lång höst ökar risken. Allvarliga skador förekom i många fält i södra Sverige 2015 när de tre faktorerna sammanföll. Hösten 2025 var fångsterna av bladlöss små till måttliga i sugfällorna i Alnarp och Kalmar. Det i kombination med att höstsådderna var senare än vanligt medför att risken för skador av rödsotvirus är lägre än de senaste åren. Det finns sorter med tolerans eller resistens mot rödsotvirus, exempelvis KWS Agilis och Orcade.  Den stora spridningen av virus sker oftast av den andra generationen och efterföljande generationer i fält. Bekämpning är aktuell främst från mitten av oktober eller senare men tidigast från stadier 13–14. Bekämpa inte för tidigt. En engelsk modell kan användas som stöd för beslut. Den andra generationen utvecklas mellan 170 och 340 daggrader (bastemperatur 3 grader) efter inflygning i grödan. Bladlössens inflygning kan följas med hjälp av sugfällor. Det är viktigt att bevaka förekomsten av bladlöss i enskilda fält. \r\rDet finns en prognosmodell för rödsotvirus där det går att räkna på temperatursummor bl.a. i Jordbruksverkets e-tjänst Prognos och Varning, www.jordbruksverket.se/ vsc/temperatursumma.\r\r Rödsotvirus sprids på hösten och kontrolleras genom att bekämpa bladlössen. Virusspridningen sker främst med havrebladlöss men också med majsbladlöss och sädesbladlöss. Symtomen framträder först på våren då skadan redan är skedd och bekämpning omöjlig.\r\r<p>\rÖverväg bekämpning av bladlössen om de flesta av nedanstående riskfaktorer är uppfyllda:\r\r<p>\r• tidig sådd (före 15–20 september i Sydsverige och före 5–10 september i norra Götaland)\r<p>\r• ovanligt varm och lång höst, framför allt in i oktober,november och december\r<p>\r• riskområden där angrepp förekommit tidigare samt kustnära och skyddade lägen\r<p>\r• bladlöss på plantorna under hösten, ca 2–3 %angripna plantor\r<p>\r• i Sydsverige är mycket bladlöss i sugfällorna en bra indikator på risk för angrepp\r<p>\r• frövallar/vallar som förfrukt, mycket gräs/spillsäd i stubben från förfrukten eller mellangrödor av stråsäd Rödsot (höstkorn)   (höstkorn)  • undvik tidig sådd\r• bekämpa spillplantor av föregående vallgröda samt spillsäd\r\r Mavrik 0,075 l/ha\r\rMavrik är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter väl gömda t.ex. innanför outvecklade blad är mycket svårbekämpade.\r\r\r\r","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c5","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Rödsot (höstkorn)","Ogras_id":"0514","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,075 l/ha\r\rMavrik är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter väl gömda t.ex. innanför outvecklade blad är mycket svårbekämpade.\r\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c5"}],"Skadenamn_visas":"Rödsot (höstkorn)","Skadenamn_visas2":"Rödsot (höstkorn) Korn","Underrubrik":"(höstkorn)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornRödsot (höstkorn)","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"16.22.44","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Slutet av oktober eller tidig vår (mars).","Bekampn_troskel":"Resultat från svenska försök 2023–2024 ger ett riktvärde på minst 500 vivlar i ackumulerad fångst under hösten för att bekämpning ska vara aktuell. Den ackumulerade fångsten måste räknas på två skålar. ","Bekampning":"I Sydsverige är angrepp mycket ovanliga och bekämpning är inte aktuell. Bekämpningsbehovet i Mellansverige är inte helt klarlagt. Höga gulskålsfångster av blåvingade rapsvivlar har förekommit under senare år i framför allt i Östergötland men även i Västra Sverige och Mälardalen. Försök från 80- och 90-talet visar att betydelsen av angreppen oftast är marginell. Mycket starka angrepp kan leda till stjälkbrytning men det är mycket ovanligt.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"069","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"I Sydsverige är angrepp mycket ovanliga och bekämpning är inte aktuell. Bekämpningsbehovet i Mellansverige är inte helt klarlagt. Höga gulskålsfångster av blåvingade rapsvivlar har förekommit under senare år i framför allt i Östergötland men även i Västra Sverige och Mälardalen. Försök från 80- och 90-talet visar att betydelsen av angreppen oftast är marginell. Mycket starka angrepp kan leda till stjälkbrytning men det är mycket ovanligt.\r Slutet av oktober eller tidig vår (mars). Resultat från svenska försök 2023–2024 ger ett riktvärde på minst 500 vivlar i ackumulerad fångst under hösten för att bekämpning ska vara aktuell. Den ackumulerade fångsten måste räknas på två skålar.  Blåvingad rapsvivel (Blå rapsvivel)   (höstoljeväxter)   Mavrik 0,15–0,2 l/ha.\r\r\r","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41199","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1387","Ogras":"Blåvingad rapsvivel (Blå rapsvivel)","Ogras_id":"0515","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Mavrik 0,15–0,2 l/ha.\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41199"}],"Skadenamn_visas":"Blåvingad rapsvivel (Blå rapsvivel)","Skadenamn_visas2":"Blåvingad rapsvivel (Blå rapsvivel) Oljeväxter","Underrubrik":"(höstoljeväxter)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterBlåvingad rapsvivel (Blå rapsvivel)","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"16.35.01","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Riktad bekämpning mot viveln är mycket sällan aktuell eftersom skadorna oftast saknar betydelse. Erfarenheter från Danmark och Tyskland är att skadorna oftast blir övervärderade. Svenska försök från 80- och 90-talet visar att betydelsen av angreppen oftast är marginell. Säsongen 2019 var det extremt stor inflygning på vissa platser i Östergötland men angreppets betydelse var inte mätbar. Det finns ett tyskt riktvärde på 20 fyrtandade vivlar per gulskål under tre dagar men det är framtaget i\rkombination med arten Ceutorynchus napi. C. napi är en allvarlig skadegörare som inte finns i Sverige ännu. Rikt- värdet är inte utprovat i Sverige och är sannolikt alldeles för lågt för svenska förhållanden. Inflygningen till fälten under våren följs med hjälp av gulskålar på några platser i landet.\r\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"100","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Riktad bekämpning mot viveln är mycket sällan aktuell eftersom skadorna oftast saknar betydelse. Erfarenheter från Danmark och Tyskland är att skadorna oftast blir övervärderade. Svenska försök från 80- och 90-talet visar att betydelsen av angreppen oftast är marginell. Säsongen 2019 var det extremt stor inflygning på vissa platser i Östergötland men angreppets betydelse var inte mätbar. Det finns ett tyskt riktvärde på 20 fyrtandade vivlar per gulskål under tre dagar men det är framtaget i\rkombination med arten Ceutorynchus napi. C. napi är en allvarlig skadegörare som inte finns i Sverige ännu. Rikt- värdet är inte utprovat i Sverige och är sannolikt alldeles för lågt för svenska förhållanden. Inflygningen till fälten under våren följs med hjälp av gulskålar på några platser i landet.\r\r   Fyrtandad rapsvivel (rapsstjälkvivel)      ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4119a","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4972","Ogras":"Fyrtandad rapsvivel (rapsstjälkvivel)","Ogras_id":"0516","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4119a"}],"Skadenamn_visas":"Fyrtandad rapsvivel (rapsstjälkvivel)","Skadenamn_visas2":"Fyrtandad rapsvivel (rapsstjälkvivel) Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterFyrtandad rapsvivel (rapsstjälkvivel)","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"10.51.01","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Främst i slutet av blomningen. Vid mycket starka angrepp kan det finnas behov av upprepad bekämpning. Undvik bekämpning vid full blom för att skona nyttoinsekterna.\r","Bekampn_troskel":"1-2 blygrå rapsvivlar per planta. För skidgallmygga saknas tröskelvärden. ","Bekampning":"Den direkta betydelsen av blygrå rapsvivel är liten. Dess betydelse ligger i att den möjliggör angrepp av skidgallmygga. Myggan utnyttjar vivelns näringsgnag på skidorna för sin äggläggning. Angreppen är oftast större i fältkanter och vid mindre angrepp av vivlar kan en kantbehandling vara tillräcklig. Vid stor förekomst av vivlar kan flera bekämpningar i områden med starka angrepp av skidgallmygga bli aktuella. Följ trösklarna för blygrå rapsvivel. Bekämpningseffekten är ofta lägre än 50 %.\r\rHöstoljeväxter\rMycket stora skador av skidgallmygga förekom i Skåne 2015–2018. Åren 2023 och 2025 var angreppen av skidgallmygga i Skåne högre än genomsnitt till följd av höga populationer av blygrå rapsvivel. Dock blev inte angreppen så stora som förväntat då skidgallmyggan missgynnades av väderleken. I Östergötland förekom starka angrepp 1992, 2018 och lokalt 2024. I övriga områden och år har skadorna huvudsakligen varit begränsade till fältkanterna och haft liten betydelse. \r\rVåroljeväxter\rBekämpningsbehovet är oftast litet. I östra Östergötland förekom starka angrepp 2018, i övrigt har angreppen varit obetydliga i hela odlingsområdet de senaste 30 åren.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"070","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Den direkta betydelsen av blygrå rapsvivel är liten. Dess betydelse ligger i att den möjliggör angrepp av skidgallmygga. Myggan utnyttjar vivelns näringsgnag på skidorna för sin äggläggning. Angreppen är oftast större i fältkanter och vid mindre angrepp av vivlar kan en kantbehandling vara tillräcklig. Vid stor förekomst av vivlar kan flera bekämpningar i områden med starka angrepp av skidgallmygga bli aktuella. Följ trösklarna för blygrå rapsvivel. Bekämpningseffekten är ofta lägre än 50 %.\r\rHöstoljeväxter\rMycket stora skador av skidgallmygga förekom i Skåne 2015–2018. Åren 2023 och 2025 var angreppen av skidgallmygga i Skåne högre än genomsnitt till följd av höga populationer av blygrå rapsvivel. Dock blev inte angreppen så stora som förväntat då skidgallmyggan missgynnades av väderleken. I Östergötland förekom starka angrepp 1992, 2018 och lokalt 2024. I övriga områden och år har skadorna huvudsakligen varit begränsade till fältkanterna och haft liten betydelse. \r\rVåroljeväxter\rBekämpningsbehovet är oftast litet. I östra Östergötland förekom starka angrepp 2018, i övrigt har angreppen varit obetydliga i hela odlingsområdet de senaste 30 åren. Främst i slutet av blomningen. Vid mycket starka angrepp kan det finnas behov av upprepad bekämpning. Undvik bekämpning vid full blom för att skona nyttoinsekterna.\r 1-2 blygrå rapsvivlar per planta. För skidgallmygga saknas tröskelvärden.  Blygrå rapsvivel (rapsskidevivel) och Skidgallmygga      •Mavrik 0,2 l/ha \r•Mospilan 0,2 kg/ha \r•Mospilan Mizu 0,33 l/ha \r•Nexide* 0,06 l/ha \r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e400af","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1381","Ogras":"Blygrå rapsvivel (rapsskidevivel) och Skidgallmygga","Ogras_id":"0517","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"•Mavrik 0,2 l/ha \r•Mospilan 0,2 kg/ha \r•Mospilan Mizu 0,33 l/ha \r•Nexide* 0,06 l/ha \r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. ","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e400af"}],"Skadenamn_visas":"Blygrå rapsvivel (rapsskidevivel) och Skidgallmygga","Skadenamn_visas2":"Blygrå rapsvivel (rapsskidevivel) och Skidgallmygga Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterBlygrå rapsvivel (rapsskidevivel) och Skidgallmygga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.04.12","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Saknas","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"\r","BildID":"","Bio_id":"123","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Angreppen har ökat de senaste åren och skaderisken är störst två till tre år efter vallbrott. Knäpparlarven kan göra stor skada på plantan fram till sex blad. Att bearbeta jorden under tidig höst ger en bekämpningseffekt. Det finns inget betningsmedel som skyddar helt mot knäpparlarver. I tyska försök har betning med både Force 20 CS och Lumiposa visat på en viss effekt vid tidiga angrepp. Så majsen i uppvärmd jord för snabb etablering och tillväxt, kraftiga plantor står sig bättre mot angrepp.\r\rI fält där det inte odlats majs tidigare eller efter vallbrott är det bra att kontrollera eventuell förekomst av knäpparlarver innan sådd. Använd ett lockbete för att ta reda på om det finns knäpparlarver i jorden i det avsedda fältet. Exempelvis kan man gräva ner havrebollar* 7–15 cm djupt. Bollarna fungerar som lockbete. Gräv upp bollarna efter ca 6–10 dagar och kontrollera om det finns knäpparlarver. Välj ett annat fält om det finns knäpparlarver. Undersökningen går att göra antingen höst eller vår. \r\r*Havrebollar; havregryn, vatten och flytande honung blandas och formas till fuktiga bollar i tennisbollsstorlek.","Fritext_skade":"  Saknas Knäpparlarv     Angreppen har ökat de senaste åren och skaderisken är störst två till tre år efter vallbrott. Knäpparlarven kan göra stor skada på plantan fram till sex blad. Att bearbeta jorden under tidig höst ger en bekämpningseffekt. Det finns inget betningsmedel som skyddar helt mot knäpparlarver. I tyska försök har betning med både Force 20 CS och Lumiposa visat på en viss effekt vid tidiga angrepp. Så majsen i uppvärmd jord för snabb etablering och tillväxt, kraftiga plantor står sig bättre mot angrepp.\r\rI fält där det inte odlats majs tidigare eller efter vallbrott är det bra att kontrollera eventuell förekomst av knäpparlarver innan sådd. Använd ett lockbete för att ta reda på om det finns knäpparlarver i jorden i det avsedda fältet. Exempelvis kan man gräva ner havrebollar* 7–15 cm djupt. Bollarna fungerar som lockbete. Gräv upp bollarna efter ca 6–10 dagar och kontrollera om det finns knäpparlarver. Välj ett annat fält om det finns knäpparlarver. Undersökningen går att göra antingen höst eller vår. \r\r*Havrebollar; havregryn, vatten och flytande honung blandas och formas till fuktiga bollar i tennisbollsstorlek. ","Groda":"Majs","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411cc","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1163","Ogras":"Knäpparlarv","Ogras_id":"0518","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411cc"}],"Skadenamn_visas":"Knäpparlarv","Skadenamn_visas2":"Knäpparlarv Majs","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"MajsKnäpparlarv","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"10.29.38","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 61-69. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas.\r","Bekampn_troskel":"Saknas. Överväg bekämpning när det är lätt att hitta fläckar på bladen och det samtidigt är varmt och fuktigt väder.\r","Bekampning":"Chokladfläcksjuka kan utvecklas hastigt vid fuktigt och varmt väder. Normalt kommer angreppet i augusti och har då mindre inverkan på skörden. I försök med kraftiga angrepp har merskördarna blivit 500-1000 kg/ha vid en bekämpning. I försök under 2008-2012 har Signum 0,5 l/ha i genomsnitt gett 250 kg/ha merskörd vid bekämpning i begynnande blomning och 400 kg/ha vid bekämpning 10 dagar senare.\r\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"112","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• plöj ner smittade skörderester för att undvika vindspridning till omgivande fält kommande år\r• undvik insådd i åkerböna för att motverka vindspridning av sporer från skörderester till omgivande fält kommande år.\r","Fritext_skade":"Chokladfläcksjuka kan utvecklas hastigt vid fuktigt och varmt väder. Normalt kommer angreppet i augusti och har då mindre inverkan på skörden. I försök med kraftiga angrepp har merskördarna blivit 500-1000 kg/ha vid en bekämpning. I försök under 2008-2012 har Signum 0,5 l/ha i genomsnitt gett 250 kg/ha merskörd vid bekämpning i begynnande blomning och 400 kg/ha vid bekämpning 10 dagar senare.\r\r Stadier 61-69. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas.\r Saknas. Överväg bekämpning när det är lätt att hitta fläckar på bladen och det samtidigt är varmt och fuktigt väder.\r Chokladfläcksjuka   (Botrytis)  • plöj ner smittade skörderester för att undvika vindspridning till omgivande fält kommande år\r• undvik insådd i åkerböna för att motverka vindspridning av sporer från skörderester till omgivande fält kommande år.\r Elatus Era 0,4 l/ha eller Signum* 0,5–0,75 kg/ha.\r\r*Signum ska registreras om senast 2026-09-15, se www.kemi.se.","Groda":"Åkerbönor","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40177","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4579","Ogras":"Chokladfläcksjuka","Ogras_id":"0519","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Elatus Era 0,4 l/ha eller Signum* 0,5–0,75 kg/ha.\r\r*Signum ska registreras om senast 2026-09-15, se www.kemi.se.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40177"}],"Skadenamn_visas":"Chokladfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Chokladfläcksjuka Åkerbönor","Underrubrik":"(Botrytis)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÅkerbönorChokladfläcksjuka","märkning":"1"},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"15.59.03","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"På hösten i stadier 14-18.\r","Bekampn_troskel":"Saknas. Betydelsen är liten och bekämpning är ytterst sällan motiverad. Det är bara vid kraftiga angrepp, bladfläckar på flertalet blad, tidigt på hösten som en bekämpning kan vara motiverad.\r\r","Bekampning":"Torröta har tidigare främst förekommit i Sydsverige men under senare år även i övriga höstrapsodlande områden. Svampen angriper blad på hösten och senare även stjälkar. Torröta orsakas av två olika svamparter, Leptosphaeria biglobosa och Leptosphaeria maculans, båda arterna förekommer i Sverige. Vid svåra angrepp kan plantorna välta, hittills har det varit ovanligt i Sverige. I 12 försök från Skåne 2008–2014 gav en höstbekämpning med Cantus 0,25 kg/ha en genomsnittlig merskörd på 130 kg/ha. Betydelsen av starka bladangrepp på hösten är oklar. Utländska undersökningar visar att milda nederbördsrika höstar gynnar bladangrepp. Under hösten 2020 utfördes ett försök i Skåne, där mycket starka bladangrepp förekom. Det blev inga merskördar av varken Folicur Xpert* eller Orius. \r\rBetydelsen av starka bladangrepp på hösten är oklar.\rUtländska undersökningar visar att milda nederbördsrika höstar gynnar bladangrepp. Under hösten 2020\rutfördes ett försök i Skåne, där mycket starka bladangrepp förekom. Det blev inga merskördar av varken\rFolicur Xpert eller Orius\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"062","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• bruka ner infekterade skörderester för att minska smittspridningen","Fritext_skade":"Torröta har tidigare främst förekommit i Sydsverige men under senare år även i övriga höstrapsodlande områden. Svampen angriper blad på hösten och senare även stjälkar. Torröta orsakas av två olika svamparter, Leptosphaeria biglobosa och Leptosphaeria maculans, båda arterna förekommer i Sverige. Vid svåra angrepp kan plantorna välta, hittills har det varit ovanligt i Sverige. I 12 försök från Skåne 2008–2014 gav en höstbekämpning med Cantus 0,25 kg/ha en genomsnittlig merskörd på 130 kg/ha. Betydelsen av starka bladangrepp på hösten är oklar. Utländska undersökningar visar att milda nederbördsrika höstar gynnar bladangrepp. Under hösten 2020 utfördes ett försök i Skåne, där mycket starka bladangrepp förekom. Det blev inga merskördar av varken Folicur Xpert* eller Orius. \r\rBetydelsen av starka bladangrepp på hösten är oklar.\rUtländska undersökningar visar att milda nederbördsrika höstar gynnar bladangrepp. Under hösten 2020\rutfördes ett försök i Skåne, där mycket starka bladangrepp förekom. Det blev inga merskördar av varken\rFolicur Xpert eller Orius\r På hösten i stadier 14-18.\r Saknas. Betydelsen är liten och bekämpning är ytterst sällan motiverad. Det är bara vid kraftiga angrepp, bladfläckar på flertalet blad, tidigt på hösten som en bekämpning kan vara motiverad.\r\r Torröta (Phoma)   (höstoljeväxter)  • bruka ner infekterade skörderester för att minska smittspridningen I första hand:\rCantus 0,25 kg/ha.\r\rFör Architect, 1,2–2,0 l/ha, och Maganic*, 0,8 l/ha, finns ett begränsat svenskt försöksunderlag vilket gör det svårt att bedöma effekten. \rÖvriga produkter registrerade för höstanvändning, Folicur Xpert* 0,5 l/ha eller Orius 0,4 l/ha, har bara viss effekt. Det gäller också vid användning av Caryx. \r\r*Folicur Xpert och Maganic ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se \r\r\r\r\r","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40232","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2224","Ogras":"Torröta (Phoma)","Ogras_id":"0520","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand:\rCantus 0,25 kg/ha.\r\rFör Architect, 1,2–2,0 l/ha, och Maganic*, 0,8 l/ha, finns ett begränsat svenskt försöksunderlag vilket gör det svårt att bedöma effekten. \rÖvriga produkter registrerade för höstanvändning, Folicur Xpert* 0,5 l/ha eller Orius 0,4 l/ha, har bara viss effekt. Det gäller också vid användning av Caryx. \r\r*Folicur Xpert och Maganic ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se \r\r\r\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40232"}],"Skadenamn_visas":"Torröta (Phoma)","Skadenamn_visas2":"Torröta (Phoma) Oljeväxter","Underrubrik":"(höstoljeväxter)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterTorröta (Phoma)","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"10.32.26","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 61-69. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas.\r","Bekampn_troskel":"Saknas.","Bekampning":"Bönrost angriper ofta sent på säsongen och har därför troligen liten betydelse. Erfarenheterna av bekämpning av bönrost är mycket begränsade i Sverige.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"111","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Bönrost angriper ofta sent på säsongen och har därför troligen liten betydelse. Erfarenheterna av bekämpning av bönrost är mycket begränsade i Sverige.\r Stadier 61-69. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas.\r Saknas. Bönrost      Elatus Era 0,4 l/ha eller Signum* 0,5–0,75 kg/ha.\r\r*Signum ska registreras om senast 2026-09-15, se www.kemi.se.","Groda":"Åkerbönor","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40237","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"3664","Ogras":"Bönrost","Ogras_id":"0521","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Elatus Era 0,4 l/ha eller Signum* 0,5–0,75 kg/ha.\r\r*Signum ska registreras om senast 2026-09-15, se www.kemi.se.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40237"}],"Skadenamn_visas":"Bönrost","Skadenamn_visas2":"Bönrost Åkerbönor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÅkerbönorBönrost","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2022-03-30","Andrad_tid":"11.57.01","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"033","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Nematoden kan förekomma i all stråsäd, men havre, korn och vårvete är känsligast. Havrecystnematoden bekämpas genom en välplanerad växtföljd och odling av resistenta sorter. Information om vårvetesorters resistens  saknas.","Fritext_skade":"   Havrecystnematod     Nematoden kan förekomma i all stråsäd, men havre, korn och vårvete är känsligast. Havrecystnematoden bekämpas genom en välplanerad växtföljd och odling av resistenta sorter. Information om vårvetesorters resistens  saknas. ","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4115c","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0051","Ogras":"Havrecystnematod","Ogras_id":"0522","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4115c"}],"Skadenamn_visas":"Havrecystnematod","Skadenamn_visas2":"Havrecystnematod Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteHavrecystnematod","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.34.39","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"005","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Sjukdomen kan förebyggas genom att inte odla råg efter höstsäd eller gräsvall. En förutsättning är också att fältet är fritt från kvickrot. Kalkning, noggrann nedplöjning av halm, samt dränering av vattensjuka områden är andra förebyggande åtgärder. \r\r","Fritext_skade":"   Gulstrimsjuka     Sjukdomen kan förebyggas genom att inte odla råg efter höstsäd eller gräsvall. En förutsättning är också att fältet är fritt från kvickrot. Kalkning, noggrann nedplöjning av halm, samt dränering av vattensjuka områden är andra förebyggande åtgärder. \r\r ","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4115b","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4475","Ogras":"Gulstrimsjuka","Ogras_id":"0524","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4115b"}],"Skadenamn_visas":"Gulstrimsjuka","Skadenamn_visas2":"Gulstrimsjuka Råg","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågGulstrimsjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2018-04-13","Andrad_tid":"10.48.30","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"005","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Sjukdomen kan förebyggas genom att undvika odling av rågvete efter höstsäd och gräsvall. En förutsättning är också att fältet är fritt från kvickrot. Kalkning, noggrann nedplöjning av halm, samt dränering av vattensjuka områden är andra motåtgärder.","Fritext_skade":"   Gulstrimsjuka     Sjukdomen kan förebyggas genom att undvika odling av rågvete efter höstsäd och gräsvall. En förutsättning är också att fältet är fritt från kvickrot. Kalkning, noggrann nedplöjning av halm, samt dränering av vattensjuka områden är andra motåtgärder. ","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4115b","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4475","Ogras":"Gulstrimsjuka","Ogras_id":"0525","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4115b"}],"Skadenamn_visas":"Gulstrimsjuka","Skadenamn_visas2":"Gulstrimsjuka Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteGulstrimsjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2023-03-30","Andrad_tid":"13.55.05","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"033","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Nematoden kan finnas i all stråsäd men havre, vårvete och korn är känsligast för angrepp. Havrecystnematoden bekämpas genom en välplanerad växtföljd och odling av resistenta sorter, ","Fritext_skade":"   Havrecystnematod     Nematoden kan finnas i all stråsäd men havre, vårvete och korn är känsligast för angrepp. Havrecystnematoden bekämpas genom en välplanerad växtföljd och odling av resistenta sorter,  ","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4115c","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0051","Ogras":"Havrecystnematod","Ogras_id":"0526","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4115c"}],"Skadenamn_visas":"Havrecystnematod","Skadenamn_visas2":"Havrecystnematod Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornHavrecystnematod","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-03","Andrad_tid":"10.17.47","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"033","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Nematoden kan finnas i all stråsäd men havre, vårvete och korn är känsligast för angrepp. Havrecystnematoden bekämpas genom en välplanerad växtföljd och odling av resistenta sorter.","Fritext_skade":"   Havrecystnematod     Nematoden kan finnas i all stråsäd men havre, vårvete och korn är känsligast för angrepp. Havrecystnematoden bekämpas genom en välplanerad växtföljd och odling av resistenta sorter. ","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4115c","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0051","Ogras":"Havrecystnematod","Ogras_id":"0529","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4115c"}],"Skadenamn_visas":"Havrecystnematod","Skadenamn_visas2":"Havrecystnematod Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreHavrecystnematod","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2025-04-24","Andrad_tid":"11.54.16","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"095","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Sjukdomen motverkas genom nedbrukning av infekterade skörderester och genom att undvika sådd efter en infekterad havregröda. Bakterien är utsädesburen men undersöks inte vid analys eller kontroll av utsäde.","Fritext_skade":"   Havrebakterios     Sjukdomen motverkas genom nedbrukning av infekterade skörderester och genom att undvika sådd efter en infekterad havregröda. Bakterien är utsädesburen men undersöks inte vid analys eller kontroll av utsäde. ","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41159","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Havrebakterios","Ogras_id":"0530","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41159"}],"Skadenamn_visas":"Havrebakterios","Skadenamn_visas2":"Havrebakterios Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreHavrebakterios","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"10.53.09","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Strax efter inflygningen av den första generationen. Den har skett i slutet av maj till början av juni under de senaste angreppsåren.","Bekampn_troskel":"Saknas","Bekampning":"Sedan 1940-talet har starka angrepp förekommit i vår- oljeväxter under sju år, varav fem år från 1995 och framåt. Stor inflygning skedde 2024 i östra delarna av Mellansverige och Gotland och det fanns ett stort bekämpningsbehov initialt. Regn under senare delen av säsongen hämmade ytterligare uppförökning. Angrepp på höstoljeväxternas skidor har inte förekommit annat än undantagsvis.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"082","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Sedan 1940-talet har starka angrepp förekommit i vår- oljeväxter under sju år, varav fem år från 1995 och framåt. Stor inflygning skedde 2024 i östra delarna av Mellansverige och Gotland och det fanns ett stort bekämpningsbehov initialt. Regn under senare delen av säsongen hämmade ytterligare uppförökning. Angrepp på höstoljeväxternas skidor har inte förekommit annat än undantagsvis.\r Strax efter inflygningen av den första generationen. Den har skett i slutet av maj till början av juni under de senaste angreppsåren. Saknas Kålmal   främst våroljeväxter   För närvarande, mars 2026, finns inget godkänt preparat med rekommendationer mot kålmal.\r\r","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4115f","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0509","Ogras":"Kålmal","Ogras_id":"0531","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"För närvarande, mars 2026, finns inget godkänt preparat med rekommendationer mot kålmal.\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4115f"}],"Skadenamn_visas":"Kålmal","Skadenamn_visas2":"Kålmal Oljeväxter","Underrubrik":"främst våroljeväxter","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterKålmal","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"16.08.30","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"059","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Klumprotsjuka orsakas av en algsvamp (s.k. protist) med förmåga att producera många sporer med lång över- levnad i marken. Förebygg sjukdomen genom att ha minst 6–7 år mellan odling av mottagliga grödor. Har marken blivit infekterad krävs långa odlingsuppehåll, ca 20 år, för att bli av med smittan. Halveringstiden är ca 4 år om det inte finns värdväxter. Titta efter svulster på de unga oljeväxtplantornas rötter. Jordtest är ett bra sätt att få en uppskattning av infektionsgraden. Förutom smittotrycket är förhållandena i marken och hur lång tid som infektion kan pågå av betydelse för hur all- varligt ett angrepp kan bli. Tidig sådd som följs av blöta förhållanden är gynnsamt för infektion och sjukdomsförlopp. I sänkor eller i andra fuktiga områden på fältet kan ett angrepp kan börja synas redan efter tre veckor.\r\rDet är viktigt att bekämpa spillraps tidigt (senast vid 2 örtblad) genom hela växtföljden. Det gäller även efter en resistent sort. Bekämpning av mottagliga ogräs som åkerkål, åkersenap, penningört, lomme med flera kors- blommiga ogräs är också viktigt. Korsblommiga fång- grödor eller mellangrödor uppförökar också klumprotsjuka, även oljerättika men i mindre utsträckning än andra arter. Alla oljerättikasorter testade i växthus har blivit angripna. Dränering av vattensjuka områden är en annan viktig motåtgärd liksom kalkning. En viktig åtgärd är att titta efter symtom på rötterna vid flera tillfällen varje gång som mottagliga grödor odlas.\r\rTa jordprov och analysera förekomsten av klumprotsjuka. Crocodile, Crocant och Crotora är exempel på sorter med resistens mot sjukdomen och ger god kontroll i fält där smittan inte överskrider 100 000 genkopior per gram jord. Avstå därför odling på allt för starkt smittade jordar. Sorterna har samma typ av resistens och skadegöraren har redan brutit denna resistens på några platser.\r\r","Fritext_skade":"   Klumprotsjuka     Klumprotsjuka orsakas av en algsvamp (s.k. protist) med förmåga att producera många sporer med lång över- levnad i marken. Förebygg sjukdomen genom att ha minst 6–7 år mellan odling av mottagliga grödor. Har marken blivit infekterad krävs långa odlingsuppehåll, ca 20 år, för att bli av med smittan. Halveringstiden är ca 4 år om det inte finns värdväxter. Titta efter svulster på de unga oljeväxtplantornas rötter. Jordtest är ett bra sätt att få en uppskattning av infektionsgraden. Förutom smittotrycket är förhållandena i marken och hur lång tid som infektion kan pågå av betydelse för hur all- varligt ett angrepp kan bli. Tidig sådd som följs av blöta förhållanden är gynnsamt för infektion och sjukdomsförlopp. I sänkor eller i andra fuktiga områden på fältet kan ett angrepp kan börja synas redan efter tre veckor.\r\rDet är viktigt att bekämpa spillraps tidigt (senast vid 2 örtblad) genom hela växtföljden. Det gäller även efter en resistent sort. Bekämpning av mottagliga ogräs som åkerkål, åkersenap, penningört, lomme med flera kors- blommiga ogräs är också viktigt. Korsblommiga fång- grödor eller mellangrödor uppförökar också klumprotsjuka, även oljerättika men i mindre utsträckning än andra arter. Alla oljerättikasorter testade i växthus har blivit angripna. Dränering av vattensjuka områden är en annan viktig motåtgärd liksom kalkning. En viktig åtgärd är att titta efter symtom på rötterna vid flera tillfällen varje gång som mottagliga grödor odlas.\r\rTa jordprov och analysera förekomsten av klumprotsjuka. Crocodile, Crocant och Crotora är exempel på sorter med resistens mot sjukdomen och ger god kontroll i fält där smittan inte överskrider 100 000 genkopior per gram jord. Avstå därför odling på allt för starkt smittade jordar. Sorterna har samma typ av resistens och skadegöraren har redan brutit denna resistens på några platser.\r\r ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4115d","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2228","Ogras":"Klumprotsjuka","Ogras_id":"0532","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4115d"}],"Skadenamn_visas":"Klumprotsjuka","Skadenamn_visas2":"Klumprotsjuka Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterKlumprotsjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"16.09.12","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"061","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Sjukdomen orsakas av en jordburen svamp och motverkas främst genom en balanserad växtföljd. Förebygg sjukdomen genom att ha minst 5–6 år mellan oljeväxtgrödorna. Tydliga symtom visar sig ofta sent på säsongen. Engelska uppgifter visar att det finns vissa sortskillnader i mottaglighet. Exempelvis är sorterna Hambre, Helypse och Hodysse mindre mottagliga. \r","Fritext_skade":"   Kransmögel     Sjukdomen orsakas av en jordburen svamp och motverkas främst genom en balanserad växtföljd. Förebygg sjukdomen genom att ha minst 5–6 år mellan oljeväxtgrödorna. Tydliga symtom visar sig ofta sent på säsongen. Engelska uppgifter visar att det finns vissa sortskillnader i mottaglighet. Exempelvis är sorterna Hambre, Helypse och Hodysse mindre mottagliga. \r ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4115e","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2235","Ogras":"Kransmögel","Ogras_id":"0533","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4115e"}],"Skadenamn_visas":"Kransmögel","Skadenamn_visas2":"Kransmögel Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterKransmögel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.08.03","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Saknas","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Primära angrepp på groddplantorna kan bekämpas genom betning med det biologiska betningsmedlet Cedress. Dessa angrepp är normalt allvarligare än angrepp på bladverket. Utsädesbetning görs främst i konservärt.","BildID":"","Bio_id":"089","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• odla inte ärter oftare än vart 6-7 år","Fritext_skade":"  Saknas Ärtbladmögel     • odla inte ärter oftare än vart 6-7 år ","Groda":"Ärter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41161","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"3657","Ogras":"Ärtbladmögel","Ogras_id":"0534","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41161"}],"Skadenamn_visas":"Ärtbladmögel","Skadenamn_visas2":"Ärtbladmögel Ärter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/art_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÄrterÄrtbladmögel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.19.03","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"083","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Det är den allvarligaste sjukdomen på ärter. Den kan motverkas genom en växtföljd med minst 7–8 år mellan ärtgrödorna och väldränerade fält. På dåligt dränerade jordar bör antalet år mellan ärtgrödorna ökas ytterligare. Jordtest ger en uppskattning av infektionsgraden. Även lusern, vicker, gul sötväppling samt brun böna och andra Phaseolus-bönor angrips.","Fritext_skade":"   Ärtrotröta     Det är den allvarligaste sjukdomen på ärter. Den kan motverkas genom en växtföljd med minst 7–8 år mellan ärtgrödorna och väldränerade fält. På dåligt dränerade jordar bör antalet år mellan ärtgrödorna ökas ytterligare. Jordtest ger en uppskattning av infektionsgraden. Även lusern, vicker, gul sötväppling samt brun böna och andra Phaseolus-bönor angrips. ","Groda":"Ärter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41162","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"3648","Ogras":"Ärtrotröta","Ogras_id":"0535","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41162"}],"Skadenamn_visas":"Ärtrotröta","Skadenamn_visas2":"Ärtrotröta Ärter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/art_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÄrterÄrtrotröta","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"10.22.39","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 61-69. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas.\r","Bekampn_troskel":"Saknas","Bekampning":"Svampen gynnas av fuktigt och svalt väder. Under 2019 och 2020 utfördes tre riktade försök i fält med angrepp av bönbladmögel i Skåne och Östergötland. Den angripna bladytan strax före blomning var 15-20 %. Bekämpningarna hade 70-85 % effekt på frisk bladyta jämfört med obehandlat. Åkerböna har en mycket kraftig nytillväxt av bladmassa före och under blomning. Det medför att bekämpningsbehovet är litet om angreppet inte följer med upp i beståndet. Försöken visar att angrepp mindre än 20 % angripen bladyta innan blomning inte är ekonomiskt motiverade att bekämpa. Erfarenheter med mer än 20 % angripen bladyta innan blomning saknas.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"109","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Svampen gynnas av fuktigt och svalt väder. Under 2019 och 2020 utfördes tre riktade försök i fält med angrepp av bönbladmögel i Skåne och Östergötland. Den angripna bladytan strax före blomning var 15–20 %. Bekämpningarna hade 70–85 % effekt på frisk bladyta jämfört med obehandlat. Åkerböna har en mycket kraftig nytillväxt av bladmassa före och under blomning. Det medför att bekämpningsbehovet är litet om angreppet inte följer med upp i beståndet. Försöken visar att angrepp mindre än 20 % angripen bladyta innan blomning inte är ekonomiskt motiverade att bekämpa. Erfarenheter med mer än 20 % angripen bladyta innan blomning saknas.","Fritext_skade":"Svampen gynnas av fuktigt och svalt väder. Under 2019 och 2020 utfördes tre riktade försök i fält med angrepp av bönbladmögel i Skåne och Östergötland. Den angripna bladytan strax före blomning var 15-20 %. Bekämpningarna hade 70-85 % effekt på frisk bladyta jämfört med obehandlat. Åkerböna har en mycket kraftig nytillväxt av bladmassa före och under blomning. Det medför att bekämpningsbehovet är litet om angreppet inte följer med upp i beståndet. Försöken visar att angrepp mindre än 20 % angripen bladyta innan blomning inte är ekonomiskt motiverade att bekämpa. Erfarenheter med mer än 20 % angripen bladyta innan blomning saknas. Stadier 61-69. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas.\r Saknas Bönbladmögel     Svampen gynnas av fuktigt och svalt väder. Under 2019 och 2020 utfördes tre riktade försök i fält med angrepp av bönbladmögel i Skåne och Östergötland. Den angripna bladytan strax före blomning var 15–20 %. Bekämpningarna hade 70–85 % effekt på frisk bladyta jämfört med obehandlat. Åkerböna har en mycket kraftig nytillväxt av bladmassa före och under blomning. Det medför att bekämpningsbehovet är litet om angreppet inte följer med upp i beståndet. Försöken visar att angrepp mindre än 20 % angripen bladyta innan blomning inte är ekonomiskt motiverade att bekämpa. Erfarenheter med mer än 20 % angripen bladyta innan blomning saknas. Elatus Era 0,4 l/ha eller Signum* 0,5 kg/ha alternativt 2 x 0,25 kg/ha\r\r*Signum ska registreras om senast 2026-09-15, se www.kemi.se","Groda":"Åkerbönor","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40748","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4581","Ogras":"Bönbladmögel","Ogras_id":"0536","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Elatus Era 0,4 l/ha eller Signum* 0,5 kg/ha alternativt 2 x 0,25 kg/ha\r\r*Signum ska registreras om senast 2026-09-15, se www.kemi.se","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Bönbladmögel","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40748"}],"Skadenamn_visas":"Bönbladmögel","Skadenamn_visas2":"Bönbladmögel Åkerbönor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÅkerbönorBönbladmögel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"10.42.10","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"För att få effekt av bekämpningen krävs att följande är uppfyllt samtidigt:\r• Man hittar vuxna bönsmygar i grödan och de är aktiva\r• 50 % av plantorna har börjat utveckla baljor på den nedersta delen av plantan\r• Den maximala dygnstemperaturen ska ha nått minst 20 °C under två på varandra följande dagar","Bekampn_troskel":"Saknas","Bekampning":"Bönsmyg förekommer främst där odling av åkerböna är vanlig. En eventuell bekämpning sätts in mot äggläggande honor och kräver bekämpning i precis rätt tid för att nå ett tillfredställande resultat. Tidigare bekämpningsförsök från Sverige och Lettland pekar på svaga effekter av bekämpning. I de två svenska försök som ligger till grund för registreringen har Carnadine en effekt på 58–68 % vid ett skadetryck på 14–23 % skadade bönor per planta i obehandlat. Bekämpningarna gjordes i stadier 63–65. I praktisk odling har det förekommit bekämpningar med mycket varierande resultat.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"115","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• använd utsäde fritt från bönsmyg\r\r","Fritext_skade":"Bönsmyg förekommer främst där odling av åkerböna är vanlig. En eventuell bekämpning sätts in mot äggläggande honor och kräver bekämpning i precis rätt tid för att nå ett tillfredställande resultat. Tidigare bekämpningsförsök från Sverige och Lettland pekar på svaga effekter av bekämpning. I de två svenska försök som ligger till grund för registreringen har Carnadine en effekt på 58–68 % vid ett skadetryck på 14–23 % skadade bönor per planta i obehandlat. Bekämpningarna gjordes i stadier 63–65. I praktisk odling har det förekommit bekämpningar med mycket varierande resultat. För att få effekt av bekämpningen krävs att följande är uppfyllt samtidigt:\r• Man hittar vuxna bönsmygar i grödan och de är aktiva\r• 50 % av plantorna har börjat utveckla baljor på den nedersta delen av plantan\r• Den maximala dygnstemperaturen ska ha nått minst 20 °C under två på varandra följande dagar Saknas Bönsmyg     • använd utsäde fritt från bönsmyg\r\r Carnadine 0,25 l/ha.","Groda":"Åkerbönor","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40749","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1351","Ogras":"Bönsmyg","Ogras_id":"0537","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Carnadine 0,25 l/ha.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40749"}],"Skadenamn_visas":"Bönsmyg","Skadenamn_visas2":"Bönsmyg Åkerbönor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÅkerbönorBönsmyg","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"15.04.15","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Nematoden är en växtföljdsskadegörare som lever bland annat på betor, raps, kål, spenat och rädisa samt på ett stort antal ogräs. Låt inte spillrapsen stå eftersom det kan ske en kraftig uppförökning under augusti-september som sedan påverkar angreppen i sockerbetsgrödan senare i växtföljden. Det finns inga kemiska bekämpningsmedel mot betcystnematoden. Kontrollen bygger på användning av toleranta betsorter och odlingstekniska åtgärder. Sanerande mellangrödor kan användas för att aktivt minska nematodtätheterna i jorden. Längre intervall mellan mottagliga grödor ger en spontan minskning av antalet ägg. Om raps ingår i växtföljden är det viktigt att bekämpa spillrapsen för att undvika uppförökning av betcystnematoden. Då betcystnematoder konstaterats i ett fält (ett eller flera ägg/g jord) måste en nematodtolerant betsort (NT-sort) användas, se www.sockerbetor.nu. Även NT-sorter uppförökar betcystnematoden betydligt. Därför är kontinuerlig uppföljning av förekomsten av betcystnematoder genom jordprovtagning och analys mycket viktig. För information om olika betsorter, se www.sockerbetor.nu.","Fritext_skade":"   Betcystnematod     Nematoden är en växtföljdsskadegörare som lever bland annat på betor, raps, kål, spenat och rädisa samt på ett stort antal ogräs. Låt inte spillrapsen stå eftersom det kan ske en kraftig uppförökning under augusti-september som sedan påverkar angreppen i sockerbetsgrödan senare i växtföljden. Det finns inga kemiska bekämpningsmedel mot betcystnematoden. Kontrollen bygger på användning av toleranta betsorter och odlingstekniska åtgärder. Sanerande mellangrödor kan användas för att aktivt minska nematodtätheterna i jorden. Längre intervall mellan mottagliga grödor ger en spontan minskning av antalet ägg. Om raps ingår i växtföljden är det viktigt att bekämpa spillrapsen för att undvika uppförökning av betcystnematoden. Då betcystnematoder konstaterats i ett fält (ett eller flera ägg/g jord) måste en nematodtolerant betsort (NT-sort) användas, se www.sockerbetor.nu. Även NT-sorter uppförökar betcystnematoden betydligt. Därför är kontinuerlig uppföljning av förekomsten av betcystnematoder genom jordprovtagning och analys mycket viktig. För information om olika betsorter, se www.sockerbetor.nu. ","Groda":"Sockerbetor","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0057","Ogras":"Betcystnematod","Ogras_id":"0538","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Betcystnematod","Skadenamn_visas2":"Betcystnematod Sockerbetor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"SockerbetorBetcystnematod","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"11.21.35","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Saknas","Bekampning":"Angrepp av svampen Rhizoctonia solani kan ge stora ekonomiska förluster i form av skördesänkningar och kvalitetsförsämringar.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Utsädesburen smitta av lackskorv kan saneras genom betning med Allstar*, Maxim 100 FS, Rizolex eller Proradix. Allstar*, Amistar och Serenade Soil Activ får sprutas direkt i fåran i samband med sättning. \rEffekten av de biologiska preparaten Proradix och Serenade Soil Activ kan variera mer än för kemiska preparat, speciellt vid höga smittonivåer. \r\r*Allstar ska registreras om senast 2026-06-15, se www.kemi.se.","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• använd utsäde fritt från lackskorv\r• förgro utsädet och sätt potatisen i varm jord\r• ta upp potatisen senast 3 veckor efter blastdödning\r• återkom inte oftare än vart femte år med potatis i växtföljden\r• undvik rajgräs som fånggröda direkt före potatis\r","Fritext_skade":"Angrepp av svampen Rhizoctonia solani kan ge stora ekonomiska förluster i form av skördesänkningar och kvalitetsförsämringar.\r  Saknas Groddbränna, lackskorv och filtsjuka     • använd utsäde fritt från lackskorv\r• förgro utsädet och sätt potatisen i varm jord\r• ta upp potatisen senast 3 veckor efter blastdödning\r• återkom inte oftare än vart femte år med potatis i växtföljden\r• undvik rajgräs som fånggröda direkt före potatis\r ","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4115a","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4305","Ogras":"Groddbränna, lackskorv och filtsjuka","Ogras_id":"0539","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4115a"}],"Skadenamn_visas":"Groddbränna, lackskorv och filtsjuka","Skadenamn_visas2":"Groddbränna, lackskorv och filtsjuka Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisGroddbränna, lackskorv och filtsjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2023-03-28","Andrad_tid":"12.02.09","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Sjukdomarna orsakas av ett komplex av bakterier från släktena Pectobacterium och Dickeya (båda tidigare Erwinia). De kan spridas med utsädet, med insekter, via marksmitta och med bevattningsvatten. Angreppen gynnas av en sval och fuktig vår och en varm och regnig sommar.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Betning med Proradix är möjlig, men effekten är osäker.","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"De viktigaste förebyggande åtgärderna:\r• använd friskt utsäde\r• återkom inte oftare än vart 5:e år med potatis på samma fält\r• väck utsädet\r• sätt potatisen i varm jord\r• ta upp potatisen skonsamt under varma och torra förhållanden\r• se till att sårläkningen går snabbt\r\r","Fritext_skade":"Sjukdomarna orsakas av ett komplex av bakterier från släktena Pectobacterium och Dickeya (båda tidigare Erwinia). De kan spridas med utsädet, med insekter, via marksmitta och med bevattningsvatten. Angreppen gynnas av en sval och fuktig vår och en varm och regnig sommar.   Stjälkbakterios och stjälkröta     De viktigaste förebyggande åtgärderna:\r• använd friskt utsäde\r• återkom inte oftare än vart 5:e år med potatis på samma fält\r• väck utsädet\r• sätt potatisen i varm jord\r• ta upp potatisen skonsamt under varma och torra förhållanden\r• se till att sårläkningen går snabbt\r\r ","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41160","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4271","Ogras":"Stjälkbakterios och stjälkröta","Ogras_id":"0540","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41160"}],"Skadenamn_visas":"Stjälkbakterios och stjälkröta","Skadenamn_visas2":"Stjälkbakterios och stjälkröta Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisStjälkbakterios och stjälkröta","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"14.33.04","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Flera grupper av nematoder (rundmaskar) kan angripa potatis. Problemet är ofta störst på sandiga jordar med intensiv potatisodling. Resultatet kan bli ojämn och dålig uppkomst, svag tillväxt, missformade knölar och låg skörd. Stubbrotsnematoder kan dessutom sprida ett virus som ger rostringar i knölarna. Nematoder sprids framför allt med utsädet och med jord. Undvik att sprida jord från infekterade fält till nya område. Mot cystnematoder finns resistenta sorter som inte uppförökar nematoderna. Andra sätt att minska mängden nematoder är med hjälp av växtföljden och mellangrödor, men nematodgrupperna påverkas olika av grödvalet. Ytterligare ett sätt att minska populationen är med mekanisk jordbearbetning.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"De viktigaste förebyggande åtgärderna\r• använd certifierat utsäde\r• rengör maskiner, däck och skor m.m. vid förflyttning mellan fält\r• odla inte potatis oftare än vart 4-5 år på samma skifte\r• använd resistenta sorter om skador av nematoder har förekommit tidigare i fältet\r","Fritext_skade":"Flera grupper av nematoder (rundmaskar) kan angripa potatis. Problemet är ofta störst på sandiga jordar med intensiv potatisodling. Resultatet kan bli ojämn och dålig uppkomst, svag tillväxt, missformade knölar och låg skörd. Stubbrotsnematoder kan dessutom sprida ett virus som ger rostringar i knölarna. Nematoder sprids framför allt med utsädet och med jord. Undvik att sprida jord från infekterade fält till nya område. Mot cystnematoder finns resistenta sorter som inte uppförökar nematoderna. Andra sätt att minska mängden nematoder är med hjälp av växtföljden och mellangrödor, men nematodgrupperna påverkas olika av grödvalet. Ytterligare ett sätt att minska populationen är med mekanisk jordbearbetning.   Potatiscystnematod     De viktigaste förebyggande åtgärderna\r• använd certifierat utsäde\r• rengör maskiner, däck och skor m.m. vid förflyttning mellan fält\r• odla inte potatis oftare än vart 4-5 år på samma skifte\r• använd resistenta sorter om skador av nematoder har förekommit tidigare i fältet\r ","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0048","Ogras":"Potatiscystnematod","Ogras_id":"0541","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Potatiscystnematod","Skadenamn_visas2":"Potatiscystnematod Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisPotatiscystnematod","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"13.52.03","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 63-65. Tidpunkten är viktig, såväl tidigare som senare bekämpning ger sämre effekt.","Bekampn_troskel":"Saknas. Bekämpning kan övervägas när följande riskfaktorer föreligger samtidigt: regn och varmt väder under blomningen; förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall och mycket skörderester finns på markytan. Se även riskvärderingen ","Bekampning":"Effekten av kemisk bekämpning är måttlig (ca 50 %) och endast motiverad i typiska riskfält. Starka angrepp av axfusarios förekommer ca 2 år av 10. Även om starka angrepp kan leda till skördeminskning, så är det främst mykotoxinbildningen som är allvarlig. \r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3399_005.jpg","Bio_id":"036","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• så inte rågvete efter majs\r• bruka noggrant ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall\r• skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt\r• undvik liggsäd\r","Fritext_skade":"Effekten av kemisk bekämpning är måttlig (ca 50 %) och endast motiverad i typiska riskfält. Starka angrepp av axfusarios förekommer ca 2 år av 10. Även om starka angrepp kan leda till skördeminskning, så är det främst mykotoxinbildningen som är allvarlig. \r Stadier 63-65. Tidpunkten är viktig, såväl tidigare som senare bekämpning ger sämre effekt. Saknas. Bekämpning kan övervägas när följande riskfaktorer föreligger samtidigt: regn och varmt väder under blomningen; förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall och mycket skörderester finns på markytan. Se även riskvärderingen  Axfusarios     • så inte rågvete efter majs\r• bruka noggrant ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall\r• skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt\r• undvik liggsäd\r I första hand\r• Patel/Poleposition/Protendo 0,65 l/ha\r• Soratel 0,8 l/ha\r• Proline 0,6 l/ha\r• Prosaro 0,8–1,0 l/ha\r\rI andra hand\r• Orius 1,1–1,2 l/ha\r\rEftersom dosen protiokonazol blir något högre med alternativen Protendo, Poleposition, Patel och Soratel jämfört med Proline kan effekten mot axfusarios bli något bättre. Tidpunkten är dock den viktigaste parametern för bästa effekt.\r\rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne.\r\r.\r","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401e9","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4467","Ogras":"Axfusarios","Ogras_id":"0542","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"I första hand\r• Patel/Poleposition/Protendo 0,65 l/ha\r• Soratel 0,8 l/ha\r• Proline 0,6 l/ha\r• Prosaro 0,8–1,0 l/ha\r\rI andra hand\r• Orius 1,1–1,2 l/ha\r\rEftersom dosen protiokonazol blir något högre med alternativen Protendo, Poleposition, Patel och Soratel jämfört med Proline kan effekten mot axfusarios bli något bättre. Tidpunkten är dock den viktigaste parametern för bästa effekt.\r\rVid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne.\r\r.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401e9"}],"Skadenamn_visas":"Axfusarios","Skadenamn_visas2":"Axfusarios Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteAxfusarios","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-03","Andrad_tid":"09.14.38","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad har mindre betydelse.\r","Bekampn_troskel":"Saknas. Ett engelskt riktvärde är 4 sniglar per fälla och dag. Snigelfällor läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Lägg ut snigelfällorna på kvällen och kontrollera på morgonen. Räkna gärna av ett par gånger och flytta då fällorna. Kontrollera helst snigelförekomsten med fällor redan i förfrukten. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar.\r","Bekampning":"Bekämpningsbehov i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 2015 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador. Risken för angrepp ökar vid fuktig väderlek. Jordbearbetning är negativt för sniglar. De trivs i kokiga lerjordar eller där det finns mycket växtrester på markytan.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2112_063.jpg","Bio_id":"072","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten\r• plöjning minskar snigelförekomsten\r• sträva efter ett fint såbruk\r• mylla utsädet väl\r• välta efter sådd om såbruket är grovt\r","Fritext_skade":"Bekämpningsbehov i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 2015 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador. Risken för angrepp ökar vid fuktig väderlek. Jordbearbetning är negativt för sniglar. De trivs i kokiga lerjordar eller där det finns mycket växtrester på markytan. Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad har mindre betydelse.\r Saknas. Ett engelskt riktvärde är 4 sniglar per fälla och dag. Snigelfällor läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Lägg ut snigelfällorna på kvällen och kontrollera på morgonen. Räkna gärna av ett par gånger och flytta då fällorna. Kontrollera helst snigelförekomsten med fällor redan i förfrukten. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar.\r Åkersnigel och mördarsnigel   (höstkorn)  • jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten\r• plöjning minskar snigelförekomsten\r• sträva efter ett fint såbruk\r• mylla utsädet väl\r• välta efter sådd om såbruket är grovt\r Sluxx HP 4–7 kg/ha, Ferrex 6 kg/ha eller Ironmax Pro 4–7 kg/ha.\r\rDet är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är mördarsnigel, kan upprepad bekämpning bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första bekämpningen.\r","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401ca","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1599","Ogras":"Åkersnigel och mördarsnigel","Ogras_id":"0543","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Sluxx HP 4–7 kg/ha, Ferrex 6 kg/ha eller Ironmax Pro 4–7 kg/ha.\r\rDet är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är mördarsnigel, kan upprepad bekämpning bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första bekämpningen.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401ca"}],"Skadenamn_visas":"Åkersnigel och mördarsnigel","Skadenamn_visas2":"Åkersnigel och mördarsnigel Korn","Underrubrik":"(höstkorn)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornÅkersnigel och mördarsnigel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"13.53.39","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Stadier 63-65. Tidpunkten är viktig, såväl senare som tidigare bekämpning ger sämre effekt.","Bekampn_troskel":"Saknas. Bekämpning bör övervägas när följande riskfaktorer föreligger samtidigt: regn och varmt väder under blomningen, förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall och mycket skörderester finns på markytan. Se även riskvärdering.","Bekampning":"Effekten av kemisk bekämpning är generellt sett måttlig (ca 50 %). Starka angrepp av axfusarios kan leda till ökad mykotoxinbildning vilket kan vara allvarligt. \r\rÅr som utmärker sig med höga DON-halter är 2011–2012 samt 2023 framför allt i västra Sverige. Under 2025 förekom höga halter i Värmland och Dalarna i sent skördade partier. \r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3399_005.jpg","Bio_id":"036","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• så inte havre efter majs\r• bruka noggrant ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall\r• skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt\r• undvik liggsäd\r","Fritext_skade":"Effekten av kemisk bekämpning är generellt sett måttlig (ca 50 %). Starka angrepp av axfusarios kan leda till ökad mykotoxinbildning vilket kan vara allvarligt. \r\rÅr som utmärker sig med höga DON-halter är 2011–2012 samt 2023 framför allt i västra Sverige. Under 2025 förekom höga halter i Värmland och Dalarna i sent skördade partier. \r Stadier 63-65. Tidpunkten är viktig, såväl senare som tidigare bekämpning ger sämre effekt. Saknas. Bekämpning bör övervägas när följande riskfaktorer föreligger samtidigt: regn och varmt väder under blomningen, förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall och mycket skörderester finns på markytan. Se även riskvärdering. Axfusarios     • så inte havre efter majs\r• bruka noggrant ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall\r• skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt\r• undvik liggsäd\r • Patel/Poleposition/Protendo 0,65 l/ha\r• Proline 0,6 l/ha\r\rEftersom dosen protiokonazol blir något högre med alternativen Patel, Poleposition och Protendo jämfört med Proline kan effekten mot axfusarios bli något bättre. Tidpunkten är dock den viktigaste parametern för bästa effekt.\r\r","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401e9","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2059","Ogras":"Axfusarios","Ogras_id":"0544","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"• Patel/Poleposition/Protendo 0,65 l/ha\r• Proline 0,6 l/ha\r\rEftersom dosen protiokonazol blir något högre med alternativen Patel, Poleposition och Protendo jämfört med Proline kan effekten mot axfusarios bli något bättre. Tidpunkten är dock den viktigaste parametern för bästa effekt.\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401e9"}],"Skadenamn_visas":"Axfusarios","Skadenamn_visas2":"Axfusarios Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreAxfusarios","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.09.50","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"106","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Sjukdomen kan angripa både ärter och åkerböna. Den motverkas bäst genom en växtföljd med minst 7–8 år mellan ärt- och åkerbönsgrödorna och väldränerade fält. På dåligt dränerade jordar bör antalet år mellan ärt- och åkerbönsgrödorna ökas ytterligare. Jordtest ger en uppskattning av infektionsgraden.","Fritext_skade":"   Phytophthora-rotröta     Sjukdomen kan angripa både ärter och åkerböna. Den motverkas bäst genom en växtföljd med minst 7–8 år mellan ärt- och åkerbönsgrödorna och väldränerade fält. På dåligt dränerade jordar bör antalet år mellan ärt- och åkerbönsgrödorna ökas ytterligare. Jordtest ger en uppskattning av infektionsgraden. ","Groda":"Ärter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4113f","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Phytophthora-rotröta","Ogras_id":"0545","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4113f"}],"Skadenamn_visas":"Phytophthora-rotröta","Skadenamn_visas2":"Phytophthora-rotröta Ärter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/art_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÄrterPhytophthora-rotröta","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.09.06","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Sjukdomarna ärtfläcksjuka och stjälkbasröta ansågs tidigare vara en och samma, orsakad av det så kallade Ascochyta-komplexet. Ärtfläcksjuka ger upphov till bruna och lilaaktiga fläckar på stjälk, blad och baljor. Angrepp av stjälkbasröta ger upphov till nekrotiska fläckar runt stjälken vid markytan och kan leda till försämrad förmåga att transportera vatten och näring. Båda sjukdomarna är utsädesburna. Smittat utsäde får sämre grobarhet och kan leda till tidiga angrepp av framför allt ärtfläcksjuka. Kraftiga angrepp kan senare ge betydande skördeförluster, både vad gäller kvantitet och kvalité. \r\rDet biologiska betningsmedlet Cedress har effekt och används framför allt i konservärt.","BildID":"","Bio_id":"107","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Ärtfläcksjuka och stjälkbasröta      ","Groda":"Ärter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4114a","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"3650","Ogras":"Ärtfläcksjuka och stjälkbasröta","Ogras_id":"0546","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4114a"}],"Skadenamn_visas":"Ärtfläcksjuka och stjälkbasröta","Skadenamn_visas2":"Ärtfläcksjuka och stjälkbasröta Ärter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/art_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÄrterÄrtfläcksjuka och stjälkbasröta","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"10.33.40","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"113","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Sjukdomen kan angripa både åkerböna och ärter. Motverkas bäst genom en växtföljd med minst 7–8 år mellan ärt- och åkerbönsgrödorna och väldränerade fält.\rPå dåligt dränerade jordar bör antalet år mellan ärt- och åkerbönsgrödorna ökas ytterligare. Jordtest ger en upp- skattning av infektionsgraden. Välj en motståndskraftig sort, exempelvis Birgit eller Tiffany.","Fritext_skade":"   Phytophthora-rotröta     Sjukdomen kan angripa både åkerböna och ärter. Motverkas bäst genom en växtföljd med minst 7–8 år mellan ärt- och åkerbönsgrödorna och väldränerade fält.\rPå dåligt dränerade jordar bör antalet år mellan ärt- och åkerbönsgrödorna ökas ytterligare. Jordtest ger en upp- skattning av infektionsgraden. Välj en motståndskraftig sort, exempelvis Birgit eller Tiffany. ","Groda":"Åkerbönor","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4113f","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Phytophthora-rotröta","Ogras_id":"0547","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4113f"}],"Skadenamn_visas":"Phytophthora-rotröta","Skadenamn_visas2":"Phytophthora-rotröta Åkerbönor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÅkerbönorPhytophthora-rotröta","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.03.10","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Minst 8 blad.","Bekampn_troskel":"Ett danskt riktvärde är att behandla när bladet under kolven är angripet på mer än 60 % av plantorna och det är bladfukt under 36 timmar. I fält med reducerad jordbearbetning och med majs som förfrukt, är det danska riktvärdet angrepp på minst 20 % av bladen som stöttar kolven. Angreppen är sällan så tidiga i svenska odlingar att det fortfarande går att köra i majsen. Svampbehandlingar kan medföra sen avmognad.\u0000\r<p>\r","Bekampning":"Det är ovanligt med stora och tidiga angrepp av bladfläcksvampar och bekämpning är troligen sällan lönsam. Angreppen har störst betydelse i kärn- och kolvmajs eftersom de skördas sent. Mycket kraftiga angrepp har i danska försök gett stora skördeförluster. Försöken låg i fält där majs odlats flera år i rad och där mycket skörderester legat kvar på markytan. Majsbladfläcksjuka är allvarligast. Den utvecklas bäst i 20–28 ºC och majsögonfläcksjuka i 14–17 ºC. De kan ge stora skördesänkningar i fuktigt väder. Svenska och danska sortförsök 2025 hade relativt låga angrepp även om nivåerna varierade, men underlaget är litet. På svenska marknaden finns flera sorter som visade bra motståndskraft mot majsögonfläcksjuka och majsbladfläcksjuka i försöken, exempelvis KWS Marcopolo, KWS Tano, Pinnacle, Prospect och Sunset.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• plöj efter majs\r• odla inte majs efter majs\r• låt inte grödan stå kvar i fält efter optimal skördetid\r• välj mindre känslig sort\r","Fritext_skade":"Det är ovanligt med stora och tidiga angrepp av bladfläcksvampar och bekämpning är troligen sällan lönsam. Angreppen har störst betydelse i kärn- och kolvmajs eftersom de skördas sent. Mycket kraftiga angrepp har i danska försök gett stora skördeförluster. Försöken låg i fält där majs odlats flera år i rad och där mycket skörderester legat kvar på markytan. Majsbladfläcksjuka är allvarligast. Den utvecklas bäst i 20–28 ºC och majsögonfläcksjuka i 14–17 ºC. De kan ge stora skördesänkningar i fuktigt väder. Svenska och danska sortförsök 2025 hade relativt låga angrepp även om nivåerna varierade, men underlaget är litet. På svenska marknaden finns flera sorter som visade bra motståndskraft mot majsögonfläcksjuka och majsbladfläcksjuka i försöken, exempelvis KWS Marcopolo, KWS Tano, Pinnacle, Prospect och Sunset. Minst 8 blad. Ett danskt riktvärde är att behandla när bladet under kolven är angripet på mer än 60 % av plantorna och det är bladfukt under 36 timmar. I fält med reducerad jordbearbetning och med majs som förfrukt, är det danska riktvärdet angrepp på minst 20 % av bladen som stöttar kolven. Angreppen är sällan så tidiga i svenska odlingar att det fortfarande går att köra i majsen. Svampbehandlingar kan medföra sen avmognad.\u0000\r<p>\r Bladfläcksvampar     • plöj efter majs\r• odla inte majs efter majs\r• låt inte grödan stå kvar i fält efter optimal skördetid\r• välj mindre känslig sort\r • Comet Pro 0,5 l/ha, stadier 30–65. Godkänd i\rfodermajs.\r• Revyona 1,0 l/ha, stadier 31–69, alternativt 2 x 0,6 l/ha, stadier 31–69 med ett intervall på minst 14 dagar.","Groda":"Majs","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4073b","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Bladfläcksvampar","Ogras_id":"0548","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"• Comet Pro 0,5 l/ha, stadier 30–65. Godkänd i\rfodermajs.\r• Revyona 1,0 l/ha, stadier 31–69, alternativt 2 x 0,6 l/ha, stadier 31–69 med ett intervall på minst 14 dagar.","SkadeBilder":[{"Bildtext":"majsögonfläck","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4073b"}],"Skadenamn_visas":"Bladfläcksvampar","Skadenamn_visas2":"Bladfläcksvampar Majs","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"MajsBladfläcksvampar","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.04.53","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Skadorna ligger normalt på en låg nivå men det finns undantag. Majsmott finns i södra och mellersta Sverige, mest i områden där det odlas mycket majs i ensidig, plöjningsfri odling. Utomlands har majsmott på sina håll orsakat stor skada. Stora angrepp kan orsaka skördeproblem genom att stjälken knäcks och orsakar liggmajs. Fusariumangrepp (stjälkröta och kolvfusarios) kan också öka vid angrepp. I sockermajs kan majsmott orsaka kvalitetsproblem och det har skett en ökning av angreppen i södra Sverige. Majsmottskador är lättast att se tätt inpå skörd, då syns angreppet tydligt. Majsmottets larv övervintrar i de nedre delarna av majsplantan eller rotfästet som finns kvar i fält efter skörd. Förebyggande åtgärder är mycket viktigt för att slippa framtida problem och det enda sättet att hålla skadegöraren på en acceptabel nivå. Bra metoder för att minska uppförökning är att plöja, höst eller vår, så att alla växtrester hamnar minst 10 cm under markytan, alternativt att stubbearbeta kraftigt efter skörd. Båda metoderna stör larvens möjlighet till övervintring. Var noga med att högar av kasserad majs inte blir liggande i fält utan att den blir nedbrukad. En varierad växtföljd med andra grödor är också ett bra alternativ.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"125","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• plöj, höst eller vår, så att alla skörderester hamnar minst 10 cm under markytan inför sådd\r• kör helst sönder majsstubben så att det inte finns bitar med två noder och oskadd stubb däremellan. Det stör mottets övervintring och gör det lättare att plöja.\r• odla majs i växtföljd med andra grödor","Fritext_skade":"Skadorna ligger normalt på en låg nivå men det finns undantag. Majsmott finns i södra och mellersta Sverige, mest i områden där det odlas mycket majs i ensidig, plöjningsfri odling. Utomlands har majsmott på sina håll orsakat stor skada. Stora angrepp kan orsaka skördeproblem genom att stjälken knäcks och orsakar liggmajs. Fusariumangrepp (stjälkröta och kolvfusarios) kan också öka vid angrepp. I sockermajs kan majsmott orsaka kvalitetsproblem och det har skett en ökning av angreppen i södra Sverige. Majsmottskador är lättast att se tätt inpå skörd, då syns angreppet tydligt. Majsmottets larv övervintrar i de nedre delarna av majsplantan eller rotfästet som finns kvar i fält efter skörd. Förebyggande åtgärder är mycket viktigt för att slippa framtida problem och det enda sättet att hålla skadegöraren på en acceptabel nivå. Bra metoder för att minska uppförökning är att plöja, höst eller vår, så att alla växtrester hamnar minst 10 cm under markytan, alternativt att stubbearbeta kraftigt efter skörd. Båda metoderna stör larvens möjlighet till övervintring. Var noga med att högar av kasserad majs inte blir liggande i fält utan att den blir nedbrukad. En varierad växtföljd med andra grödor är också ett bra alternativ.   Majsmott     • plöj, höst eller vår, så att alla skörderester hamnar minst 10 cm under markytan inför sådd\r• kör helst sönder majsstubben så att det inte finns bitar med två noder och oskadd stubb däremellan. Det stör mottets övervintring och gör det lättare att plöja.\r• odla majs i växtföljd med andra grödor ","Groda":"Majs","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4113b","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0635","Ogras":"Majsmott","Ogras_id":"0550","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4113b"}],"Skadenamn_visas":"Majsmott","Skadenamn_visas2":"Majsmott Majs","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"MajsMajsmott","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2025-04-17","Andrad_tid":"10.18","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"022","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Sjukdomen angriper råg framförallt vid utdragen blomning, speciellt vid kyligt och fuktigt väder. Val av motståndskraftig sort kan förebygga angrepp, liksom att använda utsäde som är fritt från mjöldrygor (sklerotier). Andra förebyggande åtgärder är att sträva efter jämna bestånd och undvika grönskottsbildning, plöja efter angripen gröda och att odla avbrottsgrödor. Håll efter renkavle och andra gräsogräs och slå av gräs i dikes- och fältkanter samt angränsande trädor innan de blommar för att minska risken för smitta via insekter.\r\r","Fritext_skade":"   Mjöldryga     Sjukdomen angriper råg framförallt vid utdragen blomning, speciellt vid kyligt och fuktigt väder. Val av motståndskraftig sort kan förebygga angrepp, liksom att använda utsäde som är fritt från mjöldrygor (sklerotier). Andra förebyggande åtgärder är att sträva efter jämna bestånd och undvika grönskottsbildning, plöja efter angripen gröda och att odla avbrottsgrödor. Håll efter renkavle och andra gräsogräs och slå av gräs i dikes- och fältkanter samt angränsande trädor innan de blommar för att minska risken för smitta via insekter.\r\r ","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4073c","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4225","Ogras":"Mjöldryga","Ogras_id":"0557","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4073c"}],"Skadenamn_visas":"Mjöldryga","Skadenamn_visas2":"Mjöldryga Råg","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågMjöldryga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"11.42.04","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Svartpricksjuka orsakar framförallt lagringsförluster och sämre skalfinish. Svampen kan också angripa stjälkarna vilket medför att blasten vissnar i förtid med kraftig skördeminskning som följd. Sortskillnader finns men är dåligt undersökta. Marksmittan är den viktigaste smittkällan och bekämpning kan bara ske genom förebyggande åtgärder.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Betning med Maxim eller Allstar* är möjlig men effekten mot svartpricksjuka är begränsad.\r\r*Allstar ska registreras om senast 2026-06-15, se www.kemi.se. ","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"De viktigaste förebyggande åtgärderna \r• använd friskt utsäde, framförallt i fält som inte redan är infekterade\r• undvik att sätta potatis i kraftigt smittade fält, jordtest finns\r• återkom inte oftare än vart 5:e år, med potatis på samma fält\r• se till att näringsförsörjningen är god\r• undvik sorter som erfarenhetsmässigt fått stora angrepp\r• sträva efter så kort växtsäsong som möjligt, till exempel genom förgroning av utsädet\r• ta upp potatisen tidigt under torra skördeförhållanden\r• ta upp potatisen kort tid efter blastdödning\r• torka och kyl ner potatisen snabbt vid inlagring\r• bekämpa arvpotatis liksom andra värdväxter såsom nattskatta, åkerbinda, lomme och svinmålla i hela växtföljden\r\r","Fritext_skade":"Svartpricksjuka orsakar framförallt lagringsförluster och sämre skalfinish. Svampen kan också angripa stjälkarna vilket medför att blasten vissnar i förtid med kraftig skördeminskning som följd. Sortskillnader finns men är dåligt undersökta. Marksmittan är den viktigaste smittkällan och bekämpning kan bara ske genom förebyggande åtgärder.   Svartpricksjuka     De viktigaste förebyggande åtgärderna \r• använd friskt utsäde, framförallt i fält som inte redan är infekterade\r• undvik att sätta potatis i kraftigt smittade fält, jordtest finns\r• återkom inte oftare än vart 5:e år, med potatis på samma fält\r• se till att näringsförsörjningen är god\r• undvik sorter som erfarenhetsmässigt fått stora angrepp\r• sträva efter så kort växtsäsong som möjligt, till exempel genom förgroning av utsädet\r• ta upp potatisen tidigt under torra skördeförhållanden\r• ta upp potatisen kort tid efter blastdödning\r• torka och kyl ner potatisen snabbt vid inlagring\r• bekämpa arvpotatis liksom andra värdväxter såsom nattskatta, åkerbinda, lomme och svinmålla i hela växtföljden\r\r ","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4281","Ogras":"Svartpricksjuka","Ogras_id":"0558","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Svartpricksjuka","Skadenamn_visas2":"Svartpricksjuka Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisSvartpricksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"15.18.24","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Vissa år sker en stor inflygning av gammafly, t.ex. 1996 och 2013. I kombination med varma och torra förhållanden gynnas gammaflyet och skördenedsättande skador kan uppkomma. I de flesta fall blir det inga skördenedsättande skador, grödan klarar oftast av 20–25 % uppäten bladyta eller 4–5 larver per planta.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Vissa år sker en stor inflygning av gammafly, t.ex. 1996 och 2013. I kombination med varma och torra förhållanden gynnas gammaflyet och skördenedsättande skador kan uppkomma. I de flesta fall blir det inga skördenedsättande skador, grödan klarar oftast av 20–25 % uppäten bladyta eller 4–5 larver per planta.   Gammafly      ","Groda":"Sockerbetor","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0732","Ogras":"Gammafly","Ogras_id":"0559","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Gammafly","Skadenamn_visas2":"Gammafly Sockerbetor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"SockerbetorGammafly","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.04.38","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Angrepp i kolven kan ge toxinerna DON och ZEA som är skadliga för enkelmagade djur men kan också påverka idisslare. Fusariumangrepp i stjälken kan ge stjälkröta med liggmajs som följd. Stjälkröta förekommer i hela majsodlingsområdet, främst på fält med intensiv majsodling. För att minimera risken av angrepp är det viktigt att få in majsodlingen i en varierad växtföljd och undvika spannmål efter majs. Det är viktigt att marken blir ordentligt bearbetad eftersom sporerna övervintrar på skörderester av majs och spannmål. Kolvfusarios förekommer framförallt i kärnmajs. Majsmottskador ökar risken för infektion vilket kan leda till allvarligare fusariumangrepp. Svenskt försöksunderlag är för litet för att göra en bedömning om sorternas mottaglighet. I danska försök framstår Function, KWS Mojo, KWS Temprano, LG31152, Pinnacle, Prospect, P7179, P7381 och P7647 som mindre mottagliga för stjälkröta.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"116","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik ensidig odling av majs på samma skifte\r• noggrann plöjning om majs odlas efter majs\r• låt inte grödan stå kvar i fält efter optimal skördetid\r• välj om möjligt mindre känslig sort\r• undvik höstvete efter majs\r\rBåda sjukdomarna orsakas av svampar ur släktet Fusarium. Angrepp i kolven kan ge toxinerna DON och ZEA. Fusariumangrepp i stjälken kan ge stjälkröta med liggbildning som följd.\r\rSorter har olika känslighet för kolvfusarios och stjälkröta, men det svenska försöksunderlaget är för litet för att göra en bedömning. Danska försök med kärnmajs visar lägst halter DON och ZEA i Yukon. Fieldstar har trots små angrepp av kolvfusarios och stjälkfusarios haft höga halter av både DON och ZEA.","Fritext_skade":"Angrepp i kolven kan ge toxinerna DON och ZEA som är skadliga för enkelmagade djur men kan också påverka idisslare. Fusariumangrepp i stjälken kan ge stjälkröta med liggmajs som följd. Stjälkröta förekommer i hela majsodlingsområdet, främst på fält med intensiv majsodling. För att minimera risken av angrepp är det viktigt att få in majsodlingen i en varierad växtföljd och undvika spannmål efter majs. Det är viktigt att marken blir ordentligt bearbetad eftersom sporerna övervintrar på skörderester av majs och spannmål. Kolvfusarios förekommer framförallt i kärnmajs. Majsmottskador ökar risken för infektion vilket kan leda till allvarligare fusariumangrepp. Svenskt försöksunderlag är för litet för att göra en bedömning om sorternas mottaglighet. I danska försök framstår Function, KWS Mojo, KWS Temprano, LG31152, Pinnacle, Prospect, P7179, P7381 och P7647 som mindre mottagliga för stjälkröta.   Kolvfusarios och stjälkröta     • undvik ensidig odling av majs på samma skifte\r• noggrann plöjning om majs odlas efter majs\r• låt inte grödan stå kvar i fält efter optimal skördetid\r• välj om möjligt mindre känslig sort\r• undvik höstvete efter majs\r\rBåda sjukdomarna orsakas av svampar ur släktet Fusarium. Angrepp i kolven kan ge toxinerna DON och ZEA. Fusariumangrepp i stjälken kan ge stjälkröta med liggbildning som följd.\r\rSorter har olika känslighet för kolvfusarios och stjälkröta, men det svenska försöksunderlaget är för litet för att göra en bedömning. Danska försök med kärnmajs visar lägst halter DON och ZEA i Yukon. Fieldstar har trots små angrepp av kolvfusarios och stjälkfusarios haft höga halter av både DON och ZEA. ","Groda":"Majs","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4113e","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4618","Ogras":"Kolvfusarios och stjälkröta","Ogras_id":"0560","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4113e"},{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41145"}],"Skadenamn_visas":"Kolvfusarios och stjälkröta","Skadenamn_visas2":"Kolvfusarios och stjälkröta Majs","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"MajsKolvfusarios och stjälkröta","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2025-04-24","Andrad_tid":"13.19.05","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"094","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Svampen övervintrar med vilsporer i marken och som mycel på växtrester. Frösmitta kan förekomma men är sällsynt. Angreppen är normalt av liten betydelse, men svagt utvecklad höstraps som angrips på hösten kan skadas allvarligt och utvintra. Motverka sjukdomen genom att undvika frodiga bestånd och inte återkomma oftare än vart 5-6 år med oljeväxtgrödorna. \r","Fritext_skade":"   Kålbladmögel     Svampen övervintrar med vilsporer i marken och som mycel på växtrester. Frösmitta kan förekomma men är sällsynt. Angreppen är normalt av liten betydelse, men svagt utvecklad höstraps som angrips på hösten kan skadas allvarligt och utvintra. Motverka sjukdomen genom att undvika frodiga bestånd och inte återkomma oftare än vart 5-6 år med oljeväxtgrödorna. \r ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41134","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2223","Ogras":"Kålbladmögel","Ogras_id":"0562","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41134"}],"Skadenamn_visas":"Kålbladmögel","Skadenamn_visas2":"Kålbladmögel Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterKålbladmögel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2017-04-28","Andrad_tid":"12.14.23","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0255\">råg</a> ","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3058_048.jpg","Bio_id":"011","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0255\">råg</a>  Sköldfläcksjuka      ","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411ca","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4241","Ogras":"Sköldfläcksjuka","Ogras_id":"0563","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411ca"}],"Skadenamn_visas":"Sköldfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Sköldfläcksjuka Råg","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågSköldfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2017-04-28","Andrad_tid":"12.14.23","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0262\">rågvete</a>","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_072.jpg","Bio_id":"011","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0262\">rågvete</a> Sköldfläcksjuka      ","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40742","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4241","Ogras":"Sköldfläcksjuka","Ogras_id":"0564","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40742"}],"Skadenamn_visas":"Sköldfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Sköldfläcksjuka Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteSköldfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-09","Andrad_tid":"11.43.56","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Snömögelsvampen är utsädesburen men kan också spridas via marksmitta från skörderester. Risken är störst i fält med frodiga bestånd och där förfrukten är stråsäd, särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan. Risken är också större i lägen där snön ligger kvar länge. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp eftersom beståndet blir tätare. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan","BildID":"s3754_004.jpg","Bio_id":"001","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik tidig sådd\r• anpassa utsädesmängden efter såtidpunkten\r• använd friskt utsäde\r• beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov\r• bruka noggrant ner skörderester efter stråsäd\r• vid behov bekämpa ogräsen på hösten\r","Fritext_skade":"   Snömögel   utvintringssvampar  • undvik tidig sådd\r• anpassa utsädesmängden efter såtidpunkten\r• använd friskt utsäde\r• beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov\r• bruka noggrant ner skörderester efter stråsäd\r• vid behov bekämpa ogräsen på hösten\r ","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c9","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4231","Ogras":"Snömögel","Ogras_id":"0566","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c9"}],"Skadenamn_visas":"Snömögel","Skadenamn_visas2":"Snömögel Råg","Underrubrik":"utvintringssvampar","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågSnömögel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-09","Andrad_tid":"12.04.44","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Snömögelsvampen är utsädesburen men kan också spridas via marksmitta från skörderester. Risken är störst i fält med frodiga bestånd och där förfrukten är stråsäd, särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan. Risken är också större i lägen där snön ligger kvar länge. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp eftersom beståndet blir tätare.\r\rBetning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan.","BildID":"s3754_004.jpg","Bio_id":"001","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"· undvik tidig sådd\r· anpassa utsädesmängden efter såtidpunkten\r· använd friskt utsäde, beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov\r· bruka noggrant ner skörderester efter stråsäd\r· vid behov bekämpa ogräsen på hösten\r","Fritext_skade":"   Snömögel     · undvik tidig sådd\r· anpassa utsädesmängden efter såtidpunkten\r· använd friskt utsäde, beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov\r· bruka noggrant ner skörderester efter stråsäd\r· vid behov bekämpa ogräsen på hösten\r ","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c9","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4231","Ogras":"Snömögel","Ogras_id":"0567","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c9"}],"Skadenamn_visas":"Snömögel","Skadenamn_visas2":"Snömögel Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteSnömögel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-09","Andrad_tid":"13.18.27","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Snömögelsvampen är utsädesburen men kan också spridas via marksmitta från skörderester. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan.","BildID":"s3754_004.jpg","Bio_id":"001","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"· undvik tidig sådd\r· använd friskt utsäde, beta eller Thermoseedbehandla vid behov\r· bruka noggrant ner skörderesterna från stråsäd\r· undvik korn som förfrukt\r· bekämpa ogräsen vid behov på hösten\r","Fritext_skade":"   Snömögel   utvintringssvampar  · undvik tidig sådd\r· använd friskt utsäde, beta eller Thermoseedbehandla vid behov\r· bruka noggrant ner skörderesterna från stråsäd\r· undvik korn som förfrukt\r· bekämpa ogräsen vid behov på hösten\r ","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411c9","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"5305","Ogras":"Snömögel","Ogras_id":"0568","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411c9"}],"Skadenamn_visas":"Snömögel","Skadenamn_visas2":"Snömögel Korn","Underrubrik":"utvintringssvampar","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornSnömögel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2023-03-28","Andrad_tid":"16.24.05","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"I Sydsverige har angrepp av trådklubba ökat något under senare år. Risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. \rTrådklubba är en växtföljdssjukdom och risken ökar därför om korn varit förfrukt eller förförfrukt.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Mot marksmitta av trådklubba har betning med Vibrance Star effekt.","BildID":"","Bio_id":"002","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"· undvik tidig sådd\r· använd friskt utsäde, beta eller Thermoseedbehandla vid behov\r· bruka noggrant ner skörderesterna från stråsäd\r· undvik korn som förfrukt\r· bekämpa ogräsen vid behov på hösten\r","Fritext_skade":"I Sydsverige har angrepp av trådklubba ökat något under senare år. Risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. \rTrådklubba är en växtföljdssjukdom och risken ökar därför om korn varit förfrukt eller förförfrukt.\r   Trådklubba   utvintringssvampar  · undvik tidig sådd\r· använd friskt utsäde, beta eller Thermoseedbehandla vid behov\r· bruka noggrant ner skörderesterna från stråsäd\r· undvik korn som förfrukt\r· bekämpa ogräsen vid behov på hösten\r För närvarande, februari 2023, finns inga godkända preparat med effekt mot trådklubba i växande gröda.\r","Groda":"Höstkorn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411ed","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2980","Ogras":"Trådklubba","Ogras_id":"0569","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"För närvarande, februari 2023, finns inga godkända preparat med effekt mot trådklubba i växande gröda.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Snömögel och trådklubba","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411ed"}],"Skadenamn_visas":"Trådklubba","Skadenamn_visas2":"Trådklubba Höstkorn","Underrubrik":"utvintringssvampar","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HöstkornTrådklubba","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"09.07.51","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Se svartpricksjuka.\r","Bekampn_troskel":"Saknas. Brunfläcksjuka förekommer oftast i liten omfattning. Bekämpningen riktas mot den dominerande sjukdomen, svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka.\r","Bekampning":"Brunfläcksjuka är generellt sett av liten betydelse. När sjukdomen uppträder är det ofta sent under säsongen i blandinfektioner med svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. Under senare år har brunfläcksjuka förekommit oftare än tidigare i Svealand och Sydsverige. \r\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Brunfläcksjuka är utsädesburen men kan också spridas via marksmitta från skörderester. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan","BildID":"s3399_028.jpg","Bio_id":"007","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"· använd friskt utsäde eller beta vid behov\r","Fritext_skade":"Brunfläcksjuka är generellt sett av liten betydelse. När sjukdomen uppträder är det ofta sent under säsongen i blandinfektioner med svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. Under senare år har brunfläcksjuka förekommit oftare än tidigare i Svealand och Sydsverige. \r\r Se svartpricksjuka.\r Saknas. Brunfläcksjuka förekommer oftast i liten omfattning. Bekämpningen riktas mot den dominerande sjukdomen, svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka.\r Brunfläcksjuka     · använd friskt utsäde eller beta vid behov\r Se svartpricksjuka.\r","Groda":"vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401db","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4484","Ogras":"Brunfläcksjuka","Ogras_id":"0570","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Se svartpricksjuka.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401db"}],"Skadenamn_visas":"Brunfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Brunfläcksjuka vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"veteBrunfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2022-03-30","Andrad_tid":"15.47.45","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0255\"> råg</a>","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_086.jpg","Bio_id":"007","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0255\"> råg</a> Brunfläcksjuka      ","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401db","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"5306","Ogras":"Brunfläcksjuka","Ogras_id":"0571","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401db"}],"Skadenamn_visas":"Brunfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Brunfläcksjuka Råg","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågBrunfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2022-03-30","Andrad_tid":"15.47.55","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0262\"> rågvete</a>","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_086.jpg","Bio_id":"007","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0262\"> rågvete</a> Brunfläcksjuka      ","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401db","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4484","Ogras":"Brunfläcksjuka","Ogras_id":"0572","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401db"}],"Skadenamn_visas":"Brunfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Brunfläcksjuka Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteBrunfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2021-11-15","Andrad_tid":"14.43.42","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0289\"> havre</a>","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s2113_086.jpg","Bio_id":"007","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0289\"> havre</a> Brunfläcksjuka      ","Groda":"havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401db","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"5307","Ogras":"Brunfläcksjuka","Ogras_id":"0573","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401db"}],"Skadenamn_visas":"Brunfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Brunfläcksjuka havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"havreBrunfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2017-04-28","Andrad_tid":"12.14.23","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Se bladfläcksvampar i rågvete","Bekampn_troskel":"Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0262\"> rågvete</a>. ","Bekampning":"Se bladfläcksvampar i rågvete","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Se bladfläcksvampar i rågvete","BildID":"s3058_045.jpg","Bio_id":"008","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Se bladfläcksvampar i rågvete","Fritext_skade":"Se bladfläcksvampar i rågvete Se bladfläcksvampar i rågvete Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0262\"> rågvete</a>.  Vetets bladfläcksjuka (DTR)     Se bladfläcksvampar i rågvete Se bladfläcksvampar i rågvete","Groda":"rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41192","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4464","Ogras":"Vetets bladfläcksjuka (DTR)","Ogras_id":"0574","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Se bladfläcksvampar i rågvete","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Vetets bladfläcksjuka i rågvete","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41192"}],"Skadenamn_visas":"Vetets bladfläcksjuka (DTR)","Skadenamn_visas2":"Vetets bladfläcksjuka (DTR) rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"rågveteVetets bladfläcksjuka (DTR)","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2023-03-27","Andrad_tid":"13.22.08","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Sjukdomen kan bekämpas genom betning eller Thermoseedbehandling av utsädet samt i viss mån av sortvalet. Höstvetesorterna Etana, Festival, Hallfreda och Stava är toleranta mot stinksot","BildID":"","Bio_id":"096","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Stinksot      ","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40741","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"3190","Ogras":"Stinksot","Ogras_id":"0577","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40741"}],"Skadenamn_visas":"Stinksot","Skadenamn_visas2":"Stinksot Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteStinksot","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2023-03-27","Andrad_tid":"13.23.43","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Sjukdomen kan bekämpas genom utsädesbetning samt i viss mån av sortvalet. Höstvetesorterna Etana, Festival, Hallfreda och Stava är toleranta mot dvärgstinksot.","BildID":"","Bio_id":"020","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Dvärgstinksot      ","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4073a","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"3191","Ogras":"Dvärgstinksot","Ogras_id":"0578","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4073a"}],"Skadenamn_visas":"Dvärgstinksot","Skadenamn_visas2":"Dvärgstinksot Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteDvärgstinksot","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2017-04-28","Andrad_tid":"12.14.23","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0262\"> rågvete</a>","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"006","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0262\"> rågvete</a> Svartpricksjuka      ","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4022c","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4485","Ogras":"Svartpricksjuka","Ogras_id":"0579","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4022c"}],"Skadenamn_visas":"Svartpricksjuka","Skadenamn_visas2":"Svartpricksjuka Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteSvartpricksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2018-04-16","Andrad_tid":"16.25.51","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Bipolaris kan bekämpas genom betning eller Thermoseedbehandling av utsädet.","BildID":"","Bio_id":"013","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Bipolaris      ","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4073e","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2953","Ogras":"Bipolaris","Ogras_id":"0580","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4073e"}],"Skadenamn_visas":"Bipolaris","Skadenamn_visas2":"Bipolaris Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornBipolaris","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2025-04-17","Andrad_tid":"11.51.06","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Sjukdomen kan bara bekämpas genom betning av utsädet.\r","BildID":"","Bio_id":"021","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Kornets flygsot      ","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4073f","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2983","Ogras":"Kornets flygsot","Ogras_id":"0581","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4073f"}],"Skadenamn_visas":"Kornets flygsot","Skadenamn_visas2":"Kornets flygsot Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornKornets flygsot","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"13.54.59","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Sjukdomen kan bekämpas genom betning eller Thermoseedbehandling av utsädet. Förekomsten av flygsot har varit hög under senare år. Analysera utsädet vid användning av eget utsäde.","BildID":"","Bio_id":"021","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Havrens flygsot      ","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4073d","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2067","Ogras":"Havrens flygsot","Ogras_id":"0582","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4073d"}],"Skadenamn_visas":"Havrens flygsot","Skadenamn_visas2":"Havrens flygsot Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreHavrens flygsot","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2025-04-23","Andrad_tid":"08.24.36","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0289\"> havre</a>","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"010","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0289\"> havre</a> Havrens bladfläcksjuka      ","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40740","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2055","Ogras":"Havrens bladfläcksjuka","Ogras_id":"0583","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40740"}],"Skadenamn_visas":"Havrens bladfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Havrens bladfläcksjuka Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreHavrens bladfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2025-04-24","Andrad_tid":"13.10.29","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Tidig vår när tillväxten startat.","Bekampn_troskel":"Saknas. Generellt rekommenderas inte bekämpning eftersom det inte är möjligt att stoppa synliga angrepp.\r","Bekampning":"Mycket ovanligt. Gråmögel angriper främst plantor som redan är skadade eller försvagade av annan orsak. Svampen förekom i större utsträckning än vanligt våren 2021. Svampen förekom på sedan tidigare försvagade plantor. Angreppen sprids inte vidare till friska plantor i någon större omfattning.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"064","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Mycket ovanligt. Gråmögel angriper främst plantor som redan är skadade eller försvagade av annan orsak. Svampen förekom i större utsträckning än vanligt våren 2021. Svampen förekom på sedan tidigare försvagade plantor. Angreppen sprids inte vidare till friska plantor i någon större omfattning.\r Tidig vår när tillväxten startat. Saknas. Generellt rekommenderas inte bekämpning eftersom det inte är möjligt att stoppa synliga angrepp.\r Gråmögel      Cantus 0,5 kg/ha men effekten är liten till måttlig.\r\r","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4074b","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2218","Ogras":"Gråmögel","Ogras_id":"0584","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Cantus 0,5 kg/ha men effekten är liten till måttlig.\r\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4074b"}],"Skadenamn_visas":"Gråmögel","Skadenamn_visas2":"Gråmögel Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterGråmögel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-03","Andrad_tid":"13.34","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"\r","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Den lilla kålflugans larver angriper rötterna men angreppen har hittills varit små och betydelsen liten i Sverige. Det är den tredje generationen av lilla kålflugan som kan orsaka skador i höstraps. Risken finns framför allt under år med varm sensommar och höst i kombination med en stor andra generation. Tyska undersökningar visar tydligt att tidig sådd ökar risken för stora angrepp. Förekomst av rotskador i höstraps har ökat något i Skåne de senaste åren men det är mycket ovanligt att de har betydelse. I våroljeväxter förekom angrepp av första generationen i en del fält under 2014, framför allt i västra Sverige.\r\rBetning med Lumiposa har bra effekt men hittills har det inte behövts för att angreppen har varit små. Bekämpning med pyretroid har dålig effekt och rekommenderas inte.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"101","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik tidig sådd (höstraps)\r","Fritext_skade":"Den lilla kålflugans larver angriper rötterna men angreppen har hittills varit små och betydelsen liten i Sverige. Det är den tredje generationen av lilla kålflugan som kan orsaka skador i höstraps. Risken finns framför allt under år med varm sensommar och höst i kombination med en stor andra generation. Tyska undersökningar visar tydligt att tidig sådd ökar risken för stora angrepp. Förekomst av rotskador i höstraps har ökat något i Skåne de senaste åren men det är mycket ovanligt att de har betydelse. I våroljeväxter förekom angrepp av första generationen i en del fält under 2014, framför allt i västra Sverige.\r\rBetning med Lumiposa har bra effekt men hittills har det inte behövts för att angreppen har varit små. Bekämpning med pyretroid har dålig effekt och rekommenderas inte.\r \r  Lilla Kålflugan     • undvik tidig sådd (höstraps)\r ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41137","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0896","Ogras":"Lilla Kålflugan","Ogras_id":"0585","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41137"}],"Skadenamn_visas":"Lilla Kålflugan","Skadenamn_visas2":"Lilla Kålflugan Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterLilla Kålflugan","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.07.12","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Betydande angrepp med skördepåverkan är mycket ovanliga. Under 2024 gav dock gynnsam väderlek en snabb svamputveckling och ovanligt kraftiga angrepp framför allt i sydöstra delarna av landet, vilket i vissa fall resulterade i stora skördeförluster. Även i östra delarna i Mellansverige var angreppen omfattande, men utvecklades sent på säsongen och resulterade troligen inte i några skördeförluster. Säsongen 2025 förekom återigen kraftiga angrepp i de mest mjöldaggsutsatta områdena i sydost, framför allt på södra Öland. Erfarenheterna från de två senaste säsongerna är att utvecklingen kan gå fort och främst drabbar vissa områden i sydöstra Sverige.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"108","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Betydande angrepp med skördepåverkan är mycket ovanliga. Under 2024 gav dock gynnsam väderlek en snabb svamputveckling och ovanligt kraftiga angrepp framför allt i sydöstra delarna av landet, vilket i vissa fall resulterade i stora skördeförluster. Även i östra delarna i Mellansverige var angreppen omfattande, men utvecklades sent på säsongen och resulterade troligen inte i några skördeförluster. Säsongen 2025 förekom återigen kraftiga angrepp i de mest mjöldaggsutsatta områdena i sydost, framför allt på södra Öland. Erfarenheterna från de två senaste säsongerna är att utvecklingen kan gå fort och främst drabbar vissa områden i sydöstra Sverige.   Ärtmjöldagg      ","Groda":"Ärter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41156","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"3652","Ogras":"Ärtmjöldagg","Ogras_id":"0587","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41156"}],"Skadenamn_visas":"Ärtmjöldagg","Skadenamn_visas2":"Ärtmjöldagg Ärter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/art_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÄrterÄrtmjöldagg","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-11","Andrad_tid":"13.42.05","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"091","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Ärtgallmygga      ","Groda":"Ärter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4114b","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0796","Ogras":"Ärtgallmygga","Ogras_id":"0588","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4114b"}],"Skadenamn_visas":"Ärtgallmygga","Skadenamn_visas2":"Ärtgallmygga Ärter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/art_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÄrterÄrtgallmygga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-11","Andrad_tid":"13.47.37","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"090","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Ärttrips      ","Groda":"Ärter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41157","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0407","Ogras":"Ärttrips","Ogras_id":"0589","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41157"}],"Skadenamn_visas":"Ärttrips","Skadenamn_visas2":"Ärttrips Ärter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/art_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÄrterÄrttrips","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2017-04-28","Andrad_tid":"12.14.23","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0548\"> majs</a>. ","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"116","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0548\"> majs</a>.  Majsbladfläcksjuka      ","Groda":"Majs","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4113a","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Majsbladfläcksjuka","Ogras_id":"0590","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4113a"}],"Skadenamn_visas":"Majsbladfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Majsbladfläcksjuka Majs","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"MajsMajsbladfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2017-04-28","Andrad_tid":"12.14.23","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0548\"> majs</a>. ","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"118","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0548\"> majs</a>.  Majsrost      ","Groda":"Majs","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4113c","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Majsrost","Ogras_id":"0591","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4113c"}],"Skadenamn_visas":"Majsrost","Skadenamn_visas2":"Majsrost Majs","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"MajsMajsrost","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.05.10","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"119","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Majssot är inte giftigt men stora mängder av majssot kan påverka näringsinnehållet negativt. Majssot finns som smitta i jorden och kan överleva i upp till tio år. Sporer från svamparna kan spridas med vinden till närliggande fält. Svampen angriper framför allt svaga plantor som t.ex. angripits av fritfluga eller är påverkade av torkstress. Jordbearbetning och god växtföljd kan minska risken för spridning.","Fritext_skade":"   Majssot     Majssot är inte giftigt men stora mängder av majssot kan påverka näringsinnehållet negativt. Majssot finns som smitta i jorden och kan överleva i upp till tio år. Sporer från svamparna kan spridas med vinden till närliggande fält. Svampen angriper framför allt svaga plantor som t.ex. angripits av fritfluga eller är påverkade av torkstress. Jordbearbetning och god växtföljd kan minska risken för spridning. ","Groda":"Majs","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4113d","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4623","Ogras":"Majssot","Ogras_id":"0592","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4113d"}],"Skadenamn_visas":"Majssot","Skadenamn_visas2":"Majssot Majs","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"MajsMajssot","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2017-04-28","Andrad_tid":"12.14.23","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0548\"> majs</a>. ","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"120","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se bladfläcksvampar i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0548\"> majs</a>.  Majsögonfläck      ","Groda":"Majs","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4073b","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Majsögonfläck","Ogras_id":"0593","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Majsögonfläck","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4073b"}],"Skadenamn_visas":"Majsögonfläck","Skadenamn_visas2":"Majsögonfläck Majs","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"MajsMajsögonfläck","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2023-03-29","Andrad_tid":"17.47.38","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Angrepp i kolven kan ge toxinerna DON och ZEA\rsom är skadliga för enkelmagade djur men kan också\rpåverka idisslare. Fusariumangrepp i stjälken kan ge\rstjälkröta med liggmajs som följd. Stjälkröta förekommer i hela majsodlingsområdet, främst på fält med\rintensiv majsodling. Kolvfusarios förekommer framförallt i kärnmajs. I danska försök framstår Kompetens,\rKWS Stefano, Pinnacle, SY Karthoun och Trooper som\rmindre mottagliga för stjälkröta. Det svenska försöksunderlaget är för litet för att göra en bedömning.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"121","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Angrepp i kolven kan ge toxinerna DON och ZEA\rsom är skadliga för enkelmagade djur men kan också\rpåverka idisslare. Fusariumangrepp i stjälken kan ge\rstjälkröta med liggmajs som följd. Stjälkröta förekommer i hela majsodlingsområdet, främst på fält med\rintensiv majsodling. Kolvfusarios förekommer framförallt i kärnmajs. I danska försök framstår Kompetens,\rKWS Stefano, Pinnacle, SY Karthoun och Trooper som\rmindre mottagliga för stjälkröta. Det svenska försöksunderlaget är för litet för att göra en bedömning.   Stjälkröta      ","Groda":"Majs","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41145","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Stjälkröta","Ogras_id":"0594","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41145"}],"Skadenamn_visas":"Stjälkröta","Skadenamn_visas2":"Stjälkröta Majs","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"MajsStjälkröta","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-12","Andrad_tid":"08.33.11","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"097","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Harkrank      ","Groda":"","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41131","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0781","Ogras":"Harkrank","Ogras_id":"0598","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41131"}],"Skadenamn_visas":"Harkrank","Skadenamn_visas2":"Harkrank ","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"Harkrank","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-12","Andrad_tid":"08.37.46","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"098","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Knäppare      ","Groda":"","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41132","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1163","Ogras":"Knäppare","Ogras_id":"0599","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41132"}],"Skadenamn_visas":"Knäppare","Skadenamn_visas2":"Knäppare ","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"Knäppare","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-18","Andrad_tid":"13.21.52","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"037","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Gråmögel i ax      ","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4074a","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4461","Ogras":"Gråmögel i ax","Ogras_id":"0600","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4074a"}],"Skadenamn_visas":"Gråmögel i ax","Skadenamn_visas2":"Gråmögel i ax Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteGråmögel i ax","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-18","Andrad_tid":"13.28.39","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"034","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Skarp ögonfläck      ","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41142","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4481","Ogras":"Skarp ögonfläck","Ogras_id":"0601","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41142"}],"Skadenamn_visas":"Skarp ögonfläck","Skadenamn_visas2":"Skarp ögonfläck Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteSkarp ögonfläck","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-18","Andrad_tid":"13.33.48","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"038","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Sotdagg      ","Groda":"","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41149","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4646","Ogras":"Sotdagg","Ogras_id":"0602","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41149"}],"Skadenamn_visas":"Sotdagg","Skadenamn_visas2":"Sotdagg ","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"Sotdagg","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2017-04-06","Andrad_tid":"15.48.42","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Strimsjuka kan bekämpas genom utsädesbetning eller Thermoseedbehandling.","BildID":"","Bio_id":"012","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Strimsjuka      ","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41146","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2956","Ogras":"Strimsjuka","Ogras_id":"0603","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41146"}],"Skadenamn_visas":"Strimsjuka","Skadenamn_visas2":"Strimsjuka Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornStrimsjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-18","Andrad_tid":"13.39.20","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"035","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Stråfusarios      ","Groda":"","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41148","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Stråfusarios","Ogras_id":"0604","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41148"}],"Skadenamn_visas":"Stråfusarios","Skadenamn_visas2":"Stråfusarios ","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"Stråfusarios","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-18","Andrad_tid":"13.56.40","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"047","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Axsugare      ","Groda":"","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40743","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0354","Ogras":"Axsugare","Ogras_id":"0605","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40743"}],"Skadenamn_visas":"Axsugare","Skadenamn_visas2":"Axsugare ","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"Axsugare","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-18","Andrad_tid":"14.00.12","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"050","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Grönstrimmig gräsbladlus      ","Groda":"","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4074d","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0262","Ogras":"Grönstrimmig gräsbladlus","Ogras_id":"0606","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4074d"}],"Skadenamn_visas":"Grönstrimmig gräsbladlus","Skadenamn_visas2":"Grönstrimmig gräsbladlus ","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"Grönstrimmig gräsbladlus","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-18","Andrad_tid":"14.06.03","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"046","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Rågbroddfluga      ","Groda":"","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40780","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4868","Ogras":"Rågbroddfluga","Ogras_id":"0607","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40780"}],"Skadenamn_visas":"Rågbroddfluga","Skadenamn_visas2":"Rågbroddfluga ","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"Rågbroddfluga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-18","Andrad_tid":"14.07.44","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"045","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Kornfluga      ","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41133","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0921","Ogras":"Kornfluga","Ogras_id":"0608","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41133"}],"Skadenamn_visas":"Kornfluga","Skadenamn_visas2":"Kornfluga Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornKornfluga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-18","Andrad_tid":"14.16.30","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"041","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Dvärgskottsjuka      ","Groda":"Havre","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41193","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Dvärgskottsjuka","Ogras_id":"0609","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Dvärgskottsjuka","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41193"}],"Skadenamn_visas":"Dvärgskottsjuka","Skadenamn_visas2":"Dvärgskottsjuka Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreDvärgskottsjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2018-04-18","Andrad_tid":"10.29","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"075","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Kålmjöldagg      ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41195","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2220","Ogras":"Kålmjöldagg","Ogras_id":"0610","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Kålmjöldagg i höstraps","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41195"}],"Skadenamn_visas":"Kålmjöldagg","Skadenamn_visas2":"Kålmjöldagg Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterKålmjöldagg","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2018-04-18","Andrad_tid":"10.40.38","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"081","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Kålfjäril      ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41135","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0643","Ogras":"Kålfjäril","Ogras_id":"0612","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41135"}],"Skadenamn_visas":"Kålfjäril","Skadenamn_visas2":"Kålfjäril Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterKålfjäril","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2018-04-18","Andrad_tid":"10.33.20","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"076","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Kålgallmygga      ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41136","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0795","Ogras":"Kålgallmygga","Ogras_id":"0613","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41136"}],"Skadenamn_visas":"Kålgallmygga","Skadenamn_visas2":"Kålgallmygga Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterKålgallmygga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2018-04-18","Andrad_tid":"10.41.39","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"077","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Ludet ängsstinkfly      ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41139","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0359","Ogras":"Ludet ängsstinkfly","Ogras_id":"0614","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41139"}],"Skadenamn_visas":"Ludet ängsstinkfly","Skadenamn_visas2":"Ludet ängsstinkfly Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterLudet ängsstinkfly","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2018-04-18","Andrad_tid":"10.28.41","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"079","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Rapsfluga      ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41140","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4864","Ogras":"Rapsfluga","Ogras_id":"0615","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Bladminor orsakade av rapsflugans larver\r","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41140"}],"Skadenamn_visas":"Rapsfluga","Skadenamn_visas2":"Rapsfluga Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterRapsfluga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2018-04-18","Andrad_tid":"10.28.34","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"080","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Rapsstjälkfluga      ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41196","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0918","Ogras":"Rapsstjälkfluga","Ogras_id":"0616","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Rapsstjälkfluga i höstraps","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41196"}],"Skadenamn_visas":"Rapsstjälkfluga","Skadenamn_visas2":"Rapsstjälkfluga Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterRapsstjälkfluga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2018-04-18","Andrad_tid":"10.35.56","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0517\">blygrå rapsvivel</a>","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"071","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0517\">blygrå rapsvivel</a> Skidgallmygga      ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41143","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0803","Ogras":"Skidgallmygga","Ogras_id":"0617","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41143"}],"Skadenamn_visas":"Skidgallmygga","Skadenamn_visas2":"Skidgallmygga Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterSkidgallmygga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-18","Andrad_tid":"15.22.39","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"088","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Bomullsmögel      ","Groda":"Ärter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40747","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2233","Ogras":"Bomullsmögel","Ogras_id":"0618","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40747"}],"Skadenamn_visas":"Bomullsmögel","Skadenamn_visas2":"Bomullsmögel Ärter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/art_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÄrterBomullsmögel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-01-18","Andrad_tid":"15.35.07","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"087","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Gråmögel      ","Groda":"Ärter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4074c","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"3651","Ogras":"Gråmögel","Ogras_id":"0619","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4074c"}],"Skadenamn_visas":"Gråmögel","Skadenamn_visas2":"Gråmögel Ärter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/art_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÄrterGråmögel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2016-02-23","Andrad_tid":"11.25.20","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"074","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Åkertrips      ","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41158","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0416","Ogras":"Åkertrips","Ogras_id":"0621","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41158"}],"Skadenamn_visas":"Åkertrips","Skadenamn_visas2":"Åkertrips Oljeväxter","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterÅkertrips","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2022-03-30","Andrad_tid":"15.12.35","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Rödsot kan förekomma i råg, men i mindre omfattning än i höstvete och höstkorn. För mer information, se Rödsot under vete och korn.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"023","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Rödsot kan förekomma i råg, men i mindre omfattning än i höstvete och höstkorn. För mer information, se Rödsot under vete och korn.   Rödsot      ","Groda":"Råg","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40213","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Rödsot","Ogras_id":"0622","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40213"}],"Skadenamn_visas":"Rödsot","Skadenamn_visas2":"Rödsot Råg","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågRödsot","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2022-03-30","Andrad_tid":"16.21.59","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Rödsot kan förekomma i rågvete, men i mindre omfattning än i höstvete och höstkorn. För mer information, se under rödsot i vete och korn.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"023","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Rödsot kan förekomma i rågvete, men i mindre omfattning än i höstvete och höstkorn. För mer information, se under rödsot i vete och korn.   Rödsot      ","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40213","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Rödsot","Ogras_id":"0623","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40213"}],"Skadenamn_visas":"Rödsot","Skadenamn_visas2":"Rödsot Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteRödsot","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"08.59.25","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Bästa bekämpningstidpunkt är troligen i begynnande ax- eller vippgång. Tidigare bekämpningar kan behövas vid tidiga och kraftiga angrepp i framför allt ängsgröe och engelskt rajgräs.\r\rHöstbekämpning görs under bestockningsfasen.","Bekampn_troskel":"Saknas. I framför allt engelskt rajgräs, rödsvingel och ängsgröe kan bekämpning vara aktuell. Ett danskt riktvärde är 0,1 % bladtäckning (få pustlar per planta) i rajgräs och ängsgröe.\u0000\r\r<p>\rFörekommer rost på hösten i engelskt rajgräs eller ängsgröe kan en bekämpning vara motiverad, speciellt inför förstaårsvallar.\r","Bekampning":"Relativt omfattande angrepp av rost förekommer ibland i engelskt rajgräs, rödsvingel och ängsgröe.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Relativt omfattande angrepp av rost förekommer ibland i engelskt rajgräs, rödsvingel och ängsgröe. Bästa bekämpningstidpunkt är troligen i begynnande ax- eller vippgång. Tidigare bekämpningar kan behövas vid tidiga och kraftiga angrepp i framför allt ängsgröe och engelskt rajgräs.\r\rHöstbekämpning görs under bestockningsfasen. Saknas. I framför allt engelskt rajgräs, rödsvingel och ängsgröe kan bekämpning vara aktuell. Ett danskt riktvärde är 0,1 % bladtäckning (få pustlar per planta) i rajgräs och ängsgröe.\u0000\r\r<p>\rFörekommer rost på hösten i engelskt rajgräs eller ängsgröe kan en bekämpning vara motiverad, speciellt inför förstaårsvallar.\r Rost      Folicur Xpert* 0,5 l/ha eller Orius 0,3–0,6 l/ha. Behandlad gröda får inte användas till foder.\r\rFör höstbekämpningen finns UPMA (Utvidgat produkt- godkännande för mindre användningsområden) för Folicur Xpert* i engelskt rajgräs och ängsgröe.\r\r\rAndra alternativ\rAmistar/Mirador/Quadris/Zaftra 0,3–0,5 l/ha om halmen ska användas till foder.\r\r*Folicur Xpert ska registeras om senat 2026-08-15, se kemi.se\r\r","Groda":"Gräsfrö","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"3680","Ogras":"Rost","Ogras_id":"0624","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Folicur Xpert* 0,5 l/ha eller Orius 0,3–0,6 l/ha. Behandlad gröda får inte användas till foder.\r\rFör höstbekämpningen finns UPMA (Utvidgat produkt- godkännande för mindre användningsområden) för Folicur Xpert* i engelskt rajgräs och ängsgröe.\r\r\rAndra alternativ\rAmistar/Mirador/Quadris/Zaftra 0,3–0,5 l/ha om halmen ska användas till foder.\r\r*Folicur Xpert ska registeras om senat 2026-08-15, se kemi.se\r\r","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Rost","Skadenamn_visas2":"Rost Gräsfrö","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"GräsfröRost","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-27","Andrad_tid":"16.24.45","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Tidig vår. Enligt danska försök är den mest optimala tidpunkten tidig plantsträckning. Effekten av en senare bekämpning är dåligt undersökt Flera av de preparat som kan användas mot bomullsmögel i blomningen har viss effekt men bekämpning i blomningen har dålig effekt mot ljus bladfläcksjuka.\r","Bekampn_troskel":"Saknas. Ett danskt riktvärde är minst 20 % angripna plantor och samtidigt minst 5 % bladtäckning i genom- snitt under tidig plantsträckning. I sen plantsträckning tolererar plantan högre angrepp.\r","Bekampning":"Mycket sällan. Gynnsamma förhållanden för svampen är fuktig väderlek och ganska låg temperatur (5–15 °C). Liknande väderlek med mycket regn och mild vinter ledde till omfattande angrepp i Skåne 2020. Innan dess förekom större angrepp i Skåne senast 2016 och 1995. I Storbritannien, där stora angrepp av ljus bladfläcksjuka är vanliga, sker ofta bekämpning på hösten samt tidigt på våren (februari) vid mer än 5 % angripna plantor. Danska och engelska försök visar att det finns vissa sortskillnader i mottaglighet. Exempelvis LG Auckland, LG Academic och DK Exsteel räknas som mindre mottagliga. \r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"065","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• bruka ner infekterade skörderester för att minska smittspridning","Fritext_skade":"Mycket sällan. Gynnsamma förhållanden för svampen är fuktig väderlek och ganska låg temperatur (5–15 °C). Liknande väderlek med mycket regn och mild vinter ledde till omfattande angrepp i Skåne 2020. Innan dess förekom större angrepp i Skåne senast 2016 och 1995. I Storbritannien, där stora angrepp av ljus bladfläcksjuka är vanliga, sker ofta bekämpning på hösten samt tidigt på våren (februari) vid mer än 5 % angripna plantor. Danska och engelska försök visar att det finns vissa sortskillnader i mottaglighet. Exempelvis LG Auckland, LG Academic och DK Exsteel räknas som mindre mottagliga. \r Tidig vår. Enligt danska försök är den mest optimala tidpunkten tidig plantsträckning. Effekten av en senare bekämpning är dåligt undersökt Flera av de preparat som kan användas mot bomullsmögel i blomningen har viss effekt men bekämpning i blomningen har dålig effekt mot ljus bladfläcksjuka.\r Saknas. Ett danskt riktvärde är minst 20 % angripna plantor och samtidigt minst 5 % bladtäckning i genom- snitt under tidig plantsträckning. I sen plantsträckning tolererar plantan högre angrepp.\r Ljus bladfläcksjuka   Höstoljeväxter  • bruka ner infekterade skörderester för att minska smittspridning · Architect 1,2–2,0 l/ha fram till stadium 59\r· Proline 0,6–0,7 l/ha från stadium 53\r","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41138","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2219","Ogras":"Ljus bladfläcksjuka","Ogras_id":"0627","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"· Architect 1,2–2,0 l/ha fram till stadium 59\r· Proline 0,6–0,7 l/ha från stadium 53\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41138"}],"Skadenamn_visas":"Ljus bladfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Ljus bladfläcksjuka Oljeväxter","Underrubrik":"Höstoljeväxter","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterLjus bladfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"11.19.07","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Höst. Persikbladlössen räknas i sugfällefångsterna från Alnarp och Kalmar. Resultaten kan vara en vägledning.\r","Bekampn_troskel":"Saknas. Viruset överförs med bladlöss, främst persikbladlöss på hösten.\r","Bekampning":"Det är ovanligt att behöva bekämpa löss som sprider virus. Varma höstar ökar risken för angrepp eftersom det gynnar förekomsten av persikbladlus som sprider viruset. Undersökningar 2019 visade att viruset förekommer både i Syd- och Mellansverige. Vilka skördeförluster viruset orsakar är oklart men sannolikt är de av mindre betydelse. Flera av de odlade rapssorterna är toleranta mot TUYV t.ex. Crocant, DK Excentric, DK Expose, LG Academic, LG Arnold och Triatlon.\u0000","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"• undvik tidig sådd","Fritext_skade":"Det är ovanligt att behöva bekämpa löss som sprider virus. Varma höstar ökar risken för angrepp eftersom det gynnar förekomsten av persikbladlus som sprider viruset. Undersökningar 2019 visade att viruset förekommer både i Syd- och Mellansverige. Vilka skördeförluster viruset orsakar är oklart men sannolikt är de av mindre betydelse. Flera av de odlade rapssorterna är toleranta mot TUYV t.ex. Crocant, DK Excentric, DK Expose, LG Academic, LG Arnold och Triatlon.\u0000 Höst. Persikbladlössen räknas i sugfällefångsterna från Alnarp och Kalmar. Resultaten kan vara en vägledning.\r Saknas. Viruset överförs med bladlöss, främst persikbladlöss på hösten.\r Rapsrödsot (Turnip yellow virus, TuYV)   Höstoljeväxter  • undvik tidig sådd Effektiva preparat saknas. Lössen sitter oftast på undersidan av bladen vilket försvårar bekämpningen. Resistens mot pyretroider förekommer allmänt i Danmark, Storbritannien och Tyskland. Undersökningar i södra Sverige hösten 2016 visade på utbredd pyretroidresistens.\r","Groda":"Oljeväxter","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Rapsrödsot (Turnip yellow virus, TuYV)","Ogras_id":"0628","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Effektiva preparat saknas. Lössen sitter oftast på undersidan av bladen vilket försvårar bekämpningen. Resistens mot pyretroider förekommer allmänt i Danmark, Storbritannien och Tyskland. Undersökningar i södra Sverige hösten 2016 visade på utbredd pyretroidresistens.\r","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Rapsrödsot (Turnip yellow virus, TuYV)","Skadenamn_visas2":"Rapsrödsot (Turnip yellow virus, TuYV) Oljeväxter","Underrubrik":"Höstoljeväxter","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"OljeväxterRapsrödsot (Turnip yellow virus, TuYV)","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2025-04-29","Andrad_tid":"10.19.12","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Den nederbördsrika och svala sommaren 2017 medförde angrepp av svampen Passalora concors. Svampen har hittills haft liten betydelse men ökar i hela Eu- ropa. Angrepp har tidigare konstaterats i Kalmarområdet 2007. Angreppet kan lätt förväxlas med bladmögel men bladfläckarna får en lilaaktig färg till skillnad från bladmöglets mörkbruna. I båda fallen bildas grått svampludd runt fläckarna på undersidan av bladen. Rena blad- mögelpreparat har ingen effekt på svampen. Bekämpning mot torrfläcksjuka ger viss sidoeffekt.\r\r\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Den nederbördsrika och svala sommaren 2017 medförde angrepp av svampen Passalora concors. Svampen har hittills haft liten betydelse men ökar i hela Eu- ropa. Angrepp har tidigare konstaterats i Kalmarområdet 2007. Angreppet kan lätt förväxlas med bladmögel men bladfläckarna får en lilaaktig färg till skillnad från bladmöglets mörkbruna. I båda fallen bildas grått svampludd runt fläckarna på undersidan av bladen. Rena blad- mögelpreparat har ingen effekt på svampen. Bekämpning mot torrfläcksjuka ger viss sidoeffekt.\r\r\r   Gulfläcksjuka (Cercospora-bladfläck)      Rena bladmögelpreparat har ingen effekt på svampen.\rBekämpning mot torrfläcksjuka ger viss sidoeffekt.\r","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4295","Ogras":"Gulfläcksjuka (Cercospora-bladfläck)","Ogras_id":"0637","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Rena bladmögelpreparat har ingen effekt på svampen.\rBekämpning mot torrfläcksjuka ger viss sidoeffekt.\r","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Gulfläcksjuka (Cercospora-bladfläck)","Skadenamn_visas2":"Gulfläcksjuka (Cercospora-bladfläck) Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisGulfläcksjuka (Cercospora-bladfläck)","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2021-11-09","Andrad_tid":"14.12.50","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Sjukdomen kan saneras med Diabolo","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Blåsskorv      ","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4118f","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4302","Ogras":"Blåsskorv","Ogras_id":"0638","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Blåsskorv","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4118f"}],"Skadenamn_visas":"Blåsskorv","Skadenamn_visas2":"Blåsskorv Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisBlåsskorv","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"11.41.05","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Sjukdomen kan saneras med Diabolo, Maxim eller Proradix. Allstar* har också viss effekt mot silverskorv.\r\r*Allstar ska registreras om senast 2026-06-15, se www.kemi.se.","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Silverskorv      ","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e411f2","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4294","Ogras":"Silverskorv","Ogras_id":"0639","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"Silverskorv på potatis","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e411f2"}],"Skadenamn_visas":"Silverskorv","Skadenamn_visas2":"Silverskorv Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisSilverskorv","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2021-03-17","Andrad_tid":"13.50.34","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Sjukdom som ligger latent på utsidan av knölarna, kan saneras genom betning med Diabolo","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Fusariumröta      ","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Fusariumröta","Ogras_id":"0640","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Fusariumröta","Skadenamn_visas2":"Fusariumröta Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisFusariumröta","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2021-03-17","Andrad_tid":"13.58.42","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Sjukdom som ligger latent på utsidan av knölarna, kan saneras genom betning med Diabolo","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Phomaröta      ","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4298","Ogras":"Phomaröta","Ogras_id":"0641","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Phomaröta","Skadenamn_visas2":"Phomaröta Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisPhomaröta","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2018-04-16","Andrad_tid":"16.36.53","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"005","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Sjukdomen kan förebyggas genom att undvika odling av höstvete efter höstsäd och gräsvall. En förutsättning är dock att fältet är fritt från kvickrot. Kalkning, noggrann nedplöjning av halm, samt dränering av vattensjuka områden är andra motåtgärder.","Fritext_skade":"   Gulstrimsjuka     Sjukdomen kan förebyggas genom att undvika odling av höstvete efter höstsäd och gräsvall. En förutsättning är dock att fältet är fritt från kvickrot. Kalkning, noggrann nedplöjning av halm, samt dränering av vattensjuka områden är andra motåtgärder. ","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e4115b","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4475","Ogras":"Gulstrimsjuka","Ogras_id":"0642","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e4115b"}],"Skadenamn_visas":"Gulstrimsjuka","Skadenamn_visas2":"Gulstrimsjuka Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteGulstrimsjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"13.00.48","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Vårvete\rBekämpa vid inflygning/äggläggning. Inflygningen startar i mitten – slutet av maj och pågår till mitten av juni. Pyretroider är kontaktverkande och det är viktigt att bekämpningen sker innan larverna kryper in i bladslidorna. Inflygning till fälten följs med hjälp av klisterfällor. Aktuell inflygning meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev. En temperaturmodell som anger inflygningen vid 300 daggrader, räknat från årsskiftet, och en bastemperatur på 4,5 ºC, kan användas som stöd i beslutet.\rDet går att räkna på temperatursummor bl.a. i Jordbruksverkets e-tjänst Prognos och Varning, www.jordbruksverket.se/vsc/temperatursumma.\r\rHöstvete \rStadium 12","Bekampn_troskel":"Saknas i vårvete. \r<p>\rEtt engelskt riktvärde är att bekämpning i höstsäd kan vara lönsam om det finns ägg på mer än hälften av plantorna i stadium 12.\r","Bekampning":"Under senare år har större angrepp förekommit i många vårvetefält i Sydsverige. De sista åren har det även förekommit angrepp i en del områden i Mellansverige. Risken för betydande skador är störst i sent sådda vårvetefält. Om grödan hunnit uppnå stadium 39 vid inflygningen är risken liten för omfattande skador. Kornflugan kan angripa höstsäd men det är ovanligt med betydande skördeförluster. Lokalt har det förekommit kraftiga angrepp de två senaste åren i en del tidigt sådda höstvetefält i framför allt Halland. Höstsäd bekämpas vanligtvis inte. I enstaka fall kan bekämpning vara motiverad om det finns erfarenhet av kraftiga angrepp sedan tidigare och det är lätt att hitta ägg på plantorna. Risken för skador är störst vid tidig höstsådd. \r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"045","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Under senare år har större angrepp förekommit i många vårvetefält i Sydsverige. De sista åren har det även förekommit angrepp i en del områden i Mellansverige. Risken för betydande skador är störst i sent sådda vårvetefält. Om grödan hunnit uppnå stadium 39 vid inflygningen är risken liten för omfattande skador. Kornflugan kan angripa höstsäd men det är ovanligt med betydande skördeförluster. Lokalt har det förekommit kraftiga angrepp de två senaste åren i en del tidigt sådda höstvetefält i framför allt Halland. Höstsäd bekämpas vanligtvis inte. I enstaka fall kan bekämpning vara motiverad om det finns erfarenhet av kraftiga angrepp sedan tidigare och det är lätt att hitta ägg på plantorna. Risken för skador är störst vid tidig höstsådd. \r Vårvete\rBekämpa vid inflygning/äggläggning. Inflygningen startar i mitten – slutet av maj och pågår till mitten av juni. Pyretroider är kontaktverkande och det är viktigt att bekämpningen sker innan larverna kryper in i bladslidorna. Inflygning till fälten följs med hjälp av klisterfällor. Aktuell inflygning meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev. En temperaturmodell som anger inflygningen vid 300 daggrader, räknat från årsskiftet, och en bastemperatur på 4,5 ºC, kan användas som stöd i beslutet.\rDet går att räkna på temperatursummor bl.a. i Jordbruksverkets e-tjänst Prognos och Varning, www.jordbruksverket.se/vsc/temperatursumma.\r\rHöstvete \rStadium 12 Saknas i vårvete. \r<p>\rEtt engelskt riktvärde är att bekämpning i höstsäd kan vara lönsam om det finns ägg på mer än hälften av plantorna i stadium 12.\r Kornfluga   Vårvete   Nexide* 0,05 l/ha\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. ","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e41133","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0921","Ogras":"Kornfluga","Ogras_id":"0646","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Nexide* 0,05 l/ha\r\r*Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01, se www.kemi.se. ","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e41133"}],"Skadenamn_visas":"Kornfluga","Skadenamn_visas2":"Kornfluga Vete","Underrubrik":"Vårvete","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteKornfluga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2021-11-09","Andrad_tid":"16.06","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Fusarium kan bekämpas genom betning eller Thermoseedbehandling av utsädet.","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Fusarium      ","Groda":"Korn","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2963","Ogras":"Fusarium","Ogras_id":"0647","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Fusarium","Skadenamn_visas2":"Fusarium Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornFusarium","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2021-11-09","Andrad_tid":"16.06.47","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Fusarium kan bekämpas genom betning eller Thermoseedbehandling av utsädet.","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Fusarium      ","Groda":"Havre","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2059","Ogras":"Fusarium","Ogras_id":"0648","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Fusarium","Skadenamn_visas2":"Fusarium Havre","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HavreFusarium","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2022-04-01","Andrad_tid":"13.35.47","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Sjukdomen angriper timotej och hundäxing. Bekämpas genom jordbearbetning där inga levande plantor lämnas kvar. De orange, kolvformade sporsamlingarna på strået medför att det inte går i ax eller vippa. Under 2019 förekom symtom i större omfattning i Mälardalen, Väst- och Östergötland. Symtom är vanligare i äldre vallar. Förebygg kolvsjuka genom att bryta äldre vallar och vallar där symtom finns.","Fritext_skade":"   Kolvsjuka     Sjukdomen angriper timotej och hundäxing. Bekämpas genom jordbearbetning där inga levande plantor lämnas kvar. De orange, kolvformade sporsamlingarna på strået medför att det inte går i ax eller vippa. Under 2019 förekom symtom i större omfattning i Mälardalen, Väst- och Östergötland. Symtom är vanligare i äldre vallar. Förebygg kolvsjuka genom att bryta äldre vallar och vallar där symtom finns. ","Groda":"Gräsfrö","Lank_bilder":"18.54fd3ba218e9c93299085a0","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"3672","Ogras":"Kolvsjuka","Ogras_id":"0650","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.54fd3ba218e9c93299085a0"}],"Skadenamn_visas":"Kolvsjuka","Skadenamn_visas2":"Kolvsjuka Gräsfrö","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"GräsfröKolvsjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.03.47","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Lokalt är behovet mycket stort men det är svårt att identifiera vilka fält som kommer att få problem med fåglar. Beräkningar visar att ca 10–15 procent av arealen är utsatt för fågelskador.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Vid måttliga angrepp fungerar Korit (ziram) bra, men vid stora angrepp är effekten sämre och behöver kompletteras med fågelskrämsel, djupare sådd och eventuellt vältning. I stort sett allt utsäde är betat med Korit.","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Lokalt är behovet mycket stort men det är svårt att identifiera vilka fält som kommer att få problem med fåglar. Beräkningar visar att ca 10–15 procent av arealen är utsatt för fågelskador.   Fåglar      ","Groda":"Majs","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Fåglar","Ogras_id":"0651","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Fåglar","Skadenamn_visas2":"Fåglar Majs","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"MajsFåglar","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-26","Andrad_tid":"15.19","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Vid torr och varm väderlek går baggarna ner i jorden och angriper den underjordiska delen av hypokotylen. Torrt och varmt väder gynnar betbaggarna och en tidig såtidpunkt minskar risken. Betplantan är mest känslig under uppkomsten och fram till tvåbladsstadiet. Betning skyddar plantan under jord. Vid fuktigare förhållanden angrips istället hjärtblad och örtblad. Försök 2019–2022 med uppföljande bekämpning visar att det sällan blir merskördar av bekämpning. Aktuell information om angreppsutveckling finns i Nordic Sugars app och på www.sockerbetor.nu.\r\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Vid torr och varm väderlek går baggarna ner i jorden och angriper den underjordiska delen av hypokotylen. Torrt och varmt väder gynnar betbaggarna och en tidig såtidpunkt minskar risken. Betplantan är mest känslig under uppkomsten och fram till tvåbladsstadiet. Betning skyddar plantan under jord. Vid fuktigare förhållanden angrips istället hjärtblad och örtblad. Försök 2019–2022 med uppföljande bekämpning visar att det sällan blir merskördar av bekämpning. Aktuell information om angreppsutveckling finns i Nordic Sugars app och på www.sockerbetor.nu.\r\r   Lilla betbaggen      ","Groda":"Sockerbetor","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1239","Ogras":"Lilla betbaggen","Ogras_id":"0652","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Lilla betbaggen","Skadenamn_visas2":"Lilla betbaggen Sockerbetor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"SockerbetorLilla betbaggen","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"11.52.52","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Under senare år har det förekommit angrepp av spinnkvalster i en del stärkelsepotatisfält i Blekinge och nordöstra Skåne. Spinnkvalster är en växthusskadegörare som varma, torra somrar även kan angripa frilandsgrödor som t.ex. potatis, sockerbetor och jordgubbar. Tidigare år har angrepp främst noterats i kanten av potatisfält som legat intill jordgubbsfält. De senaste åren har angrepp förekommit mitt i potatisfältet även om det inte funnits ett jordgubbsfält i omedelbar närhet. Spinnkvalster skadar potatisplantan genom att suga ut cellvätskan så att bladen bronsfärgas och vissnar. Det finns inget godkänt preparat registrerat i potatis för bekämpning av spinnkvalster. Sorten Saprodi verkar vara speciellt utsatt för angrepp.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s0020_006.jpg","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Under senare år har det förekommit angrepp av spinnkvalster i en del stärkelsepotatisfält i Blekinge och nordöstra Skåne. Spinnkvalster är en växthusskadegörare som varma, torra somrar även kan angripa frilandsgrödor som t.ex. potatis, sockerbetor och jordgubbar. Tidigare år har angrepp främst noterats i kanten av potatisfält som legat intill jordgubbsfält. De senaste åren har angrepp förekommit mitt i potatisfältet även om det inte funnits ett jordgubbsfält i omedelbar närhet. Spinnkvalster skadar potatisplantan genom att suga ut cellvätskan så att bladen bronsfärgas och vissnar. Det finns inget godkänt preparat registrerat i potatis för bekämpning av spinnkvalster. Sorten Saprodi verkar vara speciellt utsatt för angrepp.   Spinnkvalster      ","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"18.7dc1613e1785d10fcd989b1f/1616676571395/VSinfo_Spinnkvalster.jpg","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1550","Ogras":"Spinnkvalster","Ogras_id":"0653","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"1","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.7dc1613e1785d10fcd989b1f/1616676571395/VSinfo_Spinnkvalster.jpg"}],"Skadenamn_visas":"Spinnkvalster","Skadenamn_visas2":"Spinnkvalster Potatis","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisSpinnkvalster","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2021-03-18","Andrad_tid":"16.42.49","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"Se kornjordloppa i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0513\"> korn</a>","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"  Se kornjordloppa i <a href=\"answer_skade.php?ogras_id=0513\"> korn</a> Stråjordloppor   (vårkorn)   ","Groda":"Korn","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Stråjordloppor","Ogras_id":"0654","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Stråjordloppor","Skadenamn_visas2":"Stråjordloppor Korn","Underrubrik":"(vårkorn)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornStråjordloppor","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2023-03-30","Andrad_tid":"17.37.48","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Svampen kan gå in i en aggressiv fas där den angriper växtmaterial vid långvarigt blött och svalt väder. Hösten 2017 förekom angrepp på baljor och frön i åkerböna.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Svampen kan gå in i en aggressiv fas där den angriper växtmaterial vid långvarigt blött och svalt väder. Hösten 2017 förekom angrepp på baljor och frön i åkerböna.   Gråmögel      ","Groda":"Åkerbönor","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4578","Ogras":"Gråmögel","Ogras_id":"0655","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Gråmögel","Skadenamn_visas2":"Gråmögel Åkerbönor","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"ÅkerbönorGråmögel","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-09","Andrad_tid":"14.21.37","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"128","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Det här är en karantänskadegörare och misstanke ska anmälas till Jordbruksverket: https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/karantanskadegorare/formular-anmal-karantanskadegorare\r","Fritext_skade":"   Rotgallnematod   (Meloidogyne chitwoodi, Meloidogyne fallax)  Det här är en karantänskadegörare och misstanke ska anmälas till Jordbruksverket: https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/karantanskadegorare/formular-anmal-karantanskadegorare\r ","Groda":"Potatis","Lank_bilder":"18.4e2d87a318b3b5fb0f98d82f","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0061","Ogras":"Rotgallnematod","Ogras_id":"0657","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.4e2d87a318b3b5fb0f98d82f"}],"Skadenamn_visas":"Rotgallnematod","Skadenamn_visas2":"Rotgallnematod Potatis","Underrubrik":"(Meloidogyne chitwoodi, Meloidogyne fallax)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/potatis_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"PotatisRotgallnematod","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-09","Andrad_tid":"14.22.17","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"128","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Det här är en karantänskadegörare och misstanke ska anmälas till Jordbruksverket: https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/karantanskadegorare/formular-anmal-karantanskadegorare","Fritext_skade":"   Rotgallnematod   (Meloidogyne chitwoodi, Meloidogyne fallax)  Det här är en karantänskadegörare och misstanke ska anmälas till Jordbruksverket: https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/karantanskadegorare/formular-anmal-karantanskadegorare ","Groda":"Sockerbetor","Lank_bilder":"18.4e2d87a318b3b5fb0f98db0e","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0061","Ogras":"Rotgallnematod","Ogras_id":"0658","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.4e2d87a318b3b5fb0f98db0e"}],"Skadenamn_visas":"Rotgallnematod","Skadenamn_visas2":"Rotgallnematod Sockerbetor","Underrubrik":"(Meloidogyne chitwoodi, Meloidogyne fallax)","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"SockerbetorRotgallnematod","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2022-05-17","Andrad_tid":"13.42.06","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Det här är en karantänskadegörare och misstanke ska anmälas till Jordbruksverket: https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/karantanskadegorare/formular-anmal-karantanskadegorare","Fritext_skade":"   Japansk trädgårdsborre   Popillia japonica  Det här är en karantänskadegörare och misstanke ska anmälas till Jordbruksverket: https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/karantanskadegorare/formular-anmal-karantanskadegorare ","Groda":"Majs","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Japansk trädgårdsborre","Ogras_id":"0659","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Japansk trädgårdsborre","Skadenamn_visas2":"Japansk trädgårdsborre Majs","Underrubrik":"Popillia japonica","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"MajsJapansk trädgårdsborre","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2025-04-17","Andrad_tid":"11.41.10","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Se kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka.\r","Bekampn_troskel":"Saknas. Brunfläcksjuka förekommer oftast i liten omfattning. Bekämpningen riktas mot den dominerande sjukdomen, sköldfläcksjuka eller kornets bladfläcksjuka.","Bekampning":"Brunfläcksjuka kan angripa korn under gynnsamma förhållanden men är generellt sett av liten betydelse. I Sydsverige förekom angrepp i ovanligt många fält 2022. Angreppen kom sent och fanns främst på de nedre bladen. Påverkan på skörden blev därför liten.","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Brunfläcksjuka är utsädesburen men kan också spridas via marksmitta från skörderester. Betning eller Thermo-seedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan.","BildID":"s2113_075.jpg","Bio_id":"042","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Brunfläcksjuka kan angripa korn under gynnsamma förhållanden men är generellt sett av liten betydelse. I Sydsverige förekom angrepp i ovanligt många fält 2022. Angreppen kom sent och fanns främst på de nedre bladen. Påverkan på skörden blev därför liten. Se kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka.\r Saknas. Brunfläcksjuka förekommer oftast i liten omfattning. Bekämpningen riktas mot den dominerande sjukdomen, sköldfläcksjuka eller kornets bladfläcksjuka. Brunfläcksjuka      Se kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka.\r","Groda":"Korn","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401db","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"2979","Ogras":"Brunfläcksjuka","Ogras_id":"0662","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Se kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka.\r","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401db"}],"Skadenamn_visas":"Brunfläcksjuka","Skadenamn_visas2":"Brunfläcksjuka Korn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KornBrunfläcksjuka","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-03","Andrad_tid":"16.38.44","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"De senaste åren har skador av gräsmottets larv iakttagits i både Danmark och södra Sverige. Skador har\rkonstaterats i bland annat rödsvingel. Plantorna gnags av under jord och vissnar fläckvis vid kraftiga angrepp.\r\rRisken för skador ökar med stigande ålder på frövallen.\rOm angreppen är kraftiga bör vallen brytas och andra grödor än spannmål eller gräs etableras, eftersom angrepp av larverna sker även på våren","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"De senaste åren har skador av gräsmottets larv iakttagits i både Danmark och södra Sverige. Skador har\rkonstaterats i bland annat rödsvingel. Plantorna gnags av under jord och vissnar fläckvis vid kraftiga angrepp.\r\rRisken för skador ökar med stigande ålder på frövallen.\rOm angreppen är kraftiga bör vallen brytas och andra grödor än spannmål eller gräs etableras, eftersom angrepp av larverna sker även på våren   Gräsmott      ","Groda":"Gräsfrö","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Gräsmott","Ogras_id":"0663","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Gräsmott","Skadenamn_visas2":"Gräsmott Gräsfrö","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"GräsfröGräsmott","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2025-04-15","Andrad_tid":"15.37.08","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"s3754_006.jpg","Bio_id":"003","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Stråknäckare orsakar mycket sällan utvintring i Sydsverige, i Mellansverige har skadorna minskat under senare år. Risken är störst i fält med frodiga bestånd och där förfrukten är stråsäd, särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp eftersom beståndet blir tätare.\r","Fritext_skade":"   Stråknäckare - utvintringssvamp     Stråknäckare orsakar mycket sällan utvintring i Sydsverige, i Mellansverige har skadorna minskat under senare år. Risken är störst i fält med frodiga bestånd och där förfrukten är stråsäd, särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp eftersom beståndet blir tätare.\r ","Groda":"Vete","Lank_bilder":"18.54fd3ba218e9c9329905e9f","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4477","Ogras":"Stråknäckare - utvintringssvamp","Ogras_id":"0667","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.54fd3ba218e9c9329905e9f"}],"Skadenamn_visas":"Stråknäckare - utvintringssvamp","Skadenamn_visas2":"Stråknäckare - utvintringssvamp Vete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VeteStråknäckare - utvintringssvamp","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-09","Andrad_tid":"12.07.10","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"Rotdödare överlever på skörderester i jorden och förekommer främst i veteintensiva växtföljder. Beta med Latitude XL, 200 ml/dt, i områden där smittan förekommer.","BildID":"","Bio_id":"004","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"   Rotdödare      ","Groda":"Vårrågvete","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4472","Ogras":"Rotdödare","Ogras_id":"0668","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Rotdödare","Skadenamn_visas2":"Rotdödare Vårrågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VårrågveteRotdödare","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-09","Andrad_tid":"12.09.46","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"003","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Stråknäckare orsakar mycket sällan utvintring i Sydsverige, i Mellansverige har skadorna minskat under senare år. Risken är störst i fält med frodiga bestånd och där förfrukten är stråsäd, särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp eftersom beståndet blir tätare.","Fritext_skade":"   Stråknäckare - utvintringssvamp     Stråknäckare orsakar mycket sällan utvintring i Sydsverige, i Mellansverige har skadorna minskat under senare år. Risken är störst i fält med frodiga bestånd och där förfrukten är stråsäd, särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp eftersom beståndet blir tätare. ","Groda":"Rågvete","Lank_bilder":"18.54fd3ba218e9c9329905e9f","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4477","Ogras":"Stråknäckare - utvintringssvamp","Ogras_id":"0669","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.54fd3ba218e9c9329905e9f"}],"Skadenamn_visas":"Stråknäckare - utvintringssvamp","Skadenamn_visas2":"Stråknäckare - utvintringssvamp Rågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"RågveteStråknäckare - utvintringssvamp","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"09.01.17","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"Mitten av juni prövat i försök.","Bekampn_troskel":"Saknas","Bekampning":"Rost förekommer i röd-, vit- och alsikeklöver men är sällan allvarlig. Det finns få försök. Folicur Xpert* gav 20 % merskörd vid 20 % rostangrepp i försök på Bornholm 2006.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Rost förekommer i röd-, vit- och alsikeklöver men är sällan allvarlig. Det finns få försök. Folicur Xpert* gav 20 % merskörd vid 20 % rostangrepp i försök på Bornholm 2006.\r Mitten av juni prövat i försök. Saknas Klöverrost      Folicur Xpert* 0,5 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden). Behandlad gröda får inte användas till foder.\r\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se.\r\r\r","Groda":"Klöverfrö","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4455","Ogras":"Klöverrost","Ogras_id":"0671","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"Folicur Xpert* 0,5 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden). Behandlad gröda får inte användas till foder.\r\r*Folicur Xpert ska registreras om senast 2026-08-15, se www.kemi.se.\r\r\r","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Klöverrost","Skadenamn_visas2":"Klöverrost Klöverfrö","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"KlöverfröKlöverrost","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2024-04-03","Andrad_tid":"14.44.49","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Flera bladlöss förekommer i majs: havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus. Bekämpningsbehovet är litet, enligt danska och tyska erfarenheter krävs flera hundra bladlöss per planta för att angreppet ska få ekonomisk betydelse. Större angrepp förekommer först i juli–augusti. Enligt tyska uppgifter kan bladlössen ha betydelse för överföring av rödsotvirus från vårsäd till höstsäd, genom att först infektera majsen och sedan föra smittan vidare till den nysådda höstsäden. Rödsot kan ge dålig kolvutveckling hos majs\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Flera bladlöss förekommer i majs: havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus. Bekämpningsbehovet är litet, enligt danska och tyska erfarenheter krävs flera hundra bladlöss per planta för att angreppet ska få ekonomisk betydelse. Större angrepp förekommer först i juli–augusti. Enligt tyska uppgifter kan bladlössen ha betydelse för överföring av rödsotvirus från vårsäd till höstsäd, genom att först infektera majsen och sedan föra smittan vidare till den nysådda höstsäden. Rödsot kan ge dålig kolvutveckling hos majs\r   Bladlöss      ","Groda":"Majs","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"","Ogras":"Bladlöss","Ogras_id":"0672","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Bladlöss","Skadenamn_visas2":"Bladlöss Majs","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"MajsBladlöss","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-30","Andrad_tid":"08.44.59","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Riskfält är sent sådda, i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Fodermajs är betydligt mindre känsligt än sockermajs. Risken för angrepp minskar vid tidig sådd, men samtidigt ökar risken för svampangrepp på grodden och dålig uppkomst.\u0000","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"027","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Riskfält är sent sådda, i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Fodermajs är betydligt mindre känsligt än sockermajs. Risken för angrepp minskar vid tidig sådd, men samtidigt ökar risken för svampangrepp på grodden och dålig uppkomst.\u0000   Fritfluga      ","Groda":"Fodermajs","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e40218","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"0923","Ogras":"Fritfluga","Ogras_id":"0673","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e40218"}],"Skadenamn_visas":"Fritfluga","Skadenamn_visas2":"Fritfluga Fodermajs","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"FodermajsFritfluga","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2025-04-16","Andrad_tid":"10.22.08","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Vid varmt och torrt väder är flera arter av jordloppor aktiva i vårvete fram till 1–2 veckor in i juni. Grödan kan kompensera skador i stor utsträckning vid goda tillväxtförhållanden. Bladgnagskador av främst kornjordloppa kan vissa år vara mycket omfattande men erfarenheter har visat att de endast i undantagsfall har ekonomisk betydelse. Skador på stråbaser och strån orsakas av larver av främst Chaetocnema spp, t.ex. blå sädesjord- loppa, även kallad stråjordloppa, och valljordloppa. Gotland, Västmanland och Uppland har varit drabbade med lokalt stora skördebortfall. Försök i vårkorn 2020 och 2024 visade inga entydiga avkastningsökningar vid bekämpning.\r","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"067","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Vid varmt och torrt väder är flera arter av jordloppor aktiva i vårvete fram till 1–2 veckor in i juni. Grödan kan kompensera skador i stor utsträckning vid goda tillväxtförhållanden. Bladgnagskador av främst kornjordloppa kan vissa år vara mycket omfattande men erfarenheter har visat att de endast i undantagsfall har ekonomisk betydelse. Skador på stråbaser och strån orsakas av larver av främst Chaetocnema spp, t.ex. blå sädesjord- loppa, även kallad stråjordloppa, och valljordloppa. Gotland, Västmanland och Uppland har varit drabbade med lokalt stora skördebortfall. Försök i vårkorn 2020 och 2024 visade inga entydiga avkastningsökningar vid bekämpning.\r   Jordloppor      ","Groda":"Vårvete","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1341","Ogras":"Jordloppor","Ogras_id":"0674","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Jordloppor","Skadenamn_visas2":"Jordloppor Vårvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VårveteJordloppor","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2025-04-17","Andrad_tid":"11.56.41","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"Vid varmt och torrt väder är flera arter av jordloppor aktiva i vårkorn fram till 1–2 veckor in i juni. Grödan kan kompensera skador i stor utsträckning vid goda tillväxt- förhållanden. Bladgnagskador av främst kornjordloppa kan vissa år vara mycket omfattande men erfarenheter har visat att de endast i undantagsfall har ekonomisk betydelse. Skador på stråbaser och strån orsakas av larver av främst Chaetocnema spp, t.ex. blå sädesjordloppa, även kallad stråjordloppa, och valljordloppa. Gotland, Västmanland och Uppland har varit drabbade med lokalt stora skördebortfall. Försök 2020 och 2024 visade inga entydiga avkastningsökningar vid bekämpning","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"067","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"","Fritext_skade":"Vid varmt och torrt väder är flera arter av jordloppor aktiva i vårkorn fram till 1–2 veckor in i juni. Grödan kan kompensera skador i stor utsträckning vid goda tillväxt- förhållanden. Bladgnagskador av främst kornjordloppa kan vissa år vara mycket omfattande men erfarenheter har visat att de endast i undantagsfall har ekonomisk betydelse. Skador på stråbaser och strån orsakas av larver av främst Chaetocnema spp, t.ex. blå sädesjordloppa, även kallad stråjordloppa, och valljordloppa. Gotland, Västmanland och Uppland har varit drabbade med lokalt stora skördebortfall. Försök 2020 och 2024 visade inga entydiga avkastningsökningar vid bekämpning   Jordloppor      ","Groda":"Vårkorn","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"1341","Ogras":"Jordloppor","Ogras_id":"0675","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Jordloppor","Skadenamn_visas2":"Jordloppor Vårkorn","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"VårkornJordloppor","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"10.25.30","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"004","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Rotdödare överlever på skörderester i jorden och förekommer främst i veteintensiva växtföljder. Förebygg sjukdomen genom att tillämpa en varierad växtföljd. Havre är en bra avbrottsgröda bland stråsädesgrödorna. Undvik tidig sådd och bekämpa kvickrot. ","Fritext_skade":"   Rotdödare     Rotdödare överlever på skörderester i jorden och förekommer främst i veteintensiva växtföljder. Förebygg sjukdomen genom att tillämpa en varierad växtföljd. Havre är en bra avbrottsgröda bland stråsädesgrödorna. Undvik tidig sådd och bekämpa kvickrot.  ","Groda":"Höstvete","Lank_bilder":"18.50153f511712beea81e401ea","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4472","Ogras":"Rotdödare","Ogras_id":"0676","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[{"Bildtext":"","Sortering":"","URL_bild":"https://jordbruksverket.se/images/18.50153f511712beea81e401ea"}],"Skadenamn_visas":"Rotdödare","Skadenamn_visas2":"Rotdödare Höstvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HöstveteRotdödare","märkning":""},{"Alternativt_namn":"","Andrad_datum":"2026-03-23","Andrad_tid":"14.16.19","Artbeskrivning":"","Bekampn_tidpunkt":"","Bekampn_troskel":"","Bekampning":"","Betes_finns":"","Betes_forekomst":"","Betes_giftighet":"","Betes_naringsv_och_foderkval":"","Betes_smaklighet":"","Betning":"","BildID":"","Bio_id":"004","Div_uppgift_kemi_finns":"","Forebyggande_atgarder":"Rotdödare överlever på skörderester i jorden och förekommer främst i veteintensiva växtföljder. Förebygg sjukdomen genom att tillämpa en varierad växtföljd. Havre är en bra avbrottsgröda bland stråsädesgrödorna. Undvik tidig sådd och bekämpa kvickrot. ","Fritext_skade":"   Rotdödare     Rotdödare överlever på skörderester i jorden och förekommer främst i veteintensiva växtföljder. Förebygg sjukdomen genom att tillämpa en varierad växtföljd. Havre är en bra avbrottsgröda bland stråsädesgrödorna. Undvik tidig sådd och bekämpa kvickrot.  ","Groda":"Höstrågvete","Lank_bilder":"","Latinskt_namn":"","NJFpestID":"4472","Ogras":"Rotdödare","Ogras_id":"0677","Ograsnamn_visas":"","Posttyp":"Skadegörare","Preparat_dos":"","SkadeBilder":[],"Skadenamn_visas":"Rotdödare","Skadenamn_visas2":"Rotdödare Höstrågvete","Underrubrik":"","Utv_stad_dok":"http://www.sjv.se/vsc/publ/strategier/strasad_utvstad.htm","Virtuella_floran_lank":"","grodaskade":"HöstrågveteRotdödare","märkning":""}],"Ogrs_vxt":[{"ID":"001","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning    ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Snömögel orsakar utvintring i höstsäd och vall, främst i frodiga bestånd och där det finns mycket halmrester på markytan. Svampen gynnas av ett långvarigt snötäcke, speciellt om marken under snön inte är tjälad. Undantagsvis kan angrepp även förekomma i mycket täta bestånd vid mera kortvarigt snötäcke eller ingen snö alls, om vintern är mild och fuktig. Angrepp kan leda till total utvintring. ","Text_2":"Smittan sprids på hösten, dels med utsäde och dels med växtrester från tidigare angripen gröda. ","Text_3":"Angreppet syns direkt efter snösmältningen. Stora fläckar med döda plantor förekommer, särskilt efter snölegor och utmed fältkanterna. I svåra fall dödas alla plantor och bildar ett gråvitt eller rosafärgat, pappersliknande täcke över marken. ","Text_4":"Köldskada och trådklubba"},{"ID":"002","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Röd trådklubba angriper främst höstkorn, men råg och andra gräsarter angrips också. Det är en allvarlig utvintringssvamp i höstkorn. Svart trådklubba förekommer främst i Norrland eller på lokaler där snötäcket ligger länge. Svampen orsakar utvintring i vallar. \r","Text_2":"Smitta från groende vilkroppar sprids på hösten och symtomen syns på våren. Vilkropparna kan överleva tre till fyra år i jorden och trådklubba är en växtföljdssjukdom. ","Text_3":"Efter snösmältningen syns på stjälkarnas bas den röda trådklubbans ljusbruna sklerotier (vilkroppar), som är 1–2 mm långa. Mycelet (nätverket av svamptrådar) är gråvitt. Efterhand vissnar angripna plantor och dör. Den svarta trådklubbans sklerotier är mörka och ligger strödda över de döda bladen. .\r","Text_4":"snömögel"},{"ID":"003","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning    ","Rubrik_3":"Kännetecken ","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Stråknäckare förekommer främst i höstvete, rågvete och råg. Sjukdomen har mindre betydelse i höstkorn. För att kunna infektera kräver svampen hög luftfuktighet och en temperatur, som växlar mellan 4–13 °C under en längre period. Dessa förhållanden råder främst under höst och tidig vår. Kraftiga angrepp, som ger liggsäd och därmed stora skördeförluster, har varit ganska ovanliga under senare år. Stråknäckare är en växtföljdssjukdom. ","Text_2":"Regnstänk och i viss mån vind sprider sporer till nya plantor. Svampen gynnas av frodiga och ogräsrika bestånd. Den kan överleva på växtrester upp till tre år. ","Text_3":"På våren syns ett angrepp på de nedersta bladslidorna som bruna, ovala (medaljonglika) fläckar, som är 1–2 cm långa. Vid fuktig väderlek växer svampen igenom bladslidorna in på strået, som då försvagas. Detta kan leda till liggsäd. Senare blir fläckarna mer grå. Vid kraftiga angrepp växer fläckarna ihop. Då hindras transport av vatten och näring i plantan och det leder till vitaxighet. ","Text_4":"Rotdödare, skarp ögonfläck och stråfusarios"},{"ID":"004","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Rotdödare angriper stråsäd och andra gräs, med undantag av havre. Kvickrot är en god värdväxt. Angreppen blir oftast störst i vete och kan ha stor negativ påverkan på skörden vid stora angrepp. Fuktiga, milda vintrar och torra somrar ökar svampens skadeverkningar. Problemen blir större vid angrepp på lättare jordar. ","Text_2":"Svampen överlever i ett till två år på halm- och stubbrester i jorden och den växer bäst vid 12–18˚C. ","Text_3":"Vanligen observeras symtomen först efter axgång, men den kan ses tidigare vid mycket kraftiga angrepp. Svampens tidiga stadium kännetecknas av att rötterna mörkfärgas och jorden häftar fast. Senare blir nedre delen av stråbasen brunsvart. Angripna plantor brådmognar, axen ljusnar och matningen uteblir. Angreppen uppträder ofta fläckvis. ","Text_4":"Skarp ögonfläck, stråfusarios, stråknäckare och torkskador "},{"ID":"005","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen angriper främst rågvete och höstvete, men all höstsäd angrips, liksom vilda och odlade gräs. Ofta är det fläckvisa angrepp i fält, men allvarligare angrepp har förekommit. ","Text_2":"Svampen överlever cirka tre år på skörderester i jorden. Infektion sker via rötter som skadats, till exempel genom uppfrysning. Angrepp medför att vatten- och näringstillförseln stoppas i växten, främst vid noderna. ","Text_3":"Tidiga symtom är tydliga gula strimmor på bladen. Angreppet medför förkortade strån, mörkfärgade noder och vitaxighet. Symtomen börjar på de nedre bladen och sprider sig uppåt. ","Text_4":"Rotdödare (vitaxighet), stråknäckare (vitaxighet) och vetedvärgsjuka"},{"ID":"006","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning    ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svartpricksjuka är en mycket allmän och allvarlig sjukdom i höst- och vårvete, men även rågvete angrips. Viss skillnad i mottaglighet för angrepp hos olika sorter förekommer. Fuktigt väder samt mycket regn under våren och försommaren ökar risken för infektion. Sjukdomen har ökat i betydelse på senare år. Tidig vår förekommer angrepp i nästan alla höstvetefält i Syd- och Mellansverige. Svartpricksjuka är sedan början av 1990-talet den dominerande bladfläcksjukdomen i vete i Sydsverige och detsamma gäller nu även för Mellansverige. Svartpricksjuka är ett mycket allvarligt problem, som kan orsaka stora skördeförluster. ","Text_2":"Den viktigaste smittkällan är stubb - och halmrester, där svampen överlever. Sporerna sprids med vind och regnstänk under hösten. Tidig sådd kan gynna angrepp i höstvete. Inkubationstiden (tidsperioden från smitta till symtom) är förhållandevis lång, 3-4 veckor beroende på temperatur. Optimal temperatur för svampen är 15–20˚C. ","Text_3":"Tidiga angrepp visar sig oftast som ovala, grå fläckar på de äldsta bladen. I fläckarna syns tydligt små, svarta pyknidier (fruktkroppar), som består av svampens sporhus. Senare blir bladfläckarna bruna och mer långsträckta. Alla blad kan angripas, men axen angrips inte. ","Text_4":"Brunfläcksjuka och vetets bladfläcksjuka"},{"ID":"007","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Brunfläcksjuka angriper vete under regniga och varma somrar. Mindre angrepp kan förekomma i korn och havre vissa år. Angrepp är vanligast på lättare jordar. Sjukdomen har minskat i betydelse under ett antal år, men den har förekommit på en del platser i Svealand de senaste åren. ","Text_2":"Den viktigaste smittkällan är halm- och stubbrester där svampen överlever. Även utsädessmitta förekommer. Smittspridning sker främst med regnstänk. Optimal temperatur är 20–27 ˚C och inkubationstiden (tidsperioden från smitta till symtom) är 8–16 dagar. ","Text_3":"De första symtomen är gulbruna, linsformade bladfläckar på äldre blad. Senare syns mer sammanhängande partier av långsträckta fläckar. Axangrepp ger en mörkbrun missfärgning på främst skärmfjällets övre del. Kraftiga angrepp ger skrumpna kärnor. Om utsädet är smittat missfärgas koleoptil och groddplanta. ","Text_4":"kornets bladfläcksjuka (fläcktypen, korn), svartpricksjuka (vete) och vetets bladfläcksjuka"},{"ID":"008","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Vetets bladfläcksjuka angriper i första hand höst- och vårvete, men även rågvete kan angripas. Det finns en viss variation i mottaglighet för angrepp hos olika sorter. Svampen utvecklas bäst under varmt och regnigt väder. I riskfält kan symtom visa sig redan under tidig vår. Allvarliga angrepp uppstår som regel då vete odlas efter vete och i kombination med mycket skörderester på markytan. ","Text_2":"Främsta spridningen sker genom att svampen överlever som mycel (nätverk av svamptrådar) och fruktkroppar på smittade skörderester. Den utsädesburna smittan spelar en mindre roll. Sekundär spridning sker efter axgång. Optimal temperatur för svampen är 20–28 ˚C. Inkubationstiden (tidsperioden från smitta till symtom) är kort, cirka 3-8 dagar vid optimala förhållanden. Riklig daggbildning räcker för sporbildning och infektion. ","Text_3":"Tidiga infektioner syns som små, avlånga, brunsvarta fläckar med en liten grå fläck i mitten. Senare vidgas och ljusnar fläckarna, samtidigt som de flyter ihop. Fläckarna är ändå oftast tydligt avgränsade. ","Text_4":"Brunfläcksjuka och svartpricksjuka"},{"ID":"009","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Kornets bladfläcksjuka angriper både höst- och vårkorn under hela växtsäsongen. Angreppen kan vara allvarliga, speciellt på mottagliga sorter. Sjukdomen förekommer främst under regniga år och gynnas av relativt varm väderlek. ","Text_2":"Skörderester är den viktigaste smittkällan men utsädessmitta förekommer också. Smittspridning i fält sker främst med regnstänk. Optimala förhållanden för svampen är 12–25 ˚C och fuktiga blad. Inkubationstiden (tidsperioden från smitta till symtom) är då 8–12 dagar. ","Text_3":"Angrepp, som orsakas av utsädessmitta, syns på det först uppkomna bladet som en brun strimma kring mittnerven eller utefter bladkanten. Senare vissnar bladet. Från det primärt (tidigast) angripna bladet sprids sporer, som senare bildar sekundära, bruna bladfläckar omgivna av en gul zon. Man skiljer mellan två typer: nättypen och fläcktypen. Nättypen ger långsträckta, bruna fläckar, ofta med H-liknande teckningar i fläcken. Fläcktypen är betydligt ovanligare och ger ovala fläckar utan nätmönster. ","Text_4":"Fysiologiska fläckar och strimsjuka "},{"ID":"010","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Havrens bladfläcksjuka förekommer speciellt under regniga somrar i havre och vissa fodergräs. Angreppen brukar vara måttliga och uppstår särskilt på fält där det ofta odlats havre. ","Text_2":"Svampen sprids dels med utsäde, dels med sporer, som bildas på skörderester från tidigare angripen gröda. Havrens bladfläcksjuka gynnas av regnig väderlek. ","Text_3":"Angrepp som orsakas av utsädessmitta syns på det först uppkomna bladet. Där kan en brun strimma kring mittnerven eller utefter bladkanten observeras. Senare vissnar bladet. Från det primärt (tidigast) angripna bladet sprids sporer, som bildar sekundära bladfläckar. Dessa är långsträckta med en brunröd färg och purpurfärgad kantzon mot den friska bladvävnaden. ","Text_4":"Bladbakterios hos havre och brunfläcksjuka (havre), "},{"ID":"011","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen har främst höst- och vårkorn som värdväxter, men även råg och rågvete kan angripas kraftigt. Vissa skillnader i mottaglighet finns hos olika sorter. Svampen gynnas av en fuktig och sval väderlek. Ofta syns angreppen där grödan är tätast på fältet. Sköldfläcksjuka kan orsaka stora skördeförluster, speciellt om korn odlas efter korn. ","Text_2":"Den viktigaste smittkällan är stubb- och halmrester där svampen övervintrar. Utsädesburen smitta har liten betydelse. Mellan plantor sprids smittan med vind, regnstänk och direkt beröring. Den ras, som angriper korn, kan inte angripa råg och omvänt. ","Text_3":"Infektionen märks i ett tidigt stadium som blågröna, ovala och vattniga fläckar (som liknar sköldar) på blad och bladslidor. Senare blir fläckarna gråvita och omges av en mörkbrun rand. Ofta flyter flera fläckar samman och ger då ett mer oregelbundet intryck. Vid angrepp i råg saknas den mörka randen runt fläckarna. ","Text_4":"Fysiologiska fläckar och sprutskador"},{"ID":"012","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning    ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Strimsjuka angriper endast korn och då speciellt sexradskorn. Angripna plantor utvecklar inga kärnor. Kraftiga angrepp är numera ovanligt men kan förekomma. ","Text_2":"Smittan sprids enbart med utsäde och svampen växer systemiskt i plantan. Sporer från angripna blad infekterar ax på friska plantor. Där gror sedan sporerna och bildar ett vilmycel (nätverk av svamptrådar) i kärnans skal. ","Text_3":"När en planta har fått tre till fem blad syns de första symtomen som gulvita, bruna strimmor omkring bladens mittnerver. Efterhand mörknar strimmorna och senare angrips även sidonerverna. De övre bladen blir ofta vitrandiga. Längre fram rispas bladen upp. Axet går oftast inte ur holk och om det ändå bryter fram är det missbildat och vissnar utan att bilda kärnor. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"013","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen angriper de flesta gräs, inklusive alla sädesslag. Den är främst av betydelse i korn. Allvarliga bladangrepp är sällsynta men utsädessmitta är vanligare. ","Text_2":"Svampen sprids med utsäde men också med smittade växtrester. Infektion av kärnan sker i regel vid blomningen, sent under växtsäsongen. ","Text_3":"Alla delar av plantan angrips. Utsädessmitta leder till nedsatt grobarhet och deformerade groddplantor. Angrepp på rot och stråbas yttrar sig som en mörk chokladbrun missfärgning. Vid ett kraftigt primärt (första) angrepp gulnar det nedersta bladet. Ett sekundärt angrepp (angrepp som härstammar från det primära angreppet) på ett övre blad yttrar sig som tydliga mörkbruna fläckar. Om noden angrips kan det medföra att strået knäcks. ","Text_4":"kornets bladfläcksjuka, ramularia-bladfläck och stråfusarios "},{"ID":"014","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen angriper alla stråsädesslag, liksom vilda och odlade gräs. Det är stor variation i mottaglighet hos olika sorter. I vårkorn finns exempelvis sorter med så kallad mlo-resistens. I dessa sorter förekommer en speciell gen, som kallas mlo, och den medför att plantorna angrips mycket lite. Angrepp är vanligast på lätt jord och i täta bestånd. Blad, strå och även ax kan angripas. Mjöldagg kan göra stor skada i alla stråsädesslag men har oftast störst betydelse i vete och rågvete. ","Text_2":"Svampen överlever bara på levande växter. Spridning sker med luftburna sporer. Varje växtart har sin speciella typ av mjöldagg, som inte kan angripa andra arter. Optimal temperatur för sporgroning är 15–20 ˚C och 100 procent relativ luftfuktighet. Inkubationstiden (tidsperioden från smitta till symtom) är då mindre än en vecka. Svampen gynnas av varma dagar och kyliga nätter, då det bildas mycket dagg, men missgynnas av regn. ","Text_3":"Begynnande angrepp syns som små, gråvita, mögelliknande beläggningar på strå och blad. Efter hand mörknar beläggningarna. Mot slutet av växtsäsongen bildas svarta, knappnålshuvudstora kleistotecier (sporhus) i mycelet (nätverket av svamptrådar). ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"015","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning    ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svartrost angriper främst sent mognande havre, vete och råg, men även andra gräs. Den angriper i första hand strået till skillnad från övriga rostarter. Svartrost är oftast inte något problem i dag, eftersom angreppen kommer så sent","Text_2":"Svampen sprids med vinden och värdväxlar mellan olika slags stråsäd eller gräsarter och vild berberis. Varje art angrips endast av sin speciella svartrosttyp. Först bildas sommarsporer och senare vintersporer, som övervintrar på halmrester. På våren bildar vintersporerna nya sporer, som sedan infekterar berberisblad. Härifrån sprids sedan sporer till stråsäd och gräs. ","Text_3":"Sent på säsongen syns angripna strån och bladslidor på stråsäd. Först utvecklas de rostbruna sommarsporerna och senare på säsongen bildas de kolsvarta vintersporerna. De långsmala sporsamlingarna medför att det yttersta lagret av strået spricker upp, så att strået får ett fnasigt utseende. ","Text_4":"Brunrost, kornrost och kronrost"},{"ID":"016","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen angriper vete, råg och rågvete. Olika sorters mottaglighet varierar mycket. Kraftiga angrepp av brunrost kan orsaka stora skördeförluster. ","Text_2":"Brunrost utvecklas och övervintrar endast på levande plantor. Svampen gynnas då dagstemperaturen är cirka 20 °C och daggbildningen under natten är riklig. Smittan sprids med luftburna sporer eller genom direktkontakt mellan blad. Spridning kan ske över mycket stora avstånd. Brunrost uppträder i olika former, som är specialiserade till olika sädesslag. Sjukdomen har ett snabbt förlopp med en inkubationstid (tidsperiod från smitta till symtom) på 6–10 dagar. ","Text_3":"Svampen utvecklas i första hand på blad, men vid mycket kraftiga angrepp kan även strå och bladslidor angripas. Upp till 1,5 mm stora, ovala, något upphöjda rostbruna pustlar (samlingar av sporer) syns spridda på bladets ovansida. Sent på säsongen bildas ibland svarta vintersporer på undersidan av angripna blad. ","Text_4":"gulrost (före stråskjutning) och svartrost (i sent stadium), "},{"ID":"017","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Vete och rågvete är särskilt mottagliga för gulrost, medan korn angrips i mindre utsträckning. Gulrost uppträder sällan i råg och havre angrips inte. Angreppen har varit störst i Sydsverige, men under senare år har de även förekommit i Mellansverige. Sjukdomen kan orsaka mycket stora skördeförluster i mottagliga sorter. ","Text_2":"Svampen utvecklas och övervintrar endast på levande plantor. Smittan sprids med luftburna sporer eller genom direktkontakt mellan blad. Gulrost förekommer i olika raser, som oftast är specialiserade till, och endast angriper, en viss art. De gulrostraser som dominerat i Sverige sedan 2012 angriper dock både vete och rågvete. Stora skillnader i mottaglighet förekommer mellan olika sorter av en viss gröda. Observera att eftersom nya raser kan bildas innebär det att exempelvis en vetesort, som tidigare varit resistent, kan bli mottaglig när nya raser uppstår. Gulrost gynnas av milda vintrar och temperaturer runt 15 °C. Inkubationstiden (tidsperioden från smitta till symtom) är då 12–15 dagar. ","Text_3":"Svampen utvecklas i första hand på blad, men i svårare fall även på strå och i ax. Även skärmfjäll och kärna angrips. Mellan bladnerverna på angripna växtdelar bildas längsgående gula strimmor. De består av rader av gula, cirka 0,5 mm långa pustlar (sporsamlingar). Vid kraftiga angrepp flyter strimmorna samman så att bladen får ett gult utseende. Vid angrepp före stråskjutning sitter pustlarna med sommarsporer inte i rader, utan är mer spridda (som vid brunrost). Senare bildas också svarta vintersporer. ","Text_4":"brunrost (före stråskjutning) och gulstrimsjuka"},{"ID":"018","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Kornrost förekommer i vår- och höstkorn. Det är stor skillnad i olika kornsorters mottaglighet. Angrepp uppträder oftast på sommaren under varma och fuktiga förhållanden. Sjukdomen är vanligast i Sydsverige och tycks ha ökat under senare år, eftersom flera av de mest odlade sorterna är ganska mottagliga. Kornrost kan orsaka stora skördeförluster. ","Text_2":"Svampen utvecklas bara på levande växter och den sprids med luftburna sporer. Under milda vintrar kan den ibland övervintra på höstkorn. Optimal temperatur för svampen är 20–22 ˚C och inkubationstiden (tidsperioden från smitta till symtom) är då kort, 6-8 dagar. ","Text_3":"Först syns svampen som rödbruna pustlar (samlingar av sporer), som är 0,5–1 mm stora och omgivna av en gul zon. De är mest spridda över bladets ovansida. Mot slutet av växtsäsongen bildas det mattsvarta vintersporer på bladets undersida. ","Text_4":"Gulrost."},{"ID":"019","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Det är bara havre bland våra sädesslag, som angrips. Eftersom sjukdomen sällan utvecklas före midsommar är det sent mognande havre, som angrips mest. Angrepp förekommer mest lokalt i områden där mellanvärden getapel förekommer och kan vissa år ge betydande skador. ","Text_2":"Kronrost utvecklas bara på levande värdplantor. Svampen värdväxlar med getapel (= vägtorn) där skålrostsporer bildas på bladen. Dessa sprids sedan till havrefälten där sommarsporer bildas. Senare utvecklas svarta vintersporer. ","Text_3":"Det är främst bladen, som angrips. Först syns sommarsporer i 2–5 mm långa, orangegula hopar. Runtom dessa bildas senare svarta vintersporer. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling.    "},{"ID":"020","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Dvärgstinksot angriper höstvete. Svampen finns sedan länge på Gotland och i östra Mellansverige, men förekommer numera allmänt i östra delarna av Kalmar län och på Öland. Angrepp har även förekommit i Västergötland. Dvärgstinksot är en mycket allvarlig sjukdom, som bara kan bekämpas genom betning. I ekologiska odlingar kan därför dvärgstinksot bli ett mycket stort problem. ","Text_2":"Till skillnad från vanlig stinksot är sporerna ljusgroende och svampen infekterar enbart genom sporer på marken. Smittat utsäde sprider sjukdomen till nya fält. Fält kan smittas av vindburna sporer i samband med skörd av närbelägna fält där sjukdomen förekommer. Angrepp gynnas av en temperatur, som växlar mellan 5–8 °C veckorna närmast efter sådd och en påföljande vinter med långvarigt snötäcke. ","Text_3":"En angripen planta blir onormalt starkt bestockad. Huvudskottet och ett par sidoskott kan vara friska och ha normal längd medan övriga sidoskott är förkrympta (sällan längre än 30 cm) och bär sotax. Angripna ax ser spretiga ut. Liksom hos plantor, angripna av stinksot, omvandlas kärnorna till mörkbruna spormassor, som luktar sillake. ","Text_4":"Stinksot."},{"ID":"021","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"En art, U. nuda, orsakar flygsot (nakensot) på korn och vete, en annan art, U. avenae, på havre. Skördeförlusten är nästan lika stor som andelen angripna ax. Betydelsen är störst i smittade utsädesodlingar, på grund av att utsädet då blir av undermålig kvalitet. ","Text_2":"Sporer sprids med vinden och smittar friska plantor i samband med blomningen. Ett vilmycel (nätverk av svamptrådar) bildas hos korn inuti kärnan och hos havre mellan skal och kärna. Smittan är alltså utsädesburen. Svampen växer systemiskt i en angripen planta. ","Text_3":"Inga yttre symtom märks förrän sotaxet växer fram. Hela axet, förutom axspindeln, är då omvandlat till svarta spormassor. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"022","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Mjöldryga angriper främst råg men all stråsäd kan angripas, liksom andra odlade och vilda gräs. Hybridråg, med lägre pollenproduktion, angrips lättare än vanlig råg. Det finns sortskillnader i mottaglighet för mjöldryga. Bland vilda gräs är angrepp vanligt i kvickrot. Omfattande angrepp blir det främst när vår och försommar är regniga. Då blir pollineringen dålig och blomningen utdragen. ","Text_2":"Vilkropparna (sklerotierna = mjöldrygan) övervintrar i jorden. På de vilkroppar, som ligger ytligt, bildas små, klubbliknande organ. Därifrån sprids sporer med vind och insekter till blommande stråsäd och gräs. Från de fruktämnen, som infekteras, bildas droppar med en söt, klibbig vätska. Den kallas för honungsdagg och innehåller mängder med sporer, som sprids vidare med insekter och regnstänk. Vilkroppar bildas från infekterade fruktämnen. De kallas för mjöldrygor och innehåller alkaloider, som är giftiga för människor och djur. ","Text_3":"Det första tecknet på angrepp är droppar med honungsdagg i axen, som känns fuktiga och klistriga. Senare syns de mörka vilkropparna (mjöldrygorna) sticka fram ur axet. Vilkroppens storlek varierar kraftigt beroende på värdväxt. . ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"023","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning  ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Skadorna blir normalt störst i höstkorn och höstvete, därefter rågvete och råg. I vårsäd blir skadorna oftast störst i havre. Vid tidig smitta kan skördeförlusterna bli stora. Under milda höstar i kombination med mycket bladlöss i höstsäden, kan viruset (som överförs av bladlöss) medföra mycket stora skador. ","Text_2":"Sjukdomen orsakas av flera olika virus. De överförs endast av bladlöss, främst havrebladlus och sädesbladlus. För att bladlöss ska bära på virus måste de först suga på smittade gräsplantor eller smittad spillsäd. Det förekommer ingen jordsmitta eller utsädessmitta. ","Text_3":"Korn: Angripna plantor får gulfärgade bladspetsar och det kan också bildas gula strimmor längs bladnerverna. \rVete: Bladen kan färgas gula eller röda. \rHavre: Bladen rödfärgas. Gemensamt för alla stråsädsslag är att angripna plantor blir små och eftersatta, rotutvecklingen hämmas och axen blir små med förkrympta kärnor. I allvarliga fall uteblir axgången. Angreppen uppträder ofta fläckvis i höstsådda fält. \r","Text_4":"Skador i markens struktur, stress och växtnäringsbrist "},{"ID":"024","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"I första hand angrips havre, vårkorn och vårvete i nämnd ordning men enstaka år även höstsäd. Bladlusen uppträder i fält, oftast från mitten av maj. Särskilt i havre och korn kan skadorna bli betydande. Havrebladlusen kan även sprida rödsotvirus, vilket kan leda till totalskador. ","Text_2":"Havrebladlusen värdväxlar mellan gräsarter och hägg, där den övervintrar som ägg. Vissa år förekommer spridning av löss långt ifrån. Det förklarar varför det kan bli angrepp ett år, trots att det inte funnits många ägg på häggarna. ","Text_3":"En fullbildad lus är 2–2,5 mm lång med en bred kropp. Den är olivgrön med rödbruna partier på bakkroppen. Ben och sifoner (ryggrör) är kortare än hos övriga bladlusarter, som finns i stråsäd. Unga löss liknar de fullbildade men har mindre utvecklade ben och sifoner. Lössen sitter vanligtvis på plantans nedre del. Vid torra förhållanden kan de förekomma under markytan. ","Text_4":"Grönstrimmig gräsbladlus och sädesbladlus"},{"ID":"025","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Förekommer främst i vete och havre men ibland angrips även annan stråsäd. Angrepp är vanligast i södra Sverige. Axangrepp i vete kan ge mycket stora skador. ","Text_2":"Sädesbladlusen övervintrar som ägg på höstsäd och andra gräsarter. ","Text_3":"Vuxna ljusgröna eller rödaktiga bladlöss är 2,5–3 mm långa. De svarta sifonerna (ryggrören) är ganska långa och jämntjocka. Unga löss har samma utseende som vuxna, men ben och sifoner är mindre utvecklade. Bladlössen syns först på blad och strå och senare i axen. Där lössen uppehåller sig bildas en blank beläggning av exkrementer, så kallad honungsdagg. ","Text_4":"Grönstrimmig gräsbladlus och havrebladlus"},{"ID":"026","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Vetemyggor angriper främst vete, men även rågvete, korn och andra gräs. Angreppen går i tidsmässiga cykler och vissa år kan angreppen bli stora. Förutom skördesänkning kan vetets bakningskvalitet påverkas negativt. ","Text_2":"Vid axgång lägger honorna ägg i blomanlagen där larverna utvecklas. Från axet söker sig larverna ner i jorden där de kan överleva, inspunna i kokonger, under flera år. Om det är tillräckligt fuktigt på våren, lämnar larverna kokongerna och förpuppas i markytan. Sedan kläcks de i samband med axgång. ","Text_3":"Den fullbildade vetemyggan ses lättast i samband med axgång under lugna och varma kvällar. Den gula vetemyggan är 1,5– 2,5 mm lång och citrongul. Den kan bara lägga ägg från begynnande axgång tills cirka två tredjedelar av axet gått ur holk. I varje blomanlag läggs flera ägg. Larven är 2–2,5 mm lång, först vit och senare citrongul. Angrepp av den gula vetemyggans larver leder i regel till att inga kärnor utvecklas i småaxen. \rDen röda vetemyggan är orangeröd och lika stor som den gula. Myggan lägger bara ett till två ägg per blomanlag men äggläggningen pågår ända fram till blomning. Den orangeröda larven orsakar skrumpna och missformade kärnor med låg tusenkornvikt. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling."},{"ID":"027","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Fritflugan förekommer mest i sent sådd havre och vårvete. Angrepp är ovanligt i korn. Fritflugan är vanligast i skogsoch mellanbygder. I höstsäd kan angrepp förekomma vid tidig sådd under varma höstar. Särskilt i havre och vårvete kan skadorna bli betydande. ","Text_2":"Flugorna kläcks normalt under maj och därefter sker svärmning och äggläggning. Om känsliga grödor då endast har ett till två blad sker äggläggningen på huvudskottet, som sedan angrips av den nykläckta larven. Vid senare svärmning kan sidoskott angripas men dessa skador är inte lika allvarliga. Nästa generation kläcks i juli och lägger ägg i vippgången. På eftersommaren kläcks ytterligare en generation, som lägger ägg på gräs eller tidigt sådd höstsäd. Där övervintrar sedan flugan som larv. ","Text_3":"Huvudskottet gulnar och vissnar efter att det blivit avgnagt. Som en följd av detta bildas sidoskott, vilka i sin tur ofta angrips med bildning av grönskott (sent utvecklade skott) som följd. Den andra generationens larver ger upphov till vitaxighet och dåligt matade kärnor. Skadebilden för den tredje generationen är densamma, som för den första. ","Text_4":"Dvärgskottsjuka, gul gräsfluga, kornfluga och rågbroddfluga"},{"ID":"028","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Av stråsäd angrips främst havre, korn och vete. Timotej, kvickrot och flyghavre är också värdväxter. Enstaka mindre angrepp är ganska vanligt. Senast det förekom mer omfattande angrepp med stora skördeförluster var i början av 1990-talet. Larvskadorna är av störst betydelse. ","Text_2":"Sädesbladbaggen övervintrar som fullbildad i fältkanter och skogsbryn. Under maj flyttar den till stråsäden där parning och äggläggning sker. Regn och kylig väderlek hämmar utvecklingen av ägg och larver. ","Text_3":"Den fullbildade skalbaggen är 4–5 mm lång och svartglänsande i blågrön ton med rödbrun halssköld. På våren till försommaren gör den genomgnagda strimmor mellan bladnerverna. Larven är gulaktig och som fullvuxen 5–6 mm lång. Den samlar sina exkrementer på kroppen till ett slemmigt hölje, vilket ger den ett gråsvart, snigelliknande utseende. Larven gnager också strimmor mellan bladnerverna, men bladen blir inte genomgnagda. De översta bladen skadas mest. Vid ett kraftigt angrepp lyser stråsäden gråvit på avstånd, oftast fläckvis i fältet. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling."},{"ID":"029","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Angrepp är vanligast i råg, rågvete och höstkorn. Skadan är oftast måttlig, men under varma och torra förhållanden kan den bli betydande. ","Text_2":"Vuxna tripsar övervintrar i jorden. På våren lägger honorna ägg på värdväxten. Ofta utvecklas två generationer per år. Den första generationen lever på höstsäd och den andra på vårsäd. ","Text_3":"Den stora sädestripsen uppehåller sig under översta bladslidan och den lilla förekommer mest i axet. De vuxna, mörka tripsarna är 1–2 mm långa. Vingarna är smala och fransade men kan också vara förkortade eller saknas helt. Stora sädestripsens larv är vit med grått huvud medan lilla sädestripsens larv är gulaktig med mörkare huvud. Larverna är 0,5–1 mm långa. När tripsarna suger växtsaft ur cellerna, ljusnar den angripna vävnaden och lyser vit. Angrepp av den stora sädestripsen kan leda till att bladslidan och flaggbladet vissnar. ","Text_4":"Andra tripsarter och torkskador "},{"ID":"030","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Minerarflugorna angriper främst havre och korn bland våra sädesslag och bland gräsen timotej och ängsvingel. Skador förekommer mest i nordvästra Götaland, Svealand samt i Norrland. Skadorna är i allmänhet måttliga. ","Text_2":"Äggen läggs inne i bladvävnaden under maj och juni. Larvernas näringsgnag och förpuppning sker inne i bladvävnaden. Efter kläckning lämnar de nya flugorna fältet för att övervintra som fullbildade. ","Text_3":"Flugan är cirka 2 mm lång. Näringssticken syns tidigt och sitter oftast i rader på bladspetsarna eller längs kanten av bladen. Larverna gnager minor (gångar) i vävnaden innanför epidermis (överhuden) på bladen. Gångarna lyser vita och löper oftast parallellt med bladnerverna. I slutet av gångarna syns den lilla larven eller puppan. Exkrementerna syns som små, svarta prickar i minan. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling."},{"ID":"031","Rubrik_1":"Förekomst","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Mest skadas vårsäd och våroljeväxter sådda på mulljordar efter vallbrott. Även vallar kan skadas.","Text_2":"Äggläggningen sker under sensommaren i jorden på marker med tät gräs- eller örtvegetation. Övervintrar som larv.","Text_3":"Den fullbildade harkranken är ca 25 mm lång och vingbredden 30-40 mm. Larven är brungrå, trind och läderartad. Baktill sitter små vårtlika utskott. Den saknar fötter och huvudkapsel. Plantorna angrips vanligen under jord. De sargas och dras ner i jorden.","Text_4":"ingen."},{"ID":"032","Rubrik_1":"Förekomst","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Flera arter förekommer. Larver finns allmänt i gräsbevuxna marker. Starkast skador uppstår andra året efter ett vallbrott. ","Text_2":"Äggen läggs i gräsbevuxen mark där larverna efter kläckning lever av gräsrötter  och andra växtdelar. Utvecklingen till fullbildad tar fyra år. ","Text_3":"Larven, som orsakar skadorna, är gul och 20 mm lång. Symtomen är gnag på plantdelar under mark. Svårast skador orsakas i potatis. I stråsäd gnags plantorna av under mark varefter de gulnar och dör. ","Text_4":"ingen"},{"ID":"033","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning  ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Havre, vårvete, korn och flyghavre är bra värdväxter. Höstvete och flera vallgräs kan också angripas och hålla kvar populationen av nematoder i jorden på en hög nivå. Havrecystnematoden trivs bäst i lätta jordar, dock inte i de torraste. Skadorna kan bli mycket stora i havre och vårvete, särskilt efter en kall och fuktig vår, som följs av en torr sommar. ","Text_2":"Nematoden lever i jorden och sprids med redskap och maskiner. Cystorna i jorden kan vara livskraftiga i några år. I brist på värdväxter sjunker nematodtätheten med 70–80 procent per år. ","Text_3":"Cystor uppträder på rötterna hos mottagliga sorter omkring axgång. De syns som kulor, stora som knappnålshuvuden, och är vita i början av angreppet men blir senare bruna. Hos havre är cystorna vita hela säsongen. Nematoderna är inte synliga för blotta ögat. Angrepp uppträder oftast i fläckar där grödan blir tillbakasatt medan ogräset växer. Angripna plantor är småväxta och rotsystemet är onormalt förgrenat. Hos havre medför allvarligare angrepp ofta rödfärgning av plantan och symtomen kan förväxlas med fosforbrist. Nematodresistenta sorter kan angripas och skadas, men det bildas inte några cystor. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling om man kan se cystor, annars: torkskador och näringsbrist   "},{"ID":"034","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen angriper stråsäd, främst höstvete och höstkorn. Torrt och kyligt väder under höst och vår ökar risken för angrepp. Sjukdomen är oftast av mindre betydelse men verkar ha ökat under senare år. ","Text_2":"Svampen infekterar rötter från smittade växtrester i jorden. Mängden smitta i marken och väderleken är avgörande för sjukdomsutvecklingen. ","Text_3":"På nedre delen av strået uppstår oregelbundna fläckar, som är ljusa i mitten och omges av bruna, markerade och smala kanter. Vid kraftiga angrepp kan strået brytas på infektionsstället. Fläckarna hos skarp ögonfläck är tydligare avgränsade och sitter normalt högre upp på strået jämfört med stråknäckare. ","Text_4":"Stråfusarios och stråknäckare"},{"ID":"035","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning    ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Stråfusarios förekommer på vete, havre och majs. Flera Fusarium-arter kan vara orsak till symtom. Omfattande angrepp, som orsakar större skördeförluster, är ovanligt, men däremot är angrepp på enstaka plantor spridda i fältet vanligt. ","Text_2":"Svampen övervintrar på utsäde och växtrester i marken. ","Text_3":"Svampen angriper stråbas och nedre noder och det leder till att plantorna brådmognar. Hos vete syns tidiga angrepp som ganska stora, ytliga, mörka fläckar på de nedre bladslidorna. Senare mörkfärgas stråbasen och området närmast noderna. Angrepp medför att strået blir sprött och ibland bryts. Hos havre förkortas angripna plantor och brådmognar. ","Text_4":"Stråknäckare (tidigt stadium)"},{"ID":"036","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Alla stråsädesslagen kan angripas, men vanligast är angrepp på vete, rågvete och havre. De senaste åren har vårvete och havre drabbats mest. Betydande angrepp förekommer ganska ofta, framförallt i västra Sverige. Axfusarios kan leda till skördenedsättning, men den allvarligaste effekten är att flera Fusarium-arter kan bilda toxiner (gifter).","Text_2":"Svamparna överlever främst på skörderester och utsäde, och sporspridning sker därifrån. För att infektion ska kunna ske krävs en regnig och varm väderlek under blomningen. Det är en riskfaktor när en större mängd skörderester från mottagliga grödor ligger kvar på markytan. När en känslig gröda odlas efter majs ökar risken för smitta markant. Även efter förfrukter, som vete, rågvete och havre ökar smittrisken. Att mylla ner skörderester i jorden är en viktig tgärd för att minska risken för smitta. För att hålla toxinhalten nere är det också viktigt att skörda så snart som grödan är mogen, samt att snabbt minska vattenhalten i spannmålen genom torkning.","Text_3":"Oftast är det ett eller flera småax som angrips, men hela axet kan drabbas. Några veckor efter blomning brådmognar angripna delar av axen. En karaktäristisk laxrosa färg syns vid regnig väderlek. Dessa symtom syns sällan i havre. ","Text_4":"Gråmögel och Gulrost"},{"ID":"037","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen angriper många olika växtarter och är allmänt förekommande. Den gynnas av fuktig väderlek. Betydelsen av angrepp i stråsäd är liten. ","Text_2":"Svampen angriper främst skadad eller åldrande växtvävnad och räknas därför som en svaghetsparasit. Gråmögel gynnas av sval (10–15 ˚C) och fuktig väderlek. Sjukdomen sprids genom luftburna sporer eller genom direktkontakt av smittade växtdelar.","Text_3":"Vid regnigt väder bildas fläckar på agnarna hos vete och korn. Fläckarna är ljusa och omges av en mörk kant. Gråmögel är oftast en sekundär svamp, som angriper redan nedsatt eller skadad vävnad. ","Text_4":"Axfusarios"},{"ID":"038","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning    ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Sotdagg angriper de flesta växter. Angreppen förekommer framför allt vid varm och fuktig väderlek då grödan är mogen eller redan angripen av andra sjukdomar. Dessa svampar är inga parasiter och påverkar skörden i mindre grad. ","Text_2":"Sotdagg bildas av olika svampar, som lever på dött växtmaterial, så kallade saprofyter. ","Text_3":"Under fuktiga förhållanden, i slutet av växtsäsongen, kan en ytlig beläggning bildas av mörkt mycel (nätverk av svamptrådar) och sporer på ax och andra mogna växtdelar. Grödan kan bli helt svartfärgad. ","Text_4":"Brunfläcksjuka (vete) och stinksot"},{"ID":"039","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Sjukdomen har ett utvecklingsförlopp liknande stinksot på vete. Används smittat utsäde gror sotsporerna och svampen växer sedan systemiskt i plantan. Sotaxen, som kommer fram vid axgång, är ganska hårda och fasta. Axet ser mörkt ut eftersom sotmassorna lyser igenom det tunna hölje som utgörs av agnarna. Sotkornen slås sönder vid tröskning och pudrar in de friska kärnorna med sporer. ","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"040","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Sjukdomen orsakas av en svamp vars spridning, infektion och övriga livsbetingelser är identiska med den som orsakar flygsot hos korn, se sid. 46.","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"041","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Förekomst och betydelse  \rBiologi och spridning  \r","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Dvärgskottsjuka angriper främst havre, men olika gräs, som rajgräs och vitgröe, kan också angripas. Vanligast har virussjukdomen varit i södra Norrland och i delar av Svealand men den har även förekommit i norra Götaland. Senast det förekom stora angrepp lokalt var i början av 2000-talet i Gästrikland och Örebro län. Dvärgskottsjuka i havre kan leda till mycket stora skördeförluster. ","Text_2":"Sjukdomen orsakas av ett virus, som enbart sprids med den glasvingade ängsstriten, Javesella pellucida. Striten övervintrar i oplöjda stråsädesfält och i fält med insådd vall. Därifrån sprider stritarna viruset vidare till andra vårsädesfält där de lägger ägg. Efter kläckningen sprider stritlarverna (nymferna) viruset vidare inom fältet. ","Text_3":"En angripen havreplanta stannar i tillväxten. Stråbasen förtjockas och plantan får ett busklikt utseende på grund av kraftig bestockning (bildning av sidoskott). Vippbildningen uteblir, alternativt bildas endast små, förkrympta vippor. ","Text_4":"Fritfluga (skador) och torkskador"},{"ID":"042","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Brunfläcksjuka hos vete och korn orsakas av samma svamp. Bladfläckarna hos korn är dock mer karaktäristiska med en ellipsliknande form. Hela bladskivan angrips, men fläckarna sitter ofta vid bladets bas. ","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"043","Rubrik_1":"Förekomst","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"","Text_1":"Uppträder främst i vår- och höstkorn, men även råg och rågvete kan angripas starkt.","Text_2":"Svampen överlever på stubb- och halmrester som är den viktigaste smittkällan. Utsädesburen smitta har liten betydelse. Mellan plantor sprids smittan med vind och regnstänk. Gynnas av fuktig och sval väderlek. Det är inte känt om den ras som angriper korn kan angripa råg och omvänt.","Text_3":"I ett tidigt stadium syns en infektion som en avlång, vattning till färgen blågrön fläck med en sköldliknande form på blad och bladslidor. Senare blir fläcken gråvit och omges av en mörkbrun rand. Ofta flyter flera fläckar samman och ger då ett mer oregelbundet intryck. Vid angrepp i råg saknas den mörka randen.","Text_4":""},{"ID":"044","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Ibland observeras bladfläckar, som liknar svampangrepp, men som inte har orsakats av någon svamp. Det vanligaste är att fläckarna uppstår under pressade väderförhållanden eller efter snabba omslag i väderlek, ofta i samband med kraftig tillväxt. Orsaken till fläckarna är okänd och de bildas plötsligt och samtidigt på samma bladnivå. Ibland kommer de bara på en speciell sort.  ","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"045","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Flugan angriper olika gräs. Bland stråsäd är det främst korn som angrips, men även vårvete och höstsäd. Allvarliga angrepp är ovanliga. ","Text_2":"Första generationens flugor kläcks i slutet av maj till början på juni och flyger då ut till stråsäden. Äggen läggs på blad och strå. Larven söker sig in och gnager på det späda axanlaget innan det gått ur holk. Larven förpuppas sedan i regel innanför bladslidan. Andra generationens larver kan orsaka skador i höstsådda grödor. ","Text_3":"På strået under axet syns gnag som en fåra. Ett angripet strå stannar i växten och får då ett karaktäristiskt, spolformigt utseende. Fortsätter gnagskadan upp i axet blir det krokigt. Angripna ax får dålig kärnsättning. Den gulvita larven är 5–7 mm lång. ","Text_4":"Första generationen: Det finns ingen förväxlingsrisk. \rAndra generationen (höstsäd): fritfluga, gul gräsfluga och rågbroddfluga"},{"ID":"046","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Fler olika arter finns vars larver är svåra at skilja åt. Rågbroddflugan och gräsflugorna orsakar tidigt på våren fritflugeliknande skador på höstsäd. Rågbroddflugans larv kan skada flera skott medan gräsflugornas larver stannar kvar i samma skott.","Text_2":"Gul gräsfluga: Äggläggning sker under hösten intill plantorna. Efter vintern kläcks äggen och larverna söker upp plantornas tillväxtpunkter. Rågbroddfluga: Äggen läggs på obevuxen eller glest bevuxen mark under sensommaren. Tidigt under våren kläcks äggen och sedan söker larverna upp plantor av höstsäd där de äter sig in. I senare stadier kan larverna söka upp nya skott och plantor. ","Text_3":"Båda arternas fullbildade larver är gulvita och 5–6 mm långa. Skadorna resulterar i att skotten och plantorna dör. ","Text_4":"Fritfluga och kornfluga"},{"ID":"047","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Axsugaren förekommer allmänt på olika gräs i hela landet. Ibland angrips även stråsäd och då vanligtvis i fält, som gränsar mot gräsbevuxna områden. Skadorna är av liten betydelse. ","Text_2":"Axsugaren har en generation per år och övervintrar som ägg. De läggs under sensommaren, på gräsplantornas nedre hälft, och kläcks i maj. Efter cirka sex veckor är axsugaren fullbildad. ","Text_3":"Den fullbildade insekten orsakar karaktäristiska vita fläckar på bladen. Det är ovanligt att axen blir allvarligt angripna, men i sådana fall kan det leda till vitaxighet och dåligt matade kärnor. Den blekgröna axsugaren är ett 9–10 mm långt stinkfly. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"048","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Av stråsäd angrips främst höst- och vårvete samt korn. Kvickrot är lika god värdväxt som vete. Skadorna brukar vara små till måttliga, men stora angrepp har förekommit lokalt i Skåne och Västergötland. ","Text_2":"Myggan svärmar i juni och äggen läggs i rader på bladen. Efter kläckningen söker sig de unga larverna ned i bladslidan. Sadelgallmyggan räknas som en växtföjdsparasit, eftersom den knappast rör sig utanför kläckningsfältet. Den är därför mycket beroende av en lämplig värdväxt på kläckningsplatsen. Kvickrot har stor betydelse för myggans möjlighet till överlevnad. ","Text_3":"Den fullbildade myggan är blodröd och äggen är rödbruna. Larven är först halvgenomskinligt vit och cirka 0,5 mm lång, medan en fullvuxen larv är laxröd och 4–5 mm lång. Där en larv stannat på strået uppstår en sadelliknande missbildning. Strået knäcks lätt på angreppsstället och axen blir dåligt matade. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"049","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Av stråsäd angrips främst korn och vårvete, men även våroljeväxter kan angripas. Skador uppstår främst då vädret är torrt och varmt. Angrepp är vanligast i landets östra delar men de är oftast utan större betydelse i stråsäd. ","Text_2":"Kornjordloppan övervintrar som fullbildad insekt under exempelvis löv och växtrester i skogsbryn. Under april till maj flyger den ut till vårsäden. Ute i fältet gör den först näringsgnag för att sedan para sig och lägga ägg i maj till juni. ","Text_3":"Den fullbildade, blåsvarta jordloppan är 1,5–2 mm lång och har ett gult längsgående band på vardera täckvingen. Loppan angriper späda plantor och gnager långsmala strimmor på bladen. Vid svåra angrepp lyser plantan vit på håll. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"050","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Angriper stråsäd och gräs. Fullbildade löss är ca 2,5-3 mm långa och ljusgröna till färgen, med en mörkgrön strimma på ryggen. I stråsäden påträffas lössen relativt sent på säsongen. Grönstrimmiga gräsbladlusen är mindre allmän än havrebladlusen och sädesbladlusen.","Text_2":"Den grönstrimmiga gräsbladlusen övervintrar som ägg på vilda rosväxter. På våren utvecklas två till tre generationer på vintervärden. Därefter flyger vingade löss ut i stråsäden från mitten av maj till början av juni. I oktober flyger de tillbaka till vintervärdväxterna och lägger ägg. ","Text_3":"Den fullbildade, ljusgröna bladlusen är 2,5–3 mm lång med en mörkgrön strimma på ryggen. Ben och sifoner (ryggrör) är ljusa. ","Text_4":"Havrebladlus och sädesbladlus"},{"ID":"051","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"På vårsäd ser man lindriga köldskador, som ljusa band tvärsöver bladen. Varje band är ett resultat av ett tillfälle med frost. Normalt tål stråsäd kraftig nedfrysning före bestockningen (bildningen av sidoskott). Vid axgång är stråsäd däremot känsligt för kyla och frostnätter kan då orsaka stora skördeförluster. Som regel skadas bara den del av axet, som växer fram vid det kritiska temperaturfallet. Då kan resultatet bli utebliven kärnbildning. Låg temperatur kan också orsaka dålig pollenprodukton, som resulterar i ”tomma kärnhus”. ","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"052","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Om det är lågt pH-värde i jorden reagerar speciellt vete, men även korn, med dålig tillväxt. Plantorna gulnar, rotsystemet blir glest och det bildas inga rothår. Klubbliknande förtjockningar i rotändarna kan observeras. Havre samt oljeväxter är mer tåliga mot lågt pH-värde.  ","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"053","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Skador av fåglar skiljs från hagelskador genom att axet får ett trasigt utseende. Kärnorna är sönderhackade eller helt borta och agnarna får typiska tvära ärr efter näbbarnas framfart. Fågelskador drabbar vanligen ett mindre område i ytterkanten på ett fält. ","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"054","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Havre och höstkorn är känsligast bland stråsädes-slagen och reagerar snabbast på brist, men all stråsäd kan drabbas. Hos höstsäd ger manganbrist vita fläckar och ljusa blad, som senare vissnar, och grödan kan utvintra. Hos havre visar sig manganbrist som vitgula eller grågula vissna fläckar på bladen. Det kallades tidigare för gråfläcksjuka. Fläckarna sitter ofta samlade mitt på bladet, som vanligen viker sig så att den övre halvan hänger ned. Plantan tappar sin spänst. Kraftig manganbrist ger vitaxighet och dålig kärnsättning men plantorna kan också försvinna helt och dö. Korn, som lider av manganbrist, får en ljusgrön färg samtidigt som det bildas små mörkbruna fläckar i rader mellan bladnerverna. Symtomen kan förväxlas med fysiologiska fläckar. Även korn tappar sin spänst. Manganbrist syns först på yngre blad och kommer ofta efter en kall och våt period. Högt pH-värde och lucker jord bidrar till att göra mangan otillgängligt för växten. Ofta växer grödan bättre i körspåren. ","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"056","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Magnesium är nödvändigt för växternas bildning av klorofyll. Hos en planta, som lider av magnesiumbrist, får bladen en ljusgrön till gulgrön färg med längsgående, vågformade, mörkgröna strimmor. Ofta kan man se mörkgröna fläckar på bladen när de hålls i motljus, så kallad pärlbandsmarmorering. Bristsymtom syns först på äldre blad, eftersom växten flyttar magnesium därifrån till yngre blad. Magnesiumbrist förekommer oftast på lätta sand- och mojordar samt på moss- och torvjordar (organogena jordar). ","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"057","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Kraftig kopparbrist ger ett karaktäristiskt symtom hos korn, havre och vete samt en del gräs. Halva bladet vissnar från spetsen och inåt samt vrider sig (gulspetssjuka). Axgången försämras och kärnsättningen uteblir ofta helt. Lindrig kopparbrist ger inga synliga symtom, utan bristen märks enbart genom sämre stråstyrka, buskigare växtsätt samt svag kärnsättning (slökornsjuka). Kopparbrist uppträder främst på lätta sand- och mojordar samt organogena jordar (moss- och torvjordar). ","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"058","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Hos stråsäd syns svavelbrist som längsgående, ljusgröna strimmor i bladen och beståndet får en ljusare grön färg än normalt. Brist kan uppstå på alla slags jordar men är vanligast på mullfattiga sand- och mojordar. Svavel är ett så kallat makronäringsämne och krävs i stor mängd. Åtgärdas inte bristen påverkas kärnsättningen. Svavelbrist liknar kvävebrist men syns först på yngre blad till skillnad från kvävebrist, som först syns på äldre blad. Hos oljeväxter får bladen ett flammigt utseende (marmorering). Dessutom kan bladkanterna bli lilafärgade medan bladnerverna behåller sin gröna färg. Även blomfärgen påverkas och blir blekgul. Vid kraftig brist blir fröproduktionen dålig. ","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"059","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning  ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Sjukdomen angriper oljeväxter och andra korsblommiga växter, som kål, kålrot, rova och senap, inklusive många ogräs. Angreppen är mest utbredda på lättare, vattenhållande jordar med lågt pH-värde och börjar ofta på vattensjuka delar av ett fält. Kraftiga angrepp förekommer lokalt. Klumprotsjuka är den allvarligaste växtföljdssjukdomen i oljeväxter och ett ökande problem. ","Text_2":"Klumprotsjuka bildar vilsporer, som överlever 15–20 år i jorden. Vid kontakt med ett ämne, som utsöndras från rötterna hos korsblommiga växter, bildar vilsporerna zoosporer (rörliga sporer). Dessa infekterar rötterna och cellerna stimuleras till okontrollerad delning och svulstbildning. Infektionsförloppet gynnas av en temperatur på 18–25 ˚C, men infektion kan ske vid betydligt lägre temperatur (6–9 ˚C). ","Text_3":"Angripna plantor växer dåligt och slokar lätt under varma dagar på grund av vattenbrist. På rotsystemet bildas svulster, som till en början är vita och fasta, men som senare löses upp. I höstsådda grödor kan angrepp ske tidigt på hösten, hos höstoljeväxter redan tre veckor efter groning. Vid tidiga angrepp dödas unga plantor, medan sena angrepp ofta begränsas till att sidorötter skadas. ","Text_4":"Tidig plantdöd hos höstoljeväxter "},{"ID":"060","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning  ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen angriper många växter och bland kulturväxterna är det framför allt oljeväxter, potatis, ärter, bönor, morötter och solros som drabbas. Fuktig väderlek gynnar svampen. Vissa år kan sjukdomen orsaka mycket stora skördeförluster. ","Text_2":"Svampen överlever i marken med vilkroppar (sklerotier), som kan ligga vilande i marken upp till tio år. När jordtemperaturen överstiger 10 °C och det är tillräckligt fuktigt i marken gror sklerotierna och bildar fruktkroppar (apothecier). Därifrån sprids sporerna med vinden. Sporerna infekterar plantan under blomningen. Angreppet börjar ofta vid ett bladfäste där ett nedfallet kronblad fastnat. ","Text_3":"På infektionsstället syns först en vit röta, som sprider sig uppåt och nedåt längs stjälken. I rötan bildas senare koncentriska ringar. Vid fuktigt väder växer ett bomullsliknande mycel (nätverk av svamptrådar) fram och infekterar nya plantor. Inuti stjälkarna bildas sklerotier, som är 3–15 mm långa. De är först ljusa och mjuka men blir senare svarta och hårda. Vid kraftiga angrepp brådmognar plantan på grund av försämrad transport av vatten och näring. ","Text_4":"Gråmögel"},{"ID":"061","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen angriper oljeväxter. Sjukdomen är vanlig och mycket allvarlig i Skåne och Östergötland där oljeväxtodlingen var omfattande redan på 1950-talet. Mindre angrepp förekommer även i övriga landet. Kransmögel är en allvarlig växtföljdssjukdom, som kan orsaka stora skördeförluster. ","Text_2":"Svampens vilkroppar (mikrosklerotier) stimuleras till groning av ämnen, som bildas av rapsrötterna. Svampen tränger in i rötterna genom rothåren och breder ut sig via kärlsträngarna. I samband med tröskning och jordbearbetning hamnar sklerotierna i marken, där de kan överleva under minst tio år. Vilkropparna bildas i slutet av vegetationsperioden. ","Text_3":"Tidiga symtom är att de lägst sittande bladen gulnar, som regel bara på ena bladhalvan. Detta är dock en osäker diagnos. Plantan vissnar ensidigt och ena delen av stjälken får först en ljusgrön färg, som senare övergår till gulbrun bronsfärg. Senare kan hela plantan vissna och brådmogna. Strax före skörd, eller i stubben efter skörd, bildas svarta vilkroppar (mikrosklerotier) under det yttersta cellskiktet. De sitter tätt och är nätt och jämnt urskiljbara för ögat. De kan observeras även i märgen. Angripna stjälkar blir askgrå. ","Text_4":"Brådmognad av andra orsaker och torröta"},{"ID":"062","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning  ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Torröta angriper korsblommiga växter och förekommer främst i höstraps i södra Sverige. Spridning och infektion gynnas av regnigt väder. Det är stor skillnad i olika sorters mottaglighet för sjukdomen. Allvarliga angrepp av torröta, så kallad rothalsröta, är inte så vanliga. Bladangreppen har mindre betydelse, men från bladen kan svampen växa systemiskt ner till rothalsen. ","Text_2":"Svampen överlever främst på växtrester i jorden men kan även vara utsädesburen. Sporer sprids långa sträckor med vinden och kortare sträckor med regnstänk. Ofta kan en skada på plantan, exempelvis en insektsskada, vara inkörsporten till ett angrepp. ","Text_3":"På hösten syns symtom på bladen som grå bladfläckar med svarta prickar spridda i den angripna vävnaden. Prickarna är svampens sporhus (pyknider). Senare kan rothalsen och den nedre delen av stjälken angripas (kallas då rothalsröta). Kraftiga angrepp av rothalsröta vid stjälkbasen orsakar brådmognad och liggbildning. Mindre allvarliga symtom uppträder på stjälken som ljusa fläckar, ibland med mörk bård, och är vanligare än de mera allvarliga rothalsangreppen. ","Text_4":"ljus bladfläcksjuka (symtom på stjälk) och svartfläcksjuka (symtom på blad)"},{"ID":"063","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning  ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svartfläcksjuka är en allmänt förekommande sjukdom, som angriper korsblommiga växter. Svampens utveckling gynnas av hög fuktighet och värme. Våroljeväxter är mest utsatta för allvarligare angrepp. Då skidorna angrips kraftigt kan sjukdomen orsaka stora skördeförluster. ","Text_2":"Viktiga smittkällor är infekterade växtrester eller fält med angripna oljeväxter, men även utsädesburen smitta förekommer. Sporerna sprids med vinden. Optimal temperatur för sporbildning är 17–25 °C. ","Text_3":"I höstraps syns små, mörka fläckar på bladen redan på hösten. De blir senare cirka 1 cm stora och svartgrå med koncentriska ringar omgivna av en gul zon. På stjälkarna uppstår 1–5 mm långsträckta svarta fläckar. Angrepp på skidorna visar sig sent under sommaren som små svartvioletta runda eller avlånga fläckar. Angripna skidor brådmognar och spricker lätt upp och då drösar fröna (faller till marken). a prickar/fläckar. Angripna skidor brådmognar och spricker lätt upp varvid fröna dråsar.","Text_4":"sotdagg (symtom på stjälk och skida) och torröta"},{"ID":"064","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning  ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Bland kulturväxterna är oljeväxter, ärter, potatis och jordgubbar viktiga värdväxter. Gråmögel gynnas av fuktig och sval väderlek (10–15 ˚C). Angrepp är mycket vanligt men orsakar sällan större skördeförluster. ","Text_2":"Svampen angriper främst skadad eller åldrande växtvävnad och räknas därför som en svaghetsparasit. I höstoljeväxter kan frostskador och växtsprickor vara inkörsport. Gråmögel sprids genom luftburna sporer eller genom direktkontakt med smittade växtdelar. ","Text_3":"Vid ett angrepp syns ofta vitgrå fläckar på bladen. Färgen blir mer brunaktig när svampen breder ut sig och bildar sporer. Bladet kan gulna och vissnar efterhand. Angrepp på stjälken orsakar en brunaktig röta. På angripna ställen bildar mycel (nätverk av svamptrådar) och sporer ett grått mögelludd. Platta, mörka vilkroppar (sklerotier) bildas utanpå stjälken vid fuktig och gynnsam väderlek. ","Text_4":"Bomullsmögel."},{"ID":"065","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning  ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen angriper kålväxter och oljeväxter. Milt och fuktigt väder gynnar spridningen. Sjukdomen var vanlig på 1990- talet då vintrarna var milda och de odlade sorterna mottagliga. Sedan dess har angreppen varit små. Sjukdomen har viss betydelse i höstoljeväxter i Sydsverige. ","Text_2":"Svampen överlever främst på infekterade växtrester. Därifrån sprids sporer till nysådda höstoljeväxter. ","Text_3":"De första symtomen uppträder mycket tidigt på våren. På bladen syns ljusgröna fläckar, som vid fuktigt väder omges av vita spormassor. De är ofta formerade i koncentriska ringar. Efter hand gulnar bladvävnaden med början i mitten av ringarna. Slutligen gulnar också området runt fläcken och bladet faller av. På stjälken syns angreppet som mörka, långsmala fläckar, ofta omgivna av små, bruna prickar. Angrepp på skidor kan förekomma, men är sällsynt. ","Text_4":"Symtom på blad: skador av gödselmedel och skador av ogräsmedel. Symtom på stjälk: torröta"},{"ID":"066","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Rapsbaggen uppträder som skadegörare i korsblommiga grödor under hela säsongen. Av jordbruksgrödorna är våroljeväxter särskilt hårt drabbade. Värst brukar angreppen vara i norra Götaland och delar av Svealand. Angrepp på små späda plantor vid tidigt knoppstadium är mest allvarligt. Vid varm väderlek kan angreppen bli betydande. ","Text_2":"Rapsbaggen övervintrar som fullbildad utanför åkermarken. När temperaturen når upp till 12–15 °C börjar inflygningen till oljeväxterna. Äggen läggs i knopparna där larverna utvecklas. Förpuppning sker i marken. ","Text_3":"Den vuxna rapsbaggen är 2–2,5 mm lång och har blåsvart, metallskimrande kropp. Den vita larven är cirka 4 mm lång och har ett mörkbrunt huvud. Ofta sitter larverna klumpvis i toppen av plantan. Den vuxna skalbaggen äter på blomknopparna, vilket orsakar kala huvudskott och kraftig bildning av sidoskott. Även larven orsakar skador, som deformerade skidor och vissna toppskott. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"067","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Under de korsblomstriga växternas tidiga utvecklingsstadier förekomer allmänt flera arter av jordloppor i odlingarna. Av jordbruksgrödorna angriper jordloppor främst våroljeväxter. Dessa jordloppor ska inte förväxlas med rapsjordloppa, som angriper höstoljeväxter. Under varma och soliga dagar kan jordlopporna, under kort tid, helt kaläta våroljeväxter i groddplantstadiet. ","Text_2":"De övervintrade, fullbildade jordlopporna kommer fram i april till maj och söker då upp fält med spirande oljeväxter. Äggen läggs i jorden intill värdväxten. Den nya generationen börjar kläckas i början av augusti. Jordlopporna har en generation per år. ","Text_3":"De flesta arter av jordloppor är svarta med ett gult streck på varje vingsida. Det finns även två arter, som är helt svarta. Gemensamt för alla jordlopporna är att de har förtjockade lår och god förmåga att hoppa. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling."},{"ID":"068","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Rapsjordloppan angriper korsblommiga växter och är av betydelse i höstoljeväxter. Angreppen varierar med en tydlig periodicitet. På hösten gnager de fullbildade insekterna på bladen. Rapsjordloppan förekommer mest i södra Sverige och på Gotland. Allvarligast är larvskadorna, som kan leda till en ökad utvintring.","Text_2":"Rapsjordloppan kläcks i början av juni och går kort därefter i sommarvila. I slutet av augusti och september söker den sig till fält med höstoljeväxter. Äggen läggs i jorden nära värdväxtens stjälk. Den nykläckta larven äter sig in i ett bladskaft där den övervintrar. Efter vintern söker sig larven in i stjälken, oftast i den nedre delen. ","Text_3":"Rapsjordloppan är cirka 4 mm lång och glänsande blåsvart. Huvud och ben är rödbruna. Den gulvita larven har mörkbrunt huvud och nacksköld och blir cirka 7 mm lång. Till skillnad från vivellarverna har rapsjordloppans larv tre par bukfötter. Om huvudskottet skadas försenas utvecklingen och vid kraftiga angrepp förstörs en planta helt och höstrapsen utvintrar. ","Text_4":"Skador av fullbildad rapsjordloppa: kålbladstekel, kålfjäril och sniglar. Skador av larver:  blåvingad rapsvivel och fyrtandad rapsvivel (något senare)"},{"ID":"069","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Den blåvingade rapsviveln skadar främst höstoljeväxter. Den är vanligast i norra Götaland och Svealand där den förekommer mer eller mindre varje år. Betydelsen är oftast liten. Angrepp, som leder till stora skördeskador på grund av att stjälkarna bryts, är mycket ovanliga. ","Text_2":"Under september sker inflygning till fält med höstoljeväxter där viveln sedan övervintrar. Tidigt på våren lägger den ägg på blad och bladskaft. Larven äter i märgen inuti stjälkarna. Slutligen borrar den sig ut ur stjälken och förpuppas i jorden. ","Text_3":"Skadan och larverna syns när man skär itu en stjälk. Vid lindriga angrepp finns enstaka gångar i stjälkens märg. Redan vid måttliga angrepp blir märgen kraftigt brunfärgad. Vid mycket stor förekomst av larver angrips även stödjevävnaden, vilket kan leda till att stjälkarna bryts. De fotlösa larverna är i sista larvstadiet upp till 5 mm långa, vita eller gulvita med brungul huvudkapsel. Den vuxna skalbaggen är 2–3,3 mm lång med långt snyte (utdragen del av huvudet) och glänsande mörkblå till svartblå täckvingar och halssköld. ","Text_4":"Skada i höstraps samt fullbildad vivel och larv: fyrtandad rapsvivel (något senare) och rapsjordloppa"},{"ID":"070","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Den blygrå rapsviveln förekommer allmänt i oljeväxter från begynnande blomning. Den direkta skadan av viveln är normalt liten. Däremot kan den indirekta skadan vara stor, eftersom larvernas gnag möjliggör angrepp av skidgallmyggan. ","Text_2":"Den blygrå rapsvivel har en generation per år. Övervintring sker som fullbildad utanför fälten, i det övre markskiktet, till exempel i skogskanter. Ett till två ägg läggs per skida från begynnande skidsättning. När larven är fullvuxen gnager den hål på skidväggen och lämnar skidan för att förpuppas i jorden. Den nya generationen av vuxna vivlar gnager sedan på korsblommiga växter inför invintringen. ","Text_3":"Den fullbildade, blygrå skalbaggen är cirka 3 mm lång och har en tät, gråvit behåring på täckvingarna. Snytet (den utdragna delen av huvudet) är ganska långt och nedåtvänt. Larven är 0,5–4 mm lång och fotlös. Färgen varierar från gråvit till vit och huvudet täcks av en brun huvudkapsel. Larven gnager på fröanlagen och oftast finns det bara en larv per skida. Senare syns larvens utgångshål i skidväggen. ","Text_4":"Fullbildad vivel: blåvingad rapsvivel och fyrtandad rapsvivel  Larv: skidgallmygga"},{"ID":"071","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Skidgallmyggan förekommer i oljeväxter och då främst i höstraps. De första angreppen syns normalt i höstraps i slutet av maj och i våroljeväxter drygt en månad senare. Angreppen är oftast kraftigast vid fältkanterna. Omfattande angrepp förekom i Östergötland i början av 1990-talet, samt lokalt i Skåne under 2015. ","Text_2":"Äggläggningen i skidorna sker främst genom hål, som gjorts av den blygrå rapsviveln. Larven utvecklas i skidan, medan förpuppning sker i marken. Oftast är det tre till fyra generationer per år. ","Text_3":"Den gulvita larven är 0,5–2,5 mm lång och saknar fötter och huvudkapsel. I skidorna finns en stor mängd larver, som gnager på skidväggarna, ofta 25–30 stycken per skida. Efter hand sväller angripna skidor upp och gulnar. Efter cirka en vecka spricker de, och larverna faller till marken. ","Text_4":"Larv: blygrå rapsvivel"},{"ID":"072","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Sniglar finns i nästan alla grödor, speciellt under fuktiga förhållanden. Skador är vanligast på hösten i nysådda oljeväxter och höstsäd. Under mycket regniga somrar kan sniglar även påträffas uppe i bladverket. Åkersnigeln kan förekomma var som helst i fältet, medan spansk skogssnigel främst förekommer i fältkanter och i områden med tät vegetation, som håller kvar fukten. Angrepp på utsädet under hösten kan leda till luckor i beståndet. ","Text_2":"Sniglarna är tvåkönade (hermafroditer). Normalt parar sig två individer med varandra men i brist på partner förekommer självbefruktning. Åkersnigeln övervintrar som ägg i jorden, men under milda vintrar överlever även vuxna individer. Den spanska skogssnigeln övervintrar som ungdjur nere i marken på en till två decimeters djup. Djup tjäle ökar dödligheten. ","Text_3":"Vuxna åkersniglar är 3–5 cm långa, bruna till gråbruna och saknar hus. De klotrunda och genomskinliga äggen är cirka 2 mm stora. De läggs i samlingar om 20–40 stycken. Sniglarna lämnar ett typiskt slemspår efter sig. Den gråbruna till brunröda spanska skogssnigeln är 7–15 cm lång och oftast mycket slemmig. De unga individerna är vanligtvis ljusare och med två längsgående band. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"073","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Kålbladlusen förekommer på ett femtiotal olika korsblommiga arter, däribland oljeväxter. Störst skada gör kålbladlusen i sent mognande vårraps. Senast omfattande angrepp förekom var i mitten av 1970-talet. Därefter har enstaka lokala angrepp förekommit. ","Text_2":"Kålbladlusen övervintrar som ägg i bland annat höstoljeväxter. Från vintervärdar sprids sedan lössen till våroljeväxter, där ett antal generationer utvecklas. ","Text_3":"Angreppen börjar vanligen i blomställningen där lössen bildar kolonier. Senare breder de ut sig nedåt stjälken och ut på bladen. Under varma höstar kan späda höstoljeväxter angripas och bladen missformas och rödfärgas. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"074","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Åkertripsen förekommer på ett stort antal odlade och vilda växter, som raps, lin, sockerbetor och ärter. Tidiga angrepp på groddplantor kan resultera i att plantornas tillväxt blir starkt hämmad. ","Text_2":"Åkertripsen har två generationer per år. Den första övervintrar som fullbildad i marken och kommer fram tidigt på våren. Eftersom åkertripsen inte kan flyga, är den beroende av att det finns lämplig föda i närheten. Den andra generationen, som uppträder under högsommaren, kan däremot flyga. ","Text_3":"Den smala, mörkbruna insekten är cirka 1 mm lång. Larven är först vitgul och senare orangegul. Vid tidiga angrepp på oljeväxter blir bladen sked- eller skålformade och tillväxten hämmas. Angripen vävnad blir ofta silverskimrande. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"075","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning  ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Angrepp är vanligast på vårraps eller på grönskott (sent utvecklade skott) i höstraps, främst under varma somrar. Oftast utvecklas kålmjöldaggen sent på säsongen. Skördeförlusterna blir som regel små, men kålmjöldagg kan vara ett hygieniskt problem vid tröskning. ","Text_2":"Svampen övervintrar som vilmycel (nätverk av svamptrådar) på spillplantor av oljeväxter och andra korsblommiga arter. Den sprids långa sträckor med hjälp av luftburna sporer. ","Text_3":"I början syns angreppet som stjärnformade mycelfläckar. Blad, stjälkar och skidor på oljeväxter angrips och vid stora angrepp kan hela plantan täckas av mycel. Vid mycket omfattande angrepp vissnar bladen och plantan brådmognar. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"076","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Kålgallmyggan angriper de korsblommiga växterna. Skadorna har hittills varit mycket ovanliga och betydelsen liten. ","Text_2":"Kålgallmyggan har minst tre generationer per år och övervintrar som larv i en kokong (hölje gjort av tunna spinntrådar) i jorden. När marken är fuktig på våren och temperaturen närmar sig 20 °C, kläcks myggorna. Den nykläckta myggan börjar flyga så snart vingarna torkat, och parar sig nära kläckningsplatsen. Äggen läggs i knopparna hos bland annat våroljeväxter. Efter drygt en vecka kläcks äggen. ","Text_3":"Efter kläckningen gnager larven mellan blomknopparna. Skidorna samlas då på ett ställe så att blomställningen får ett kvastliknande utseende. Larven är först vitaktig för att sedan bli mer gulaktig. Den är fotlös och blir cirka 2,5 mm lång. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling."},{"ID":"077","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Ludet ängsstinkfly kan livnära sig på en lång rad olika växter, både en- och tvåhjärtbladiga örter, buskar och även barrträd. Angreppen är vanligast i Svealand. Förutom en negativ skördepåverkan kan angrepp innebära en sänkt frökvalitet. Betydelsen är oftast måttlig. ","Text_2":"Det ludna ängsstinkflyet övervintrar som vuxen i barrskogsmark. Inflygningen till bland annat våroljeväxter sker i slutet av maj eller början av juni. ","Text_3":"Den fullbildade insekten är cirka 5 mm lång och gråbrun. Den har relativt långa ben och rör sig snabbt. Insekten suger i tillväxtpunkten, som förstörs och plantan blir deformerad. Vid angrepp i hjärtbladstadiet dödas huvudskottet. I regel bildas då två nya sidoskott, som senare utvecklas så att plantan får ett u-format utseende. Angripna plantor blommar senare än friska. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"078","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Två generationer förekommer varav en i våroljeväxter under juni-juli och en i höstoljeväxter från augusti fram till frost inträffar. Den fullbildade stekeln är en flugliknande insekt med orangegul bakkropp. Skadan orsakas av de mattsvarta larverna och särskilt mot larvperiodens slut kan ett fält snabbt kalätas. ","Text_2":"Två generationer förekommer, varav en i våroljeväxter under juni till juli och en i höstoljeväxter från augusti fram till frost. Steklarna lägger vanligtvis ägg på bladens undersida. De nykläckta larverna är cirka 2 mm långa och efter tre till fyra veckor är de 15–17 mm. De fullvuxna larverna faller till marken, gräver ner sig och spinner in sig i kokonger. ","Text_3":"Den fullbildade stekeln liknar en fluga och är 6–8 mm lång med orangegul bakkropp. Huvudet är svart med mörka antenner. Larven är först ljust grågrön och svår att upptäcka. Den blir senare mörkare med sammetssvart rygg och en ljusare strimma på varje sida. Den nykläckta larven gnager inte igenom bladet helt. När den vuxit till sig blir gnaghålen större och skadorna blir lätta att upptäcka. ","Text_4":"Skador i höstraps: kålfjäril, rapsjordloppa och sniglar.  Skador i våroljeväxter: kålmal och kålfjäril"},{"ID":"079","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Angrepp förekommer både på vår- och höstoljeväxter. Skadan är av liten betydelse, då oftast äldre blad angrips.","Text_2":"Flugan har minst två generationer per år. Övervintring sker i puppstadiet. Under överhuden på bladen gnager larverna minor (gångar), som kan påträffas sommartid i våroljeväxter och på hösten i höstraps. ","Text_3":"Den vita till gulvita larven blir cirka 5 mm lång. Larven minerar bladen, oftast på och kring mittnerven nära bladskivans bas. Den grå till gråvita minan är blåsformig med rundade utbuktningar eller fingerliknande utskott. Exkrementer syns som svarta prickar. Flera minor kan flyta samman till en större blåsliknande mina. ","Text_4":"Rapsstjälkfluga (skador) "},{"ID":"080","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Angrepp syns framför allt på hösten i höstoljeväxter men kan även förekomma sommartid i våroljeväxter. Skadorna har hittills varit av liten betydelse. ","Text_2":"Biologin är bristfälligt känd men flugan har sannolikt tre generationer per år. Förpuppningen sker i marken. ","Text_3":"Larven är vit eller gråvit och blir 6–7 mm lång. Larverna och deras gångar syns i bladnerver, bladskaft och stjälkar. Svårt angripna blad gulnar. Angrepp i stjälken kan medföra att skottspetsen vissnar. ","Text_4":"Rapsfluga (skador)"},{"ID":"081","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Angrepp sker oftast fläckvis i fält med oljeväxter. Betydelsen av kålfjärilen har hittills varit liten. ","Text_2":"Kålfjärilen förekommer i minst två generationer per år, varav den andra är mest betydelsefull. Fjärilen övervintrar som puppa. Kläckningen sker under våren och fjärilen flyger ut till värdväxterna och lägger sina ägg på bladens undersidor. Efter åtta till tolv dagar kläcks äggen och larverna börjar äta av bladen. Larvstadiet varar i fyra till fem veckor. ","Text_3":"Larven, som blir drygt 4 cm lång, är hårig och gulgrön med svarta prickar. Ibland kan larver kaläta plantorna och endast delar av bladnerverna blir kvar. Den vuxna fjärilen är vit med svarta vingkanter. Honan har dessutom ett par stora svarta punkter på vardera vingen. ","Text_4":"Skador i höstraps: kålbladstekel, rapsjordloppa och sniglar.  Skador i våroljeväxter: kålbladstekel och kålmal"},{"ID":"082","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Larven angriper flera korsblommiga växter, bland annat oljeväxter. Hittills har enbart våroljeväxter drabbats. Det är framför allt gnagskador på skidorna, som är allvarliga. Betydelsefulla skador i oljeväxter uppstår endast under år med massförekomst. Sedan mitten av 1940-talet har detta inträffat fem gånger, varav tre gånger sedan 1995. ","Text_2":"Kålmalen övervintrar endast undantagsvis under svenska förhållanden. Fjärrtransport med hjälp av vindar från ost och sydost är orsaken till de senaste massförekomsterna. När kålmalen landat i fälten börjar äggläggningen på bladens undersida och bladskaft. Larven lever tre till fyra veckor innan den förpuppas i en nätlik kokong (hölje gjort av tunna spinntrådar). Efter 10–14 dagar kläcks puppan och en ny fjäril kommer fram. Både fullbildade fjärilar och larver förekommer samtidigt. ","Text_3":"Den ljusgrå kålmalen är en fjäril, som är cirka en cm lång. Skadorna orsakas av de små, ljusgröna larverna, som efter kläckningen först lever inuti bladet. Senare kryper de ut och gnager då på bladens undersida och så kallade fönstergnag bildas. De äldre larverna gnager igenom bladen och vid massangrepp lämnas endast de grövre bladnerverna kvar. Gnagskador på skidorna kan medföra att de blir deformerade och lyser vita på håll. ","Text_4":"Kålbladstekel (skador), kålfjäril (skador) och hagelskada"},{"ID":"083","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Främst angrips ärter, men även vicker, gul sötväppling, lusern samt bönor, som brytbönor och bruna bönor, kan infekteras. Angrepp gynnas av fuktig väderlek, blöta markförhållanden, lågt kalciumtal och ett lågt pH-värde. Symtomen syns oftast inte förrän under andra halvan av juni men kan ses tidigare. Ärtrotröta förekommer i hela landet och kan ge allvarliga skördeförluster. ","Text_2":"A. euteiches överlever som vilsporer (oosporer) i jorden. Sporer, i tillräcklig mängd för att kunna orsaka betydande angrepp, kan finnas kvar i fältet i minst femton år. Uppförökningen av smitta beror på hur ofta mottagliga grödor odlats på fältet och på hur stora angreppen varit då. ","Text_3":"Vid tidiga symtom blir rötterna halmfärgade och senare bruna. Rötternas yttre cellager förstörs, liksom rothår och finare rötter. Vid kraftiga angrepp gulnar först de nedre bladen. Angreppet från rötterna sprider sig ett par centimeter upp på stjälken. Senare vissnar hela plantan på grund av närings- och vattenbrist. ","Text_4":"Phytophthora-rotröta och övriga rotrötesvampar, exempelvis -- Fusarium spp. -- Pythium spp. -- Rhizoctonia solani -- Thielaviopsis basicol "},{"ID":"084","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Ärtbladlöss förekommer på de flesta baljväxter, men de föredrar ärter. De kan orsaka stora skador, vilket är vanligt i södra Sverige. Allvarliga angrepp förekommer sällan i Mellansverige. ","Text_2":"Vingade löss flyger till ärtfälten i maj eller i början av juni. Där föder de levande ungar utan att först ha parat sig. Ärtbladlössen suger näring från blad och baljor främst i plantans topp. Övervintringen sker som ägg på fleråriga vilda och odlade baljväxter, som klöver, lucern och gökärt. ","Text_3":"En fullbildad lus är relativt stor, 3–5 mm. Den ljusgröna kroppen är päronformad och ben, liksom sifoner (ryggrör) och cauda (utskott på bakkroppen), är långa. Antennerna är längre än kroppen. Ibland observeras löss, som är rödaktiga, och även en gul variant finns. Unga löss liknar de vuxna men har kortare ben och antenner. Ofta finns lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans toppskott. Kraftiga angrepp medför att plantan vissnar i förtid och toppskott och baljor blir deformerade. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"085","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Ärtvecklare förekommer nästan uteslutande på ärter. Konservärter, matärter och utsädesodlingar är känsligare för angrepp, eftersom gnagskador leder till kvalitetsfel. Svärmning och äggläggning gynnas av torra och soliga förhållanden. Förekomsten av ärtvecklare är oftast större i områden där ärtodlingen är intensiv. ","Text_2":"Övervintring sker i fält där ärter odlats föregående år. På försommaren söker den nykläckta fjärilen upp nya ärtfält för äggläggning. Fjärilarna kan flyga upp till cirka två kilometer. Äggen läggs på blad, stipler och unga baljor. När larven har kläckts söker den upp en balja och äter sig in. Larven lever i baljan under tre veckor. Därefter gnager den sig ut, gräver ner sig i marken och bildar en kokong (hölje gjort av tunna spinntrådar). ","Text_3":"Ärtvecklaren är en 6–7 mm lång fjäril med mörkt gråbruna vingar. Larven blir upp till 14 mm. Den är gulvit med mörkt huvud och mörka prickar på sidorna. Oftast påträffas endast en larv per balja, där den livnär sig av fröna. Larven efterlämnar typiska exkrementer i baljan. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling."},{"ID":"086","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Den randiga ärtviveln förekommer på vilda och odlade baljväxter men föredrar ärter under vår och sommar. Om väderleken är varm och torr och grödans tillväxt är långsam, kan groddplantor skadas allvarligt. ","Text_2":"Viveln övervintrar som fullvuxen i vallar och behöver en temperatur på 18 ˚C eller varmare för att flyga till ärtfälten. Äggen läggs i jorden tidigt på säsongen. Efter kläckningen söker sig larverna ned till ärternas rotknölar. En ny generation kommer fram under sensommaren. ","Text_3":"Den vuxna skalbaggen är 4–5 mm lång med ett brett snyte (utdragen del av huvudet). Kroppen är täckt med bruna och grå hårfjäll i längsgående strimmor. Längs bladkanterna syns gnagskador, som den vuxna viveln gjort. På grund av sitt utseende kallas gnaget för kugghjulsgnag. Larverna livnär sig på rötterna, speciellt på bakterieknölarna. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling.    "},{"ID":"087","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Gråmögel angriper främst försvagade eller skadade växtdelar på de flesta växtarter. Svampen trivs bäst under fuktiga förhållanden i frodiga bestånd. Det är sällan gråmögel orsakar allvarliga angrepp. ","Text_2":"Svampen finns överallt och sporer sprids med vinden. Utsäde, växtrester och vilkroppar (sklerotier) i jorden kan också fungera som smittkällor. Infektionen gynnas av luftfuktighet nära 100 procent och temperaturer mellan 15–20 ˚C ","Text_3":"Tidiga angrepp syns som smutsgula fläckar på bladen. Senare uppstår askgrå, mögelliknande beläggningar på blad, stjälkar och baljor. Angrepp på baljorna sker ofta där blommornas vissna kronblad hänger kvar och kan tjäna som näringskälla för svampen. Under fuktiga förhållanden mot slutet av säsongen kan platta, mörka sklerotier bildas utanpå stjälkar och baljor. Vid kraftiga angrepp skadas fröna i baljorna och så kallade kalkärter bildas. ","Text_4":"Bomullsmögel, ärtbladmögel och ärtmjöldagg"},{"ID":"088","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Bomullsmögel kan angripa oljeväxter, baljväxter, potatis och solros samt många ogräs, som tistlar, målla, lomme och baldersbrå. Risken för angrepp är särskilt stor på fält där kraftiga angrepp förekommit de senaste tio åren. Riklig nederbörd och fukthållande bestånd gynnar svampen. Förutom skördeförluster kan svampen orsaka låg grobarhet hos utsäde. Allvarliga skördeförluster är ovanligt. ","Text_2":"Svampen överlever i marken med vilkroppar (sklerotier). När det är varmare än 10 °C i jorden och marken är fuktig, gror sklerotierna och det bildas orangebruna fruktkroppar (apothecier), som är 6–15 mm. Från dessa sprids sporer med vinden. ","Text_3":"Angrepp syns genom att plantor, enskilda eller gruppvis, gulnar för att senare brådmogna. På plantorna syns vitt, bomullsliknande mycel (nätverk av svamptrådar). Senare på säsongen bildas svarta sklerotier i stjälkar och baljor. ","Text_4":"Gråmögel ochärtbladmögel"},{"ID":"089","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Denna form av bladmögelsvamp angriper endast ärter. Sjukdomen är vanlig i Sverige när vädret är svalt och fuktigt men orsakar sällan större skördeförluster. Primära angrepp på groddplantorna är normalt allvarligare än angrepp uppe i bladverket. ","Text_2":"Vilkroppar (oosporer) i jorden är den mest betydande smittkällan och de infekterar ärtplantor på groddplantstadiet. Efter denna primära infektion växer svampen systemiskt i plantan. Sporer sprids från mycel (nätverk av svamptrådar), som växer ytligt på plantan, samt med vind och regnstänk och orsakar fläckar på blad och baljor. Fält långt borta kan utgöra en smittkälla på grund av vindspridda sporer. Oosporer kan leva upp till 15 år i jorden. ","Text_3":"Primära angrepp syns som vitt mycel när plantorna är unga. Senare syns de sekundära angreppen som blekt gula fläckar på bladens ovansidor. På undersidorna är fläckarna gråvioletta och täckta med mycel. Det kan ibland se ut som jord och damm, som fastnat på undersidan av bladen. Även fläckar på baljornas insida är gråvioletta. Angripna baljor missformas och frösättningen minskar. ","Text_4":"Gråmögel och ärtmjöldagg"},{"ID":"090","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Ärttrips uppträder huvudsakligen på ärter och gynnas av varmt och torrt väder. Skadorna medför sällan större skördeförluster utan påverkar främst kvalitet och utseende negativt. ","Text_2":"Ärttripsen påträffas redan före blomning, när de lägger ägg i ärternas toppskott. Både de vuxna individerna, och larverna suger ytligt på skottspetsar och unga baljor. Ärttripsen har en generation om året och den övervintrar som fullbildad i marken. ","Text_3":"De vuxna, svartbruna insekterna är knappt 2 mm långa och har smala, fransiga vingar. Larverna (nymferna) är gula med en mörk spets som avslutning på bakkroppen. Vid mindre angrepp blir baljorna silver- eller bronsfärgade. Baljorna blir också missformade och dåligt matade. Vid tidiga, kraftiga angrepp kan skotten deformeras av larvernas sugskador och blomningen helt utebli. ","Text_4":"Åkertrips (angrepp på småplantor)"},{"ID":"091","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Allvarliga angrepp är ovanliga men kan förekomma i områden med intensiv ärtodling. ","Text_2":"Larven övervintrar i marken och kläcks under försommaren i fält där ärter odlats föregående år. Myggan flyger endast kortare sträckor och lägger sedan ägg i blomknoppar och skottspetsar. Efter ett par dagar kläcks ett stort antal små, vita larver, som suger näring i blomknopparna. Larverna förpuppas till slut i marken. En ny generation myggor lägger ägg och de kläckta larverna kan skada baljorna. ","Text_3":"Den fullbildade, grå myggan är cirka 2 mm lång. Larverna gör att angripna knoppar och skott sväller upp på ett karaktäristiskt sätt. Vid kraftiga angrepp uteblir blomningen. Om skottspetsen angrips avstannar längdtillväxten och plantorna får ett hoptryckt utseende. Andra generationen orsakar missbildade baljor. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"092","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Sjukdomen har uppmärksammats som en skadegörare på höst- och vårkorn de senaste tio åren. Det finns vissa skillnader i mottaglighet för sjukdomen hos de olika kornsorterna. Angreppen kommer ganska sent och det är först efter axgång och blomning, som sjukdomen brukar observeras. Sjukdomens påverkan på skörden är ännu inte helt klarlagd, men troligen är den måttlig. ","Text_2":"Smittan sprids med hjälp av sporer från planta till planta eller från smittade växtrester. Svampen kan också övervintra på höstkorn och smitta vårkornet på våren. ","Text_3":"Svampen angriper främst blad och vid kraftiga angrepp leder det till brådmognad. Symtomen är små ljusa fläckar, som senare mörknar. Fläckarna blir mörkt bruna med en ljus bård och sitter i rader intill bladnerverna. Vid kraftiga angrepp ser bladen småprickiga ut. Fläckarna är genomgående och syns även på bladets undersida. ","Text_4":"Bipolaris och fysiologiska fläckar"},{"ID":"093","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning  ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Kända värdväxter är vete, havre, råg, rågvete, rajgräs och vitgröe. Det är främst höstvete som angrips, men även råg och rågvete. Rajgräs med flera gräs är mottagliga, men inte korn, kvickrot, timotej och ängssvingel. Vetedvärgsjuka syns fläckvis i fälten eller längs fältkanterna. I Sverige uppmärksammades sjukdomen redan i början av 1900-talet, samt under 1940-talet, men benämndes då slidsjuka hos vete. Sjukdomen har orsakat svåra skador i höstvete i Mellansverige sedan mitten av 1990-talet. I Skåne konstaterades sjukdomen för första gången 2010. Numera förekommer angrepp av varierande grad mer eller mindre årligen i Mellansverige. ","Text_2":"Vetedvärgsjuka orsakas av ett virus. Spridning kan endast ske med hjälp av den randiga dvärgstriten, Psammotettix alienus. Striten suger i sig virus från infekterade plantor av vete eller mottagliga gräsarter. Stritarna är mest aktiva vid temperaturer över 15 °C. Viruset är inte utsädesburet och kan endast överleva i levande växtvävnad. På hösten sprids det till höstsäden av fullbildade stritar och på våren, före stråskjutningen, inom fältet av nykläckta larver (nymfer). ","Text_3":"Angripna plantor gulnar, hämmas i tillväxten och bestockningen (bildningen av sidoskott) ökar, plantorna blir dvärglika. Axen blir dåligt matade och stannar helt eller delvis kvar i bladslidan. Det är inte alltid som angripna plantor missfärgas. ","Text_4":"Rödsot och skador i markens struktur "},{"ID":"094","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen finns överallt där oljeväxter odlas och förekommer framförallt på unga plantor vid fuktig väderlek. Vid torr och varm väderlek växer plantan snabbt ifrån angreppen. Fuktig väderlek på hösten gynnar angrepp på höstoljeväxter och angreppet hämmar tillväxten. Kålbladmögel orsakar oftast måttlig skada. \r\r","Text_2":"Kålbladmögel orsakas av en svamp, som överlever i jorden med hjälp av vilsporer (oosporer) eller som mycel (nätverk av svamptrådar) på växtrester. Höstoljeväxter infekteras i groddplantstadiet då hjärtbladen angrips, medan våroljeväxter vanligen infekteras något senare i plantornas utveckling. Från primärt angripna plantor sprids smittan vidare med vinden. För tillväxt och sporbildning behövs fuktiga förhållanden och temperaturer på 10–16 °C. ","Text_3":"Vid angrepp uppstår gulaktiga till rödbruna fläckar på bladens ovansida. På bladens undersidor syns fläckar, som är belagda med ett gråvitt ludd. Efterhand gulnar bladen för att sedan vissna och falla av. Hos våroljeväxter syns kålbladmögel oftast i täta bestånd. ","Text_4":"Gråmögel och ljus bladfläcksjuka "},{"ID":"095","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning  ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Förekomst av bladbakterios konstaterades 1996 i havre i Sverige och Norge. Sjukdomen har därefter konstaterats årligen, framförallt i västra Sverige. Mottagligheten varierar mellan olika havresorter. Angrepp gynnas om försommaren är sval och regnig samt sommaren varm och nederbördsrik. Bladbakterios hos havre har oftast liten betydelse. ","Text_2":"Sjukdomen orsakas av en bakterie, Pseudomonas syringae pv. coronfaciens. Bakterierna sprids med vattenstänk och insekter men troligen även genom direkt beröring mellan olika plantor. Infektion sker via bladens klyvöppningar. Sjukdomen är utsädesburen men överlever också kortare tid på smittade skörderester. ","Text_3":"Sjukdomen ger främst symtom på bladen. De tidiga angreppen visar sig först som små ovala och vattniga fläckar. Fläckarna, som oftast är koncentrerade till bladspetsarna, blir senare rödbruna med ett ljusare parti i mitten. De kan också sitta mitt på bladet, som då kan vika sig, eller längs bladkanterna. ","Text_4":"Brunfläcksjuka (havre), havrens bladfläcksjuka och manganbrist"},{"ID":"096","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi och spridning    ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Stinksot angriper mest vete och förekommer i hela landet där vete odlas. Angripna kärnor kan inte användas. Sjukdomen är relativt ovanlig när betat utsäde används, men kan ha betydelse i ekologiska odlingar i områden där smittan förekommer. ","Text_2":"Stinksot sprids främst med utsäde. När stinksot förekommer i ett vetefält slås de sporfyllda kärnorna sönder i samband med tröskning och infekterar då de friska kärnorna. Samtidigt sprids sporer även till närbelägna fält och orsakar marksmitta. Utsädesburna sporer infekterar groende vetekärnor. Sporer i jorden eller markytan infekterar istället grodden när den växer upp genom jorden. Optimala förutsättningar för infektion uppstår när temperaturen varierar mellan 5–10 °C under de första tio dagarna efter sådd. Efter infektionen växer svampen inuti plantan tills axet bryter fram utan att visa något symtom. ","Text_3":"Angripna plantor upptäcks först efter axgång genom att stråna är något kortare än normalt. De omogna axen är gråblå och spretiga. Det beror på att kärnorna är uppsvällda av en mörkbrun spormassa, som luktar karaktäristiskt av sillake. ","Text_4":"Dvärgstinksot"},{"ID":"097","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Angrepp drabbar främst vårsådda grödor på mulljordar. Även vallar kan skadas. Skadan uppstår oftast tidigt på säsongen när grödan har ett till två blad. Harkrankar förekommer mest lokalt. Allvarliga angrepp uppstår oftast efter en vall, som plöjts upp sent på hösten. ","Text_2":"Den vanligaste arten bland harkrankar är kärrharkranken. Svärmning, parning och äggläggning sker från mitten av juli fram till oktober. Äggen läggs i jorden på marker med tät gräs- eller örtvegetation. Cirka två veckor efter äggläggningen kläcks äggen. Inför övervintringen är larven endast omkring en cm lång. En regnig sensommar och höst, som följs av en mild vinter, gynnar larvens överlevnad. ","Text_3":"Den fullbildade harkranken är cirka 25 mm lång och vingbredden är 30–40 mm. Larven är brungrå, trind och läderartad och blir som fullvuxen omkring 30 mm lång. Baktill sitter små vårtlika utskott. Den saknar fötter och huvudkapsel. Plantorna angrips vanligen under jord. De sargas och dras ner i jorden. ","Text_4":"Knäppare (skada)"},{"ID":"098","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Larver finns allmänt i gräsbevuxna marker. Vallodling och ensidig stråsädesodling håller populationen uppe. Störst skador uppstår andra året efter ett vallbrott. Svårast skador orsakas i potatis. ","Text_2":"Flera arter förekommer. Äggen läggs i gräsbevuxen mark där larverna efter kläckning lever av gräsrötter och andra växtdelar. Utvecklingen till fullbildad skalbagge tar mellan tre och fem år. ","Text_3":"Larven, som orsakar skadorna, är gul till gulbrun och blir upp till 25 mm lång. Kroppen är cylindrisk och har ett hårt, glänsande skinn. I stråsäd gnags plantorna av under mark varefter de gulnar och dör. Ofta kan man se att larverna följer såraderna. ","Text_4":"Harkrank (skada), "},{"ID":"099","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Vita fläckar på blad och strå är symtom på hagelskada i stråsäd. Ett bra kännetecken är att slagmärkena efter hagelkornen endast sitter på den sida varifrån vinden blåste när det haglade. Om stråsäden är i ett senare utvecklingsstadium vid hageltillfället kan kärnorna slås ur axen. ","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"100","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse  ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Den fyrtandade rapsviveln kan angripa både höst- och våroljeväxter. Även om märgen i stjälken blivit kraftigt brunfärgad av larvernas gnag är skadan i allmänhet av liten betydelse. ","Text_2":"Rapsviveln övervintrar som fullbildad utanför fälten. Inflygningen till fälten påbörjas normalt under april till första delen av maj, varefter äggen läggs. De nykläckta larverna söker sig in i stjälken. När larven är fullbildad lämnar den värdväxten och förpuppas i jorden. ","Text_3":"Skadan och larverna syns när man delar en stjälk. Redan vid måttliga angrepp blir märgen kraftigt brunfärgad. Vid stor förekomst av larver angrips även stödjevävnaden, vilket kan leda till att stjälkarna bryts. Den vuxna viveln är 2,5–3,5 mm lång. När den har täckvingarna sammanslagna syns en fjälliknande vit eller gråvit fläck vid gränsen till halsskölden. De fotlösa larverna är upp till 5 mm långa. De är vita eller gulvita med brungul huvudkapsel. ","Text_4":"Skada i höstraps samt fullbildad vivel och larv: blåvingad rapsvivel (oftast tidigare) och rapsjordloppa (oftast tidigare), "},{"ID":"101","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Den lilla kålflugan angriper alla korsblommiga växter, som kål och oljeväxter men även ogräs. I våroljeväxter får angreppet störst betydelse under torra förhållanden, medan angrepp i höstraps kan påverka övervintringen. Kålflugan har tidigare inte betraktats som en allvarlig skadegörare i svensk oljeväxtodling. Under 2014 förekom dock omfattande skador i våroljeväxter i framför allt västra Götalands län och delar av Mälardalen. Det förekom också skador i höstraps i Skåne. ","Text_2":"Kålflugan övervintrar som puppa i marken. Den fullbildade flugan kommer vanligtvis fram i maj. Äggen läggs i jorden vid rothalsen. Den övervintrande generationen är liten. Efterkommande generation är huvudgenerationen, som har sin populationstopp i slutet av juli. Under år med en varm sensommar kan också en tredje generation utvecklas. Det är denna generation som kan lägga ägg i höstraps. ","Text_3":"Larven lever först av rothår och smårötter. Sedan minerar den pålroten och om skadorna är djupa kan roten gå av. Larven är vit och fotlös och blir upp till 8 mm lång. Den fullbildade flugan är 5–7 mm lång och påminner utseendemässigt om den vanliga husflugan. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"102","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Sniglar finns i nästan alla grödor, speciellt under fuktiga förhållanden. Skador är vanligast på hösten i nysådda oljeväxter och höstsäd. Åkersnigeln kan förekomma var som helst i fältet, medan spansk skogssnigel främst förekommer i fältkanter och i områden med tät vegetation, som håller fukten. Vid kraftiga angrepp kan sniglarna kaläta ett fält så att omsådd blir nödvändig. ","Text_2":"Sniglarna är tvåkönade (hermafroditer). Normalt parar sig två individer med varandra men i brist på partner förekommer självbefruktning. Åkersnigeln övervintrar som ägg i jorden, men under milda vintrar överlever även vuxna individer. Den spanska skogssnigeln övervintrar som ungdjur nere i marken på en till två decimeters djup. Djup tjäle ökar dödligheten. ","Text_3":"Åkersniglar är bruna till gråbruna, 3–5 cm långa och saknar hus. De halvgenomskinliga, klotrunda äggen är cirka 2 mm stora. De läggs i samlingar om 20–40 stycken. Sniglarna lämnar ett typiskt slemspår efter sig. Den gråbruna till brunröda spanska skogssnigeln är 7–15 cm lång och oftast mycket slemmig. Den unga snigeln är vanligtvis ljusare och med två längsgående band. ","Text_4":"Kålbladstekel (skador), kålfjäril (skador) och rapsjordloppa (skador)"},{"ID":"103","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Fågelskador är oftast koncentrerade till ett mindre område av ett fält och man ser ofta näbbmärken på skidorna. Ibland förväxlas fågelskador med angrepp av skidgallmygga, men sådana skador brukar vara utbredda över fältet och speciellt koncentrerade till kanterna. ","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"104","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Hagelskador syns, medan grödan ännu är grön, som vita fläckar på blad och skidor. Slagmärkena är oftast parallella. Ett bra kännetecken är att slagmärkena endast sitter på den sida, som vinden blåste från när det haglade. I ett senare utvecklingsskede kan hagel medföra att fröna slås ut ur skidorna och skadorna liknar då fågelskador. ","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"105","Rubrik_1":"","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"Groddplantor av våroljeväxter är mycket känsliga för frost. Symtomen är bruna hjärtblad. Om tillväxtpunkten är brun innebär det att plantan är död. När väl örtbladen vuxit fram är plantan betydligt mindre känslig för frost. Höstoljeväxter kan skadas svårt av kyla sedan tillväxten startat på våren. Skadan kan visa sig som en ljusfärgning av plantan eller så viker stjälken sig. Om huvudskottet fryser ned kan plantan ändå överleva genom att en eller två nya stjälkar kan växa fram. Oftast överlever grödan frost.","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"106","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Känetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Hittills kända värdväxter är ärter, åkerbönor och vicker. Angrepp gynnas av fuktig väderlek och blöt mark. Vid sådana förhållanden kan symtomen visa sig tidigt under säsongen. Phytophthora-rotröta förekommer ofta i en blandinfektion med ärtrotröta. Båda dessa sjukdomar kan ge allvarliga skördeförluster. ","Text_2":"P. pisi överlever genom vilkroppar (oosporer) i jorden. Det är inte känt hur länge de överlever, men det är inte ovanligt med angrepp tio år efter odling av en mottaglig gröda. Förökningen av smitta beror på hur ofta mottagliga grödor odlats på fältet och hur stora angreppen varit de åren. ","Text_3":"Först syns en svag gulfärgning av rötterna, som senare kan bli ljusbruna. Rötternas yttre cellager förstörs, liksom rothår och finare rötter. Till sist ruttnar rötterna och om man drar upp en angripen planta återstår endast en kort bit av huvudroten. Vid kraftiga angrepp vissnar först de nedre bladen och senare dör hela plantan på grund av näringsoch vattenbrist. ","Text_4":"Ärtrotröta och  övriga rotrötesvampar, exempelvis -- Fusarium spp. -- Pythium spp. -- Rhizoctonia solani "},{"ID":"107","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Risken för angrepp är störst vid varma och fuktiga förhållanden och om utsädet skördats i fuktigt väder. Vid kraftiga angrepp kan skördeförlusterna bli betydande, och för konservärt och matärt kan fläckar på fröna ge en försämrad kvalitet. Utsädessmitta kan leda till försämrad grobarhet. ","Text_2":"Alla tre arterna är utsädesburna. Dessutom kan M. pinodes och P. medicaginis var. pinodella överleva som klamydosporer (vilsporer) i jorden. Under säsongen sprids sporer från pyknidier (fruktkroppar) i fläckar på plantor eller från skörderester. Spridning sker främst via regnstänk, men M. pinodes kan även spridas med vinden. ","Text_3":"Skador och fläckar syns på rötter, stjälkar, blad, baljor och frön. Det är främst P. medicaginis var. pinodella, som orsakar mörkfärgning av rötter och stjälkbaser. På blad och baljor ger den små, väl avgränsade, svarta fläckar. A. pisi orsakar lite nersjunkna, ojämnt runda fläckar med en mörk ytterkant, ofta med svarta prickar i mitten (pyknidier). De bruna till svarta fläckarna på blad och stjälkar av M. pinodes kan ha oregelbunden form och ge ett småprickigt intryck. ","Text_4":"Rotröta, Fusarium spp. (symtom på stjälkbaser) och ärtrotröta"},{"ID":"108","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Ärtmjöldagg angriper endast ärter och plantorna drabbas vanligtvis sent under växtsäsongen. Svampen gynnas av kombinationen varma dagar och kalla nätter med mycket daggbildning. Angreppet kan se allvarligt ut men har oftast liten påverkan på skörden. ","Text_2":"Svampen övervintrar på infekterade växtrester. Mycel (nätverk av svamptrådar) utvecklas på växten och bildar sporer, som sprids med vinden. ","Text_3":"Tidiga angrepp syns som små, gråvita beläggningar. Vid kraftiga angrepp kan plantorna vara täckta av en puderaktig beläggning, som består av svampens sporer. Mot slutet av säsongen bildas små, svarta fruktkroppar (kleistothecier) i mycelet. ","Text_4":"gråmögel och ärtbladmögel"},{"ID":"109","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Bönbladmögel angriper åkerböna och enskilda plantor kan angripas tidigt i utvecklingen. Tidiga angrepp är vanligast på fält där åkerbönor har odlats tidigare. Spridningen är mycket väderberoende och gynnas av perioder med hög luftfuktighet och svala temperaturer. Varmt och torrt väder stoppar vidare utveckling av sjukdomen. Vid tidiga infektioner och gynnsamt väder för sjukdomen kan skördeförlusten bli betydande. ","Text_2":"Den viktigaste smittkällan är vilsporer i fältet efter tidigare angrepp. Sporerna kan överleva flera år i marken. Infektion gynnas av fuktig och kall jord, då bönorna gror långsamt. Den primära infektionen sprids systemiskt i plantan. Sekundärt sprids sporer från infekterade plantor med vinden till omgivande plantor. Sporer kan också spridas över ett större område. Om åkerböna odlas ofta på ett fält ökar risken för ett högt infektionstryck. ","Text_3":"Unga plantor kan tidigt utveckla symtom av bönbladmögel. Utspridda i fältet syns då enskilda plantor, som är missfärgade och förkrympta. Det är dock vanligare att angrepp visar sig som bleka fläckar (kloroser) på ovansidan av de yngsta bladen vid blomningens början. Fläckarna kan ibland täcka hela bladet. På bladens undersida växer ett gråviolett mycel (nätverk av svamptrådar), som bildar en tät filt. I de ljusa fläckarna kan en röd till brun missfärgning utvecklas. Efter hand mörknar fläckarna och bladen vissnar. ","Text_4":"Bönfläcksjuka och chokladfläcksjuka"},{"ID":"110","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Bönfläcksjuka är en vanlig svampsjukdom på åkerböna. Svalt och fuktigt väder är gynnsamt för angrepp, som kan ske tidigt på våren. ","Text_2":"Bönfläcksjuka sprids huvudsakligen med utsäde. Svampen växer från det smittade fröet upp på groddplantans stjälk och ger upphov till en fläck. I fläckarna bildas pyknidier (fruktkroppar), som innehåller konidier (sporer), vilka framför allt sprids med regnstänk till andra plantor. Svampen kan också leva kvar på växtrester av åkerböna i oplöjda fält. Det finns då en viss risk för spridning till intilliggande fält. ","Text_3":"Bönfläcksjuka angriper alla delar av plantan. På bladen syns runda, bruna eller grå fläckar, som kan bli upp till flera cm i diameter. Fläckarna är ofta något insjunkna. Karaktäristiskt är svampens pyknidier, som syns som små, svarta upphöjningar i fläckens mitt. Jämfört med de symtom på bladen, som orsakas av chokladfläcksjuka, är fläckarna färre och större. På stjälken är fläckarna långsträckta och mer oregelbundna jämfört med bladfläckar. De är också djupt insjunkna i vävnaden. På baljorna bildas mörka, djupt insjunkna, fläckar. Angripna frön får mörka fläckar och är oftast små och skrumpna. ","Text_4":"Bönbladmögel"},{"ID":"111","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Bönrost angriper åkerböna. Angreppet förekommer oftast sent på säsongen och blir sällan särskilt stort. Skördepåverkan är därför liten, men vid ökad odling och varmare klimat kan skörden påverkas mer negativt. ","Text_2":"Bönrost har fem olika sporformer men till skillnad mot många andra rostarter sker ingen värdväxling. Svampen övervintrar på växtrester i fält. Bönrost sprids med vinden inom och mellan fält. Spridning kan ske långa sträckor. ","Text_3":"Angreppet börjar vanligtvis på de blad, som sitter mitt på, eller på den nedre delen av plantan. Tidiga symtom är orange till röda prickar. Det är pustlar (samlingar av sporer), som är 1–2 mm i diameter. Senare bleknar bladvävnaden runt omkring pustlarna till ljusgulaktiga ringar. Vid kraftiga angrepp torkar bladen ut och vissnar ned. Även stjälkarna kan angripas. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"112","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen angriper åkerböna och vicker och den är vanlig i områden där åkerbönor odlas regelbundet. Ett angrepp kan börja redan under försommaren men vanligast är att symtomen syns först vid blomningen. Sjukdomsutvecklingen är oftast långsam och inverkan på skörden är då av mindre betydelse. I fält med högt infektionstryck kan chokladfläcksjuka vid varmt och fuktigt väder övergå i en aggressiv fas. Följden blir då tidigt bladavfall och nedvissning och skörden kan bli mycket dålig. ","Text_2":"Chokladfläcksjuka sprids främst med luftburna sporer. Smittkällan är växtrester av åkerböna från tidigare angrepp. Under fuktiga förhållanden bildas sporer, som lätt sprids med vinden, framför allt till fält i närheten men även längre bort. Oplöjda fält, till exempel vid insådd i åkerböna, ökar därför sjukdomstrycket nästkommande år för fält med åkerbönor i närheten. ","Text_3":"I början syns små, runda prickar på de nedre bladen. De är någon till några mm i diameter och chokladbruna med en rödbrun kant. Avgränsningen mot frisk vävnad är skarp. På stjälkarna kan längsgående brunaktiga streck observeras. När angreppet utvecklas flyter prickarna på bladen samman till oregelbundna grå till bruna fläckar. Efterhand som fläckarna blir större börjar bladen att vissna. Även blommor kan angripas. Om chokladfläcksjuka övergår i den aggressiva fasen kan förloppet gå fort och bladen falla av på kort tid. ","Text_4":"Bönbladmögel och bönfläcksjuka"},{"ID":"113","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Det är först under senare år, som rotröta på åkerböna har blivit känd. Motståndskraften varierar hos olika sorter av åkerböna. Andra grödor, som angrips, är ärter och vicker. Sjukdomen har framför allt uppmärksammats i södra Sverige men även i Västergötland och Östergötland. Rotröta är en allvarlig sjukdom, som kan orsaka skördeförluster på över 50 procent. ","Text_2":"P. pisi, som orsakar rotröta, hör till gruppen algsvampar, som generellt gynnas av fuktig väderlek och blöta markförhållanden. Den överlever genom vilkroppar (oosporer) i jorden. Man vet inte hur länge de kan överleva men troligtvis är det i många år. Förökningen av smitta beror på hur ofta mottagliga grödor odlas på fältet och hur stora angreppen varit de åren. Jordar, som är rika på kalcium, antas ha en viss hämmande effekt mot angrepp. ","Text_3":"Rotröta angriper framför allt rotspetsarna och sprider sig därifrån inåt och uppåt. Angripna delar färgas svarta, eftersom växten producerar ett svart pigment vid stress. Tillväxten hos rötterna och plantan hämmas i olika grad. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"114","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Bönbladlus (syn. betbladlus) angriper åkerböna, sockerbeta och potatis. Ett flertal örtogräs är också värdväxter. Bönbladlusen koloniserar ofta den övre delen på enstaka plantor. Angrepp är vanligast i södra Sverige. Kraftiga angrepp ger stor skördeförlust. ","Text_2":"Bönbladlusen värdväxlar och har framför allt benved som vintervärd, men även olvon. Bladlusen övervintrar som ägg, som läggs i barksprickor eller intill knoppar på växten. Efter en eller två generationer på vintervärden får de flesta lössen vingar och migrerar (flyttar) då till sommarvärdar, som åkerböna. Bönbladlusen kan sprida mer än 30 olika virussjukdomar. ","Text_3":"Bönbladlusen är cirka 2 mm lång och vanligast mattsvart. Den runda kroppen är längre än antennerna. Ibland har vissa individer, särskilt i större kolonier, vita, mjölaktiga fläckar av vax på ryggen. ","Text_4":"Ärtbladlus"},{"ID":"115","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Bönsmygens värdväxter är åkerböna, andra bönarter, ärter och lupiner. Sedan flera år har angrepp uppmärksammats i utsädesodlingar av åkerböna, främst i Skåne och Västra Götalands län. Med ökad odling av åkerböna kan bönsmygen bli en besvärlig skadegörare. ","Text_2":"Bönsmygen är en skalbagge, som troligen har kommit till Sverige med importerade bönor. Den har en generation per år. Skalbaggen övervintrar som fullvuxen, antingen som frilevande eller i bönor. Frilevande individer övervintrar på skyddade platser, exempelvis under trädbark eller i förna (lager på marken som består av organiskt material). Bönsmygen lämnar vintervilan under senare delen av våren. Skalbaggen livnär sig på pollen och nektar men kan även äta blad och blommor. I samband med blomning eller något tidigare kan den observeras i åkerbönor. Honorna lägger ägg på baljorna. Efter kläckningen borrar sig larverna genom baljorna och in i fröna där de utvecklas till fullbildade insekter. Skadan syns som små hål i fröna vilket medför försämrad foder- och utsädeskvalitet. Bönsmygen sprids till nya platser med utsäde. ","Text_3":"Bönsmygen är en 3–5 mm lång skalbagge med äggformad kropp. Täckvingarna är svarta med ljusa hår, vilket ger ett fläckigt utseende. Huvudet är litet och något avsmalnande bakom ögonen. Frambenen och den innersta delen på antennerna är gulröda. Larven är vitgul med brunt huvud. Den blir upp till 6 mm lång och har inga ben. Ett tydligt kännetecken är hål i bönorna. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"116","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Kolvfusarios förekommer i huvudsak i fält med ensidig odling av majs, speciellt då mycket skörderester finns kvar på markytan. Kolvangreppen gynnas av sval och regnig väderlek under de två till tio första dagarna av silkets (pistillernas) utveckling. Förutom att påverka hela plantan negativt kan svamparna bilda mykotoxiner (gifter). ","Text_2":"I Sverige orsakas kolvfusarios i huvudsak av Fusarium graminearum. Svampen övervintrar på skörderester i marken eller på markytan men kan även övervintra på utsädet. Smittan från skörderester sprids med vind och regnstänk till kolvarna. Även majsmottets larver kan sprida smittan genom att göra borrhål i kolvarna där svampen kan ta sig in. ","Text_3":"På kolvarna syns ett vitt och/eller rött till mörkrosa mycel (nätverk av svamptrådar). ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"117","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen orsakar mest skada under fuktiga år och då främst i fält med ensidig majsodling. Efter majsens blomning kan sjukdomen utvecklas mycket snabbt vid varm och fuktig väderlek. Angreppen kan bli mycket kraftiga i sent skördad majs, såsom kärn- och kolvmajs, speciellt i de fält där mycket skörderester förekommer. Vid kraftiga angrepp kan svampen förorsaka skördesänkningar på upp till 50 procent. ","Text_2":"Den viktigaste smittkällan är skörderester från tidigare års majsgröda. Smittan övervintrar som tjockväggiga vilsporer (klamydosporer). Från dessa sprids smittan med regnstänk till den nya grödan. Sporerna från infekterade blad kan spridas långa sträckor med hjälp av vinden. Svampen gynnas av fuktig och varm väderlek mellan 24–30 ˚C. ","Text_3":"Tidiga symtom är små, avlånga, ljusgrå och något vattniga fläckar. De blir senare cigarrformade och ljusbruna. Kraftiga angrepp kan se ut som frostskador. Olika majssorter har olika stor mottaglighet för majsbladfläcksjuka. ","Text_4":"Bladfläcksvampar, övriga, köldskada, näringsbrist "},{"ID":"118","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen förekommer sällan i Sverige men kan uppträda i majsfält sent på säsongen. Den saknar i dagsläget praktisk betydelse i vårt land. ","Text_2":"Svampen övervintrar troligen inte i Sverige utan sommarsporer (uredosporer) förs med vindar från andra områden i Europa. Där övervintrar svampen som vintersporer (teliosporer) på skörderester av majs. På våren gror dessa och bildar basidiesporer, som infekterar växter ur släktet harsyreväxter (Oxalis), som svampen värdväxlar med. På mellanvärden bildas skålrost, vars sporer infekterar majsen. På den nya majsgrödan bildas majsrostens sommarsporer, som kan spridas över långa sträckor med hjälp av vinden. ","Text_3":"Svampen utvecklas i första hand på blad men kan även angripa andra delar av plantan. Tidiga symtom på rostangrepp är gula fläckar på bladens över- eller undersida. Dessa utvecklas till 2–10 mm långa, tegelröda samlingar (pustlar) av sommarsporer. Pustlarna bryter igenom bladens ytskikt och gula zoner utvecklas runt dem. Så småningom dör bladvävnaden runt angreppet. Vid kraftiga angrepp kan hela bladet dö. Sent på säsongen kan svarta vintersporer bildas. De angripna partierna på bladen blir då brunsvarta. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling."},{"ID":"119","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Svampen förekommer i stort sett i alla fält där majs tidigare odlats, men angreppen varierar i styrka beroende på vädret. Angreppen blir som kraftigast när en torrperiod följs av mycket regn. Svampen har oftast liten betydelse men vid kraftiga angrepp kan näringsinnehållet i fodret försämras. ","Text_2":"Svampen kan angripa alla delar av majsplantan. Den övervintrar i marken som sporer. De sprids med regnstänk eller vind upp i de nyuppkomna plantorna. Sporerna kan överleva i jorden sex till tio år. De gror och infekterar majsplantan via skador orsakade av till exempel fritflugor, vindskador eller annan mekanisk påverkan. Sporerna kan även infektera via majsblommornas pistiller (silket), speciellt vid utdragen blomning. Svampen gynnas av god tillgång på växtnäring, speciellt överskott av kväve. ","Text_3":"Angreppen är mycket iögonfallande, eftersom svampen omvandlar hela eller delar av angripna kolvar till svulster. Dessa innehåller svampens sporer. Från början är svulsterna omslutna av en silverglänsande hinna men när sporerna mognar brister hinnan och den mörkbruna till svarta spormassan blir synlig. Svulster kan även förekomma på blad och luftrötter. ","Text_4":"Det finns ingen risk för förväxling. "},{"ID":"120","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Majsögonfläck förekommer i huvudsak i fält med ensidig odling av majs, speciellt i kombination med mycket skörderester på marken. Svampen orsakar mest skada under regniga år och främst i sent skördad majs, såsom kärn- och kolvmajs. Vid kraftiga angrepp kan den förorsaka stora skördesänkningar på upp till 50 procent. ","Text_2":"Den viktigaste smittkällan är skörderester från tidigare års majsgröda. Smittan sprids med vind eller med regnstänk. Svampen gynnas av längre perioder med sval och regnig väderlek och trivs bäst vid cirka 15 ˚C. ","Text_3":"Symtomen uppträder normalt från mitten av juli och framåt. De börjar som små, ljusa, något genomskinliga fläckar, omgivna av en brun eller rödbrun ring. Om bladet hålls upp mot ljuset syns tydligt gula zoner runt fläckarna. De är runda till ovala och 1–4 mm i diameter. Med tiden mörknar de och delarna i mitten kan falla ut. Från början förekommer fläckarna en och en längs bladnerverna men de kan till slut täcka hela bladytan. Störst är angreppet utmed bladkanterna. ","Text_4":"Bladfläcksvampar, övriga och näringsbrist "},{"ID":"121","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi och spridning   ","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Stjälkröta förekommer i huvudsak i fält med ensidig odling av majs, speciellt i kombination med mycket skörderester på marken. Angrepp gynnas av varm och fuktig väderlek. Rötan försvagar plantorna, som lätt kan knäckas. Stjälkröta kan förorsaka brådmognad och liggbildning, speciellt vid kraftig blåst, med lägre skörd som följd. Dessutom kan svamparna bilda mykotoxiner (gifter). ","Text_2":"I Sverige orsakas stjälkröta i huvudsak av Fusarium graminearum. Svampen övervintrar på skörderester i marken eller på markytan men kan även övervintra på utsädet. Smittan från skörderester sprids med vind och regnstänk. Även majsmottets larver kan sprida smitta genom att göra borrhål i stjälkar och kolvar där svampen kan ta sig in. Stjälkrötan utvecklas oftast först efter avslutad blomning. ","Text_3":"Stjälkbasen på angripna plantor vissnar och färgen övergår från mörkgrön till halmfärgad. Vid kraftiga angrepp vissnar hela plantan. Den nedre delen av plantan försvagas och innandömet luckras upp och rosafärgas. De försvagade plantorna knäcks lätt. Svampens fruktkroppar (perithecier) utvecklas oftast omkring de nedre noderna. Perithecierna syns som små, svarta och runda prickar, som sitter ytligt på stjälken och som lätt kan skrapas bort. ","Text_4":"majsmott (försvagade plantor) och torkskador "},{"ID":"122","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Den dominerande bladlusarten i svensk majsodling är havrebladlus. Bladlöss anses vara av liten betydelse i majsodling. Under hösten förekommer lössen ofta mellan täckbladen på kolvarna. Bladlössen kan överföra rödsotvirus, BYDV, till majsen och därifrån kan rödsotvirus sedan spridas vidare med bladlössen till nysådd höstsäd. Bladlöss kan förorsaka försämrad pollinering och dåligt matade kolvar om angreppen förekommer strax före och under blomningen. ","Text_2":"Havrebladlössen övervintrar som ägg på häggar. Äggen kläcks under tidig vår och den första generationen utvecklas på häggen. I mitten av maj bildas vingade individer. Dessa söker sig till olika gräsarter, bland annat till stråsäd, där flera generationer utvecklas under sommaren. I enstaka fall kan angrepp förekomma på nedre delen av majsplantor. Uppförökningen går då oftast mycket långsamt och de unga bladlössen ser ibland svältfödda ut, med kraftigt insnörd överdel. Ibland förekommer det att bladlöss angriper majsplantorna under blomningen då majsblommans pistiller (silket) kan klibba ihop av honungsdaggen (bladlössens exkrementer). Detta kan leda till sämre pollinering och dåligt matade kolvar. ","Text_3":"Den vuxna havrebladlusen är 2–2,5 mm lång och har en bred kropp. Den är olivgrön med rödbruna partier på bakkroppen. Ben och sifoner (ryggrör) är korta. Ryggrören har en svag insnörning vid spetsen. Unga löss liknar de fullbildade. ","Text_4":"Bladlusarter, övriga "},{"ID":"123","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Flera arter förekommer. Larver finns allmänt i jorden i gräsmarker. Skador av knäpparlarver uppträder främst vid sådd efter vallbrott, men skador kan också uppträda efter ensidig stråsädesodling eller sådd efter kvickrotsinfekterade grödor. Skadorna medför att plantorna försvagas eller dukar under och det blir luckor i beståndet. ","Text_2":"Knäpparlarven är från början cirka 1,3 mm, vit och genomskinlig. Den mörknar och antar till slut en gul till gulbrun färg. Som vuxen kan den bli upp till 2,5 cm lång. Kroppen är cylindrisk och har ett hårt, glänsande skinn. Knäpparlarven växer mycket långsamt. Den lever i jorden mellan 3–5 år innan den förpuppas och senare kläcks som en fullbildad skalbagge (knäppare). ","Text_3":"Larven äter sig in i de underjordiska delarna av groddplantor, men även 50–60 cm höga plantor kan angripas. Angripna plantor står stilla i växten och de yngsta bladen gulnar och dör. Vid angrepp på större plantor vissnar dessa och faller omkull. I jorden vid plantornas rötter påträffas de hårda gulbruna larverna. Ofta kan de sitta kvar inne i plantans stjälkbas. ","Text_4":"Andra larver (skador), fritfluga (skador), nematoder (skador) och näringsbrist "},{"ID":"124","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse   ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Av vårsådda grödor angrips sent sådd havre och vårvete mest, men även majs kan få allvarliga skador. Sockermajs är speciellt känslig. Angreppen är vanligast i skogs- och mellanbygder i hela landet. Kraftiga angrepp är ovanliga, men kan förekomma i mindre fält i skyddade lägen. Mindre skador går att hitta i många fält men sällan i fält i slättbygder. Mindre skador ger en viss ökad risk för majssot. ","Text_2":"Fritflugan övervintrar som larv i gräsmarker. Larven förpuppas under våren och den första generationen flugor kläcks normalt under maj månad. Äggen läggs i nyligen uppkomna plantor av främst havre och vårvete men även av majs. Larven gnager sig inåt i plantan där den söker sig mot tillväxtpunkten. Efter 20–30 dagar förpuppas den och i juli kläcks fritflugans andra generation. Majsen skadas bara av fritflugans första generation. ","Text_3":"Ett karaktäristiskt symtom är blad med rader av gnaghål tvärs över bladet, vinkelrät mot bladnerverna. Det är vanligt att två till tre blad på plantan uppvisar samma symtom. Skadorna bildas då larven äter sig igenom lagren av blad när plantan är liten. Andra symtom är korta, breda, vågiga eller vridna blad eller bladspetsar, som fastnat i varandra så att bladen inte vecklats ut. Plantorna kan också se trasiga ut. Vid kraftiga angrepp kan tillväxtpunkten skadas, vilket leder till starkt bestockade plantor med svag stjälksträckning och utebliven kolvsättning. ","Text_4":"Mekaniska skador "},{"ID":"125","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse    ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Skador av majsmottets larver har påträffats i de delar av landet där majs odlas yrkesmässigt. Störst angrepp påträffas i fält med ensidig odling av majs, speciellt där plöjfri odling tillämpas. Majsmottet är vanligast i landets sydligaste delar där skadorna har ökat under senare år. Larverna kan förorsaka stor skada, men angreppen i Sverige är fortfarande begränsade. ","Text_2":"Majsmotten kläcks i mitten av juni och lägger ägg på undersidan av bladen på de mittersta delarna av plantorna. De nykläckta larverna tar sig in i majsstjälken där de lever av märgen. När en larv ska passera en nod borrar den sig först ut, kryper förbi noden och tar sig in i nästa del av stjälken. Larverna övervintrar i de nedre delarna av plantan eller i rotfästet. Året därpå, under senare delen av maj, förpuppar de sig där de övervintrat. ","Text_3":"Tecken på angrepp är oftast att hanblomman bryts och hänger ner i beståndet. Andra tecken är att borrspån syns vid bladbaser eller i kolvspetsar vid de hål, som larverna gnagt. Vid kraftiga angrepp kan plantorna försvagas och brytas. Vid angrepp i kolvfästena kan kolvarna falla till marken. I stjälken hittas oftast den gråvita larven. Den har tvärgående band med mörka prickar och mörkt huvud. ","Text_4":"Stjälkröta"},{"ID":"126","Rubrik_1":"flöfgkdflö","Rubrik_2":"","Rubrik_3":"","Rubrik_4":"","Text_1":"ksäökf","Text_2":"","Text_3":"","Text_4":""},{"ID":"128","Rubrik_1":"Förekomst och betydelse ","Rubrik_2":"Biologi","Rubrik_3":"Kännetecken","Rubrik_4":"Förväxlingsrisk","Text_1":"Det här är karantänskadegörare och misstanke ska anmälas till Jordbruksverket: https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/karantanskadegorare/formular-anmal-karantanskadegorare","Text_2":"Nematodens livscykel består av tre olika stadier; ägg, larv, och vuxenstadium. Honan lägger äggen fritt i marken, varefter hon dör och snabbt upplöses. Äggen kläcks till största delen inom det första året efter det att de bildats. Efter kläckning måste juvenilerna snabbt hitta en värdväxt för att överleva. När juvenilerna hittar en värdväxt tränger de sig in i värdväxtroten och sätter sig fast. Detta får till följd att det i roten bildas s.k. jätteceller, vilka känns igen som knutor. \rVärdväxter är morot, potatis, sockerbeta, gräs m fl. Lista på alla värdväxter finns hos EPPO  https://gd.eppo.int","Text_3":"Kraftiga angrepp ger upphov till ett onormalt förgrenat rotsystem. Angrepp orsakar därtill knutor på rötterna. Knutorna varierar i storlek från 2-3 mm till att vara centimeterstora. Detta resulterar ofta i svaga plantor med dålig tillväxt och döda bruna fläckar i områden under potatisknölarnas skal.","Text_4":""}],"njfpests":[{"Danish":"hvid kartoffelcystenematod","English":"white potato cyst nematode","Finnish":"valkoperunaankeroinen","First_Latin":"Globodera pallida","Host":"","ID":"0048","Norwegian":"hvit potetcystenematode"},{"Danish":"havrecystenematod","English":"cereal cyst nematode","Finnish":"kaura-ankeroinen","First_Latin":"Heterodera avenae","Host":"","ID":"0051","Norwegian":"havrecystenematode"},{"Danish":"roecystenematod","English":"beet cyst nematode","Finnish":"juurikasankeroinen","First_Latin":"Heterodera schachtii","Host":"","ID":"0057","Norwegian":"betecystenematode"},{"Danish":"rodgallenematoder","English":"root-knot nematodes","Finnish":"äkämäankeroiset","First_Latin":"Meloidogyne","Host":"Phylum: VERMES, (UK) worms, (SF) madot, (DK) orme, (S) maskar\rClass: NEMATODA, (UK) nematodes (eelworms), (SF) nematodit, sukkulamadot, (DK) nematoder (rundorme), (N) nematoder (rundormer), (S) nematoder (rundmaskar)\rOrder: TYLENCHIDA\rFamily: MELOIDOGYNIDAE","ID":"0061","Norwegian":"rotgallnematoder"},{"Danish":"cikader","English":"","Finnish":"kaskaat","First_Latin":"Eupteryx atropunctata","Host":"","ID":"0142","Norwegian":"sikader"},{"Danish":"ærtebladlus","English":"pea aphid","Finnish":"hernekirva","First_Latin":"Acyrthosiphon pisum","Host":"","ID":"0213","Norwegian":"ertebladlus"},{"Danish":"bedebladlus","English":"black bean aphid (blackfly)","Finnish":"juurikaskirva","First_Latin":"Aphis fabae","Host":"","ID":"0217","Norwegian":"betebladlus"},{"Danish":"tørstetræbladlus","English":"","Finnish":"paatsamakirva","First_Latin":"Aphis frangulae","Host":"","ID":"0218","Norwegian":""},{"Danish":"lille spiræabladlus","English":"cabbage aphid","Finnish":"kaalikirva","First_Latin":"Brevicoryne brassicae","Host":"","ID":"0235","Norwegian":""},{"Danish":"græsbladlus","English":"rose - grain aphid","Finnish":"elokirva","First_Latin":"Metopolophium dirhodum","Host":"","ID":"0262","Norwegian":""},{"Danish":"havrebladlus","English":"bird-cherry aphid","Finnish":"tuomikirva","First_Latin":"Rhopalosiphum padi","Host":"","ID":"0277","Norwegian":"havrebladlus"},{"Danish":"kornbladlus","English":"grain aphid","Finnish":"viljakirva","First_Latin":"Sitobion avenae","Host":"","ID":"0280","Norwegian":"kornbladlus"},{"Danish":"tæger","English":"bugs","Finnish":"luteet","First_Latin":"heteroptera","Host":"","ID":"0347","Norwegian":"teger"},{"Danish":"græstæge","English":"meadow plant bug","Finnish":"tähkälude","First_Latin":"Leptopterna dolabrata","Host":"","ID":"0354","Norwegian":"grastege"},{"Danish":"håret engtæge","English":"tarnished plant bug (bishop bug)","Finnish":"peltolude","First_Latin":"Lygus rugulipennis","Host":"","ID":"0359","Norwegian":"håret engtege"},{"Danish":"ærtetrips","English":"pea thrips","Finnish":"herneripsiäinen","First_Latin":"Kakothrips pisivorus","Host":"Pisum spp. (Fabaceae), (UK) Garden Pea, Field Pea, (SF) hernelajit, (DK) ærter, (N) ert, (S) ärtarter\r\r","ID":"0407","Norwegian":"ertetrips"},{"Danish":"","English":"barley thrips","Finnish":"viljaripsiäinen","First_Latin":"Limothrips denticornis","Host":"","ID":"0409","Norwegian":""},{"Danish":"kåltrips","English":"field thrips (cabbage thrips) (flax thrips)","Finnish":"peltoripsiäinen","First_Latin":"Thrips angusticeps","Host":"","ID":"0416","Norwegian":""},{"Danish":"kålmøl","English":"diamond-back moth","Finnish":"kaalikoi","First_Latin":"Plutella xylostella","Host":"Phylum: ARTHROPODA, (UK) arthropods, (SF) niveljalkaiset, (DK) leddyr (arthropoder), (S) leddjur\rClass: INSECTA, (UK) insects, (SF) hyönteiset, (DK) insekter, (N) insekter, (S) insekter\rOrder: LEPIDOPTERA, (UK) butterflies and moths, (SF) perhoset, (DK) sommerfugle, (N) sommerfugler, (S) fjärilar\rFamily: YPONOMEUTIDAE, (SF) kehrääjäkoit","ID":"0509","Norwegian":"kålmøll"},{"Danish":"ærtevikler","English":"pea moth","Finnish":"hernekääriäinen","First_Latin":"Cydia nigricana","Host":"","ID":"0577","Norwegian":"ertevikler"},{"Danish":"majsborer","English":"European corn borer","Finnish":"maissikoisa","First_Latin":"Ostrinia nubilalis","Host":"","ID":"0635","Norwegian":"maispyralide"},{"Danish":"stor kålsommerfugl","English":"large white butterfly","Finnish":"kaaliperhonen","First_Latin":"Pieris brassicae","Host":"","ID":"0643","Norwegian":"stor kålsommerfugl"},{"Danish":"agerugle","English":"turnip moth","Finnish":"orasyökkönen","First_Latin":"Agrotis segetum","Host":"","ID":"0724","Norwegian":"jordfly"},{"Danish":"gammaugle","English":"silver y moth","Finnish":"gammayökkönen","First_Latin":"Autographa gamma","Host":"","ID":"0732","Norwegian":"gammafly"},{"Danish":"mosestankelben","English":"common crane fly (marsh-crane fly) larva=leatherjacket","Finnish":"suovaaksiainen","First_Latin":"Tipula paludosa","Host":"","ID":"0781","Norwegian":"myrstankelbein"},{"Danish":"krusesygegalmyg","English":"swede midge","Finnish":"kaalisääski","First_Latin":"Contarinia nasturtii","Host":"","ID":"0795","Norwegian":"kålgallmygg"},{"Danish":"ærtegalmyg","English":"pea midge","Finnish":"hernesääski","First_Latin":"Contarinia pisi","Host":"Pisum spp. (Fabaceae), (UK) Garden Pea, Field Pea, (SF) hernelajit, (DK) ærter, (N) ert, (S) ärtarter\r\r","ID":"0796","Norwegian":"ertegallmygg"},{"Danish":"gul hvedegalmyg (alm. hvedegalmyg)","English":"(yellow) wheat blossom midge","Finnish":"vehnäsääski","First_Latin":"Contarinia tritici","Host":"","ID":"0799","Norwegian":"gul hvetegallmygg"},{"Danish":"skulpegalmyg","English":"(brassica) pod midge (bladder pod midge)","Finnish":"litusääski","First_Latin":"Dasineura napi","Host":"","ID":"0803","Norwegian":"skulpegallmygg"},{"Danish":"sadelgalmyg","English":"saddle gall midge","Finnish":"viljasääski","First_Latin":"Haplodiplosis marginata","Host":"","ID":"0814","Norwegian":"salgallmygg"},{"Danish":"kornbladflue","English":"","Finnish":"ohranlehtikärpänen","First_Latin":"Hydrellia griseola","Host":"Host: Hordeum vulgare L. (Poaceae), (UK) Barley, (SF) ohra, \r(DK) byg, (N) bygg, (S) korn","ID":"0880","Norwegian":"kornbladminerflue"},{"Danish":"gulbenet timotheflue","English":"","Finnish":"keltatimoteikärpänen","First_Latin":"Nanna flavipes","Host":"","ID":"0886","Norwegian":"gulbeinet timoteiflue"},{"Danish":"lille kålflue","English":"cabbage root fly","Finnish":"pikkukaalikärpänen","First_Latin":"Delia radicum","Host":"","ID":"0896","Norwegian":"lita kålflue"},{"Danish":"bedeflue","English":"mangold fly (beet fly) larva=beet leaf miner","Finnish":"juurikaskärpänen","First_Latin":"Pegomya hyoscyami","Host":"","ID":"0901","Norwegian":"beteflue"},{"Danish":"minerfluer","English":"","Finnish":"miinaajakärpäset","First_Latin":"Phytomyza fuscula","Host":"","ID":"0907","Norwegian":"minerfluer"},{"Danish":"kålminerflue","English":"cabbage leaf miner","Finnish":"ruotimiinaajakärpänen","First_Latin":"Phytomyza rufipes","Host":"","ID":"0918","Norwegian":"kålminerflue"},{"Danish":"bygflue","English":"gout fly","Finnish":"kääpiöohrakärpänen","First_Latin":"Chlorops pumilionis","Host":"","ID":"0921","Norwegian":"byggflue"},{"Danish":"alm. fritflue","English":"frit fly","Finnish":"kahukärpänen","First_Latin":"Oscinella frit","Host":"","ID":"0923","Norwegian":"vanlig fritflue"},{"Danish":"kålbladhveps","English":"turnip sawfly","Finnish":"rapsipistiäinen","First_Latin":"Athalia rosae","Host":"","ID":"0965","Norwegian":"nepebladveps"},{"Danish":"smældere","English":"click beetles (skipjacks) larvae=wireworms","Finnish":"sepät","First_Latin":"Agriotes spp","Host":"","ID":"1161","Norwegian":"smellere"},{"Danish":"stribet kornsmælder","English":"common click beetle","Finnish":"juovaviljaseppä","First_Latin":"Agriotes spp","Host":"","ID":"1163","Norwegian":"stripet kornsmeller"},{"Danish":"glimmerbøsse","English":"blossom beetle (pollen beetle)","Finnish":"rapsikuoriainen","First_Latin":"Brassicogethes aeneus, (Meligethes aeneus)","Host":"Phylum: ARTHROPODA, (UK) arthropods, (SF) niveljalkaiset, (DK) leddyr (arthropoder), (S) leddjur\rClass: INSECTA, (UK) insects, (SF) hyönteiset, (DK) insekter, (N) insekter, (S) insekter\rOrder: COLEOPTERA , (UK) beetles, (SF) kovakuoriaiset, (DK) biller, (N) biller, (S) skalbaggar\rFamily: NITIDULIDAE, (UK) blossom/pollen beetles, (SF) kiiltokuoriaiset, (DK) glansbiller, (N) glansbiller, (S) glansbaggar","ID":"1232","Norwegian":"rapsglansbille"},{"Danish":"runkelroebille","English":"pigmy (mangold) beetle","Finnish":"juurikaskuoriainen","First_Latin":"Atomaria linearis","Host":"","ID":"1239","Norwegian":""},{"Danish":"alm. kornbladbille","English":"cereal leaf beetle (oat leaf beetle) (oat slugworm)","Finnish":"viljakukko","First_Latin":"Oulema melanopus (Lema melanopus)","Host":"","ID":"1322","Norwegian":"vanlig kornbladbille"},{"Danish":"stor hørjordloppe","English":"large flax flea beetle","Finnish":"tyräkkikirppa","First_Latin":"Aphthona euphorbiae","Host":"","ID":"1329","Norwegian":""},{"Danish":"bedejordloppe","English":"mangold flea beetle (mangel flea beetle)","Finnish":"juurikaskirppa","First_Latin":"Chaetocnema concinna","Host":"","ID":"1332","Norwegian":"betejordloppe"},{"Danish":"bølgestribet jordloppe","English":"small striped flea beetle","Finnish":"aaltojuovakirppa","First_Latin":"Phyllotreta undulata","Host":"","ID":"1340","Norwegian":"bølgestripet nepejordloppe"},{"Danish":"gulstribet kornjordloppe","English":"barley flea beetle","Finnish":"ohrakirppa","First_Latin":"Phyllotreta vittula","Host":"","ID":"1341","Norwegian":"kornjordloppe"},{"Danish":"rapsjordloppe","English":"cabbage stem flea beetle","Finnish":"rapsikirppa","First_Latin":"Psylliodes chrysocephala","Host":"","ID":"1343","Norwegian":"rapsjordloppe"},{"Danish":"bønnefrøbille","English":"bean (seed) beetle","Finnish":"härkäpapupiilokas","First_Latin":"Bruchus rufimanus","Host":"","ID":"1351","Norwegian":""},{"Danish":"rødkløversnudebille","English":"(red) clover seed weevil","Finnish":"isoapilanirppu","First_Latin":"Apion apricans","Host":"","ID":"1361","Norwegian":"rødkløversnutebille"},{"Danish":"skulpesnudebille","English":"cabbage/swede seed weevil","Finnish":"rapsikärsäkäs","First_Latin":"Ceutorhynchus obstrictus (C. assimilis är nu artnamn för kålgallvivel)","Host":"","ID":"1381","Norwegian":"skulpesnutebille"},{"Danish":"blåvinget rapssnudebille","English":"turnip gall weevil","Finnish":"","First_Latin":"Ceutorhynchus sulcicollis","Host":"","ID":"1387","Norwegian":""},{"Danish":"stribet bladrandbille","English":"pea and bean weevil","Finnish":"juovahernekärsäkäs","First_Latin":"Sitona lineatus","Host":"","ID":"1436","Norwegian":"ertesnutebille"},{"Danish":"hvidaksmide (kuglemide)","English":"grass and cereal mite (silver top (cereals and","Finnish":"valkotähkäpunkki","First_Latin":"Siteroptes cerealium \u0000","Host":"","ID":"1510","Norwegian":"hvitaksmidd"},{"Danish":"spindemider","English":"spider mites","Finnish":"kehrääjäpunkit","First_Latin":"Tetranychidae","Host":"","ID":"1550","Norwegian":"spinnmidder"},{"Danish":"netsnegl (agersnegl)","English":"(grey) field slug","Finnish":"","First_Latin":"Deroceras reticulatum","Host":"","ID":"1599","Norwegian":"flekket åkersnegl"},{"Danish":"havrebladplet","English":"Leaf Spot and Seedling Blight","Finnish":"kauranlehtilaikku","First_Latin":"Pyrenophora avenae","Host":"Host: Avena spp. (Poaceae), (UK) Oats, Tall Oats-Grass, (SF) kaura, heinäkaura, \r(DK) havre, draphavre, (N) havre, (S) havrearter","ID":"2055","Norwegian":"havrebrunflekk"},{"Danish":"havremeldug","English":"Powdery Mildew","Finnish":"heinänhärmä","First_Latin":"Blumeria graminis","Host":"Host: Avena spp. (Poaceae), (UK) Oats, Tall Oats-Grass, (SF) kaura, heinäkaura, \r(DK) havre, draphavre, (N) havre, (S) havrearter","ID":"2056","Norwegian":"grasmjøldogg"},{"Danish":"fusariose, aksfusariose spiringsfusariose o.s.v.","English":"Brown Foot Rot","Finnish":"","First_Latin":"Fusarium spp.","Host":"Host: Avena spp. (Poaceae), (UK) Oats, Tall Oats-Grass, (SF) kaura, heinäkaura, \r(DK) havre, draphavre, (N) havre, (S) havrearter","ID":"2059","Norwegian":""},{"Danish":"kronrust, korsvedkronrust","English":"Crown Rust","Finnish":"rengasruoste, sarviruoste","First_Latin":"Puccinia coronata","Host":"Host: Avena spp. (Poaceae), (UK) Oats, Tall Oats-Grass, (SF) kaura, heinäkaura, \r(DK) havre, draphavre, (N) havre, (S) havrearter","ID":"2063","Norwegian":"kronrust"},{"Danish":"sortrust","English":"Black Stem Rust","Finnish":"mustaruoste","First_Latin":"Puccinia graminis","Host":"Host: Avena spp. (Poaceae), (UK) Oats, Tall Oats-Grass, (SF) kaura, heinäkaura, \r(DK) havre, draphavre, (N) havre, (S) havrearter","ID":"2064","Norwegian":"svartrust"},{"Danish":"nøgen havrebrand, draphavrebrand","English":"Loose Smut","Finnish":"avonoki","First_Latin":"Ustilago avenae","Host":"Host: Avena spp. (Poaceae), (UK) Oats, Tall Oats-Grass, (SF) kaura, heinäkaura, \r(DK) havre, draphavre, (N) havre, (S) havrearter","ID":"2067","Norwegian":"naken havresot"},{"Danish":"stor skulpesvamp","English":"Dark Leaf Spot","Finnish":"ristikukkaistaimipolte","First_Latin":"Alternaria brassicae","Host":"Host: Brassica spp. (Brassicaceae), (UK) Cabbage, Rape, Rutabaga, Swede, Turnip, (SF) kaali, lanttu, rapsi, rypsi, turnipsi, \r(DK) kål, kålroe, raps, ryps, turnips, (N) kål, kålrot, nepe, raps, ryps, (S) kål, kålrot, rova, raps, rybs","ID":"2215","Norwegian":"stor skulpesopp"},{"Danish":"gråskimmel","English":"Grey Mould","Finnish":"harmaahome","First_Latin":"Botrytis cinerea (Botryotinia fuckeliana)","Host":"Host: Brassica spp. (Brassicaceae), (UK) Cabbage, Rape, Rutabaga, Swede, Turnip, (SF) kaali, lanttu, rapsi, rypsi, turnipsi, \r(DK) kål, kålroe, raps, ryps, turnips, (N) kål, kålrot, nepe, raps, ryps, (S) kål, kålrot, rova, raps, rybs","ID":"2218","Norwegian":"gråskimmel"},{"Danish":"hvidplet","English":"Light Leaf Spot","Finnish":"","First_Latin":"Pyrenopeziza brassicae (Cylindrosporium concentricum)","Host":"Host: Brassica spp. (Brassicaceae), (UK) Cabbage, Rape, Rutabaga, Swede, Turnip, (SF) kaali, lanttu, rapsi, rypsi, turnipsi, \r(DK) kål, kålroe, raps, ryps, turnips, (N) kål, kålrot, nepe, raps, ryps, (S) kål, kålrot, rova, raps, rybs","ID":"2219","Norwegian":"hvitbladsjuke"},{"Danish":"korsblomstmeldug","English":"Powdery Mildew","Finnish":"ristikukkaishärmä","First_Latin":"Erysiphe cruciferarum","Host":"Host: Brassica spp. (Brassicaceae), (UK) Cabbage, Rape, Rutabaga, Swede, Turnip, (SF) kaali, lanttu, rapsi, rypsi, turnipsi, \r(DK) kål, kålroe, raps, ryps, turnips, (N) kål, kålrot, nepe, raps, ryps, (S) kål, kålrot, rova, raps, rybs","ID":"2220","Norwegian":"korsblomstmjøldogg"},{"Danish":"korsblomstskimmel, kålskimmel","English":"Downy Mildew","Finnish":"ristikukkaislehtihome","First_Latin":"Hyaloperonospora brassicae","Host":"Host: Brassica spp. (Brassicaceae), (UK) Cabbage, Rape, Rutabaga, Swede, Turnip, (SF) kaali, lanttu, rapsi, rypsi, turnipsi, \r(DK) kål, kålroe, raps, ryps, turnips, (N) kål, kålrot, nepe, raps, ryps, (S) kål, kålrot, rova, raps, rybs","ID":"2223","Norwegian":"kålbladskimmel"},{"Danish":"kåltørforrådnelse, rodhalsråd","English":"Dry Rot and Canker","Finnish":"kuivamätä","First_Latin":"Plenodomus lingam (Phoma lingam)","Host":"Host: Brassica spp. (Brassicaceae), (UK) Cabbage, Rape, Rutabaga, Swede, Turnip, (SF) kaali, lanttu, rapsi, rypsi, turnipsi, \r(DK) kål, kålroe, raps, ryps, turnips, (N) kål, kålrot, nepe, raps, ryps, (S) kål, kålrot, rova, raps, rybs","ID":"2224","Norwegian":"kålrottørråte"},{"Danish":"kålbrok","English":"Club Rot","Finnish":"möhöjuuri","First_Latin":"Plasmodiophora brassicae","Host":"Host: Brassica spp. (Brassicaceae), (UK) Cabbage, Rape, Rutabaga, Swede, Turnip, (SF) kaali, lanttu, rapsi, rypsi, turnipsi, \r(DK) kål, kålroe, raps, ryps, turnips, (N) kål, kålrot, nepe, raps, ryps, (S) kål, kålrot, rova, raps, rybs","ID":"2228","Norwegian":"klumprot"},{"Danish":"storknoldet knoldbægersvamp","English":"Sclerotinia Disease","Finnish":"pahkahome","First_Latin":"Sclerotinia sclerotiorum","Host":"Host: Brassica spp. (Brassicaceae), (UK) Cabbage, Rape, Rutabaga, Swede, Turnip, (SF) kaali, lanttu, rapsi, rypsi, turnipsi, \r(DK) kål, kålroe, raps, ryps, turnips, (N) kål, kålrot, nepe, raps, ryps, (S) kål, kålrot, rova, raps, rybs","ID":"2233","Norwegian":"storknollet råtesopp"},{"Danish":"kransskimmel","English":"Verticillium Wilt","Finnish":"","First_Latin":"Verticillium longisporum","Host":"Host: Brassica spp. (Brassicaceae), (UK) Cabbage, Rape, Rutabaga, Swede, Turnip, (SF) kaali, lanttu, rapsi, rypsi, turnipsi, \r(DK) kål, kålroe, raps, ryps, turnips, (N) kål, kålrot, nepe, raps, ryps, (S) kål, kålrot, rova, raps, rybs","ID":"2235","Norwegian":""},{"Danish":"Bipolaris-bladplet, Bipolaris-fodsyge","English":"Foot Rot","Finnish":"tyvi- ja lehtilaikku","First_Latin":"Bipolaris sorokiniana (Cochliobolus sativus)","Host":"Host: Hordeum vulgare L. (Poaceae), (UK) Barley, (SF) ohra, \r(DK) byg, (N) bygg, (S) korn","ID":"2953","Norwegian":""},{"Danish":"bygstribesyge","English":"Leaf Stripe","Finnish":"ohranviirutauti","First_Latin":"Pyrenophora graminea (Drechslera graminea)","Host":"Host: Hordeum vulgare L. (Poaceae), (UK) Barley, (SF) ohra, \r(DK) byg, (N) bygg, (S) korn","ID":"2956","Norwegian":"byggstripesjuke"},{"Danish":"bygbladplet, bygnetbladplet","English":"Net Blotch","Finnish":"verkko- ja lehtilaikku","First_Latin":"Pyrenophora teres (Drechslera teres)","Host":"Host: Hordeum vulgare L. (Poaceae), (UK) Barley, (SF) ohra, \r(DK) byg, (N) bygg, (S) korn","ID":"2957","Norwegian":"byggbrunflekk"},{"Danish":"bygmeldug","English":"Powdery Mildew","Finnish":"heinänhärmä","First_Latin":"Blumeria graminis","Host":"Host: Hordeum vulgare L. (Poaceae), (UK) Barley, (SF) ohra, \r(DK) byg, (N) bygg, (S) korn","ID":"2958","Norwegian":"grasmjøldogg"},{"Danish":"fusariose","English":"Brown Foot Rot, Ear Blight","Finnish":"fusarioosi","First_Latin":"Fusarium spp.","Host":"Host: Hordeum vulgare L. (Poaceae), (UK) Barley, (SF) ohra, \r(DK) byg, (N) bygg, (S) korn","ID":"2963","Norwegian":""},{"Danish":"bygrust","English":"Brown Rust, Dwarf Rust","Finnish":"ohranruoste","First_Latin":"Puccinia hordei","Host":"Host: Hordeum vulgare L. (Poaceae), (UK) Barley, (SF) ohra, \r(DK) byg, (N) bygg, (S) korn","ID":"2971","Norwegian":"dvergrust"},{"Danish":"skoldplet","English":"Rhynchosporium Leaf Blotch, Scald","Finnish":"rengaslaikku","First_Latin":"Rhynchosporium secalis","Host":"Host: Hordeum vulgare L. (Poaceae), (UK) Barley, (SF) ohra, \r(DK) byg, (N) bygg, (S) korn","ID":"2975","Norwegian":"grå øyeflekk"},{"Danish":"bygbrunplet","English":"Leaf Spot, Glume Blotch","Finnish":"lehtilaikku","First_Latin":"Parastagonospora nodorum","Host":"Host: Hordeum vulgare L. (Poaceae), (UK) Barley, (SF) ohra, \r(DK) byg, (N) bygg, (S) korn","ID":"2979","Norwegian":"septoria"},{"Danish":"græstrådkølle","English":"Snow Rot","Finnish":"ruskopahkulasieni","First_Latin":"Typhula incarnata","Host":"Host: Hordeum vulgare L. (Poaceae), (UK) Barley, (SF) ohra, \r(DK) byg, (N) bygg, (S) korn","ID":"2980","Norwegian":""},{"Danish":"nøgen bygbrand","English":"Loose Smut","Finnish":"lentonoki","First_Latin":"Ustilago nuda","Host":"Host: Hordeum vulgare L. (Poaceae), (UK) Barley, (SF) ohra, \r(DK) byg, (N) bygg, (S) korn","ID":"2983","Norwegian":"naken sot"},{"Danish":"stinkbrand","English":"Bunt","Finnish":"haisunoki","First_Latin":"Tilletia caries (Tilletia tritici)","Host":"Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, (DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"3190","Norwegian":""},{"Danish":"dværgbrand","English":"Dwarf Bunt","Finnish":"kääpiöhaisunoki","First_Latin":"Tilletia controversa","Host":"Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, (DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"3191","Norwegian":""},{"Danish":"rodbrand","English":"Root Rot of Peas","Finnish":"herneenlakastumistauti","First_Latin":"Aphanomyces euteiches","Host":"Pisum spp. (Fabaceae), (UK) Garden Pea, Field Pea, (SF) hernelajit, \r(DK) ærter, (N) ert, (S) ärtarter","ID":"3648","Norwegian":"ertevisnesjuke"},{"Danish":"ærtesyge","English":"Leaf Stem and Pod Spot","Finnish":"herneenlaikku","First_Latin":"Ascochyta pisi (Didymella pisi)","Host":"Host: Pisum spp. (Fabaceae), (UK) Garden Pea, Field Pea, (SF) hernelajit, \r(DK) ærter, (N) ert, (S) ärtarter","ID":"3650","Norwegian":"erteflekk"},{"Danish":"gråskimmel","English":"Grey Mould","Finnish":"harmaahome","First_Latin":"Botrytis cinerea (Botryotinia fuckeliana)","Host":"Host: Pisum spp. (Fabaceae), (UK) Garden Pea, Field Pea, (SF) hernelajit, \r(DK) ærter, (N) ert, (S) ärtarter","ID":"3651","Norwegian":"gråskimmel"},{"Danish":"ærtemeldug","English":"Powdery Mildew","Finnish":"herneenhärmä","First_Latin":"Erysiphe pisi","Host":"Host: Pisum spp. (Fabaceae), (UK) Garden Pea, Field Pea, (SF) hernelajit, \r(DK) ærter, (N) ert, (S) ärtarter","ID":"3652","Norwegian":"ertemjøldogg"},{"Danish":"ærteskimmel","English":"Downy Mildew","Finnish":"herneenlehtihome","First_Latin":"Peronospora viciae f. sp. pisi","Host":"Host: Pisum spp. (Fabaceae), (UK) Garden Pea, Field Pea, (SF) hernelajit, \r(DK) ærter, (N) ert, (S) ärtarter","ID":"3657","Norwegian":"ertebladskimmel"},{"Danish":"","English":"","Finnish":"","First_Latin":"Uromyces viciae-fabae","Host":"Host: Pisum spp. (Fabaceae), (UK) Garden Pea, Field Pea, (SF) hernelajit, \r(DK) ærter, (N) ert, (S) ärtarter","ID":"3664","Norwegian":""},{"Danish":"skedesvamp","English":"Choke","Finnish":"heinänkäämi","First_Latin":"Epichloe typhina","Host":"Host: Poa spp. (Poaceae), (UK) Poa species, (SF) nurmikkalajit, \r(DK) rapgræsarter, (N) rapparter, (S) gröearter","ID":"3672","Norwegian":"kjevlesopp"},{"Danish":"sortrust","English":"Black Stem Rust","Finnish":"mustaruoste","First_Latin":"Puccinia graminis","Host":"Host: Poa spp. (Poaceae), (UK) Poa species, (SF) nurmikkalajit, \r(DK) rapgræsarter, (N) rapparter, (S) gröearter","ID":"3680","Norwegian":"svartrust"},{"Danish":"meldrøjer","English":"Ergot","Finnish":"torajyvä","First_Latin":"Claviceps purpurea","Host":"Host: Secale cereale L. (Poaceae), (UK) Rye, (SF) ruis, \r(DK) rug, (N) rug, (S) råg","ID":"4225","Norwegian":"mjølauke, meldrøye"},{"Danish":"rugmeldug","English":"Powdery Mildew","Finnish":"heinänhärmä","First_Latin":"Blumeria graminis","Host":"Host: Secale cereale L. (Poaceae), (UK) Rye, (SF) ruis, \r(DK) rug, (N) rug, (S) råg","ID":"4227","Norwegian":"grasmjøldogg"},{"Danish":"sneskimmel","English":"Snow Mould","Finnish":"lumihome","First_Latin":"Microdochium nivale","Host":"Host: Secale cereale L. (Poaceae), (UK) Rye, (SF) ruis, \r(DK) rug, (N) rug, (S) råg","ID":"4231","Norwegian":"snømugg"},{"Danish":"knækkefodsyge, øjeplet","English":"Eyespot","Finnish":"tyvilaikku","First_Latin":"Oculimacula yallundae (Pseudocercosporella herpotrichoides","Host":"Host: Secale cereale L. (Poaceae), (UK) Rye, (SF) ruis, \r(DK) rug, (N) rug, (S) råg","ID":"4236","Norwegian":""},{"Danish":"sortrust","English":"Black Stem Rust","Finnish":"mustaruoste","First_Latin":"Puccinia graminis","Host":"Host: Secale cereale L. (Poaceae), (UK) Rye, (SF) ruis, \r(DK) rug, (N) rug, (S) råg","ID":"4237","Norwegian":"svartrust"},{"Danish":"brunrust","English":"Brown Rust","Finnish":"ruskearuoste","First_Latin":"Puccinia recondita","Host":"Host: Secale cereale L. (Poaceae), (UK) Rye, (SF) ruis, \r(DK) rug, (N) rug, (S) råg","ID":"4238","Norwegian":"brunrust"},{"Danish":"skoldplet","English":"Leaf Blotch","Finnish":"ruskealaikku","First_Latin":"Rhynchosporium secalis","Host":"Host: Secale cereale L. (Poaceae), (UK) Rye, (SF) ruis, \r(DK) rug, (N) rug, (S) råg","ID":"4241","Norwegian":""},{"Danish":"kartoffelsortbensyge","English":"Black Leg","Finnish":"tyvimätä, märkämäta","First_Latin":"Pectobacterium atrosepticum, P. carotovorum, P. wasabiae, Dickeya spp.","Host":"Host: Solanum tuberosum L. (Solanaceae), (UK) Potato, (SF) peruna, \r(DK) kartoffel, (N) potet, (S) potatis","ID":"4271","Norwegian":"stengelbakteriose"},{"Danish":"kartoffelbladplet","English":"Early Blight","Finnish":"lehtipolte","First_Latin":"Alternaria solani","Host":"Host: Solanum tuberosum L. (Solanaceae), (UK) Potato, (SF) peruna, \r(DK) kartoffel, (N) potet, (S) potatis","ID":"4278","Norwegian":"tørrflekksjuke"},{"Danish":"kartoffelvisnesyge","English":"Black Dot","Finnish":"perunanmustapiste","First_Latin":"Colletotrichum coccodes","Host":"Host: Solanum tuberosum L. (Solanaceae), (UK) Potato, (SF) peruna, \r(DK) kartoffel, (N) potet, (S) potatis","ID":"4281","Norwegian":"potetsvartprikk"},{"Danish":"sølvskurv","English":"Silver Scurf","Finnish":"hopealaikkuu, harmaahilse","First_Latin":"Helminthosporium solani","Host":"Solanum tuberosum L. (Solanaceae), (UK) Potato, (SF) peruna, \r(DK) kartoffel, (N) potet, (S) potatis","ID":"4294","Norwegian":"sølvskurv"},{"Danish":"bladpletskimmel, gråviolet skimmel","English":"Leaf Blotch","Finnish":"","First_Latin":"Passalora concors (Cercospora concors)","Host":"Host: Solanum tuberosum L. (Solanaceae), (UK) Potato, (SF) peruna, \r(DK) kartoffel, (N) potet, (S) potatis","ID":"4295","Norwegian":"potetbladflekk"},{"Danish":"Phoma-råd, kraterråd","English":"Gangrene and Skin Necrosis","Finnish":"Phoma-mätä","First_Latin":"Boeremia foveata","Host":"Host: Solanum tuberosum L. (Solanaceae), (UK) Potato, (SF) peruna, \r(DK) kartoffel, (N) potet, (S) potatis","ID":"4298","Norwegian":"phoma-tørråte"},{"Danish":"kartoffelskimmel","English":"Late Blight, Blight","Finnish":"perunarutto","First_Latin":"Phytophthora infestans","Host":"Host: Solanum tuberosum L. (Solanaceae), (UK) Potato, (SF) peruna, \r(DK) kartoffel, (N) potet, (S) potatis","ID":"4301","Norwegian":"potettørråte"},{"Danish":"vinterblister","English":"Skin Spot","Finnish":"känsärupi","First_Latin":"Polyscytalum pustulans","Host":"Solanum tuberosum L. (Solanaceae), (UK) Potato, (SF) peruna, \r(DK) kartoffel, (N) potet, (S) potatis","ID":"4302","Norwegian":"blæreskurv"},{"Danish":"rodfiltsvamp, gråben","English":"Black Scurf and Stem Canker","Finnish":"Seittirupi, versolaikku, perunaseitti","First_Latin":"Rhizoctonia solani","Host":"Host: Solanum tuberosum L. (Solanaceae), (UK) Potato, (SF) peruna, \r(DK) kartoffel, (N) potet, (S) potatis","ID":"4305","Norwegian":"svartskurv"},{"Danish":"hvidkløverrust","English":"Clower Rust","Finnish":"","First_Latin":"Uromyces trifolii","Host":"Host: Trifolium spp. (Fabaceae), (UK) Clover species, (SF) apilalajit, \r(DK) kløverarter, (N) kløverarter, (S) klöverarter","ID":"4455","Norwegian":"hvitkløverrust"},{"Danish":"gråskimmel","English":"Grey Mould","Finnish":"harmaahome","First_Latin":"Botrytis cinerea (Botryotinia fuckeliana)","Host":"Host: Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, \r(DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4461","Norwegian":"gråskimmel"},{"Danish":"Hvedebladplet","English":"Yellow Leaf Spot","Finnish":"vehnänlehtilaikku","First_Latin":"Pyrenophora tritici-repentis (Drechslera tritici-repentis)","Host":"Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, \r(DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4464","Norwegian":"hvetebrunflekk"},{"Danish":"hvedemeldug","English":"Powdery Mildew","Finnish":"härmä","First_Latin":"Blumeria graminis","Host":"Host: Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, \r(DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4466","Norwegian":"grasmjøldogg"},{"Danish":"aksfusariose","English":"Ear Blight, Brown Foot Rot","Finnish":"tähkäfusarioosi, kahutähkä, punahome, tyvitauti","First_Latin":"Fusarium spp.","Host":"Host: Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, \r(DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4467","Norwegian":""},{"Danish":"goldfodsyge, hvidaks","English":"Take-all","Finnish":"mustatyvi","First_Latin":"Gaeumannomyces tritici (Gaeumannomyces graminis var. tritici)","Host":"Host: Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, \r(DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4472","Norwegian":"rotdreper"},{"Danish":"sneskimmel","English":"Snow Mould","Finnish":"lumihome","First_Latin":"Microdochium nivale","Host":"Host: Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, (DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4473","Norwegian":"snømugg"},{"Danish":"hvedegulstribe","English":"Cephalosporium Stripe","Finnish":"","First_Latin":"Hymenula cereali","Host":"Host: Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, \r(DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4475","Norwegian":""},{"Danish":"knækkefodsyge, øjeplet","English":"Eyespot","Finnish":"tyvilaikku","First_Latin":"Oculimacula yallundae (Pseudocercosporella herpotrichoides)","Host":"Host: Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, \r(DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4477","Norwegian":"stråknekker"},{"Danish":"sortrust","English":"Black Stem Rust","Finnish":"mustaruoste","First_Latin":"Puccinia graminis","Host":"Host: Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, \r(DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4478","Norwegian":"svartrust"},{"Danish":"brunrust","English":"Brown Rust","Finnish":"ruskearuoste","First_Latin":"Puccinia triticina","Host":"Host: Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, \r(DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4479","Norwegian":"brunrust"},{"Danish":"gulrust","English":"Yellow Rust","Finnish":"keltaruoste","First_Latin":"Puccinia striiformis","Host":"Host: Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, \r(DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4480","Norwegian":"gulrust"},{"Danish":"skarp øjeplet","English":"Sharp Eyespot","Finnish":"tyvilaho","First_Latin":"Rhizoctonia cerealis","Host":"Host: Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, \r(DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4481","Norwegian":"skarp øyeflekk"},{"Danish":"hvedebrunaks, hvedebrunplet","English":"Leaf and Glume Blotch","Finnish":"vehnänlehti- ja tähkälaikku","First_Latin":"Parastagonospora nodorum","Host":"Host: Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, \r(DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4484","Norwegian":"hveteaksprikk"},{"Danish":"hvedegråplet","English":"Leaf Blotch","Finnish":"syysvehnänharmaalaikku","First_Latin":"Zymoseptoria tritici","Host":"Host: Triticum aestivum L. (Poaceae), (UK) Wheat, (SF) vehnä, \r(DK) hvede, (N) hvete, (S) vete","ID":"4485","Norwegian":"hvetebladprikk"},{"Danish":"hestebønnebladplet","English":"Leaf and Pod Spot","Finnish":"härkäpavunlaikku","First_Latin":"Ascochyta fabae","Host":"Host: Vicia spp. (Fabaceae), (UK) Broad Bean, Horse Bean, Common Vetch, (SF) härkäpapu, rehuvirna, vikkeri, \r(DK) fodervikke, hestebønne, (N) bønnevikke, bondebønne, forvikke, (S) åkerböna, hästböna, bondböna, fodervicker","ID":"4575","Norwegian":"bønnevikkeflekk"},{"Danish":"gråskimmel, chokoladeplet","English":"Grey Mould","Finnish":"harmaahome","First_Latin":"Botrytis cinerea","Host":"Host: Vicia spp. (Fabaceae), (UK) Broad Bean, Horse Bean, Common Vetch, (SF) härkäpapu, rehuvirna, vikkeri, \r(DK) fodervikke, hestebønne, (N) bønnevikke, bondebønne, forvikke, (S) åkerböna, hästböna, bondböna, fodervicker","ID":"4578","Norwegian":"gråskimmel"},{"Danish":"chokoladeplet","English":"Chocolate Spot","Finnish":"härkäpavunharmaahome","First_Latin":"Botrytis fabae","Host":"Host: Vicia spp. (Fabaceae), (UK) Broad Bean, Horse Bean, Common Vetch, (SF) härkäpapu, rehuvirna, vikkeri, \r(DK) fodervikke, hestebønne, (N) bønnevikke, bondebønne, forvikke, (S) åkerböna, hästböna, bondböna, fodervicker","ID":"4579","Norwegian":"sjokoladeflekk"},{"Danish":"vikkeskimmel","English":"Downy Mildew","Finnish":"virnanlehtihome","First_Latin":"Peronospora viciae","Host":"Host: Vicia spp. (Fabaceae), (UK) Broad Bean, Horse Bean, Common Vetch, (SF) härkäpapu, rehuvirna, vikkeri, \r(DK) fodervikke, hestebønne, (N) bønnevikke, bondebønne, forvikke, (S) åkerböna, hästböna, bondböna, fodervicker","ID":"4581","Norwegian":""},{"Danish":"fusariose","English":"Stalk Rot","Finnish":"fusarioosi","First_Latin":"Fusarium graminearum","Host":"Host: Zen mays L. (Poaceae), (UK) Maize (Corn), (SF) maissi, \r(DK) majs, (N) mais, (S) majs","ID":"4618","Norwegian":"fusariose"},{"Danish":"majsbrand","English":"Smut","Finnish":"maissinnoki","First_Latin":"Ustilago maydis","Host":"Host: Zen mays L. (Poaceae), (UK) Maize (Corn), (SF) maissi, \r(DK) majs, (N) mais, (S) majs","ID":"4623","Norwegian":"maissot"},{"Danish":"sortskimmel","English":"","Finnish":"","First_Latin":"Alternaria alternata","Host":"","ID":"4646","Norwegian":"svartskimmel"},{"Danish":"rapsflue","English":"","Finnish":"","First_Latin":"Scaptomyza flava","Host":"","ID":"4864","Norwegian":"rapsflue"},{"Danish":"brakflue","English":"wheat bulb fly","Finnish":"kirsikärpänen","First_Latin":"Delia coarctata","Host":"","ID":"4868","Norwegian":"brakkflue"},{"Danish":"bladribbesnudebille","English":"cabbage stem weevil","Finnish":"nystykärsäkäs","First_Latin":"Ceutorhynchus pallidactylus (Ceutorhynchus quadridens)","Host":"","ID":"4972","Norwegian":"kålstengelsnutebille"},{"Danish":"sneskimmel","English":"Snow Mould","Finnish":"lumihome","First_Latin":"Microdochium nivale","Host":"Host: Hordeum vulgare L. (Poaceae), (UK) Barley, (SF) ohra, (DK) byg, (N) bygg, (S) korn","ID":"5305","Norwegian":"snømugg"},{"Danish":"hvedebrunaks, hvedebrunplet","English":"Leaf and Glume Blotch","Finnish":"vehnänlehti- ja tähkälaikku","First_Latin":"Parastagonospora nodorum","Host":"Secale cereale L. (Poaceae), (UK) Rye, (SF) ruis, (DK) rug, (N) rug, (S) råg","ID":"5306","Norwegian":"hveteaksprikk"},{"Danish":"hvedebrunaks, hvedebrunplet","English":"Leaf and Glume Blotch","Finnish":"vehnänlehti- ja tähkälaikku","First_Latin":"Parastagonospora nodorum","Host":"Host: Avena spp. (Poaceae), (UK) Oats, Tall Oats-Grass, (SF) kaura, heinäkaura, (DK) havre, draphavre, (N) havre, (S) havrearter","ID":"5307","Norwegian":"hveteaksprikk"}]}