Databasen för försöks- och utvecklingsprojekt

Per Ståhl (Huvudförfattare/Kontaktperson) www.hushallningssallskapet.se | +46(0)13-35 53 00| info.e@hushallningssallskapet.se Bild: Örbergaförsöket, Östergötland 19 maj 2020 Foto…

• Diarienummer:
  4.1.18-16783/2019
• Projekttitel:
  Organiska gödselmedel och biostimulanter
• Projektansvarig:
  Per Ståhl
• Inriktning:
  Ekologisk produktion
• Sammanfattning:
  I projektet genomfördes sex fältförsök för att jämföra två olika gödselmedel (Ekogödsel Plus 8-3-5-3 från Ekoväx och Biofer N15 från Gyllebo) på två kvävenivåer (40 och 80 kg totalkväve per hektar) och olika biostimulanter. Under 2020 jämfördes fyra olika biostimulanter (Physiolit (Timac), BlueN, Kelpak (Lantmännen Bioagri) och Quantis (Syngenta)) och under 2021 var sex olika produkter med i försöken (de fyra från 2020 och två produkter som bekostades av företagen, Demetias V (Timac) och Stimplex (Lantmännen Bioagri)). Försöken genomfördes i vårkorn (sorten RGT Planet) på konventionell mark där ogräsen bekämpades kemiskt. Gödsling gjordes med ekologiskt godkänd pelletsgödsel och inga kemiska åtgärder mot svamp eller insekter genomfördes. Gödselmedlen kombisåddes och biostimulanterna tillfördes enligt företagens rekommendationer. Fältförsöken placerades i Östergötland (Örberga), Västergötland (Norra Härene) och Skåne (Svalöv, Borgeby). Det fanns inga signifikant positiva skördeeffekter av de olika biostimulanterna i genomsnitt av de två åren över alla platser och kvävenivåer. Enstaka signifikanser fanns 2020 men inga med positiva skördeeffekter. Under 2021 fanns inga signifikanta skördeskillnader. För att undersöka effekterna av biostimulanterna på rotutvecklingen gjordes rotundersökningar. Slutsatsen är att ingen av de undersökta produkterna hade någon signifikant effekt på skörden, men att mindre signifikanta effekter fanns av två produkter på rotlängd. Det var tydliga signifikativa skördeeffekter av gödslingsnivåerna. De två gödselmedlen fungerade på samma sätt i genomsnitt över kvävenivåer, utan signifikanta skillnader i skörd. Kvävegödslingseffekterna (skillnaden mellan upptagen mängd kväve minus kväveupptaget i ogödslat led i förhållande tillförd mängd totalkväve i procent) låg mellan 28 % och 34 %, vilket är en normal effekt jämfört med andra försök med organiska gödselmedelspellets där effekten relativt handelsgödsel varit ca 65 % och handelsgödsel har en effekt på ca 50 % av tillfört kväve (Delin 2011, Delin et al 2008). Slutsatsen är att båda gödselmedlen mineraliserades på samma sätt vilket gav samma kvävegödslingseffekt.
• Organisation:
  Hushållningssällskapet Östergötland
• Projektperiod:
  2020–2021

• 2022

Microsoft Word - Slutrapport mobil gröngödsling Microsoft Word - Slutrapport mobil gröngödsling KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Bild: Drönarfoto från försöket med vårplöjning på…

• Diarienummer:
  4.1.18-16965/2018
• Projekttitel:
  Mobil gröngödsling i ekologisk odling
• Projektansvarig:
  Per Ståhl
• Inriktning:
  Ekologisk produktion
• Sammanfattning:
  Mobil gröngödsling är en beteckning för grönmassa som skördas på ett fält (färsk eller ensilerad) för att användas som gödselmedel på ett annat fält. Projektet har genomfört sex fältförsök under 2019 och 2020 där mobil gröngödsling jämförts med mineralgödsel, köttmjölspellets och lusernpellets. Grönmassan är nedbrukad med en tallrikskultivator före sådden av havre. I två av de sex försöken lades det till led där grönmassan plöjdes ned före sådd. Grönmassan i försöken har varit rundbalsensilage sönderdelat med knivarna i maskinen. Kvaliteten på ensilaget varierade mellan åren. Under 2019 var materialet relativt grovt då det var svårt att få tag på material efter den svåra torrsommaren 2018. Materialet 2020 hade en betydligt bättre kvalitet. Bäst effekt hade vitklöverensilage med hög kvalitet där skörden var densamma som för 50 kg N/ha med mineralgödsel. I de två försöken med nedplöjt material hade rödklöverensilaget och lusernpelletsen samma kvävegödslingsvärde. Det visar att vid grund inbrukning är strukturen på materialet mer betydelsefull än vid nedplöjning av materialet. Mobil gröngödsling ger en ökad koltillförseln till marken men det är svårt att ge säkra siffror på hur stor andel av det tillförda kolet som binds in i marken på lång sikt. Räknar man en kostnad för ensilaget på 1,3 kr/kg ts ger gödsling med vitklöverensilaget 2020 en positiv lönsamhet vid ett spannmålspris på 2,5-3 kr/kg. Nivån ligger i de bästa leden (vitklöver nedplöjt) på samma lönsamhetsnivå som köttmjölspellets (10-18 kr/kg totaltkväve). Slutsatsen är att mobil gröngödsling kan vara ett intressant alternativ om man har ett billigt material med hög kvalitet på kolkvävekvoten och den fysiska strukturen.
• Organisation:
  Hushållningssällskapet Östergötland
• Projektperiod:
  2019–2020

• 2021

Kvävestrategier i havre Kvävestrategier i havre Postadress: Box 234 532 23 Skara Tel: 0511-67235 Besöksadress: Gråbrödragatan 19, Skara Mobilnr: 0761-346358 Org nr: 202100-2817…

• Diarienummer:
  4.1.18-01300/2022
• Projekttitel:
  Kvävestrategier i havre
• Projektansvarig:
  Sofia Delin
• Inriktning:
  Ingen övergödning
• Sammanfattning:
  Effekten av olika kvävegödslingsnivåer och spridningstidpunkter vid delad kvävegiva i fyra sorters havre testades i nio fältförsök under åren 2020-2022. Resultaten visade att optimal kvävegiva varierade mellan år och platser, men inte mellan sorter. För en skörd på 5 ton/ha och med ett bidrag på 45 kg N/ha från marken låg den på ca 115 kg N/ha och ökade med ca 19 kg N/ha per ton högre skörd. Att dela givan och lägga 30 kg N/ha i form av kalksalpeter efter uppkomst fungerade bra fram till axgång utan några signifikanta skördesänkningar eller betydande effekter på kvalitet. För reglera tilläggsgivan efter aktuellt behov, kunde kväveleveransen från marken bestämmas från ogödslade rutor redan i stråskjutning (DC 32), men gav lite säkrare prognos närmare axgång (DC 45). Först då kunde man också se skillnader i kväveupptag mellan gödslade rutor, vilket möjliggör mätning av varierat behov inom fältet med exempelvis Yara N-sensor, flyg- eller satellitbilder. Trots skillnader mellan olika sorters avkastningspotential och kvalitet fanns det inga skillnader på hur sorterna reagerade på kvävegödsling.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2020–2022

• 2023
• havre, kväve, gödsling, sort, sensor

Bättre kväveutnyttjande från nötflytgödsel med olika förbehandling och spridningsteknik – Slutrapport till Jordbruksverket Improve nitrogen use efficiency of cattle slurry with…

• Diarienummer:
  4.1.18-17154/2018
• Projekttitel:
  Bättre kväveutnyttjande från nötflytgödsel
• Projektansvarig:
  Sofia Delin
• Inriktning:
  Ekologisk produktion
• Sammanfattning:
  Kvävegödslingseffekten från nötflytgödsel är ofta låg, mycket på grund av dess höga torrsubstanshalt och kol/kväve-kvot. Den höga kol/kväve-kvoten begränsar kvävets växttillgänglighet och det höga torrsubstansinnehållet leder till långsam infiltration och därmed risk för ökad ammoniakavgång. I denna studie har effekten av att minska kol/kväve-kvoten genom antingen separering eller rötning i biogasanläggning i kombination med åtgärder vid spridning för att minska ammoniakutsläppen testats i gödslingsförsök. Totalt genomfördes sju tvåfaktoriella fältförsök i höstvete och vall under perioden 2019-2021. Försöken låg på Lanna (lerjord) och Götala (lättjord) utanför Skara. Vi jämförde effekten mellan obehandlad nötflytgödsel, vätskefraktionen från separerad nötflytgödsel och biogasrötrester som haft nötflytgödsel som huvudsubstrat. Inom dessa jämfördes även mellan att sprida ut med släpslang, släpsko eller släpslang i kombination med surgörning till pH 6. I medeltal för alla försök med höstvete och gräsvall var kvävgödslingseffekten av gödslad mängd ammoniumkväve lägst för obehandlad flytgödsel som spreds ut med släpslang (31% jämfört med mineralgödsel). Separering och rötning ökade effekten till 55 % respektive 52 %. Surgörning ökade effekten till 52 % för obehandlad gödsel och till 82 % för rötrest, medan den inte hade någon signifikant effekt på separerad gödsel. Effekterna av släpskorna små eller obefintliga, då markytan var hård.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2019–2020

• 2021

Microsoft Word - Slutrapport_JV_Version8 Microsoft Word - Slutrapport_JV_Version8 Slutrapport av jordbruksverkets projektnr 4.1.1810112/16: ”Tillskottsbevattning för ökat skörde…

• Diarienummer:
  4.1.18-17717/2018
• Projekttitel:
  Tillskottsbevattning för ökat skördeutbyte vid spannmålsodling
• Projektansvarig:
  Abraham Joel
• Inriktning:
  Ett rikt odlingslandskap
• Sammanfattning:
  Under torra år och vid dåligt bestånd på våren är tillskottsbevattning nödvändigt för att optimera spannmålsproduktionen. Målsättningen med projektet var att visa på positiva effekter av tillskottsbevattning till spannmål. Genom att styra bevattningen till kritiska utvecklingsstadier kan man öka skördeutbytet. Denna typ av information har stor betydelse när lantbrukare ska väga nyttan med bevattning mot behovet av insatser. Projektet syftade till att utvärdera effekterna av olika bevattningsstrategier på vattenåtgång, näringsupptag, avkastning och kvalitet, samt ge förslag till tidpunkter för tillskottsbevattning. Det andra delmålet i projektet var att ge förslag på hur vattenstress kan följas under växtsäsongen. Positiva effekter av bevattning har uppnåtts både med avseende på totala skörd och kväveupptag under de tre försöksåren på samtliga försöksplatser. Bevattning under hela säsongen ger den högsta skörden, men i de flesta fall gav tidig bevattning den högsta merskörd per mm bevattning. Detta kan tolkas som att det kan vara tillräcklig med två till fyra bevattningar tidig på säsongen. Under torra år är bevattning under hela växtsäsongen nödvändigt för att bibehålla bra skördar och ett högt upptag av kväve. I led B bevattnades försöken under hela växtsäsongen, men vattenstress uppstod under ett flertal tillfällen. Troligen skulle skördarna ha kunnat öka något, men det totala utbytet för merskörd per mm bevattning skulle ha blivit lägre. Att bedöma den lämpliga tidpunkten för bevattning kan vara svårt. Den enkla markvattenbalansberäkningen som användes i projekt gav tillräcklig information för att upptäcka bevattningsbehov. Beräkningen behöver information om storleken på markvattenförråd och möjliga rotdjup, samt dagligt klimat. Resultaten blir inte exakta, men mer än tillräckliga för att kunna styra bevattningstillfällena.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2017–2019

• 2021

Microsoft Word - 20240131 SJV Slutrapport BA final Microsoft Word - 20240131 SJV Slutrapport BA final Växtföljder vid ekologisk odling i växthus Anna Karin Rosberg, Beatrix…

• Diarienummer:
  4.1.18-03364/2021
• Projekttitel:
  Växtföljder vid ekologisk odling i växthus
• Projektansvarig:
  Beatrix Alsanius
• Inriktning:
  Ekologisk produktion
• Sammanfattning:
  Konsekvenserna av den nya lagstiftningen (2018/848) utvärderades under ett 2-årigt projekt med tre korta (ettåriga) grönsaksväxtföljder som odlades året runt i lågintensiva tunnelodlingar. Växtföljderna bestod i gurka (huvudkultur), sockerärt (kvävefixerande baljväxt), vinruta resp. Japansk rättika (agroekologisk servicegröda) och vinterodlade bladgrönsaker. De utvärderades med hänsyn till avkastning och odlingserfarenheter, näringsdynamik, mikrobiell diversitet och aktivitet samt sjukdomsförekomst. En två-årig försöksperiod ger vissa indikationer, men enbart begränsat med långsiktiga slutsatser kan dras efter en förhållandevis kort observationsperiod. Lågintensiv odling med korta växtföljder ledde till begränsad skördemängd. Odling av vinruta som agroekologisk servicegröda lämpar sig inte under höstsäsongen. Vid höstodling av vinruta noterades inga negativa effekter på nästföljande kultur. Växtföljdsrelaterade sjukdomar fanns inte i någon nämnvärd omfattning. Markens pH och halt växttillgänglig fosfor ökade över tid, likaså mikrobiell aktivitet. Mikrobiell aktivitet påverkades av den odlade kulturen, men inga skillnader fanns mellan växtföljderna. Alfa-diversitet i bakterie- och svampsamhällen var hög i samtliga växtföljder. Under den korta observationsperioden kunde inte skillnader mellan växtföljderna konstateras.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2021–2023

• 2024
• grönsaksodling, mikrobiell aktivitet och diversitet, näringsdynamik, tunnel

Etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödors markkolsbidrag och ogräsbekämpande egenskaper - fältförsök på Helgegården 2019 The impact of the establishment date on the…

• Diarienummer:
  4.1.18-17109/2018
• Projekttitel:
  Etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödors markkolsbidrag och ogräsbekämpande egenskaper
• Projektansvarig:
  Thomas Prade
• Inriktning:
  Ekologisk produktion
• Sammanfattning:
  Syftet med projekten var att öka kunskapen om hur multifunktionella sommarmellangrödor kan integreras i ekologiska växtföljder med grönsaker, potatis och spannmål, för att förbättra odlingssystemets hållbarhet, bland annat genom en ökad markkolsuppbyggnad, förbättrad ogräskontroll, förbättrad växtnäringsbalans och förbättrad biodiversitet samt kunna bidra med biomassa för produktion av biogas och biogödsel. För de två första etableringstidpunkterna, i början respektive i slutet av juli, så bidrog de bästa mellangrödorna med i snitt 310 kg stabilt kol per hektar, om hela mellangrödan myllades ner. Detta resultat stämmer bra överens med tidigare erfarenheter för oskördade mellangrödor, se Poeplau m. fl. (2015). När vi skördade mellangrödorna, vilket medförde att endast dess rötter och 10 cm hög stubb bidrog till markkolseffekten, då halverades inlagringen av stabilt kol till ca 140 kg per hektar. Markkolsbidraget sjönk också tydligt med en senare etableringstidpunkt.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2019–2020

• 2022

Slutrapport: Projekt: Kartläggning av den genetiska variationen av svartpricksjuka i Sverige Aakash Chawade Institutionen för växtförädling, SLU, Box 101, 230 53, Alnarp Epost:

• Diarienummer:
  4.1.18-10109/2016
• Projekttitel:
  Kartläggning av den genetiska variationen av svartpricksjuka i Sverige
• Projektansvarig:
  Aakash Chawade
• Inriktning:
  Giftfri miljö
• Sammanfattning:
  Svartpricksjuka orsakas av Zymoseptoria tritici och kan orsaka skördeförlust med upp till 50% i känsliga vetesorter, och 20-30% i måttligt resistenta sorter. Dessutom har Z. tritici utvecklat resistens mot flera svampmedel och har därmed skapat en ökad press på växtförädlingen att ta fram höstvetesorter resistenta mot svartpricksjuka. Därför det övergripande målet är att studera variationen hos Z. tritici i olika delar av landet och identifiera vetesorter som visar resistens mot sjukdomen svartpricksjuka. Bra resistens mot svartpricksjuka är viktig i integrerat växtskydd och därför behöver flera studier göras för att veta om det finns korrelation mellan mognadstid och infektionsgrad, om vissa sorter är bättre anpassade till specifika områden med avseende på risken för svartpricksjuka och om sorterna blir mottagligare efter en viss tid. Analys av fältförsöksdata visade att det finns variation i resistens i sorterna som odlas i Sverige.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2017–2017

• 2017

Effekten av sådensitet och såmönster på stråsäds ogräskonkurrerande egenskaper i ekologisk produktion David Hansson och Sven-Erik Svensson Sveriges lantbruksuniversitet, SLU…

• Diarienummer:
  4.1.18-03327/2021
• Projekttitel:
  Effekten av sådensitet och såmönster på stråsäds ogräskonkurrerande egenskaper i ekologisk produktion
• Projektansvarig:
  David Hansson
• Inriktning:
  Ekologisk produktion
• Sammanfattning:
  Projektet har varit inriktat på att studera hur olika radavstånd på såmaskinen och olika plant-avstånd i såraden, vid varierande utsädesmängder, påverkar skördens storlek och kvalitet samt grödans och dess plantbestånds förmåga att undertrycka fröogräs i ekologisk odling av vårkorn. I projektet tillämpades fördröjd sådd samt mekanisk ogräsbekämpning, i form av falska såbäddar före sådden samt blindharvning före uppkomst och selektiv ogräsharvning efter uppkomst av vårkornet. Bland de två vårkornsorterna som studeras anses Planet ha en relativt bra ogräskonkurrerande förmåga och Irina anses ha en något sämre ogräskonkurrerande förmåga. Parallellt med studierna av rad- och plantavståndens påverkan på fröogräsen, så utvärderades även hur dessa parametrar påverkade vårkornens bladyteindex (LAI), skördens storlek och kvalitet samt kväveeffektiviteten (nitrogen use efficiency = NUE). Skörden av vårkorn ökade generellt vid en jämnare rumslig fördelning av utsädet. Den ökade skörden uppnåddes vid ett tätare radavstånd på såmaskinen och en ökad planttäthet (ökat antal plantor per m²). Skörderesultaten för Irina och Planet tyder på att en jämnare rumslig fördelning av utsädet, över hela markytan, genom att så vårkorn på 6,25 cm med Väderstad Turf Rapid eller via ”3-radsbandsådd” med Väderstad 300 C, ger högre kornskörd jämfört med sådd på 25 cm. Den mekaniska ogräsbekämpningen, med blindharvning före uppkomst och selektiv ogräsharvning efter uppkomst, resulterade i en lägre skörd jämfört med om den mekaniska ogräsbekämpningen inte utförts. Detta resultat betyder att plantbeståndets ogräskon-kurrerande förmåga var tillräcklig för att ge en hög skörd av vårkornet, och utan insats av någon ogräsbekämpning utöver två falska såbäddar före sådden och fördröjd sådd med 3-7 dagar. Skördesänkningen, efter den mekaniska ogräsbekämpningen, var lägre vid höga utsädesmängder jämfört med låga.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2021–2023

• 2024

1 Slutrapport för projektet (4.1.18-19517/17) LOVAKALK: Utvärdering av strukturkalkningens möjligheter att minska fosforförlusterna från jordbruksmark i södra Sverige LOVAKALK:

• Diarienummer:
  4.1.18-19517/2017
• Projekttitel:
  LOVAKALK: Utvärdering av strukturkalkningens möjligheter att minska fosforförlusterna från jordbruksmark i södra Sverige
• Projektansvarig:
  Kerstin Berglund
• Inriktning:
  Ingen övergödning
• Sammanfattning:
  De 30 försök som utgör underlaget för utvärderingen av stigande givor av strukturkalk har en stor variation i lerhalt, mullhalt och pH. Lerhalterna i de 30 försöken har ett spann från 10 till strax över 60 procent, mullhalterna varierar över ett område från 2,2 till 7,1 procent och pH-värdena spänner över bredden 6,2 till 8,3. Försökens medeljord har en lerhalt på 30 procent och en medianlerhalt på 28 procent. Gränserna för mellanlera är 25–40 procent lerhalt, så genomsnittsförsöket är alltså en mellanlera (ML). Medelmullhalten för de 30 försöken är 3,7 procent och ligger därmed inom gränserna för gruppen måttligt mullhaltiga jordar som härbärgeras inom 3–6 procent mullhalt. Till denna karaktärisering bör också fogas in att medeljorden i försöken hade ett pH-värde på 7,2. Med kännedom om detta kan man alltså klassificera medelförsökets jordart som en måttligt mullhaltig mellanlera (mmh ML) i det nedre intervallet för både ler- och mullhalt. Det är också bra att ha åtanke att medeljorden har en lätt basisk reaktion och därmed inte har något kalkbehov. I diskussionen kring resultaten av undersökningarna är det bra att ha en uppfattning om karaktären på försökets medeljord.
• Organisation:
  Sveriges lantbruksuniversitet
• Projektperiod:
  2018–2018

• 2019