Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
12 April 2018

Nötkreatur uppgraderar protein, men hur mycket beror på

I två projekt har svenska forskare beräknat hur mycket av det protein som korna äter som omvandlas till protein som människor kan äta. I båda projekten fann man att foderstaterna som gav den bästa omvandlingen hade en hög andel grovfoder och restprodukter, samt liten mängd spannmål och fröbaljväxter.

Nötkreatur på bete.

Nötkreaturens unika förmåga att utnyttja grödor som människan inte kan äta är väl känd. De kan smälta fibrer från gräs och omvandla exempelvis rester från livsmedelsindustrin till bra mat. I Sverige har vi gott om mark, även sådan mark som inte lämpar sig för odling av livsmedel utan främst är lämplig för odling av vall och bete. Men i foderstater till nötkreatur ingår även olika mängder av grödor som vi människor skulle kunna äta direkt. Beroende på hur foderstaten och produktionssystemet ser ut blir omvandlingen av insatta fodergrödor till mat mer eller mindre effektiv.

Studiernas metoder och resultat

I två projekt har svenska forskare beräknat hur mycket av det protein som korna äter som omvandlas till protein som människor kan äta. I studierna ingick beräkningar av hur stor del av kornas foderprotein som är ätligt för människor, vilket i hög grad påverkar resultaten.

I det ena projektet visade det sig att de flesta foderstater gav mer mjölkprotein än det, för människa ätbara, protein som korna åt. Därmed hade korna omvandlat oätbart foderprotein till protein med hög kvalitet.

I den andra studien beräknade forskarna innehållet av aminosyror som är smältbara för människan (HDEAA) i foder och jämförde det med innehållet i mjölk och kött. Syftet var att se hur proteinkvaliteten förändras genom nötkreaturen. Mängden HDEAA från mjölken (plus kött från kon vid slakt) var större än mängden i fodret. För nötköttsproduktion gav system med köttraskalvar, men inte system med mjölkraskalvar, mer HDEAA i kött än i fodret. Det sämre resultatet för mjölkraskalvarna berodde på ett beräknat behov av mjölkersättning och kraftfoder.

I båda projekten fann man att foderstater med hög andel grovfoder och restprodukter, samt liten mängd spannmål och fröbaljväxter gav den bästa omvandlingen.

Läs studierna i sin helhet

Swensson C, Lindmark-Månsson H, Smedman A, Henriksson M, Edman, AKM. 2017. Protein efficiency in intensive dairy production: a Swedish example. J Sci Food Agric. 97: 4890-4897.

Patel M, Sonesson U, Hessle A. 2017. Upgrading plant amino acids through cattle to improve the nutritional value for humans: effects of different production systems. Animal, 11 (3):519-528.

Senast uppdaterad: 2020-05-25