Fruktträdskräfta (Neonectria ditissima) är en av de allvarligaste skadegörarna för fruktträd. Den är en stor utmaning och kan helt plötsligt hittas på ett nyplanterat träd såväl som ett gammalt etablerat träd. Fruktträdskräftan angriper även lövträd som lönn, björk, ek, ask, trubbhagtorn och pil.
Tidiga angrepp kan förväxlas med mekaniska skador, frostskador, blom- och grentorka, päronpest och Neofabraea spp.
Kräfta på stam med röda fruktkroppar. Foto: Jordbruksverket
Förökning och infektion av kräfta sker med två olika sorters sporer, askosporer och konidier. Infektion sker genom sår från hagel, frostsprickor, beskärning, insektsangrepp, mekaniska skador och naturligt förekommande blad- och fruktsår.
Primärinfektionen sker under våren av askosporer, som har klarröda och runda fruktkroppar. De ses ofta under vårvintern på kräftsår som är äldre än åtta månader. Sporerna kan spridas upp till 200 meter med vind, regn, insekter och mänsklig aktivitet som beskärning.
När sporerna landar på en skadad yta gror de och börjar tränga in i vävnaden. Vid gynnsamma förhållanden kan sporerna gro efter sex timmar. Svampen växer inuti trädet och orsakar nekros som leder till att grenar slutligen dör. Det bildas karakteristiska, upphöjda, brunaktiga till svarta, ofta ringformade sår på grenar och stam.
Sekundärinfektion sker med istället med konidier och påbörjas under sommaren. Konidierna sprider sig kortare sträckor via regnstänk. Fruktkropparna är vita till krämfärgade och kan ses under hela vegetationsperioden.
Fruktträdskräfta har väldigt många olika värdväxter av vedartade träd. Några vanliga arter är päron (Pyrus spp.), björk (Betula spp.), bok (Fagus spp.), poppel (Populus spp.) och lind (Tilia spp.). En studie har visat att andra värdväxter har begränsad påverkan på smittspridningen till äppleträd.
I ett projekt har Wageningen Plant Research (WUR) i Nederländerna undersökt hela kedjan, från grundstam och ädelsort i plantskolan till plantering i odling, för att ta reda på när infektion uppstår. I varje del av kedjan undersökte de infektionsgraden samt trädens mottaglighet för infektion i de olika stegen. Materialet testades genom att placeras i ett 18 °C rum med hög luftfuktighet under tre månader. Sporer av kräfta fanns i hela kedjan och det innebär att det krävs ett helhetstänk för att förebygga sjukdomen.
Testet visade att andelen infekterade träd från plantskolan var låg. Under 2018 och 2019 testade de 200 träd från 8 olika plantskolor. I genomsnitt var runt 1 procent av träden infekterade med kräfta. Som högst hittade de ett parti med 7 procent infekterade träd och infektionsgraden mellan träd från samma parti som planterades skiljde sig åt. Vid provtagning av grundstammar och ädelsorter hittades inga infektioner.
I projektet såg forskarna en mycket tydlig korrelation mellan kvävegödsling och kräftangrepp. Utan kvävegödsling hittade de endast 2 procent infekterade bladknoppar. Vid gödsling med 50 kg N/ha hittades upp till 39 procent infektion med stigande infektionsgrad när gödslingsgivan ökades. Enligt äldre studier ska träd som doppas i släckt kalk ge träden ett skydd, men detta gav mycket litet till inget skydd i projektet.
Odlingstekniska åtgärder utgör de främsta verktygen för att hålla kräftan under kontroll. Det är viktigt att avlägsna unga infekterade träd. Skär även bort angripna grenar och sår på stammen under hela året. Dessa är tidskrävande primära åtgärder, men effektiva.
Förebygg kräftan i odlingen genom att göra det här:
Odling under tak har visat sig vara ett mycket effektivt sätt att motverka skorvinfektioner samt kräfta. På WUR har infektionerna reducerats från 80 procent hos obehandlade träd till nära 0 procent under tak i försök. Under 2024 testade LRF Trädgård i projektet Extremväder att odla under tak i en mindre del av en skånsk fruktodling. Det är svårt att dra slutsatser kring skadetrycket av svampsjukdomar då taket här kom upp för sent in i säsongen. Det minskade ljusinsläppet från taket påverkade i detta fall fruktkvalitén lite med något ljusare skalfärg. Däremot behöver taksystemet utvärderas i flera år och med olika svenska sorter för att kunna dra några slutsatser hur det påverkar fruktkvalitén.
I Sverige finns inga godkända växtskyddsmedel mot kräfta. I stora delar av Europa används kopparbaserade medel mot kräfta. I Sverige får de endast användas som bladgödsling om odlaren kan påvisa näringsbrist.
Allmänkemikalien kalciumhydroxid, eller släkt kalk, är godkänd för användning mot kräfta i sten- och kärnfrukt efter bladfall. Äldre studier har visat god effekt med släckt kalk vid applicering under bladfall. Det görs även en del försök att ta fram biologisk kontroll mot kräfta men än så länge finns inget tillgängligt för svenska odlare.
Fruktträdskräfta, ett samlat kunskapsläge – fakta för dig som odlar äpple (slu.se)