Kompostering av växtrester efter skörd
Särskilt i skördetider blir det stora mängder växtrester som ska tas omhand. Tidsbrist gör att de oftast slängs överst på komposthögen eller i en container tillsammans med en del ogräs. Växtresterna är en mycket värdefull källa för växtnäring inför kommande år. Det går att förbättra komposteringsprocessen och kvaliteten på komposten genom några enkla åtgärder.
En kompostvändare är ett måste när större mängder ska komposteras. Foto: Johan Ascard
Syftet med kompostering:
- Skapa jordförbättring
- Ta hand om näringsrika växtrester
- Förstöra ogräsfrön och patogener.
Kol/kväve-kvot
Skörderester från grönsaker är kväverika och har ofta en låg C/N-kvot kring 10/1. Optimal C/N-kvot i en kompost ligger på 25–30/1. Kvoten nås genom att blanda in material som har högre C/N-kvot. Halm* har en C/N-kvot på cirka 80/1, lusernhö 25/1, lusernensilage 13/1 och spån 500/1.
När du slänger växtrester på komposten kan hackad halm, kutterspån eller flis från egen odling strös ovanpå. De olika partiklarna bidrar också till en struktur så att tillräckligt med syre kommer in i den aeroba processen.
Kompostering tar tid
Det är bra om det finns möjlighet att starta komposter i omgångar under sommarsäsongen. Då är det enklare att följa upp temperaturutvecklingen i den aktuella komposten. Temperaturen behöver nå 55 grader i minst 2 veckor eller 65 grader i minst en vecka. Hög temperatur är ett måste för att kunna döda ogräsfrön och patogener.
Nedan är en illustration över de tre komposteringsfaserna. Under den mesofila fasen sker en snabb tillväxt av bakterier och svampar som livnär sig på sockret och stärkelsen som frigörs från komposten. Under den termofila fasen sker en nedbrytning av proteiner, fetter, hemicellulosa och cellulosa. Det är olika bakterier, aktinomyceter och värmeresistenta svampar som är aktiva i den fasen. I mognadsfasen är det en komplex sammansättning av mikroorganismer som långsamt bryter ner ligninet.
Bilden visar temperaturutvecklingen i en kompost under en period av cirka 12–16 veckor.
Vänd flera gånger
För att hela komposthögen ska nå en temperatur på 55–65 grader C, behöver du vända den minst en till två gånger. Med hjälp av en traktorskopa på en hårdgjord yta blir arbetet lättare. Det är viktigt att komposten vänds igenom helt. Tiden som du lägger ner här bidrar direkt till kompostkvaliteten.
Förutom lagom med partiklar, vändning samt rätt temperatur, måste komposten också ha en korrekt vattenhalt. Om det för torrt sker ingen mikrobiell aktivitet. Rekommendationen är att ha en något blötare kompost till att börja med. Vattenhalten bör ligga på minst 55 procent. I början ska du kunna krama lite fukt ur högen. Sedan kan komposten torka ut till en vattenhalt kring 40 procent.
Fritt från ogräs
Fukt och värme gör att ogräsfrön dör. Nedan är en tabell som visar vikten av höga temperaturer för att veta att komposten är fri från levande ogräsfrön. Av nattskattafrön är 90 procent döda efter 3 timmar i 60 grader, men behöver 14 dagar att dö om komposttemperaturen endast når 42 grader. Det är därför viktigt att undvika fickor i högen som inte blir upphettade.
| Temperatur C | 60° | 50° | 46° | 42° |
|---|---|---|---|---|
| Mjölktistel/molke | <1 | 2,1 | 13,3 | 46,5 |
| Hönshirs | <1 | 5,4 | 12,6 | Opåverkat |
| Nattskatta | 2,9 | 62 | 196,6 | 340,6 |
| Vit amarant | 1,1 | 107 | 268,5 | Opåverkat |
Samma förhållande gäller för de flesta växtpatogener. För att ta död på Pythium eller Phytophtora-sporer i en kompost krävs minst 2,5 dagar i 50 grader. Verticillium och Salmonella kräver minst 3 dagar i 52 grader. Klumprotsjuka, Plasmodiophora brassicae, är en av de patogener som kan överleva kompostering.
Växtnäring omvandlas
Under kompostering omvandlas det lättlösliga ammoniumkvävet till nitratkväve. Men en del av kvävet förloras även upp i luften som ammoniak. För att minska förluster kan komposten täckas med halm eller kompostduk.
Ta gärna en analys av den mogna komposten. Förutom pH och ledningstal ger analysen svar på totalinnehållet av kväve, fosfor, kalium, kalcium och magnesium. Analysera vid behov även mikronäringsämnen och katjonbyteskapacitet. En mogen kompost ska vara smulig och dofta gott av jord.
Nedan är exempelvärden på innehållet i en mogen kompost:
- Totalkväve, N tot 5 kg/t kompost
- Fosfor, P 1 kg/t kompost
- Kalium, K 3–5 kg/t kompost
- Kalcium, Ca 10 kg/t kompost
- Magnesium, Mg 1–2 kg/t kompost
Kompost bidrar till jordhälsan genom att förbättra strukturen och bidra med mikroliv. Vid spridning är det viktigt att inte överdosera, särskilt om komposten innehåller fosforrik organisk gödsel. Tillförsel av maximum 22 kg P/ha och år under en period av 5 år är begränsningen när det gäller fosforgödsling.
Du kan läsa mer om kompostering i vår broschyr.
Källa: Julie Schou Christiansen, HortiAdvice, föredrag på Eko FoU 2023
*Halm fri från herbicidrester