Ekologisk produktion har stor potential att minska jordbrukets klimatavtryck
SEGES Innovation i Danmark har nyligen publicerat en rapport om klimatåtgärder inom jordbruket. Rapporten tar upp de 29 mest effektiva klimatåtgärderna. Omställning till ekologisk produktion är en av dem.
Det danska rådgivning- och utvecklingsföretaget SEGES Innovation har nyligen uppdaterat sin rapport om hur jordbruket kan minska utsläppen av växthusgaser till år 2030. Det uppskattas att det danska jordbruket i stort kan minska utsläppen av växthusgaser med 6,9–9,8 miljoner ton CO2e fram till 2030. Genomförandet av åtgärderna kommer att kräva olika stora investeringar för de enskilda jordbruksföretagen och stöd för detta arbete kommer att behövas. Rapporten redovisar olika scenarier där omläggning till ekologisk produktion har stor betydelse i klimatarbetet.
Ekologisk produktion är den enda EU-reglerade formen av jordbruksproduktion, som i allmänhet leder till lägre utsläpp av växthusgaser än konventionell produktion per hektar, baserat på granskning av nationell och internationell litteratur. De lägre klimatutsläppen per hektar är relaterade till skillnader i gödselanvändning (ingen konstgödsel), bättre växtföljd, ökad andel vall och en lägre djurtäthet jämfört med konventionell produktion. En betydande andel av klimateffekten i ekologisk produktion kan härledas till ökad kolinlagring i marken.
Århus universitet och Danish Centre for Food and Agriculture, DCA, har beräknat det genomsnittliga klimatavtrycket per hektar, inklusive klimatavtrycket från animalieproduktion. Beräkningen är gjord för konventionella och ekologiska gårdar uppdelade i nötkreaturs- och grisgårdar, växtodling och annan produktion. Skillnaden i dessa klimatavtryck per hektar, inklusive animalieproduktionens klimatavtryck, har använts för att uppskatta klimateffekten av omställning från konventionell till ekologisk produktion. De danska beräkningarna görs per hektar och inte per kg produkt som är en vanlig metod i Sverige.
Rapporten konstaterar också att eftersom det sker kontinuerlig utveckling inom näringen och de ekologiska produktionsmetoderna, så kan de förväntade klimateffekterna förbättras ännu mer. För att kunna utvärdera de ekologiska systemen och deras klimateffekter behövs mer medel till forskning inom ekologisk produktion.