Praktiska strategier för ekologisk odling av höstvete i Sverige
En studie som SLU genomförde på tio ekologiska gårdar i Västra Götaland under växtsäsongen 2021–2022 visar att en bra förfrukt och kvävegödsling som ett alternativ till stallgödsel kan öka både avkastningen och kvaliteten på höstvete.
Klövergräs förfrukt (vänster). Gödsling med biogasrötrester i höstveterader (höger).
Kvävehantering, rötrester från biogas och platsspecifika metoder
Forskningen fokuserade på hur kombinationen med en klövervall som förfrukt (plöjdes i slutet av sommaren) och gödsling med biogasrötrest på våren påverkade avkastningen och proteinhalten i en ekologisk höstvetegröda, speciellt med tanke på möjligheten att uppnå brödkvalitet.
Tre stegvisa gödslingsbehandlingar testades med biogasrötrester i mängder 60, 120 och 180 kilo kväve per hektar. En ogödslad nollruta inkluderades för att indikera markens förmåga att tillföra kväve. Försöken lades ut på 10 gårdar på fält med höstvetesorterna Stava, Informer, Halfreda, Festival och Etana.
Studiens resultat
Studien visade att höstveteskördarna varierade stort mellan gårdarna, från 2 till 12 ton per hektar, liksom proteinhalten, som varierade från 8 till 14 procent. Studien visade att även om det finns en stor uppbyggd kapacitet i marken för att leverera kväve under hela växtsäsongen, krävs det fortfarande ytterligare gödsling för att nå de proteinnivåer som krävs för brödkvalitet.
Det visade sig också att rötrester förbättrade både avkastningen och proteinhalterna. Det som gör resultaten särskilt intressanta är att detta observerades på flera olika gårdar. Dessutom observerades rötrestens positiva effekter på avkastning och proteinhalten oavsett markförhållanden och kvävetillgång på de olika gårdarna.
Resultaten från studien stod i kontrast till lantbrukarnas skötsel. De flesta av dem använde inte biogasrötrester och även om de hade höga skördar kunde de inte uppnå den proteinhalten som krävs för brödkvalitet.
Variation över alla lantbrukarnas fält inklusive medelvärde, intervall (minimum–maximum) och standardavvikelse för gödselmedel och grödans egenskaper i de gödslade parcellerna med biogasrötrester (N1, N2, N3).
Mer forskning behövs
Studien understryker behovet av mer forskning om användning av biogasrötrest i olika grödor, olika gödslingstidpunkter (exempelvis toppdressing) och jämförelse med andra organiska näringskällor. Dessutom nåddes den önskade proteinnivån med 120 kilo kväve per hektar på hälften av gårdarna, medan den andra hälften behövde en maximal kvävegiva på 180 kilo kväve per hektar. Detta innebär att platsspecifika överväganden är viktiga, särskilt när det gäller den ekonomiska lönsamheten för biogasrötrest och dess miljöpåverkan på olika gårdar.
Sammantaget visar studien att användning av biogasrötrester som gödselmedel under odlingssäsongen, tillsammans med en förfrukt av klövergräs, kan vara ett framgångsrikt sätt för ekologiska gårdar att odla högavkastande höstvete av hög kvalitet.
Ytterligare resultat av studien kommer i höst
Dessa resultat är en del av ett pågående arbete som kommer att slutföras i en vetenskaplig artikel i höst. Denna studie finansierades av FORMAS, Forskningsrådet för hållbar utveckling, som en del av deras utlysning om ekologisk produktion och konsumtion (2018‑02396).
Artikeln är skriven av Rafaelle Reumaux. Om du vill fördjupa dig ytterligare kan du läsa vidare i Rafaelle Reumaux doktorsavhandling: