Hur bör man kvävegödsla sin ekologiska potatis för att få så hög skörd som möjligt med rätt storlek på potatisen och bra kokkvalitet? Genomförda försök har gett intressanta och viktiga resultat som är betydelsefulla både för ekologisk- och konventionell potatisodling.
Försöken har gjorts av Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan, och är finansierade av Jordbruksverket inom ramen för den svenska livsmedelsstrategin.
Att hitta rätt nivå på kvävegödslingen kan vara en stor utmaning. I den ekologiska odlingen är det mycket organiskt material i omlopp. Det är svårt att styra tillgången på kväve under säsongen, framförallt om man inte har tillgång till bevattning. Om kväve frigörs sent på säsongen, vilket lätt händer om det börjar regna i augusti efter en torr period under sommaren, så kan det påverka potatisens kokkvalitet negativt. Av den anledningen behöver man tänka till kring vilken kvävenivå som kan vara lämpliga och vara försiktig så inte kvaliteten blir fel och kunden i slutänden inte vill köpa din potatis.
Under 2021 och 2022 genomfördes fyra gödslingsförsök per år på ekologiska potatisgårdar i Västergötland. Potatisen kvävegödslades med olika gödselgivor för att studera påverkan på skörd och kvalitet. Gödslingen genomfördes med pelleterad organisk gödsel i olika kvävenivåer: 0, 40, 60 respektive 80 kg kväve. Växtanalys togs ut under sommaren och skörden mättes, storleks-fraktionerades och analyserades med avseende på specifik vikt. Resultaten visade att kvävenivån i plantan under juli månad steg med ökad kvävegödsling. Skörden ökade också med ökad gödsling medan den specifika vikten, som ger ett indirekt mått på kokkvaliteten, sjönk. Den högsta gödslingsnivån gav den högsta skörden men också den lägsta specifika vikten.
En för hög kvävegiva ger en ”blötkokande” potatis med ogynnsam konsistens och för låg kvävenivå ger en ”mjölig” potatis som faller sönder vid kokning. Olika köpare är olika känsliga för vilken kokkvalitet potatisen har och kan söka råvara med olika sorters kvalitet.
Kokkvaliteten kan man få ett mått på genom att mäta potatisens specifika vikt i slutet av odlingssäsongen. Den specifika vikten är ett mått på potatisens densitet och man får fram den genom att dividera potatisens vikt i luften med potatisens vikt i vatten.
Varje potatissort har en optimal specifik vikt då kokkvaliteten är som bäst för just den sorten. Om det mineraliseras fram kväve sent under växtperioden så riskerar kvävenivån att bli för hög med resultat att kokkvaliteten inte blir rätt i förhållande till potatisens storlek. Det kan innebära stora ekonomiska förluster om du som odlare inte når de kvalitetskrav som finns i kontraktet med din köpare. Ingen av försöksplatserna i denna studie bevattnades utan grödorna har endast påverkats av väderleken.
Jordarna på försöksplatserna var lätta jordar med större eller mindre lerinslag och måttlig mullhalt. Plats 2-2021 hade en högre lerhalt än övriga vilket påverkade skördenivån negativt på den platsen det året. Plats 3-2022 och Plats 4-2022 utmärkte sig genom att vara särskilt lätta och sandiga. 2021 var ett blött år då bladmöglet kom tidigt. Särskilt plats 3-2021 drabbades, vissnade för tidigt, och hann inte växa till full storlek. 2022 förekom det endast stänk av bladmögel på plats 3-2022 vid tiden för blastkrossning. Övriga odlingar klarade sig helt utan angrepp.
Kvävenivån i blasten ökade tydligt med ökad kvävegödsling (Figur 1.). Megalabs riktlinje för kväveinnehållet i % av ts är 5,0 % vilket var uppnått vid 60 kg kväve. Övriga växtnäringsämnen i analysen bedöms inte ha påverkat resultatet i studien.
Skörden ökade med ökad kvävegödsling. Skördarna varierade mellan åren, de olika potatissorterna, försöksplatserna och behandlingarna (Figur 2.). I de enskilda försöken fanns det variationer. Lucera 2021 drabbades av bladmögel tidigt vilket gjorde att skördepotentialen inte kunde utnyttjas och potatisen blev storleksmässigt liten. Connect på plats 2-2021 var satta på en jord med högre lerinslag och gav totalt sett en lägre skörd än potatisen på övriga platser. Särskilt ledet med noll kg kväve gav en betydligt lägre skörd. På den platsen svarade grödan också väldigt bra på en ökad kvävegödsling. 40 kg kväve mer än dubblerade skörden. Variationen i resultat kan studeras i tabell 1 som redovisar den relativa skörden för de olika gödslingsleden på respektive försöksplats.
Plats | Sort | Skörd kg/ha 0 kg N | Relativ skörd 0 kg N | Relativ skörd 40 kg N | Relativ skörd 60 kg N | Relativ skörd 80 kg N |
---|---|---|---|---|---|---|
1-2021 | Connect | 32 060 | 100 | 111 | 126 | 124 |
2-2021 | Connect | 11 160 | 100 | 217 | 208 | 267 |
3-2021 | Lucera | 32 710 | 100 | 93 | 97 | 109 |
4-2021 | Carolus | 22 790 | 100 | 119 | 127 | 162 |
1-2022 | Twister | 43 750 | 100 | 113 | 113 | 110 |
2-2022 | Jacky | 39 300 | 100 | 114 | 128 | 132 |
3-2022 | Jule | 30 650 | 100 | 83 | 133 | 116 |
4-2022 | Carolus | 28 390 | 100 | 126 | 123 | 155 |
Medel 2021-2022 | 30100 | 100 | 122 | 132 | 147 |
Diagram 3 visar storleksfördelningen på potatisen i de olika försöken. De är indelade i 30-40 mm, 40-60 mm och >60 mm. Den storleksfraktion som i normalfallet packas och säljs i butik är 40-60 mm. Fraktionen 30-40 mm benämns ofta ”kulor” och den fraktion som är >60 mm benämns ofta för ”stora” eller ”överstora” i marknadssammanhang. Kulor som ofta säljs som delikatess eller till restauranger kan ge ett högre pris till dig som odlare om den inre och yttre kvaliteten är riktigt bra. Överstora ger oftast ett lägre pris. Industrin som tillverkar olika potatisprodukter vill ofta ha en lite större potatis och betalar i regel ett pris för hela fraktionen.
Den ogödslade potatisen hade den mest fördelaktiga storleksfördelningen för en potatis som ska packas eller skalas på ett skaleri. Industrin som tillverkar pommesfrites hade haft bäst utbyte av det högst gödslade ledet ur ett volymperspektiv.
Den specifika vikten tenderade att sjunka med ökad kvävegödsling. Utseendet på kurvorna är snarlika för de bägge åren men de är förskjutna i förhållande till varandra. Skörden var högre 2022 och därmed kunde kvävet sannolikt utnyttjas bättre med resultatet att den specifika vikten generellt blev något högre. Sortfördelningen de olika åren skulle kunna ha viss betydelse för variationen men bedöms i det här fallet vara mindre än skördeeffekten eftersom det båda åren fanns med sorter som både hade lite högre och lite lägre optimal specifik vikt.
Den potatis som skall packas till konsument behöver ha en bra kokkvalitet för sorten, varken blötkoka eller falla sönder för mycket. Många sorter upplevs som blötkokande vid en specifik vikt under 1070. Skaleriindustrin som skalar och packar potatis till storkök vill ha en kokkvalitet som fungerar bra i storköken. De kan ofta använda både fast potatis med en specifik vikt mellan 1070-1075 för kokt potatis och en mjölig potatis med högre specifik vikt om det skall tillverkas potatismos. Den del av industrin som tillverkar pommesfrites vill ha en högre specifik vikt, över 1082 för att friteringsprocessen skall fungera bra.
Dessa försök visar att man behöver vara försiktig med kvävegödslingen till ekologisk potatis. Man kan inte följa gödslingsråden för konventionellt odlad potatis utan behöver hitta den optimala gödslingsnivån för varje sort och växtplats. Beroende på vilka krav kunden ställer på specifik vikt är det inte säkert att du kan sträva efter högsta möjliga skörd eftersom den kvävenivå som ger den högsta skörden samtidigt kan påverka den specifika vikten negativt vilket kan leda till att kunden i slutänden inte vill köpa potatisen.
Vill du ta del av slutrapporten i sin helhet så kan du beställa den från Jordbruksverket. Kontakta då Anna Backlin via mejl.