Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
20 September 2018

Hälsa och hälsoplanering i ekologiska mjölkkobesättningar

Hur kan man förbättra djurhälsan och djurvälfärden i ekologiska mjölkbesättningar? Det har Karin Sjöström vid SLU skrivit en doktorsavhandling om.

Karin Sjöström under sin disputation.

Karin Sjöström under sin disputation.

Karin Sjöström vid Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, disputerade 14 september 2018 med avhandlingen: Health and herd health planning in organic dairy herds.

Karins studier ingick i EU-projektet IMPRO (Impact matrix analysis and cost‐benefit calculations to improve management practices regarding health status in organic dairy farming). I projektet samlades sjukdomsdata in från totalt 218 ekologiska gårdar i Tyskland, Spanien, Frankrike och Sverige. 

Om studierna

Det övergripande målet med studierna var att förbättra djurhälsa och djurvälfärd i ekologiska mjölkbesättningar för att möta de ekologiska principerna och uppfylla konsumenternas förväntningar. Projektet ger även en grund för att kunna skräddarsy rådgivningsstrategier på olika typer av gårdar.

Gårdar som studerades

Tre grupper av gårdar identifierades, där större gårdar med mest jämn fördelning av lantbrukare i olika åldrar och kön var den vanligaste typen i Sverige. De andra typerna var mellanstora gårdar med yngre lantbrukare och små gårdar med äldre lantbrukare. För varja gårdstyp behövs en särskild rådgivningsstrategi, menar Karin Sjöström.

Påverkansanalys användes för att strukturera hälsoplanen

På 122 av gårdarna i Frankrike, Tyskland och Sverige utfördes ett deltagardrivet möte med lantbrukare, veterinär och rådgivare. På mötet bestämdes åtgärder som en del av en hälsoplan med hjälp av en påverkansanalys (impact matrix). Via påverkansanalysen hittades var man får bäst effekt av att göra förändringar. Många gånger var det, för deltagarna, oväntade områden som kom fram som påverkade mycket.

Resultatet av studierna

Förekomsten av produktionssjukdomar varierade mycket mellan gårdar och länder. Oddsen för hälta var till exempel sex gånger större i Frankrike och Tyskland, och något större i Spanien, jämfört med Sverige. Detta var särskilt fallet i

  • stora besättningar
  • besättningar med kor av rasen Holstein
  • besättningar som saknade tillgång till bete.

Den stora variationen visar att det finns utrymme för förbättringar, men hälsoläget i svenska besättningar är klart bättre än i de andra studerade länderna, säger Karin Sjöström.

Inget samband mellan deltagardriven hälsoplanering och förändring i djurhälsa

Andelen införda åtgärder var hög efter påverkansanalysen. Men under studien sågs inget direkt samband mellan förändring i djurhälsa och det strukturerade deltagardrivna sättet att bedriva hälsoplanering på. Troligen beror det på att projekttiden var för kort, säger Karin Sjöström.

Läs doktorsavhandlingen

Senast uppdaterad: 2020-05-25