Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
4 September 2019

Växtbiostimulanter – en orientering

Växtbiostimulanter används för att förbättra grödans tillväxt, men kan varken klassas som gödselmedel eller växtskyddsmedel. De omfattas dock av EU-föreskriften EU 2019/1009. Tillämpningen av denna föreskrift gällande gödselmedel och växtbiostimulanter kommer att börja gälla 16 juli 2022.

Växtbiostimulanten Agrolinija-s.

Växtbiostimulanten Agrolinija-s.

De flesta växtbiostimulanter gör nytta, men de är inte avgörande för god tillväxt när växtbetingelserna för övrigt är goda. Dessa medel kan däremot ha större betydelse i andra länder med svårare odlingsbetingelser som lägre mullhalt, en högre salthalt i jorden eller långvariga perioder av torka. I Tyskland och på mässan Öko-Feldtage 2019 fanns många olika växtstärkande medel. Den ekonomiska nyttan i jordbruksgrödor är osäker.

Aktiverande ämnen

Växtbiostimulanter klassificeras som ämnen innehållande produkter eller mikroorganismer som vid tillförsel till rötterna eller på plantorna stimulerar växtnäringsupptag. De höjer växtnäringsutnyttjandet samt motverkar stress och påverkar kvaliteten positivt. För ekologisk produktion marknadsförs produkter som innehåller bland annat humussyror, komplexa organiska material, kemiska grundämnen, algextrakt och kitin.

Det finns mycket forskning kring dessa ämnens påverkan, men de flesta försök har gjorts i växthus eller klimatkammare. Studierna redovisar i detalj hur påverkan sker på cellnivå och hur de olika metaboliska processerna som pågår i växten ändras. Stimuleringseffekten är relativt lika för de olika produkterna och ämnena. Enstaka försök har gjorts i fält och även i Sverige, men resultaten varierar.

Nyttobakterier och svampar

Bakterier och svampar som finns i de stimulerande produkterna, har isolerats antingen från jord, vatten eller komposter. Rhizobakterier är ett exempel på frilevande bakterier som isolerats från rotmiljön.

Många bakterier har en positiv påverkan på järnupptaget genom speciella så kallade Järn(III)-transportsystem och att de bildar järnbindande chelat. Chelat underlättar upptaget av näringsämnen. Bakterierna bidrar också till produktion av olika växthormoner. Flera av dessa har positiv effekt på tillväxten av rothår. Andra som Bacillus licheniformis utsöndrar tillväxthormonen cytokinin, vilket ger bland annat en ökad produktion av klorofyll.

Bakterier frigör också markbunden fosfor och kalium. Azosprillum ssp och Pseudomonas ssp är några av bakterierna som producerar organiska syror, som mjölksyra och ättiksyra. Syrorna hjälper till att frigöra växtnäringsämnena från markpartiklar. Generellt kallas dessa för tillväxtfrämjande bakterier, Plant Growth Promoting Bacteria, PGPB.

Det finns också växtstärkande medel med frilevande kvävefixerande bakterier som Azotobacter ssp och Azosprillum ssp. Olika försök visar att 7–12 procent av plantans kväve kan komma från bakteriernas kvävefixering. Vissa arter, som sockerrör, har ännu större förmåga att utnyttja bakteriell kvävefixerad kväve. Det forskas också kring användning av bakterier som jordförbättrande medel på nyodlingar, nyetablering av skog och odling på förorenade marker.

Arbuscular mykorrhiza och andra jordsvampar

Arbuscular mykorrhiza, AMF, har delvis samma funktioner som frilevande bakterier, särskilt vid frigörandet av fosfor vid låga fosfortal. AMF lindrar också stress vid torka, då svampmycelet transporterar fukt till växtens rötter. Det finns mykorrhiza arter som har främst symbios med vedartade växter och andra typer av mykorrhiza, som Rhizophagus irregularis, i fältmässig odling. Andra svampar som mildrar torkstress är till exempel Neotyphodium ssp och Trichoderma ssp.

Humus- och fulvinsyror

Dessa syror och salter är slutprodukter när dött material har brutits ner genom mikroorganismernas verkan och kemisk vittring. Deras molekylstruktur varierar beroende på ursprung, det vill säga, varifrån kolet kommer. Kolet leonardit, och om den är en restprodukt från gruvindustrin, är godkänt i Europa och Sverige. Humussyrorna extraheras från kolet med hjälp av kaliumhydroxid. Eftersom fulvinsyrorna är mycket, mycket små molekyler, tas de väldigt lätt upp av växterna, både genom bladen som bladgödsel och via rothåren. Försök med humussyror vittnar främst om ökat rottillväxt. En kombination av bakterier och humussyror har gett ännu bättre resultat, än när enbart humussyror har använts.

Hydrolyserade proteiner

Hydrolyserade proteiner, HP, är en blandning av peptider och aminosyror, med ursprung från djur eller växter, inklusive bindväv och djurhudar. Forskning kring dessa ämnens effekter har gett blandade resultat, men vissa HP stimulerar kol- och kvävemetabolismen i växterna. Det har funnits diskussioner kring säkerhet i användningen av HP eftersom många har animaliskt ursprung. Om produkten är hydrolyserad enligt standardmetoderna, har det inte påvisats någon negativ påverkan på rotmiljön eller markmikrolivet.

Tång och tångextrakt

De flesta preparat som innehåller tångextrakt har sitt ursprung i bruntång som Ascophyllum nodosum eller Turbinaria ssp. Extrakten tillverkas på olika sätt allt från malning av torkad tång till extraktion med svaga syror. Tångpreparat har chelaterande verkan och innehåller även polysackarider som laminarin och alginater, som stimulerar växterna och motverkar stressymptom. Försök med tång har visat goda effekter när extrakten har använts som bladgödsel. Tångpreparaten har också gett positiv effekt på mykorrhizan i rotmiljön.

Medlen i svensk ekoproduktion

På LRF:s webbsida Nationella riktlinjer för ekologisk produktion hittar du en lista över tillåtetbedömda insatsvaror i ekologisk produktion. I den finns gödsel- och jordförbättringsmedel som får användas i Sverige. Där finns även några medel listade som kan passa in på beskrivningen av växtbiostimulanter. En del av de jordförbättringsmedel som finns på listan kan också ha liknande förbättrande mekanismer. Kontakta de saluförande företagen för mer information. Under 2020 kommer Jordbruksverket att publicera mer material kring växtbiostimulanter.

Källa

P., Calvo, L., Nelson och J.W., Kloepper, 2014. Agricultural uses of plant biostimulants. Plant and Soil 383.

Läs mer om växtbiostimulanter

The European Biostimulant Industry Council (EBIC) har mycket information om växtbiostimulanter på sin webbplats, om du vill fördjupa dig.

Senast uppdaterad: 2020-05-18