Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
19 Februari 2019

Utfodring av råg till nötkreatur

Råg har egenskaper som passar bra i ekologisk odling, men råg har inte använts så mycket som foder. Nu finns det dock flera studier som visar att råg fungerar bra att utfodra flera olika djurslag med.

Hösten 2018 såddes mycket mer råg i Sverige än åren innan. Jämfört med 2017 såddes hela 80 procent mer råg.

Fördelar med råg i ekologisk odling

Råg passar bra i ekologisk odling på grund av dess allopatiska egenskaper. Det medför att den är bättre än andra spannmålslag på att motverka ogräsens groning och tillväxt.

Råg har god övervintring. Rågen har också ett lägre kvävebehov än vete och rågvete. Till rågens fördelar hör även en god halmskörd. Rågens strålängd är ca 40 cm längre än för vete och rågvete.

Utmaningar med att använda råg som foder

Eftersom råg anses vara mindre smaklig än andra spannmålslag och kan innehålla giftiga substanser, finns det begränsad erfarenhet av utfodring av råg till idisslare.

Problemet med smakligheten undviks genom att mixa rågen med ensilage.

Det är inte rågen i sig som är giftig, men råg kan under regniga perioder i samband med blomningen angripas av mjöldryga. Mjöldryga bildar sklerotier, dessa innehåller det kraftiga giftet ergotamine. Rensa mjöldrygeinfekterad spannmål från sklerotier innan du utfodrar den.

Råg med sklerotier.

Råg med sklerotier.

Studier på råg som foder

Om rågen är fri från mjöldryga fungerar den bra som foder. Ett fåtal studier med råg som spannmål har genomförts.

Dansk studie på mjölkkor visade god konsumtion

I Danmark har man i korttidsförsök utfodrat mjölkkor med 44 procent råg av torrsubstansen, som enda spannmål i foderstaten.

Korna hade en god konsumtion, hela 9 kilo av torrsubstansen per dygn var råg. Råg innehåller dock mycket stärkelse och lite protein. Danska SEGES rekommenderar därför att råg ingår med maximalt 30–40 procent av kraftfoderblandningen.

Finsk studie på mjölkrastjurar visade inga skillnader jämfört med kornfoder

I en nyligen utförd finsk utfodringsstudie med mjölkrastjurar ersattes korn av råg med olika andelar. Fyra olika kraftfoderblandningar jämfördes där råg ingick med 0, 15, 30 och 45 procent av kraftfodrets torrsubstans. Totalt innehöll foderstaterna 50 procent gräsensilage och 50 procent kraftfoder av torrsubstansen. I början av försöket var tjurarna i genomsnitt 250 dagar gamla och vägde 320 kilo. Tjurarna utfodrades med fri tillgång av ett fullfoder.

Andelen råg i foderstaten påverkade inte foderkonsumtionen eller tillväxten hos tjurarna. I genomsnitt var konsumtionen 10,9 kilo torrsubstans per dygn och den genomsnittliga tillväxten hos tjurarna var 1 543 gram per dag. Det fanns heller inga skillnader i fodereffektivitet eller slaktkroppsegenskaper mellan de olika foderstaterna.

Polsk studie på mjölkkor gav inga negativa effekter

I Polen studerades utfodring av råg till mjölkkor under laktationens första 100 dagar. Kor som utfodrades med ett koncentrat innehållande 25 eller 40 procent hybridråg minskade inte foderkonsumtionen jämfört med kontrollgruppen som inte fick råg. Utfodring med råg gav heller inte minskad mjölkavkastning hos korna och forskarna fann inga skillnader i mjölkens sammansättning av fett, protein eller laktos.

Den enda observerade effekten var en minskning av fettsyran C18:0 och en ökning av C18:1 i mjölken hos kor som utfodrades med 40 procent råg jämfört med kontrollgruppen, vilket författarna menar är en fördel. Korna behöll även sin vikt och sitt hull under de studerade 100 dagarna.

Källor

  • Hellwing, A. L., Weisbjerg, M. & Larsen, M. 2013. Rug til malkekøer. Ny kvægforskning, nr 6.
  • Huuskonen, A. & Pesonen, M. 2018. Effects of replacing different proportions of barley grain by rye grain on performance of growing and finishing dairy bulls. Agricultural and food science, 27: 152–158.
  • Pieszka M., Kamyczek, M., Rudzki, B., Lopuszanska-Rusek, M. & Pieszka, M. 2015. Evalutation of the usefulness of hybrid rye in feeding polish holstein-friesian dairy cows in early lactation. Ann. Anim. Sci. 15: (4) 929–943.

Senast uppdaterad: 2020-05-25