Grönt protein till ekologiska grisar
Bioraffinerade vallprodukter har visat potential som proteinrika alternativ för enkelmagade djur. Detta är särskilt viktigt i ekologisk produktion där syntetiska aminosyror inte kan tillsättas. Vilket proteininnehåll och proteinkvalitet produkten får beror till stor del på vilken art som används och hur processen att extrahera proteinet går till. Här sammanfattar vi resultaten från två nyligen publicerade artiklar av Lene Stødkilde vid Aarhus universitet om grönt protein till grisar.
Grön bioraffinering på Sötåsen. Foto: Birgitta Johansson
I en studie jämfördes produkter från bioraffineing av färsk klöver, lusern och festulolium. Genom att extrahera ut proteinet med några olika metoder (utfällning/centrifugering vid olika temperaturer) kunde forskarna få ut en produkt med en råproteinhalt som varierade mellan 488 och 628 g per kg torrsubstans. Innehållet påverkades av växtart och de tillämpade metoderna. Råproteinets smältbarhet var lägre i protein extraherat från rödklöver (69,3 procent) jämfört med lusern (79,6 procent) och festulolium (77,0 procent). Protein extraherat från lusern och festulolium med utfällning vid 85 °C hade ett högt innehåll av smältbara essentiella aminosyror. Sammanfattningsvis visade studien att proteinrika koncentrat kan produceras genom bioraffinering av vallväxter, särskilt från lusern och festulolium.
I ett annat projekt utvärderades om sojakaka kan ersättas med grönt protein utvunnet från bioraffinerad gräsklövervall till ekologiska slaktsvin. Totalt 150 grisar tilldelades fem olika foderblandningar med kombinationer av soja- eller grönt protein tillsammans med antingen färskt gräsklöver eller ensilerat.
Att ersätta soja med grönt protein påverkade inte grisarnas tillväxt negativt och grisar som utfodrades med grönt protein och färskt gräsklöver hade högre köttprocent än de som utfodrades med soja och ensilage. Grovfoderintaget var större med färskt gräsklöver än med ensilage. Slutsatsen är att grönt protein kan ersätta soja i ekologiskt grisfoder utan att kompromissa med djurens produktivitet och verkar därmed vara ett lovande alternativ. Du hittar mer om hur studien utfördes och de olika foderblandningarna i artikeln nedan.