Baljväxtmellangrödor kan öka risken för ärtrotröta
Ärtrotröta är en allvarlig växtsjukdom orsakad av Aphanomyces euteiches, en patogen som kan överleva i marken i upp till 20 år, och därmed påverka framtida odlingar negativt. I dagsläget saknas både effektiva bekämpningsmetoder och resistenta ärtsorter. Odlingen av baljväxter är viktig inom EU och det finns en uttalad strävan att öka den lokala odlingen av proteingrödor. I en nyligen gjord undersökning i växthus har forskare på HS konsult AB undersökt mottagligheten för ärtrotröta hos 14 baljväxter aktuella att odla som mellangrödor.
Ökad andel växtarter i växtföljden
En ökad diversifiering leder till fler växtarter på samma fält som kan vara värdväxter för samma jordbundna sjukdom som huvudgrödan. Baljväxter odlas som mellangrödor, t.ex. olika klöverarter och vickerarter, kan angripas av ärtrotröta, vilket kan medverka till att kommande odling av ärt och andra mottagliga grödor drabbas av ärtrotröta då smittan blir kvar i jorden många år.
Hur gick undersökningen till och vad blev resultatet?
Det är viktigt att ha kunskap om vilka baljväxtarter som är lämpliga att odlas i samma växtföljd som ärt utan att öka risken för angrepp av ärtrotröta. Mottagligheten för ärtrotröta undersöktes hos 14 olika baljväxterarter i växthusförsök: rödklöver, rödklöver sorttyp mattenklee, vitklöver, doftklöver, spärrklöver, alexandrinerklöver, blodklöver, samt luddvicker, fodervicker, blålupin, lins, esparsett, blålusern och käringtand. Groddplantorna odlades i vermikulit och agarpluggar som innehöll ett svenskt isolat av A. euteiches. tillsattes. Sjukdomssymtomen lästes av efter fyra veckor och verifierades med DNA-analyser. Både luddvicker och lins visade sig vara känsliga för ärtrotröta och bör därför undvikas i en växtföljd med ärt (bild 1 och 2). Samtidigt visade klöverarterna, liksom esparsett och käringtand (bild 3), inga spår av patogenens DNA och kan därmed odlas i en ärtväxtföljd.
Spärklöver- och doftklöver visade symtom på rötterna, men DNA-analyser bekräftade att det inte var något ärtrotröteangrepp utan troligen en utsädessmitta. Smitta av utsädesburna sjukdomar är en risk eftersom en del av det utsädet som används i Sverige importeras och kan föra med sig olika växtskadegörare. Mer forskning behövs för att undersöka reaktioner för olika isolat av A. euteiches.
Linser
Bild 1: Mottagligheten hos lins för ärtrotröta orsakad av patogenen Aphanomyces euteiches.
Bild till vänster: Friskkontroll utan A. euteiches.
Bild till höger: Linsplantor odlade i vermikulit med tillsatt isolat av A. euteiches som agarplugg.
Luddvicker
Bild 2: Mottagligheten hos luddvicker för ärtrotröta orsakad av patogenen Aphanomyces euteiches.
Bild till vänster: Friskkontroll utan A. euteiches.
Bild till höger: Luddvickerplantor odlade i vermikulit med tillsatt isolat av A. euteiches som agarplugg. Stickorna markerar olika replikat.
Käringtand
Bilder 3: Käringtand blev inte angripen av det undersökta isolatet av Aphanomyces euteiches.
Bild till vänster: Friskkontroll utan A. euteiches.
Bild till höger: Käringtandplantor odlade i vermikulit med A. euteiches tillsatt som agarplugg. Stickorna markerar olika replikat.
Text och foto
Texten är skriven av Zahra Omer, Sofia Dubusc, Eva Edin och Ann-Charlotte Wallenhammar på HS Konsult AB. Projektet finansieras av Ekhagastiftelsen.
Foto: Zahra Omer.