Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
12 Juli 2019

Studieresultat som presenterades på Nordic Feed Science Conference

Här kan du läsa ett urval av de resultat som presenterades på Nordic Feed Science-konferensen i Uppsala. Resultaten handlar om foder till idisslare.

Om konferensen

Den årliga Nordic feed science konferensen samlade för tionde gången forskare från de nordiska länderna i Uppsala i juni 2019. Forskarna presenterade studier och diskuterade foder till idisslare tillsammans med rådgivare och industrin. Två aktuella områden som konferensen bland annat fokuserade på var

  • klimat och miljö
  • proteinvärdering.
Omslaget för konferensrapporten "Proceedings from The Nordic Feed Science Conference 2019".

Resultat som presenterades

Här följer ett urval från konferensrapporten, som sammanfattar de resultat som presenterades under dagen.

Miljöeffekter och lönsamhet vid utfodring med biprodukter

Det kan vara möjligt att minska mjölkkors miljöpåverkan genom att utfodra dem med stora andelar biprodukter från mat- och energiproduktionen. För att utvärdera detta gjordes så kallad livscykelanalys (LCA) med data från två utfodringsförsök. I försöken användes biprodukterna

  • betfiber
  • rapsmjölk
  • drank.

Miljöpåverkan varierade beroende på den miljökategori som studeras. Klimatpåverkan, markanvändning samt övergödning förbättrades vid användande av biprodukter eftersom en stor del av miljöbelastningen hamnar på huvudprodukten. Däremot var energiåtgången större för foderstaterna med biprodukter eftersom våta produkter behöver torkas. Om vi kan använda mer förnyelsebara energikällor i framtiden ökar fördelarna med biprodukter som foder.

Det blev inga stora skillnader i lönsamhet när biprodukt-foderstaternas kostnader jämfördes med mer traditionella foderstater, innehållande spannmål och soja.

Mellangrödor som foder

Eftersom skörden 2018 blev exceptionellt låg skördades en del spannmål tidigt som helsäd, vilket gav möjlighet till en andra sådd under sommaren. Dessa sent sådda grödor kan användas som färskt foder, ensileras eller betas.

I rapporten ges en genomgång av olika grödor som är lämpliga beroende på förutsättningarna. Valet beror bland annat på växtföljd och hur fodret ska utnyttjas. De föreslagna grödorna har låg torrsubstanshalt och vädret vid skörd på hösten gör det svårt att torka dem. Därmed passar de kanske bäst till bete. Det låga fiberinnehållet i många av de möjliga grödorna måste beaktas om man tänker utfodra dem vid brist på det vanliga grovfodret med högt fiberinnehåll.

Högavkastande rötter och knölar kan betraktas som kraftfoder med tanke på det höga innehållet av snabba kolhydrater.

Träspån och andra icke-traditionella fiber-fodermedel

När det fattas foder i en krissituation (in case of emergency, ICE), finns möjligheten att utfodra idisslare med fodermedel som normalt inte används. Det kan exempelvis handla om material från skogen. Historiskt sett har material från träd spelat en betydande roll som foder till idisslare. Dock har trämaterial låg smältbarhet och behöver processas innan det kan utfodras. Det finns olika metoder för detta, men bearbetningen innebär att fodret blir dyrt. Olika typer av trämaterial har studerats i försök utan stora effekter på djurhälsa, produktion eller produkten.

Finska studier med olika träprodukter

I Finland har det nyligen genomförts studier med två olika träprodukter till mjölkkor:

  • tallbarksmjöl
  • "microcrystalline cellulosa", som är ett processat patenterat trämaterial.

De träbaserade fodren ersatte spannmål i foderstaterna och gav minskad mjölkavkastning (ECM). Slutsatsen drogs att dessa produkter inte ger hög mjölkavkastning men kan blandas in i fodret utan problem.

Norskt försök med sågspån från asp

I ett norskt försök gav forskarna sågspån från asp till mjölkkor i medel- till sen laktation. Först ville man prova om korna åt en kraftfoderblandning med sågspån, vilket de gjorde. Sedan byttes en del av ensilaget ut mot sågspån, samtidigt som kraftfodergivan ökades. Under en period när ensilagegivan var nere på 2 kg torrsubstans per ko och dag, visade korna tecken på vomacidos. Forskarna såg även att sågspånet gav en minskad idisslingstid. Slutsatsen blev att trämaterialet kunde ersätta en del av ensilaget men att ett minimum av ensilage eller annat strukturfoder måste ges samtidigt för att vommen ska fungera.

Läs hela konferensrapporten

Du kan ladda ner rapporten med alla presentationer från årets konferens, samt från tidigare år, på SLU:s webbplats. Utöver resultaten innehåller rapporten artiklar om modeller och metoder för fodervärdring, konservering och mycket annat.

Senast uppdaterad: 2020-05-18