Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
2 Juli 2018

Europeiskt foderprojekt siktar mot 100 procent ekologiskt foder till grisar

Projektet OK-NET EcoFeed arbetar för att nå målen om 100 procent ekologiskt och regionalt producerat foder till grisar och fjäderfä inom Europa. I projektet ingår elva innovationsgrupper från nio europeiska länder, bland annat Sverige.

Projektet OK-NET EcoFeed (Organic Knowledge Network on Monogastric Animal Feed) startade under 2018. Syftet är att nå målen om 100 procent ekologiskt och regionalt producerat foder till grisar och fjäderfä inom Europa. I projektet ingår elva innovationsgrupper från nio europeiska länder. I Sverige satsas det på grisar, och projektet leds av Maria Wivstad från EPOK vid SLU. Kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan innovationsgrupperna i de olika länderna är en viktig del i projektet, men också att ta fram ny kunskap.

En grupp ekologiska grisproducenter i Skåne och deras rådgivare – Ingela Löfquist, Malin Cederholm-Slåtterman från KLF (Kristianstadortens Lagerhusförening) och SLU-forskaren Magdalena Åkerfeldt – bildar den svenska innovationsgruppen. Gruppen ska tillsammans hitta och testa nya utfodringsstrategier med ekologiskt och regionalt producerat foder.

Gruppbild med Magdalena Åkerfeldt, Maria Wivstad och Ingela Löfquist.

Magdalena Åkerfeldt, Maria Wivstad och Ingela Löfquist.

I juni 2018 träffades projektgruppen tillsammans med andra intresserade för att arbeta med frågorna. Magdalena Åkerfeldt berättade om en databas som håller på att sättas samman med material från den kunskapsinsamling som alla deltagande länder har gjort. Mycket fokus ligger på hur grisar i olika stadier försörjs med aminosyrorna lysin och metionin utan att tillsätta dem syntetiskt (vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion).

Gruppen arbetade sedan fram ett antal områden som de tycker är särskilt givande att gå vidare med. Hur vallen ska utfodras för bättre utnyttjande är en viktig fråga att jobba med, proteinkällor till unga djur är en annan. Gruppen kom även överens om att göra en kartläggning över vilka biprodukter från livsmedelsindustrin som kan vara möjliga att tillgå och som kan vara intressanta som fodermedel.

– Det är mycket bra att jobba i en sådan här grupp där hela kedjan från praktik till forskning finns med, säger Ingela Löfquist. Jag tror att vi kan hämta mycket kunskap som redan finns i de andra länderna, alla behöver inte uppfinna hjulet. Men det är även viktigt att vi kan gå vidare och testa våra idéer praktiskt på gårdarna, menar Ingela.

En viktig del i projektet är kunskapsspridning till övriga producenter.

Senast uppdaterad: 2020-05-25