Om ekologisk produktion

Begreppet ekologisk produktion inkluderar

• ekologisk odling
• ekologisk djurhållning, inklusive vattenbruk
• bearbetning och förädling av livsmedel, foder och jäst.

I det ekologiska lantbruket är helheten viktig och målet är att producera livsmedel på ett långsiktigt och hållbart sätt – från jord till bord. För att göra det behöver man använda naturresurser som jord, energi och vatten på ett sätt som påverkar miljön så lite som möjligt. Ekologisk produktion ska också stötta den biologiska mångfalden och värna om djurens välmående.

Ekologisk produktion har som regel en hög självförsörjningsgrad. Det mesta av djurfodret och växtnäringen kommer från den egna gården eller närområdet. Ekologiskt lantbruk är inte så beroende av importerade insatsmedel i form av konstgödsel eller bekämpningsmedel. Genom att grunden är att ha så lokala kretslopp som möjligt blir det ekologiska lantbruket mindre sårbart vid olika omvärldshändelser.

Mål för den ekologiska produktionen

Inom ekologisk produktion ska man sträva efter att

• skydda miljön och klimatet
• bevara markens bördighet på lång sikt
• minska mängden skadliga ämnen i miljön
• upprätthålla höga standarder för djurvälfärd
• respektera djurens artspecifika beteendemässiga behov
• främja korta distributionskedjor och producera mer mat lokalt inom EU:s olika medlemsländer
• bevara sällsynta raser och inhemska raser som är utrotningshotade
• utveckla utbudet av växter som är anpassade till det ekologiska jordbrukets specifika behov och mål
• bidra till en hög grad av biologisk mångfald
• främja utvecklingen av ekologisk växtförädling för att göra det mer lönsamt att odla ekologiskt.

Så utmärker sig ekologisk produktion

Det finns framför allt tre saker som utmärker den ekologiska produktionen:

1. hur man hanterar skadegörare och ogräs
2. hur man ser till att växter får tillräckligt med näring
3. vad man utfodrar djuren med och hur djuren hålls.

Förebyggande metoder mot skadegörare och ogräs

I ekologisk odling är det bara ett fåtal växtskyddsmedel som får användas mot sjukdomar och skadedjur. Inga växtskyddsmedel är tillåtna att använda mot ogräs. Ekologiska odlare använder därför i första hand förebyggande metoder. De kan till exempel välja att odla växtsorter som bättre står emot angrepp.

I ekologisk produktion är en varierad växtföljd en viktig förebyggande åtgärd. När samma gröda odlas flera år i rad på samma mark ökar nämligen risken för att skadegörare och ogräs som trivs i den grödan ökar. I övrigt används mekanisk bekämpning av ogräs. I den ekologiska växtföljden ingår vall vilket också bidrar till att ogräs får svårare att etablera sig. Vallen är dessutom bra för markens struktur, mullbildning och för jordhälsan. Alla de förebyggande åtgärderna leder till att ekologisk växtodling klarar sig med bara ett fåtal växtskyddsmedel.

Organisk växtnäring

I den ekologiska produktionen är det viktigt att hushålla med växtnäringen och att bygga upp jordens bördighet. En huvudregel numera för växthusodling är att ekologiska grödor ska odlas i en levande jord som är i kontakt med alven och berggrunden.

Odlaren får inte använda konstgödsel. I stället används i första hand gödsel och annan växtnäring från djur och växter på den egna gården.

Genom att odla kvävefixerande grödor som klöver eller olika slags baljväxter fångar grödan in luftens kväve till marken.

Den som odlar ekologiskt kan ge växterna näring genom att använda

• gödsel från djur
• växtkompost
• produkter från växt- eller djurriket som inte blir livsmedel
• gröngödsling (vilket innebär att man odlar växter som ger näring när de brukas ner i jorden, till exempel baljväxter).

Djurens viktiga roll

Den ekologiska djurhållningen strävar efter att djuren ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Till exempel får inte höns hållas i bur, och grundregeln är att kor och andra nötkreatur ska hållas lösgående. Även grisar och fjäderfä har rätt att vistas ute och få grovfoder.

Djurhållare med ekologisk produktion får inte använda läkemedel i förebyggande syfte, utan bara om det verkligen behövs. Därför är det särskilt viktigt att ha djur med god hälsa. Hälsoproblem hos djur ska förebyggas genom att exempelvis

• välja djur av lämpliga raser med passande gener
• använda metoder för djurhållning som motverkar spridning av sjukdomar.

Djurhållare med ekologisk produktion, men även andra som hanterar ekologiska djur, ska ha nödvändiga bas- och yrkeskunskaper om djurskydd och djurhälsa.

Växt- och djurhållning ska vara i balans, så att djuren i första hand äter foder från den egna gården och stallgödseln används för att ge näring åt den egna åkermarken. En ekologisk gård med djurhållning fungerar därmed som ett kretslopp, där alla gårdens resurser används på ett effektivt sätt. Gårdar som bara har växtodling uppnår en liknande effekt genom att samarbeta med djurhållare i närheten och använda exempelvis biogödsel som växtnäring.

Fördelar och utmaningar med ekologisk produktion

Sedan flera år ökar arealen ekologiskt odlad mark stadigt i världen. Det är en trend som hållit på sedan flera år tillbaka. År 1999 odlades 11 miljoner hektar ekologiskt, nu är arealen 71,5 miljoner hektar.

Skördarna är i genomsnitt lägre. Det betyder att om man ska producera samma mängd och typ av livsmedel i framtiden som vi gör idag behöver vi större arealer jordbruksmark. Kunskapen om hur avkastningen i många utvecklingsländer skulle påverkas av en övergång till ekologiska produktionsmetoder är dock mycket begränsad.

På ett övergripande plan är det inte hållbart med västvärldens intensiva jordbrukssystem och resurskrävande konsumtionsmönster. Ekologiskt lantbruk är ett av flera alternativ för att nå mer hållbara lantbrukssystem.

Här är några exempel på fördelar med ekologisk produktion:

• Den begränsade användningen av växtskyddsmedel inom ekologisk odling bidrar till att minska spridningen av gifter i miljön.
• Den ekologiska produktionens varierade växtföljder med större inslag av vallodling bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Det gäller främst i områden där variationen i landskapet inte är så stor, som exempelvis i slättbygderna.
• Det är högre krav på djurvälfärd i ekologisk produktion. Till exempel ska alla djurslag ha möjlighet att vistas ute.

Här är några exempel på utmaningar med ekologisk produktion:

• Gårdar utan djur kan ha svårt att på den egna gården få tillräckligt med växtnäring till sina grödor.
• Det är svårt att näringsförsörja grisar och fjäderfän med ekologiskt foder producerat på den egna gården, eller som kommer från närområdet.
• Det finns inte lika många växtskyddsmedel, gödselmedel eller jordförbättringsmedel att välja mellan som i icke-ekologisk odling.
• Det är i vissa fall brist på ekologiska avelsdjur eller ekologiskt växtförökningsmaterial, till exempel utsäde. Företagen behöver då ansöka om undantag för att få använda de djur eller växter de behöver använda i sin produktion.

Företag med ekologisk produktion följer i många fall strängare regler än andra typer av produktion. Det gör att produktionen kan bli dyrare, vilket i sin tur leder till att priserna i matbutiken blir högre.

Ekologisk produktion, konsumtion och export ska öka i Sverige

År 2017 satte Sveriges regering två mål för den ekologiska produktionen:

• 30 procent av svensk jordbruksmark ska brukas ekologiskt år 2030
• 60 procent av all mat som serveras i offentliga kök ska bestå av ekologiska livsmedel (till exempel i skolor, på äldreboenden och på sjukhus).

Målen är en del av handlingsplanen för den svenska livsmedelsstrategin, som handlar om att öka produktionen av svensk mat.

När målen sattes odlades 19 procent av jordbruksmarken i Sverige ekologiskt, och 36 procent av konsumtionen i offentliga svenska kök bestod av ekologiska livsmedel. Den ekologiska produktionen i Sverige har varit relativt oförändrad sedan dess. Andelen ekologisk jordbruksmark är hög i Sverige jämfört med andra EU-länder.

• Så ska produktionen, konsumtionen och exporten av ekologiska livsmedel öka
  

Ekologisk produktion hjälper oss att nå flera miljömål

Utöver att det finns mål för ekologisk produktion kan den också bidra till att uppfylla de svenska miljömålen. Här är några exempel på hur ekologisk produktion stöttar målen:

• Den begränsade användningen av växtskyddsmedel inom ekologisk odling hjälper Sverige att nå målen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet.
• Den ekologiska produktionens varierade växtföljder med större inslag av vall bidrar till att nå miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Hur stora effekterna blir beror på hur det omgivande landskapet ser ut.
• Ekologisk produktion bidrar också till ett rikare mikroliv i marken och en större mångfald av nyttiga svampar och bakterier i jorden. Det bidrar till nå flera miljömål, bland annat Begränsad miljöpåverkan. Det rika mikrolivet är också viktigt för att öka kolinlagringen i marken.
• Att ekologisk odling inte använder lättlösliga mineralgödsel kan påverka målet Ingen övergödning. Hur mycket växtnäring som läcker beror dock på flera faktorer, och det kan vara stora skillnader mellan gårdar oavsett om de är ekologiska eller inte.
• I ekologisk odling använder inte jordbrukaren mineralgödsel, och bidrar på så sätt till att nå målet Begränsad klimatpåverkan. Produktionen av mineralgödsel är nämligen en stor källa till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt kan avkastningen per hektar vara lägre i den ekologiska spannmålsproduktionen, vilket gör att utsläppen av växthusgaser fördelas på en mindre mängd varor.

• De nationella miljömålen (sverigesmiljomal.se)

Även internationellt anses ekologisk produktion kunna bidra till olika hållbarhetsmål, såsom de globala hållbarhetsmål som har satts upp av Förenta Nationerna (FN). Det är också anledningen till att EU har mål på att 25 procent av marken ska skötas ekologiskt och att det finns en ambitiös handlingsplan för att nå dit.

Du kanske också är intresserad av det här

• För dig som är eller vill bli ekologisk producent
• Om ekologisk produktion och ekologisk mat (ekofakta.se)
• Om ekologisk produktion på EU-kommissionens webbplats (ec.europa.eu)
• Rapport: Åtgärdsplan för att öka produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel