Projektet AGROMIX – trädjordbruk som framtidens hållbara livsmedels- och odlingssystem
AGROMIX-projektet betonar behovet av att integrera trädjordbruk i europeiska livsmedelssystem för att uppnå hållbara livsmedelssystem som möter behoven hos nuvarande och framtida generationer. Målet är att 20 procent av den använda åkermarken 2040 ska brukas med metoder för trädjordbruk.
AGROMIX-projektet, som finansierades av Horizon 2020, avslutades i oktober med lanseringen av ett policydokument. Det innehåller fem viktiga rekommendationer för att främja trädjordbruk:
- Klassificeringen av trädjordbruksmark bör vara konsekvent över hela EU.
- Trädjordbruk bör integreras i en radikalt reformerad CAP och andra relevanta EU-policyer.
- Långsiktiga ekonomiska utbetalningar bör finnas för planering, genomförande och underhåll av trädjordbruk-system.
- Trädprodukter och tjänster från trädjordbruk-system bör integreras i olika värdekedjor inom och utanför Europa.
- Jordbrukare och beslutsfattare bör utbildas i trädjordbruk.
AGROMIX lyfte upp vikten av att definiera och mäta resiliens, samt hur trädjordbruk och blandat jordbruk bidrar till en ökad resiliens. Biodiversitet var en central indikator på resiliens och mättes genom experimentella metoder på åtta platser i Europa. Där samlade man in data om fåglar, fladdermöss, insekter och växtlighet i system med trädjordbruk. Projektet genomfördes tvärvetenskapligt och inkluderade förutom biologiska, även sociala och ekonomiska aspekter av resiliens. Kunskapsutbyte och utveckling av informationshubbar var därför centrala delar av projektet.
Projektet utvecklade två modeller för att förstå resiliens:
- Den första modellen skapade en digital tvilling, det vill säga en virtuell kopia i flera dimensioner, av en valnötsodling för att simulera effekterna av klimatförändringar och förvaltningsåtgärder.
- Den andra modellen visade att träd i silvoarabla system, till exempel alléodling, ökar den totala avkastningen, men inte nödvändigtvis stabiliteten i avkastningen.
Trädjordbruk är ett markanvändningssystem som integrerar träd och buskar på samma yta, eventuellt med lantbruksdjur. Trädjordbruk kan vara en pusselbit i omställningen till hållbara livsmedels- och jordbrukssystem. EU:s stöd för trädjordbruk har ökat under det senaste decenniet. Idag är användningen av trädjordbruk fortfarande relativt låg på grund av bristande kunskap samt brist på tydliga ersättningar och finansieringsmöjligheter.
Exempel på trädjordbruk:
- Alléodling innebär att odla grödor som vete eller baljväxter mellan rader av buskar och nöt- eller fruktträd.
- Skogsträdgårdar är ett småskaligt system där träd, buskar, fleråriga grönsaker och ibland klätterväxter planteras tillsammans för att skapa ett ätbart ekosystem.
- Silvopastorala system kombinerar trädodling med djurhållning. Exempelvis kan grisar beta under ekar eller kastanjeträd, vilket ger skydd från solen och samtidigt ger jordbrukaren inkomster från både djuren och träden.
Dessa system bidrar till ekologisk balans och erbjuder många miljöfördelar, såsom förbättrad jordhälsa och ökad biologisk mångfald.