Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
6 Mars 2019

Avel för fodereffektivitet hos mjölkkor

Är det möjligt med avel för fodereffektivitet hos mjölkkor? En israelisk studie visar att det skulle kunna vara så.

Kor som äter foder.

Fodereffektiviteten beräknas exempelvis som hur många kilo mjölk kon producerar per kilo torrsubstans foder. Om det blir möjligt att inkludera fodereffektivitet hos mjölkkor i avelsarbetet kan det spara på foder och öka hållbarheten i mjölkproduktionen. 

Om den israeliska studien

I en israelisk studie av 155 högavkastande holsteinkor visades en tydlig variation i hur effektiva korna är att omsätta fodret till mjölk. Alla kor i studien fick samma fullfoderblandning som endast innehöll 32 procent grovfoder. Därför kan vi inte direkt översätta resultaten till svensk mjölkproduktion, men de är ändå intressanta eftersom de visar på en möjlighet till avel för fodereffektivitet hos mjölkkor.

Korna var alla högproducerande och mellan 30 och 180 dagar in i laktationen. Utifrån kornas foderkonsumtion och mjölkavkastning delades de in i tre grupper:

  • Grupp Låg: 31 kor med den sämsta fodereffektiviteten
  • Grupp Hög: 31 kor med den bästa fodereffektiviteten
  • Grupp Övriga kor: de resterande korna, som ansågs ha medelbra fodereffektivitet.

Korna i grupperna Låg och Hög producerade lika mycket mjölk, i genomsnitt 41 kg ECM per ko och dag. Korna i Hög hade däremot en betydligt lägre foderkonsumtion än korna i Låg; de konsumerade 25,3 kg torrsubstans, vilket kan jämföras med 31,5 kg torrsubstans i grupp Låg. Trots skillnaden i konsumtion på 6 kg torrsubstans tog det lika lång tid för korna att äta fodret. Alltså åt Låg-korna sitt foder snabbare, medan korna i Hög åt mer långsamt.

Det vore intressant att veta om det blir samma effekt på beteendet hos kor som äter mer grovfoder, som i våra svenska foderstater. Beräkningar av energibalanser visade att alla korna hade samma energiåtgång för underhåll, kroppsvikt och mjölkproduktion, vilket pekade på att Hög-kornas bättre fodereffektivitet berodde på en lägre värmeavgivning och mindre av andra energiförluster (via urin, svett och andning).

Läs hela studien

Läs mer om fodereffektivitet

I Sverige pågår studier där forskarna vill skapa möjligheter till ett nordiskt avelsprogram för fodereffektivitet. I en SLU-nyhet om det svenska projektet kan du läsa om resultat där kornas foderintag genetiskt sett inte var samma egenskap under laktationen, och särskilt skilde sig mellan tidig och sen laktation.

Du kan även läsa om engelska studier av fodereffektivitet hos växande ungnöt i Nötkött nr 4, 2018.

Senast uppdaterad: 2020-05-25