Databasen för försöks- och utvecklingsprojekt

Sveriges Lantbruksuniversitet – Institutionen för Husdjurens biovetenskaper 4.1.18-00571/2025 Per- och Polyfluoralkylsubstanser (PFAS) i lantbruk med nötköttsproduktion Diarie…

• Diarienummer:
  4.1.18-00571/2025
• Projekttitel:
  Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) i lantbruk med nötköttsproduktion (PFRIME – Nöt)
• Projektansvarig:
  Ida Hallberg
• Sammanfattning:
  Livsmedelsproducerande djur kan exponeras för PFAS via dricksvatten, foder och bete, men kunskapen om överföringen till nötkreatur och livsmedel är begränsad. I projektet provtogs nötkreatur, dricksvatten och foder från åtta gårdar nära kända PFAS-förorenade områden. Blod analyserades från 49 djur och från 28 djur analyserades även muskel, lever och njure. Flera PFAS påvisades i nötkreatur, med tydliga skillnader mellan vävnader. PFOS var den enda PFAS som regelbundet detekterades i muskel och halterna var starkt korrelerade med blod. TFA påvisades också i flera vävnader. Trots generellt låga PFAS-halter i dricksvatten och foder hade djur från två av åtta gårdar halter i blod eller muskel över gällande gränsvärden. Resultaten visar att blodprov kan användas för att bedöma PFAS i nötkreatur, medan miljöhalter har ett begränsat prediktionsvärde. Fortsatt forskning behövs för att förstå exponeringsvägar och toxikokinetik samt utveckla icke-invasiva metoder för övervakning.
• Projektperiod:
  2025–2026

• 2026
• PFAS, nötkreatur, TFA, livsmedel

eDNA i restaurering - Report SJV Evaluating eDNA as an innovative tool to ensure the long-term success of habitat restoration in agricultural landscapes Outlook for practical…

• Diarienummer:
  4.1.18-03483/2023
• Projekttitel:
  Utvärdera eDNA som ett innovativt verktyg för att förbättra restaureringsframgång
• Sammanfattning:
  Restaurering är viktig för att nå svenska miljömål och kraven i EU:s naturrestaureringsförordning, men begränsade resurser gör att rätt områden måste prioriteras. Projektet visar att miljöDNA (eDNA) kan stärka detta prioriteringsarbete genom att ge ett standardiserat och objektivt underlag för att jämföra restaureringsobjekt, samtidigt som metoden fångar biologisk mångfald som ofta förbises vid fältbedömningar, särskilt bland svampar. eDNA fångade färre växtarter än traditionella fältinventeringar, men ändå gav det ett tydligt mått på skillnader i naturvärden mellan gräsmarker. För svampar påvisade eDNA betydligt fler arter än fruktkroppsinventeringar, vilket visar metodens potential för att inkludera svårinventerade organismgrupper i beslutsunderlaget. Workshopen visade att eDNA-baserade artlistor gav mer varierande bedömning, men restaureringsobjekt med låg biologisk mångfald genomgående fick låga bedömningar oavsett inventeringsmetod. Detta tyder på att eDNA redan idag kan användas för att identifiera lågkvalitativa gräsmarker som kan väljas bort från tidskrävande fältbesök. Metoden ersätter ännu inte fältinventeringar i degraderade men artrika gräsmarker, men den kan fungera som ett första screeningverktyg som kan bidra till ett mer kostnadseffektiv användning av restaureringsmedel.
• Projektperiod:
  2023–2025

• 2026
• Restaurering, Gräsmark, Kärlväxter, Svampar, miljö-DNA, eDNA

Microsoft Word - Slutrapport_dränering_2023_inklusive markfysikaliska data Microsoft Word - Slutrapport_dränering_2023_inklusive markfysikaliska data 1 Hur mycket gynnar en bättre…

• Diarienummer:
  4.1.18-16811/2019
• Projekttitel:
  Förbättrad dränering som åtgärd för minskat växtnäringsläckage och långsiktig markbördighet
• Sammanfattning:
  En förbättrad strategi för dränering av åkermarken är viktig för att öka jordbrukets produktion, men också för att nå hårt ställda miljömål gällande övergödning och för att minska effekterna av klimatförändringarna med frekventare skyfall och torrperioder. Syftet med detta projekt var att ta fram underlag för rekommendationer vid ny- och omdränering och att utreda hur en förbättrad dränering med eller utan kalkfilter påverkar fosfor- och kväveläckaget från åkermark samt skörd. Inom projektet har mätningar av avrinning från dräneringsledningar och dräneringsvattnets innehåll av kväve och fosfor samt skörd utförts i ett fältförsök i Gölja, Sala, Västermanlands län. Jordarten på försöksplatsen är en mullrik mellanlera med P-AL klass IV. I försöket ingick fyra behandlingar i tre upprepningar med olika dikesavstånd med och utan kalkinblandning i täckdikesåterfyllnaden. Behandlingarna var gammalt tegelrör med 10 m dikesavstånd (A), ny dräneringsslang med 10 m dikesavstånd med grusfilter (B), ny dräneringsslang med 5 m dikesavstånd med grusfilter (C) och ny dräneringsslang med 10 m dikesavstånd med grusfilter och kalkinblandning i täckdikesåterfyllnaden (D). Resultat från tre försöksår tyder på att fosforutlakning kan minska vid omdränering, men att det finns risk för ökad kväveutlakning. Under försökets första år, med nederbörd över den normala (1991–2020) var skördeökningen för höstvete i de omdränerade leden 11–20 procent jämfört med gamla tegelrörssystemet. Under försökets andra år var den totala nederbörden nära den normala, men efter en kall vår med hög nederbörd i maj, var skördeökningen för vårraps i de omdränerade leden 3–14 procent jämfört med det gamla tegelrörssystemet. Tredje försöksåret då nederbörden var lägre än normalt, var skörden av vårvete över 7 000 kg per hektar i samtliga led. Resultaten tyder på att omdränering av gamla täckdikessystem är en lönsam åtgärd för lantbruket under år när väderleken ställer höga krav på ett fungerade dräneringssystem.
• Projektperiod:
  2020–2026

• 2026
• dränering, täckdikning, minskat växtnäringsläckage

Forskningsrapport Forskningsrapport BIOEKONOMI DJURHÅLLNING Virtuella stängsel för naturvårdsinriktad betesdrift – tillämpning, effekter och praktiska erfarenheter Lotten…

• Diarienummer:
  4.1.18-03478/2023
• Projekttitel:
  Flexibel betesdrift med virtuella stängsel för ökad biologisk mångfald: Ny teknik och nya möjligheter
• Projektansvarig:
  Lotten Wahlund
• Sammanfattning:
  Projektet, som pågick under tre år, har undersökt hur virtuell stängselteknik kan användas i naturvårdsinriktad betesdrift. Genom fältförsök med nötkreatur och får i olika typer av betesmarker studerades teknikens möjligheter, begränsningar och praktiska användning. Projektet visade att virtuella stängsel kan styra betestrycket med god precision och möjliggöra riktat bete. Djuren kunde styras till områden med behov av ökad avbetning, samtidigt som andra ytor vilades. Tekniken visade också potential för mer avancerade tillämpningar, såsom rotationsbete och tillfällig exkludering av känsliga miljöer. Samtidigt framkom att funktionen är starkt beroende av djurens erfarenhet samt att deras förmåga att tolka signalerna förbättras över tid. Flera faktorer påverkade resultaten, särskilt vid introduktion på nya marker då djurens utforskande beteende ökade. Gränsdragningar, markens terräng och djurkategorier var särskilt viktiga faktorer att ta hänsyn till. Teknikens tillförlitlighet spelar stor roll, och vissa problem med utrustningen noterades. Projektet identifierade även kunskapsluckor, bland annat kring ko–kalv-system och användning med får. Sammantaget visar projektet på stor potential för virtuella stängsel i naturbetesmarker, men också behov av fortsatt utveckling och anpassning av tekniken.
• Projektperiod:
  2023–2025

• 2026
• virtuella stängsel, naturbetesmarker, betesstyrning, naturvård, djurvälfärd

JORDBRUK OCH KRETSLOPPSTEKNIK Bättre nyttjande av kvalitetssäkrad hästgödsel i växtodling RISE Rapport 2026:47 1 2 Bättre nyttjande av kvalitetssäkrad hästgödsel i växtodling…

• Diarienummer:
  4.1.18-03480/2023
• Projekttitel:
  Bättre nyttjande av kvalitetssäkrad hästgödsel i växtodling
• Sammanfattning:
  Det här projektet har handlat om hur mer hästgödsel skulle kunna användas i växtodling. Fokus för projektet har varit odlingsförsök som pågått under två år på två olika fält. Frågeställningar som undersökts är om spridning av hästgödsel orsakar nettoimmobilisering av kväve, hur olika strömaterial påverkar skörd och kväveeffektivitet, hur effektiv hästgödseln är som kvävegödningsmedel jämfört med mineraliskt kväve och hur marken mineralkväve påverkas efter odlingssäsong. Utöver det har kompaktering av hästgödsel undersökt samt satsvisa rötningstester för att jämföra biogaspotentialen hos hästgödsel med spån som strömaterial och sorterade hästgödsel utan spån. Projektets metoder och resultat beskrivs i rapporten. Projektet har arrangerat en egen workshop och även deltagit och presenterat projektet på den internationella konferensen from the paddock to the sea. Projektets resultat har presenterats för HNS miljökommitté.
• Projektperiod:
  2023–2025

• 2026
• Hästgödsel, växtodling

Kolonisation av vilda pollinatörer i anlagda sandblottor och sandbäddar Kolonisation av vilda pollinatörer i anlagda sandblottor och sandbäddar Kolonisation av vilda pollinatörer i…

• Diarienummer:
  4.1.18-03003/2023
• Projekttitel:
  Kolonisation av vilda pollinatörer i anlagda sandblottor och sandbäddar
• Projektansvarig:
  Tommy Karlsson
• Sammanfattning:
  Detta projekt har undersökt hur anlagda sandblottor och sandbäddar koloniseras av vilda pollinatörer.Ett urval av sandblottor och sandbäddar som anlagts under perioden 2016–2024 valdes ut för undersökningen. Totalt inventerades 38 sandmiljöer (20 blottor och 18 bäddar)under 2023-2025. Dessa inventerades på gaddsteklar vid två tillfällen under sommaren, en gång under vår-försommar (maj-juni) och en gång under sensommar (augusti). Dessutom samlades ett jordprov in från varje plats för analys av jordart och finjordshalt. Undersökningen visar att anlagda sandblottor och sandbäddar kan fungera som boplats till många arter av bin och gaddsteklar. Totalt påträffades hela 134 arter av marklevande gaddsteklar under inventeringen. Enligt undersökningen tycks sandblottor och sandbäddar kunna fungera lika bra som boplatser vad gäller den totala mångfalden av marklevande gaddsteklar. Däremot visade sig sandblottor ha fler arter under vår-försommar och sandbäddar fler arter under sensommaren. Undersökningen visar också att vissa arter tycks föredra antingen sandblotta eller sandbädd. Halten av finjord tycks inte påverka den totala mångfalden av marklevande gaddsteklar, men även här finns det vissa arter som föredrar antingen låg eller hög finjordshalt. Ålder på sandblottan eller sandbädden påverkade inte heller mångfalden i denna undersökning. Vissa arter visade sig dock tydligt föredra yngre eller äldre miljöer.
• Projektperiod:
  2023–2025

• 2026
• sandblottor, sandbäddar, pollinatörer, vildbin

Understödjande gröda i sockerbetsodling för kontroll av insektsskadegörare Understödjande gröda i sockerbetsodling för kontroll av insektsskadegörare Postadress: Box 7044, 750 07…

• Diarienummer:
  4.1.18-03397/2023
• Projekttitel:
  Understödjande gröda i sockerbetsodling för kontroll av insektsskadegörare
• Projektansvarig:
  Ola Lundin
• Sammanfattning:
  Det här projektet testade hypotesen att samodling av sockerbeta med en understödjande gröda kommer att minska angreppen av flera av de vanligast förekommande insektsskadegörarna. Vi antog vidare att vi kan minimera växt-växt konkurrensen genom att styra den samodlade grödans placering i tid (samodling endast tidigt på säsongen) och plats i fältet (samodlad gröda endast i rader mellan sockerbetsraderna). Projektets målsättning var att utveckla det integrerade växtskyddet mot insektsskadegörare i sockerbetor genom ekologisk intensifiering som missgynnar skadegörare och gynnar nyttodjur. Projektet bestod av tre delprojekt. I det första arbetspaketet analyserade vi befintliga övervakningsdata insamlade under de senaste fem åren för att utveckla förståelsen av skadegörarnas drivkrafter och odlingssituationer som är kopplade till ökad risk för angrepp. I det andra arbetspaketet genomförde vi fältförsök där olika understödjande grödor testade för att förbättra växtskyddet mot samtliga viktiga insektsskadegörare i sockerbetor. I det tredje arbetspaketet testade effekten av korn som understödjande gröda i större skala i ett pilotprojekt i samarbete med en sockerbetsodlare.
• Projektperiod:
  2023–2025

• 2026

Tillskottsbevattning till ensilagemajs – en klimatanpassningsåtgärd för att säkra inhemsk grovfoderproduktion Diarienummer: 4.1.18-00471/2025 Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU…

• Diarienummer:
  4.1.18-03405/2023
• Projekttitel:
  Tillskottsbevattning till ensilagemajs, en klimatanpassningsåtgärd för att säkra grovfoderproduktion
• Sammanfattning:
  Rätt mängd vatten och växtnäring vid rätt tidpunkt är grundförutsättningen för bra skördar. Klimatförändringar har medfört förändrade förutsättningar för växtodling. Under de senaste åren har nederbördsunderskott under växtsäsongen lett till brist på grovfoder i Sverige. Traditionell vall är en vattenkrävande gröda eftersom den har en lång växtsäsong och kräver vatten för att uppnå höga skördar av bra kvalitet. I södra Sverige har odling av majs ökat de senaste åren. Främst beroende på att majs har fungerat som komplementfoder vid brist på grovfoder. Projektets målsättning var att belysa effekterna som kan uppnås med tillskottsbevattning av majs, samt att ta fram underlag för rekommendationer för kritiska perioder där bevattning väsentligt kan öka skördeutbytet och samtidig minska den totala vattenanvändningen. Försöken har ingått i en treårig försöksserie på Öland och Gotland. I försöken ingick fyra randomiserade block med fem bevattningsled; ingen bevattning, bevattning hela säsongen, ett led med tidig bevattning, ett led med bevattning med start under knoppstadium och ett led med bevattning från blomning. Resultat från tre försöksår visar att en skördeökning kan uppnås genom bevattning (3–25 %). Generellt fanns inga specifika effekter av bevattningsbehandlingar på foderkvalitén. Råproteinhalterna låg nära önskvärd nivå, omsättbar energi och NDF låg på en godtagbar nivå och stärkelsehalten låg på en bra nivå. Försöken visar att majs har en bra förmåga att klara av perioder med torka och kan ge en relativt god avkastning utan bevattning. Under mycket torra vårar och försomrar kan bevattning vara nödvändigt för att säkra uppkomst. Dock i betydlig mindre bevattningsmängder än för vall. Detta tyder på att ensilagemajs kan vara en bra klimatanpassningsåtgärd i områden där regnet inte är tillräckligt för höga skördar vid traditionell vallodling.
• Projektperiod:
  2023–2025

• 2026
• bevattningstrategier, markvattenförråd, markvattenbalans, bevattningstidpunkt

Microsoft Word - Slutrapport.SJV.260205 Utökade analyser i projektet Filtermaterialets påverkan på skörd och vattenkvalitet vid täckdikning Slutrapport D.nr 4.1.18-03247/2023 FoU-

• Diarienummer:
  4.1.18-19976/2024
• Projekttitel:
  Utökade analyser i projektet Filtermaterialets påverkan på skörd och vattenkvalitet vid täckdikning
• Projektansvarig:
  Eva Edin
• Sammanfattning:
  Projektets övergripande syfte var att ta fram ett underlag för rekommendationer för anläggning av ny dränering och omdränering av lerjordar genom att i fältförsök mäta data att undersöka hur olika filtermaterial påverkar dräneringssystemet, sedimentackumulering i rören, turbiditet (grumlighet) samt kväve- och fosforhalter i dräneringsvattnet. Fältförsöket anlades 2023 i Mellansverige och data från de hydrologiska åren, 1 juli 2023 till 30 juni 2025, har använts för att undersöka om dräneringsrör utan filtermaterial, syntetiskt filtermaterial lindat runt röret samt bergkross (4–8 mm Ø) i återfyllnaden har betydelse för dräneringsvattnets kvalitet. Sedimentationen i rören undersöktes genom att gräva upp och kapa 40 cm av rören för vidare undersökning i laboratoriet. Generellt sett hittades en liten mängd sediment i alla rör. Under det första hydrologiska året (2023/2024) minskade den genomsnittliga kvävekoncentrationen från 10,91 mg/l (utan filtermaterial) till 7,86 mg/l (med syntetiskt filtermaterial) (p = 0,02). det fanns inga signifikanta skillnader i fosforkoncentrationer mellan leden. Resultaten visade ingen effekt på turbiditet vid användning av ett filtermaterial. För att verifiera dessa resultat rekommenderas en uppföljningsstudie med vattenanalyser från flera år samt en undersökning av sedimentationen i rören efter ungefär ett decennium för att se om de långsiktiga resultaten av sedimentackumulering i rören är konsekventa.
• Projektperiod:
  2023–2025

• 2026
• Dränering, täckdikning, filtermaterial, skördenivå

1 Do agri-environmental mitigation measures increase emissions of N 2 O? – project report Project aim This project measured denitrification in three types of mitigation measures…

• Diarienummer:
  4.1.18-16743/2018
• Projekttitel:
  Do agri-environmental mitigation measures increase emissions of N20?
• Projektansvarig:
  Magdalena Bieroza
• Inriktning:
  Begränsad klimatpåverkan
• Sammanfattning:
  This project measured denitrification in three types of mitigation measures for reducing phosphorus (P) and sediment losses: constructed wetlands (CW), sedimentation ponds (SP) and two-stage ditches (SD). We hypothesized that due to increased residence time, CW, SP and SD are hot-spots of denitrification and can reduce stream nitrate nitrogen concentrations (NO3-N) and thus eutrophication. The specific objectives were: 1. To estimate the rates of denitrification and N2O emissions from bed sediment samples collected at different flows and weather conditions, 2. To estimate whether denitrification in bed sediments is carbon and/or nitrogen limited, 3. To estimate the total N2O emissions from all Swedish constructed wetlands, two-stage ditches and sedimentation ponds and compare with available Swedish data on N2O emissions from combustion of fossil fuels and solid waste. In the current study, denitrification rates were increasing along the mitigation measures, suggesting that the longer water residence time in these measures allows organic carbon to accumulate and facilitate denitrification. Interesting is Åkra two-stage ditch that showed much lower denitrification rates for the downstream section. This can be related to much lower concentrations of N and C in sediments but the reason for this limitation is unknown and will be investigated further.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2019–2019

• 2020