KRAV-märkt griskött bäst i social livscykelanalys
KRAV-märkt griskött blev bäst ur ett socialt hållbarhetsperspektiv jämfört med både svenskt konventionellt griskött och med ett genomsnittligt europeiskt. Det visar forskare från SLU i den första sociala livscykelanalys (LCA) som har gjorts av ett svenskt livsmedel.
KRAV-märkt griskött blev bäst ur ett socialt hållbarhetsperspektiv.
Den KRAV-märkta produktionen hade störst positiv betydelse för grisarna och för hur lokalsamhället påverkas. Det senare är exempelvis kopplat till användningen av bekämpningsmedel i sojaodlingen, tillgången till gårdsbutiker och möjligheten att få se betande grisar på landsbygden. Svenskt griskött var bättre än det genomsnittligt europeiska med undantag för resultat för grisproducenterna och samhället i stort, som båda hamnade nära det europeiska genomsnittet.
Den sociala livscykelanalysen visar följderna av att producera 1 000 kilo griskött. Forskarna har inkluderat en mängd sociala aspekter kopplade till produktionen. Hela 93 indikatorer användes i utvärderingen. De sociala aspekterna sorterades i sex olika grupper efter vilka som var berörda: grisproducenterna, arbetarna, lokalsamhället, konsumenterna, samhället och grisarna. Exempel på de sociala aspekterna som ingick är skälig inkomst, rätt att organisera sig fackligt, säker arbetsplats, arbetsglädje, jämställdhet, livsmedelskvalitet och djurvälfärd. I utvärderingen ingick sojaodling i Brasilien, Kina och Italien, rapsodling i Danmark och Sverige, odling av fodersäd på grisgårdar i Sverige, grisproduktion och slakt, samt konsumtion av griskött i Sverige.
Resultatet av en livscykelanalys beror på vilka aspekter som tas med och hur de viktas. Forskarna har strävat efter en heltäckande utvärdering där de utgick från den vetenskapliga litteraturen och synpunkter från många olika experter. Nu finns detta verktyg för att göra omfattande sociala livscykelanalyser.