Databasen för försöks- och utvecklingsprojekt

Ogräskonkurrerande egenskaper hos vårkorn och vårvete Weed suppressing properties of spring barley and spring wheat David Hansson, Anders TS Nilsson och Sven-Erik Svensson…

• Diarienummer:
  4.1.18-16962/2018
• Projekttitel:
  Grödors ogräskonkurrerande egenskaper
• Projektansvarig:
  David Hansson
• Inriktning:
  Ekologisk produktion;Giftfri miljö
• Sammanfattning:
  I denna rapport redovisas resultatet från två projekt inriktade på hur vårkorn och vårvete kan nyttjas för att undertrycka fröogräs i ekologisk odling. I projekten undersöktes mer specifikt hur ogrässituationen påverkades av sortval, planthöjd, utsädesmängd, plantbestånd, såtidpunkt och falska såbäddar. Ogrässtudierna utfördes i riksförsökens sortprovning av vårvete och vårkorn i ekologisk odling.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2019–2020

• 2021
• vårkorn, vårvete, utsädesmängd, marktäckningsgrad, såtidpunkt

karsson-i-et-al-20220401.cleaned (1).pdf 32 Aminosyror i spannmål och trindsäd 2021 Proteinkvalité och aminosyrasammansättning av foder spelar stor roll för effektiv utfodring.

• Diarienummer:
  4.1.18-03467/2021
• Projekttitel:
  Aminosyrasammansättning i ekologisk odlad spannmål och trindsäd
• Projektansvarig:
  Ortrud Jäck
• Inriktning:
  Ekologisk produktion
• Sammanfattning:
  Det fanns stora skillnader mellan grödorna i innehåll av olika aminosyror och hur det påverkades av odlingsområden och sorter. Sortskillnader kunde dock inte påvisas för de undersökta spannmålsgrödorna. Aminosyrainnehållet i höstvete var generellt opåverkat av sort och område och lägst av alla undersökta grödor. I havre där bara ett försök kunde undersökas fanns inte heller sortskillnader. Lysinhalten i spannmål var inte påverkad av sort eller försöksplats, och havre hade högsta halter jämfört med andra spannmålsgrödorna. Cystein + cystin- och metioninhalten i vårvete och vårkorn var påverkad av försöksplatsen och några sorter skiljde sig i innehållet mellan försöksplatserna, dock fanns det inga skillnader mellan sorter. De flesta sortskillnaderna upptäcktes i trindsäd och då i åkerbönor. Dock kunde vi inte konstatera generella skillnader mellan sorter eftersom försöksplatsen hade en stor påverkan på aminosyrainnehållet. Delvis kunde sorter med låg proteinhalt kompensera för sämre kvalitet med högre halter av aminosyror.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2021–2021

• 2022
• proteinkvalitet, foder

Slutrapport - Gödsling med olika kvävenivåer till ekologisk potatis. (Dnr 4.1.18-03483/2021) Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan. Sammanfattning Under två år, 2021 och 2022,

• Diarienummer:
  4.1.18-03483/2021
• Projekttitel:
  Gödsling med olika kvävenivåer till ekologisk potatis
• Projektansvarig:
  Lisa Andrae
• Inriktning:
  Ekologisk produktion
• Sammanfattning:
  Under två år, 2021 och 2022, genomfördes fyra gödslingsförsök per år med olika kvävenivåer till ekologisk potatis för att studera påverkan på skörd och kvalitet som underlag för förbättrade gödslingsråd. Gödslingen genomfördes med pelleterad organisk gödsel i olika kvävenivåer: 0, 40, 60 respektive 80 kg kväve. Växtanalys togs ut under sommaren och skörden mättes, storleks-fraktionerades och analyserades med avseende på specifik vikt. Resultaten visade att kvävenivån i plantan under juli månad steg med ökad kvävegödsling. Skörden ökade också med ökad gödsling medan den specifika vikten, som ger ett indirekt mått på kokkvaliteten, sjönk. Den högsta gödslingsnivån gav den högsta skörden men också den lägsta specifika vikten.
• Organisation:
  Rådhuset Nordfalan
• Projektperiod:
  2021–2022

• 2024
• potatis, kväve

Forskningsrapport, fd SP-Rapport Forskningsrapport, fd SP-Rapport BIOEKONOMI OCH HÄLSA KRETSLOPPSTEKNIK Biofilter för behandling av bekämpningsmedelsrester Leticia Pizzul, Maria…

• Diarienummer:
  4.1.18-16745/2019
• Projekttitel:
  Biofilter för behandling av bekämpningsmedelsrester
• Projektansvarig:
  Leticia Pizzul
• Inriktning:
  Giftfri miljö
• Sammanfattning:
  Syftet med projektet var att anpassa användning av biofiltret till svenskt klimat för att sen sprida kunskap om hur det ska användas. Eftersom vattendynamiken är en viktig parameter i biofiltrets funktion var de specifika målen i projektet att studera effekten avflöde i vattenbalans, mikrobiell aktivitet och bekämpningsmedelsretention i en typisk svensk biomix. Enligt våra resultat, kan en typisk svensk biomix, under de förhållanden som testats i den här studien, tåla ett flöde av högst 20 L/d utan att det leder till stor påverkan på mikrobiell aktivitet och biofiltrets retentionskapacitet för bekämpningsmedel. Om man anser att biofiltret kan användas under 210 dagar/år (inte under vintertid), motsvarar det att ca 4000 L kan behandlas under ett år med ett flöde av 20 L/d. Biofilter är ett bra alternativ för gårdar med påfyllningsplats inomhus eller utomhus under tak. För gårdar med en platta utomhus utan tak, där nederbörd också hamnar i uppsamlingstank, blir volymerna att behandla för höga för ett biofilter.
• Organisation:
  RISE
• Projektperiod:
  2020–2020

• 2021
• biofilter, biomix, vattenrening, nedbrytning av växtskyddssmedel

Slutrapport för projektet Identifiering av åkermark som är känslig för fosforläckage, DNR 4.1.18-16766/2019 Karin Blombäck, Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruks…

• Diarienummer:
  4.1.18-16766/2019
• Projekttitel:
  Identifiering av åkermark som är känslig för fosforläckage
• Projektansvarig:
  Karin Blombäck
• Inriktning:
  Ingen övergödning
• Sammanfattning:
  Syftet med föreliggande projekt var att bestämma halten löst fosfor (Pvatten och PCaCl2) i arkivprov från jordar som samlats in för den fortlöpande miljöövervakningen på jordbruksmark. Resultatet från dessa analyser kan sedan användas för att tillsammans med tidigare bestämda värden på DPSAL undersöka samband mellan fosformättnadsgrad och löst fosfor och bilda grunden för utvecklingen av ett beslutsstöd för att identifiera jordar känsliga för läckage av löst P fosfor. De båda lättlösliga P-formerna, PCaCl2 och PH2O, var väl korrelerade med varandra.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2020–2021

• 2022

Microsoft Word - Slutrapport feb 2021 faktabaserat växtskydd _HNK_AB.docx 1 Slutrapport Faktabaserad rådgivning för hållbart och effektivt växtskydd Sammanfattning Ett effektivt…

• Diarienummer:
  4.1.18-16803/2019
• Projekttitel:
  Faktabaserad rådgivning för hållbart och effektivt växtskydd
• Projektansvarig:
  Anna Berlin
• Inriktning:
  Giftfri miljö
• Sammanfattning:
  Forskning inom växtskydd drivs oftast av behov, där intressenter identifierar ett problem som behöver adresseras. Vi tillhandahåller här två databaser med litteratur från vilken strategier för att bekämpa sjukdomar i havre respektive raps kan utvecklas. Kartläggningarna kan användas för att stödja implementeringen av integrerat växtskydd i Sverige. Vi har visat att systematisk kartläggning har potential och kan användas för att gen en bred översikt över tillgängliga växtskyddmetoder, samtidigt som de kan användas för att identifiera områden där mer forskning behövs och kan användas föra att optimera fördelningen av tillgängliga resurser inom växtskyddsforskningen. Litteraturen visar att det finns en stor potential att förbättra kunskapen om växtskydd i samarbete och dialog inom nätverk av olika aktörer såsom lantbrukare, rådgivare och forskare. Vi vet sedan tidigare att möjligheten att använda bästa kunskap inom ett område, på gårdsnivå, beror på t.ex. gårdens praktiska förutsättningar, lantbrukarens kunskapsnivå och inställning till olika åtgärder, tradition mm
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2020–2020

• 2021
• kartläggning, havre, raps, evidensbaserat växtskydd

Strukturkalkning för minskat fosforläckage – En fältstudie på mellanlera i Halland Lisbet Norberg, Helena Aronsson, Maria Blomberg och Barbro Ulén Ekohydrologi 170 Uppsala 2021

• Diarienummer:
  4.1.18-19298/2017
• Projekttitel:
  Strukturkalkning av mellanlera i Halland för minskat fosforläckage
• Projektansvarig:
  Helena Aronsson
• Inriktning:
  Ingen övergödning
• Sammanfattning:
  Fältstudien utfördes på ett försöksfält (29% ler) med specialdränerade rutor på HS försöksgård Lilla Böslid i Halland. Strukturkalkning (September 2018) med 8 och 16 ton/ha av strukturkalk (Fostop, Nordkalk)jämfördes med okalkad mark (kontroll. Utlakning mättes över två vintrar. Jordprover för test av aggregatstabilitet, pH, Ca-AL och elektrisk konduktivitet togs två gånger. Inga statistiska skillnader kunde påvisas avseende utlakning av totalfosfor, fosfatfosfor, kväve och turbiditet i dräneringsvattnet. Andra året uppvisade dock en tydlig tendens till minskad utlakning av totalfosfor (40%) och turbiditet med strukturkalkning. Andra årets tendens till minskad utlakning av totalfosfor visar också att skillnaden mellan kalkgivorna 8 och 16 ton/ha var små vilket tyder på att en större mängd kalkblandning inte ger en större effekt på utlakningen från denna mellanlera.Ytjordens struktur (aggregatstabilitet) förändrades inte till följd av strukturkalkningen. Skörden av vårkorn tenderade att bli högre med ökad kalkgiva men kärnans innehåll av P och N påverkades inte. Mätningarna av utlakningen skulle behöva följas upp under flera år framöver, för att kunna se om strukturkalkningen får effekt på längre sikt eller ger effekt främst under förhållanden med stor partikeltransport genom marken.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2018 –2020

• 2021
• strukturkalkning, fosforutlakning, kväveutlakning, aggregatstabilitet

Provtagning av svenska växthusvatten, hösten 2019 Identifiering av växtskyddskontaminerade vattenflöden från växthus Klara Löfkvist, 2020, HIR Skåne 2 Sammanfattning Kemikalie…

• Diarienummer:
  4.1.18-10209/2019
• Projekttitel:
  Identifiering av växtskyddskontaminerade vattenflöden från växthus
• Projektansvarig:
  Klara Löfkvist
• Inriktning:
  Giftfri miljö
• Sammanfattning:
  Kemikalieläckage från växthus har varit i fokus i flera länder under de senaste åren. Anledningen är att växtskyddsmedel som används i växthus har påträffats i ytvatten nedströms växthus på flera platser. Dessa växtskyddsrester tros komma från växtskyddsmedelsanvändning i växthus. Tidigare forskning och undersökningar från både Danmark och Nederländerna har visat att det främst är när olika typer av vattenflöden som innehåller kemikalierester tar sig ut från växthusen som läckagen uppstår. Det är därför viktigt att identifiera vilka vattenflöden som innehåller växtskyddsmedel. Provtagning av olika vattenflöden i växthus har gjorts i både Danmark och Nederländerna men motsvarande provtagningar har inte tidigare gjorts i Sverige. Under hösten 2019 har därför provtagningar av vattenflöden gjorts i svenska växthus inom detta projekt. Provtagningen av olika vattenflöden i växthus har genomförts i fyra svenska växthusföretag. Undersökningarna visade att flera av vattenflödena innehåller rester av kemiska växtskyddsmedel i nivåer som överskrider riktvärdena för ytvatten och dessa vatten får därmed inte läcka ut från växthusen. De vatten som under hösten 2019 analyserades var kondensvatten, returvatten i de recirkulerande systemen, vatten från rengöring av filter samt lakvatten från komposter. Dessutom analyserades vattenprover från ytvatten i direkt närhet till odlingarna. Det fanns i flera fall en koppling mellan de växtskyddsmedel som fanns i växthusvattnen och de som påträffades i ytvattnen. Detta visar vikten av att arbeta vidare med insatser som skapar mer slutna växthus. Inom projektet har ett par mindre insatser som minskar läckaget kunnat genomföras relativt enkelt. Genom ökad medvetenhet och enklare insatser där rutiner och hantering justeras kan läckagen minskas. För att läckagen helt ska kunna upphöra behövs dock större insatser i form av ombyggnationer och investeringar.
• Organisation:
  HIR Skåne AB
• Projektperiod:
  2019–2019

• 2020

1 Eftersådda fånggrödor på sandjord i Halland Helena Aronsson*, Gunnar Torstensson*, Erik Ekre** * Institutionen för mark och miljö, SLU ** Hallands läns hushållningssällskap…

• Diarienummer:
  4.1.18-10859/2013
• Projekttitel:
  Utlakningsförsök med eftersådda fånggrödor
• Projektansvarig:
  Helena Aronsson, Gunnar Torstensson
• Inriktning:
  Ingen övergödning
• Sammanfattning:
  Mätningar gjordes av fånggrödors tillväxt och kväveupptag, upptag av markens mineralkväve under hösten och effekt på kväve- och fosforutlakning. I försöket blev effekten på kväveläckage liten och det förväntade förhöjda fosforläckaget uteblev.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2012–2015

• 2015
• fånggrödor, kväveläckage, fosforläckage

Institutionen för växtproduktionsekologi Datum: 2020-05-11 Jannie Hagman Slutrapport för projektet: Proteinkvalité i ekologiskt odlad spannmåls- och trindsädssorter Projekt period…

• Diarienummer:
  4.1.18-17020/2018
• Projekttitel:
  Proteinkvalité i ekologiskt odlade spannmåls- och trindsädssorter
• Projektansvarig:
  Jannie Hagman
• Inriktning:
  Ekologisk produktion
• Sammanfattning:
  Jordbruksverket har under 2019 finansierat ett pilotprojekt där innehåll av essentiella aminosyror analyserats i olika grödor och sorter. Provtagningar har gjorts i spannmålsprover tagna från skördeprover hösten 2019 i den pågående ekologiska försöksserien i grödorna höstvete, vårvete, vårkorn, havre och åkerböna. För varje art har två försöksplatser provtagits, en i södra Sverige (Skåne och Halland) och en lite nordligare (Östergötland, Västergötland och Västmanland). Avsikten är att undersöka betydelsen av sortvalet för proteinkvaliteten i ekologisk odling, att möjliggöra ett val baserat på näringsinnehållet, eg aminosyrakvalité, i olika fodergrödor och att få en orientering om variationen mellan art, sort och odlingsplats. I varje art har fem olika sorter undersöks (tabell 1) och två försöksplatser (tabell 2). Resultat från de olika försöken finns i rapporten ”Sortval i ekologisk odling 2020” som ligger på SLUs hemsida. Resultaten från undersökningen visar att det finns sortskillnader när det gäller innehåll av aminosyrorna treonin och lysin i vårvete och åkerböna, vilket innebär att sortvalet kan ha betydelse för foderkvalitén. Undersökningen visar även en regional skillnad när det gäller innehållet av aminosyror. Detta behöver dock undersökas ytterligare med ett större försöksunderlag.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2019–2019

• 2020
• proteinkvalitet, foder