Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
19 Augusti 2019

Proteinfoder till ekologiska enkelmagade djur

I två rapporter beskrivs och utvärderas proteinkällor som kan användas i foder till enkelmagade djur, både nu och i framtiden.

Övergången till 100 procent ekologiskt foder innebär en utmaning i att försörja grisar och fjäderfän med essentiella aminosyror. Framförallt om vi vill undvika fodermedel som innebär långa transporter och i stället använda lokala råvaror. I två rapporter finns information sammanställd om proteinkällor som kan användas i foder till enkelmagade djur, nu och i framtiden.

Kycklingar ute i ett grönt landskap.

Rapport om danskt proteinfoder

Den danska rapporten ”Dansk proteinfoder til økologiske enmavede husdyr” är skriven av Sanna Steenfeldt och Hanne Damgaard Poulsen på Aarhus Universitet. Syftet med rapporten var att utvärdera om det är möjligt att försörja ekologiska grisar och fjäderfän med protein som kommer från Danmark. I rapporten inkluderas vegetabilier och foder från havet, medan foder från insekter tas upp i en tidigare dansk rapport.

Bristen på ekologiska proteinkällor för att säkra försörjningen av essentiella aminosyror har lett till att kravet på 100 procent ekologiskt foder har skjutits upp. En viss mängd proteinfoder, som sojabönor, odlas i Italien och Frankrike, men inte tillräckligt för att försörja EU. Därmed importeras ekologiskt proteinfoder från exempelvis Kina.

Brist på essentiella aminosyror hos djuret påverkar produktionen och kan ge oönskade beteenden, som fjäderplockning. Å andra sidan ger en överförsörjning med protein kväveläckage via gödseln och sämre lönsamhet.

Några slutsatser från rapporten

  • Vanliga baljväxter som åkerböna, ärt och lupin har för lågt innehåll av aminosyrorna metionin och cystein för de ska passa bra till fjäderfän, däremot är lysin-innehållet tillräckligt högt för att passa till grisar.
  • Rapskaka och solroskaka har ett bra aminosyrainnehåll för enkelmagade djur men odlingen kräver högre kvävetillskott än baljväxterna.
  • Sojabönor är en bra aminosyrakälla men nya sorter behövs för att få en högre avkastning när de odlas lokalt.
  • Protein från grön biomassa som klöver, lusern och gräs kan koncentreras genom att pressa grönmassan i ett så kallat bioraffinaderi. Innehållet av aminosyror i den koncentrerade produkten blir högt och processen ger även andra produkter som foder till idisslare eller bioenergi. Det pågår försök med fodret till både gris och fjäderfä.
  • Musselmjöl har hög kvalitet som foder till gris och fjäderfä, men utmaningen är kostnaderna vid framställande av musselmjölet då skalen ska tas bort. Innehållet av protein och metionin är ännu bättre i sjöstjärna än i musselmjöl, men med tanke på de höga kostnaderna för att få fram ett sjöstjärne-mjöl är det osäkert om sjöstjärna kan blir en framtida proteinkälla.
  • Försök med mikroalgen spirulina i fjäderfäfoder har gett positiva produktionsresultat och effekter på djurvälfärden.
  • Grovfoder bidrar med näringsämnen till enkelmagade djur och det bör utvecklas foderkoncept där grovfoder ingår i foderstaten. Grovfoder av god kvalitet kan bidra till proteinförsörjningen. Det verkar möjligt att sänka nivån av protein och aminosyror i tillskottsfodret när djuren är på bete och får, förutom växter, i sig mask och sniglar.
  • Våtfoder i form av stöpning eller fermentering har en potential i att öka utnyttjande av näringsämnen i kärnor och frön.
  • Enligt genomgången i rapporten är det just nu inte möjligt att klara behovet av 100 procent ekologiskt foder som är producerat i Danmark, men det finns en potential som förväntas bidra markant i framtiden.

Läs hela rapporten

Rapport om regionalt foder från EcoFeed

Projektet OK-Net EcoFeed har gett ut en rapport i form av en kunskapssyntes, med information om möjliga fodermedel till enkelmagade djur. I rapporten medverkar även medelhavsländer, vilket gör att det finns fler möjliga fodermedel rapporterade än i den danska rapporten. Exempel på detta är tomatensilage och ekollon.

Syntesen kan användas som ett uppslagsverk, eftersom det finns en beskrivning av varje fodermedel tillsammans med information om exempelvis

  • vem det kan ges till
  • vad det kan ersätta
  • vilken uthållighet fodermedlet har.

Syntesen innehåller även en genomgång av grisars respektive fjäderfäns näringsbehov. Vidare tar den upp småskaliga processtekniker samt utfodringsstrategier.

Författarnas slutsatser

Författarna drar slutsatsen att det finns två vägar att gå, och de kan kombineras.

  • En väg är att utnyttja biprodukter och nya fodermedel, som de marina eller raffinerade vallväxter.
  • Den andra vägen är att utfodra djuren mindre intensivt, och då passar mer långsamväxande raser bättre.

Mer kunskap behövs om näringsbehov hos alternativa raser, näringsvärden i de nya proteinkällorna och om olika kombinationer av raser och olika sammansättningar av foder. Ny småskalig teknik behöver utvecklas för gårdsproducerat foder.

Läs hela rapporten

Senast uppdaterad: 2020-05-18