Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
1 April 2019

Ekosystemtjänster från gräs- och betesmarker

Utformningen av jordbruksstöden spelar en avgörande roll för att viktiga ekosystemtjänster från gräs- och betesmarker inte ska förloras. Det visar forskare från Chalmers tekniska högskola i sin studie av ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserad mjölk- och nötköttsproduktion.

Det är väl känt att betande djur, framför allt på naturbetesmarker, är mycket viktiga för leveransen av en rad betydelsefulla ekosystemtjänster till samhället och för bevarandet av den biologiska mångfalden. Samtidigt pågår en igenväxningen av i synnerhet naturbetesmarker som hotar dessa tjänster.

I dag pågår en debatt om ett breddat hållbarhetsmål för våra livsmedel där förutom klimatet även djurvälfärd, biologisk mångfald och ekosystemtjänster engagerar konsumenter, policy-makers och forskare. Det skriver forskarna Christel Cederberg, Maria Henriksson och Håkan Rosenkvist i en rapport från Chalmers tekniska högskola.

I projektet har forskarna analyserat ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserad ekologisk mjölk- och köttproduktion, med bete i fokus. Lantbrukare har medverkat i projektet, bland annat med indata om brukande av naturbetesmarker, där det är brist på data.

Betande djur på betesmark.

Om gårdarna som studien är baserad på

Studien är baserad på fem typgårdar, varav en ekologisk dikogård och fyra ekologiska mjölkgårdar. En av gårdarna motsvarar dagens produktion med 10 ton mjölk per ko och år. De andra mjölkgårdarna är valda som alternativa framtida system med en lägre intensitet än i dag (6, 7 eller 8 ton mjölk per ko och år). De har stor andel grovfoder och bete i foderstaterna och en kombinerad produktion av kött och mjölk.

Studiens resultat och förslag från forskarna

Lönsamhetsberäkningar visade att utan inräknade stöd gick all köttproduktion med förlust. Mjölkproduktionen visade positivt resultat för alla gårdar, men när nettoresultatet för mjölk och kött räknades ihop hade bara de två typgårdarna med 10 och 8 ton mjölk ett positivt resultat. Dikogården skulle behöva en ersättning på 6 000 konor per hektar för naturbetesmarkerna för att få lönsamhet.

Rapporten ger även förslag till hur jordbrukets viktigaste ekosystemtjänster kan värderas. Ekosystemen förser oss människor med olika ”nyttor”, mest påtagligt genom produkter som mat och bränsle. Andra tjänster är exempelvis pollinering, nedbrytning av organiskt material i marken, vattenrening och naturupplevelser. Flera av de ekosystemtjänster som naturbetesmarkerna ger kan kopplas samman med deras höga värden av biologisk mångfald. Dessa tjänster kan därmed gå snabbt förlorade om/när markerna slutar betas.

En förklaring till igenväxningen av naturbetesmarkerna är dålig lönsamhet för att hålla dem öppna med betesdrift. Skiftesstorleken har stor betydelse för produktionskostnaderna, och rapportens författare menar att det behövs en diskussion om hur stöden ska fördelas mellan å ena sidan intensivt odlad åkermark med stora skiften och, å andra sidan, naturbetesmarker som ofta har små skiften och höga skötselkostnader.

Utformningen av jordbruksstöden inom EU:s jordbrukspolitik CAP spelar en avgörande roll för att viktiga ekosystemtjänster från gräs- och betesmarker inte ska gå förlorade. Författarna ger förslag på ett kantmeterstöd där mindre skiften ger högre stöd per hektar än större skiften och gynnar fältkanter, vilka utgör viktiga småbiotoper. Rapporten visar även att det finns en betalningsvilja hos konsumenter för att bevara naturbetesmarkerna.

Läs hela rapporten

Ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserad mjölk- och nötköttsproduktion. Christel Cederberg, Maria Henriksson och Håkan Rosenqvist. Institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap. Avd. Fysisk resursteori. Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg 2018.

Senast uppdaterad: 2020-05-25