Biologisk bekämpning med mikroorganismer - en växande möjlighet i svensk trädgårdsodling

Kartläggning av hur odlare använder mikroorganismer

Växtsjukdomar orsakade av jordburna patogener som Fusarium, Rhizoctonia och Pythium leder till stora skördeförluster i svensk trädgårdsodling. Samtidigt begränsas tillgången på kemiska växtskyddsmedel, vilket ökar behovet av hållbara alternativ.

Projektet Biologisk bekämpning med mikroorganismer i trädgårdsodling genomfördes under 2025 av Hushållningssällskapet Halland med stöd av Bertebos Stiftelse. Syftet var att undersöka hur mikroorganismer används i svensk trädgårdsodling. En kartläggning av odlares erfarenheter, hinder och möjligheter fördjupade förståelsen för tillämpningen med stöd av en litteraturstudie.

Odlares erfarenheter – potential och behov av vägledning

Flera odlare som deltog i projektet använde redan mikroorganismer som en del av sitt växtskydd. De vanligaste preparaten innehöll Trichoderma spp., Bacillus spp., fermenterade mikroorganismer och mykorrhiza. Odlarna applicerade preparaten via bevattning, plantdoppning, nedmyllning eller bladsprutning.

Odlarnas erfarenheter skiljde sig åt. I vissa fall upplevde de en förbättrad rotutveckling, hållbarhet och smak, medan effekten på sjukdomar var svår att bedöma. En ekologisk gurkodlare rapporterade svårigheter att utvärdera resultatet av fermenterade mikroorganismer mot vissnesjuka, men såg potential i metoden.

Flera odlare betonade behovet av rådgivning och tydliga instruktioner. Odlarna kände osäkerhet kring dosering, blandbarhet och behandlingsfrekvens. Dessutom upplevde många att det är svårt att veta vilka produkter som finns och hur de ska användas, eftersom informationen om innehåll och funktion är otydlig. Flera odlare uttryckte att de har ett stort intresse för att använda mikroorganismer, men att bristen på vägledning gör det svårt att tillämpa metoden systematiskt.

Biologiskt växtskydd i olika odlingssystem

Projektet visar att mikroorganismer används i flera typer av produktion:

• Växthusgrönsaker: Trichoderma och Bacillus används tillsammans med andra mikrobiella produkter, ibland i kombination med biokol. Odlingssystemet är utformat för att gynna mikrobiellt liv och förebygga sjukdomar, samtidigt som det bidrar till förbättrad smak och kvalitet.
• Fruktodling: Trichoderma testas vid plantering för att minska sjukdomstryck och förbättra rotutveckling.
• Vindruvsodling: Bakteriepreparat har testats som bladspray mot svampsjukdomar, i kombination med svavel. Effekten var svår att isolera men potentialen bedöms som stor.
• Jordgubbsodling: Serenade® (Bacillus subtilis) används förebyggande mot gråmögel utan att påverka pollinatörer negativt.
• Ekologisk gurkodling: Fermenterade mikroorganismer används i bäddarna mot vissnesjuka.

Gemensamt för odlarna är en vilja att hitta hållbara metoder för att motverka växtsjukdomar och stärka grödans hälsa och kvalitet.

Vetenskapen bekräftar effekten

Den stödjande litteraturöversikten visar att flera mikroorganismer har väl dokumenterad effekt:

• Trichoderma spp. hämmar jordburna patogener som Rhizoctonia solani och Fusarium spp. genom mykoparasitism, antibiotikaproduktion, induktion av växtens försvar och konkurrens om näring och utrymme.
• Bacillus spp., särskilt B. subtilis, producerar bioaktiva ämnen (iturin, surfaktin, fengycin) som bryter ned patogena svampar och stimulerar växtens motståndskraft.
• Pseudomonas spp., exempelvis P. fluorescens, konkurrerar om näring och kan öka avkastningen genom fröinokulering samtidigt som växtens försvar aktiveras.
• Mykorrhiza förbättrar näringsupptag och kan minska sjukdomsangrepp från jordburna patogener.

Effekten kan variera beroende på formulering, dosering, jordtyp och tidpunkt för applicering. Flera studier visar dessutom att kombinationer av olika mikroorganismer ofta ger bättre och mer stabil sjukdomskontroll än enskilda arter.

Utmaningar och utvecklingsbehov med mikroorganismer

Även om användningen av mikroorganismer visar lovande resultat finns hinder som begränsar användningen.

Odlare upplever

• begränsad kunskap om tillgängliga produkter
• otydlig information om produkternas innehåll och funktion
• brist på praktisk rådgivning
• svårighet att utvärdera effekter under svenska förhållanden.

För att metoden ska spridas föreslår rapporten

• tydlig och tillgänglig information om innehåll, funktion och tillåtelse för användning i Sverige och ekologisk produktion
• fältförsök och demoodlingar i svenska miljöer
• rådgivning anpassad till gröda och odlingssystem
• plattformar för erfarenhetsutbyte mellan odlare.

Från forskning till praktik

Rapporten drar slutsatsen att biologisk bekämpning med mikroorganismer är ett hållbart och framtidsinriktat alternativ med potential att stärka både växtskydd, markhälsa och produktkvalitet.

För att metoden ska få en bredare och mer effektiv användning i praktiken behövs fortsatt samverkan mellan forskning, rådgivning och odling samt en tydlig satsning på kunskapsspridning och praktiskt stöd.

Mikroorganismernas roll i framtidens växtskydd bedöms som lovande, men för att lyckas krävs att broar byggs mellan vetenskap och odlarens verklighet.

Författare till denna text är Izabella Lundborg

Källor

Lundborg, I. (2025). Biologisk bekämpning med mikroorganismer i trädgårdsodling: Intervjuer med odlare och stödjande litteraturundersökning. Hushållningssällskapet Halland.