Databasen för försöks- och utvecklingsprojekt

Provtagning av svenska växthusvatten, hösten 2019 Identifiering av växtskyddskontaminerade vattenflöden från växthus Klara Löfkvist, 2020, HIR Skåne 2 Sammanfattning Kemikalie…

• Diarienummer:
  4.1.18-10209/2019
• Projekttitel:
  Identifiering av växtskyddskontaminerade vattenflöden från växthus
• Projektansvarig:
  Klara Löfkvist
• Inriktning:
  Giftfri miljö
• Sammanfattning:
  Kemikalieläckage från växthus har varit i fokus i flera länder under de senaste åren. Anledningen är att växtskyddsmedel som används i växthus har påträffats i ytvatten nedströms växthus på flera platser. Dessa växtskyddsrester tros komma från växtskyddsmedelsanvändning i växthus. Tidigare forskning och undersökningar från både Danmark och Nederländerna har visat att det främst är när olika typer av vattenflöden som innehåller kemikalierester tar sig ut från växthusen som läckagen uppstår. Det är därför viktigt att identifiera vilka vattenflöden som innehåller växtskyddsmedel. Provtagning av olika vattenflöden i växthus har gjorts i både Danmark och Nederländerna men motsvarande provtagningar har inte tidigare gjorts i Sverige. Under hösten 2019 har därför provtagningar av vattenflöden gjorts i svenska växthus inom detta projekt. Provtagningen av olika vattenflöden i växthus har genomförts i fyra svenska växthusföretag. Undersökningarna visade att flera av vattenflödena innehåller rester av kemiska växtskyddsmedel i nivåer som överskrider riktvärdena för ytvatten och dessa vatten får därmed inte läcka ut från växthusen. De vatten som under hösten 2019 analyserades var kondensvatten, returvatten i de recirkulerande systemen, vatten från rengöring av filter samt lakvatten från komposter. Dessutom analyserades vattenprover från ytvatten i direkt närhet till odlingarna. Det fanns i flera fall en koppling mellan de växtskyddsmedel som fanns i växthusvattnen och de som påträffades i ytvattnen. Detta visar vikten av att arbeta vidare med insatser som skapar mer slutna växthus. Inom projektet har ett par mindre insatser som minskar läckaget kunnat genomföras relativt enkelt. Genom ökad medvetenhet och enklare insatser där rutiner och hantering justeras kan läckagen minskas. För att läckagen helt ska kunna upphöra behövs dock större insatser i form av ombyggnationer och investeringar.
• Organisation:
  HIR Skåne AB
• Projektperiod:
  2019–2019

• 2020

1 Eftersådda fånggrödor på sandjord i Halland Helena Aronsson*, Gunnar Torstensson*, Erik Ekre** * Institutionen för mark och miljö, SLU ** Hallands läns hushållningssällskap SLUT…

• Diarienummer:
  4.1.18-10859/2013
• Projekttitel:
  Utlakningsförsök med eftersådda fånggrödor
• Projektansvarig:
  Helena Aronsson, Gunnar Torstensson
• Inriktning:
  Ingen övergödning
• Sammanfattning:
  Mätningar gjordes av fånggrödors tillväxt och kväveupptag, upptag av markens mineralkväve under hösten och effekt på kväve- och fosforutlakning. I försöket blev effekten på kväveläckage liten och det förväntade förhöjda fosforläckaget uteblev.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2012–2015

• 2015
• fånggrödor, kväveläckage, fosforläckage

Sakredovisning 2019: Pilotprojekt för utveckling av övervakningsprogram av biologisk mångfald på åkermark Introduktion Den nya livsmedelsstrategin för Sverige har som tydligt mål…

• Diarienummer:
  4.1.18-19420/2017
• Projekttitel:
  Pilotprojekt för utveckling av övervakningsprogram av biologisk mångfald på åkermark
• Projektansvarig:
  Mattias Jonsson
• Inriktning:
  Ett rikt odlingslandskap
• Sammanfattning:
  De testade provtagningsmetoderna fungerade väl för alla artgrupper. I många fall kunde vi detektera signifikanta skillnader mellan både region och jordbearbetningssystem med de utvalda metoderna vilket bådar gott för ett mer storskaligt övervakningsprogram. De olika provtagningsmetoderna ger en god överblick över diversitet och abundans av de olika artgrupperna och skillnader mellan både region och odlingsmetod kunde detekteras. Vi har också sett att provtagning för de olika organismgrupperna kan samordnas effektivt.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2018–2018

• 2019

1 Begränsa hotet av svartrost på vete i ekologisk odling Inledning och sammanfattning av resultaten Under sommaren 2017 inträffade ett kraftigt utbrott av svartrost i vete i…

• Diarienummer:
  4.1.18-19506/2017
• Projekttitel:
  Begränsa hotet av svartrost på vete i ekologisk odling
• Projektansvarig:
  Anna Berlin
• Inriktning:
  Ekologisk produktion;Giftfri miljö
• Sammanfattning:
  Angreppet orsakats av en sexuell population av svartrost och förekomst av berberis är en förutsättning för att populationen av svampens överlevnad. Den förekom i både vete och korn. För ekologiska odlare är det extra viktigt med resistenta sorter.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2018–2018

• 2019
• svartrost, resistens, växtskydd, sort

Institutionen för mark och miljö Anna Mårtensson 31 augusti 2018 Anna.martensson@slu.se Slutrapport för projektet Strategi för säker tomatodling-kombinerad sjukdomskontroll genom…

• Diarienummer:
  4.1.18-11818/2015
• Projekttitel:
  Strategi för säker ekologisk tomatodling - kombinerad sjukdomskontroll genom gödsling, biofumigering och biologisk bekämpning
• Projektansvarig:
  Anna Mårtensson
• Inriktning:
  Ekologisk produktion;Giftfri miljö
• Sammanfattning:
  Mineralkväve riskerar öka utbrott av korkrot. En tendens till ökade angrepp kunde ses vid högre pH. För ekologiska tomatodlare gäller därför att fortsätta att tillse att substratet håller ett neutralt till svagt surt pH.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2014–2016

• 2018
• korkrot, växtnäring, växthusproduktion

2018-03-02 Biovetenskap och material Jordbruk och livsmedel Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel Measures to minimize greenhouse gas…

• Diarienummer:
  4.1.18-9955/2016
• Projekttitel:
  Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel
• Projektansvarig:
  Lena Rodhe
• Inriktning:
  Begränsad klimatpåverkan
• Sammanfattning:
  Att öka utrötningsgraden av flytgödsel, att ha ett svämtäcke av finhackad halm på nötflytgödsel, att surgöra gödsel och att beskugga gödsellager är fyra sätt att minska metan- och lustgasavgång från rötad och orötad gödsel.
• Organisation:
  RISE
• Projektperiod:
  2015–2017

• 2018
• utrötningsgrad, surgörning, värmebalansberäkning

Slutrapport Bränning av åkerholmar i slättbygd för biologisk mångfald Petter Haldén HS Konsult AB 0703/38 55 58 Sammanfattning Under åren 2012-2014 har effekten av bränning av…

• Diarienummer:
  4.1.18-11411/2013
• Projekttitel:
  Bränning av åkerholmar i slättbygd för biologisk mångfald
• Projektansvarig:
  Petter Haldén
• Inriktning:
  Ett rikt odlingslandskap
• Sammanfattning:
  Under åren 2012-2014 har effekten av bränning av åkerholmar i slättbygd i Mälardalen undersökts med avseende på kärlväxter, pollinatörer och fåglar. Denna slutrapport redogör för bakgrunden till projektet, genomförandet, resultaten och vilka erfarenheter som man kan dra för framtida naturvårdsarbete. År 2012 gjordes basinventeringar av förekomst av växter, pollinatörer, vårtbitare och fåglar på 76 åkerholmar inom tre trakter i Mälardalen. År 2013 och 2014 brändes 27 respektive 22 av dessa åkerholmar under slutet av april. Under maj-augusti inventerades brända och obrända åkerholmar med avseende på pollinatörer, vårtbitare, fåglar och växter. Resultaten har jämförts mellan år och mellan holmar som liknar varandra i storlek och vegetation. Överlag sett har effekterna av bränningen på fåglar, pollinatörer och växter varit små sett över de tre studieåren. Förväntningarna var att se större positiva effekter på framförallt växter och därmed associerade pollinatörer. Floran på de studerade åkerholmarna är med få undantag trivial och till stora delar kvävegynnad vilket förmodligen har att göra med att åkerholmarna i studien är små och därmed gödslas oavsiktligt med handelsgödsel. Betraktar men senare års studier av effekten av vårbränning på artrika gräsmarker är det lätt att bli förvirrad eftersom de inte ger ett entydigt svar. Klokt verkar dock att följa rekommendationerna i den mest omfattande studien av Milberg m.fl. (2014) och inte bara förlita sig på bränning som skötselmetod. Bete och slåtter behövs också. För att motverka igenväxning av åkerholmar är bränning avsevärt tidsbesparande jämfört med manuell röjning. Inte minst eftersom transport av avverkat material inte behöver göras. För att bibehålla åkerholmars öppna karaktär är bedömningen att bränning vart tredje år bör vara tillräcklig.
• Organisation:
  HS Konsult AB
• Projektperiod:
  2012–2014

• 2015

Frö- och Oljeväxtodlarna Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare ek för. Svensk Raps AB Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning ORGANISATIONSNUMMER POSTGIRO POSTADRESS Box 96, 230 53 Alnarp…

• Diarienummer:
  25-10349/2012
• Projekttitel:
  Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver
• Projektansvarig:
  Henrik Strindberg
• Inriktning:
  Ekologisk produktion;Giftfri miljö
• Sammanfattning:
  Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen är ett problem och då speciellt baldersbrå och skräppa. Ogräsbekämpning i ekologisk frövall är problematisk, men putsning av frövallen kan vara ett sätt att minska ogräsmängden i beståndet. En relativt hård putsning i maj minskar ogräsförekomsten och är de flesta år positivt för fröskörden. Vid risk för torka ska en hård putsning undvikas.
• Organisation:
  Sveriges Frö- och oljeväxtodlare
• Projektperiod:
  2012–2013

• 2014

1 Förstudie Applicering av biologiska bekämpningsmedel som sprutas ut i växthus Av: Klara Löfkvist, JTI och Eskil Nilsson, Visavi. Rapporten är finansierad med försöks- och…

• Diarienummer:
  4.1.18-10039/2013
• Projekttitel:
  Applicering av biologiska växtskyddsmedel i växthus
• Projektansvarig:
  Klara Löfkvist
• Inriktning:
  Giftfri miljö
• Sammanfattning:
  Att spruta ut biologiska växtskyddsmedel ställer stora krav både på den teknik som används och på hur den används. Många biologiska växtskyddsmedel är kontaktverkande på skadegöraren och är därför beroende av en god täckning särskilt på undersidan av bladen där många skadegörare sitter. Den appliceringsteknik som används inom krukväxtodling idag utförs med handhållna sprutlansar, med virvelkammarspridare, höga tryck och stora vätskemängder. Våra undersökningar hos fyra krukväxtodlare visar att det sker en mycket stor överdosering på vissa blad och en mycket begränsad eller helt obefintlig täckning på undersidan av bladen. Genom att utnyttja tillgänglig teknik för bomsprutor som används inom lantbruket kan en annan täckning och jämnare fördelning av sprutvätskan uppnås. Vid försök i testbanor med spridare för bomsprutor kunde, med inställningar som gav fina droppar en täckning även på undersidan av bladen uppnås. Ytterligare förbättringar av täckningen och fördelningen av mängden sprutvätska kan ske med hjälp av rätt utnyttjande av det tekniska hjälpmedlet; Dropleg som dock behöver förfinas för att kunna användas i prydnadsväxtodling utan att ge skador på plantorna.
• Organisation:
  JTI
• Projektperiod:
  2013–2013

• 2014
• krukväxtodling