Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
30 Juli 2018

Vallfoder utjämnar klimatpåverkan från tjurkalvar

En hög andel grovfoder i idisslares foderstat leder till en ökad metanproduktion, men effekten på klimatet jämnas ut av att foderproduktionen ger lägre växthusgasutsläpp. Det har danska forskare visat i en studie.

Att idisslarna äter mycket grovfoder är grundläggande i ekologisk produktion. En nackdel med stora andelar grovfoder är en något ökad metanproduktion vid fodersmältningen. Nu har danska forskare visat att den ökade metanproduktionen vid hög grovfoderandel i foderstaten utjämnas av lägre växthusgasutsläpp vid foderproduktionen. Det totala klimatavtrycket per kilo ätbar produkt var något lägre för foderstaten med stor grovfoderkonsumtion, vilken var den enda i studien som motsvarade kraven för ekologisk produktion.

Tjurkalvar.

Så gick studien till

Under 16 veckor utfodrades tjurkalvar (holstein) från cirka sex månaders ålder med fyra olika foderstater. Foderstaterna innehöll olika grovfoder- och kraftfodermedel, och grovfoderandelen i foderstaterna varierade från 10 till 60 procent grovfoder.

Stärkelseinnehållet var 300–350 gram per kilo torrsubstans för tre av foderstaterna, medan foderstaten med 60 procent grovfoder (foderstat GRÄS där grovfodret var gräs/klöverensilage) innehöll cirka 200 gram stärkelse. Stärkelse är sedan tidigare känt för att minska metanutsläppen vid fodersmältningen, och i försöket hade också de kalvar som fick foderstater med högt stärkelseinnehåll lägre metanutsläpp än de som fick GRÄS.

Foderstaterna innehöll ungefär lika mycket råprotein och energi.

Resultat av studien

Det blev inga skillnader i foderkonsumtion eller i tillväxt (1,3–1,5 kg/dag) hos kalvar som fick de olika foderblandningarna. Det totala klimatavtrycket beräknades från kalvarnas födsel till slakt, per kilo ätbar produkt. Detta baserades på växthusgasutsläpp från hela produktionskedjan, inklusive fodersmältningen, foderproduktionen, gödsellagringen och från slakten. Dessutom inkluderades effekter av markförändringar och kolinlagring i marken.

Växthusgasutsläppet från foderproduktionen var 28 procent av totala utsläppet för GRÄS, medan det var 39 procent för de andra foderstaterna. Det mindre utsläppet för GRÄS utjämnades dock av det större metanutsläppet från fodermältningen. Det totala klimatavtrycket per kilo ätbar produkt varierade bara mellan 9,4 och 9,9 kilo koldioxid­ekvivalenter, där GRÄS hade det lägsta avtrycket.

Forskarnas slutsats

Det är högaktuellt att hitta produktionssystem där klimatavtrycket från nötkött minskas. Författarna drar slutsatsen att när man beräknar klimatavtrycket är det viktigt att inte bara mäta metanutsläppet från fodersmältningen utan att även ta med påverkan från foderproduktionen.

Läs mer om studien

Senast uppdaterad: 2020-05-25