Bra resultat i danska mjölkbesättningar med långlivade kor
Vad är det som karaktäriserar kor med lång produktionstid i dansk ekologisk mjölkproduktion? Det har SEGES undersökt i en studie.
I dansk ekologisk mjölkproduktion är det stort fokus på att öka mjölkkornas produktiva livstid. Därför har SEGES Økologi tagit reda på hur det såg ut på ekologiska mjölkgårdar 2018. Det visade sig att det är stor skillnad i produktiv livstid mellan besättningar. Det varierar från 2,4 år till 3,9 år. Därmed ställdes frågan vad som karaktäriserar besättningarna där korna har lång produktionstid.
Korna som studien gjordes på
Besättningarna delades in i tre grupper:
- kor med kort produktionstid (2,4 år)
- kor med medel produktionstid (3,0 år)
- kor med lång produktionstid (3,9 år).
I hela materialet fanns även en liten skillnad mellan raser. Röda kor och korsningar hade, med 3,4 respektive 3,1 produktionsår, något längre produktionstid än holstein och jersey, som i genomsnitt producerade 3,0 och 2,9 år.
Studiens resultat
Hälsa
Andelen döda kor visade sig vara högst i medelgruppen, vilket var oväntat eftersom dödligheten förväntas öka med stigande ålder. Detsamma gäller andelen tidigt slaktade kor (inom 60 dagars laktation), som var lägst i gruppen med lång produktionstid, vilket tyder på god sundhet i tidig laktation och färre icke planerade utslagskor. Även kalvdödligheten var lägst i gruppen med lång produktionstid.
Mjölkens celltal låg på samma nivå för de tre grupperna. Precis som för dödlighet stiger celltalet normalt med stigande ålder, men andra förhållanden i besättningarna kan ha kompenserat för det enligt författarna.
Ytterligare ett överraskande resultat var att andelen tryckanmärkningar (hittas oftast på has eller nacke) på slakteriet var lägre för de äldre korna, trots att de ofta är tyngre och mer utsatta för tryck.
Produktion
Medelavkastningen var något lägre hos de äldre korna. Men när man såg närmare på materialet var det ett antal besättningar med en avkastning på 7000 kg EKM eller lägre som drog ner medeltalet. Livstidsavkastningen var förstås högst hos de äldre korna.
Inga ekonomiska beräkningar är gjorda på materialet. I besättningar där korna är sunda, äldre och välfungerande är det dock nästan alltid god ekonomi i att föda upp färre kvigor, sänka utslagsfrekvensen och låta korna bli äldre. Men också för att leva upp till förväntningar från konsumenter om djurvälfärd och klimatpåverkan är det positivt att driva mjölkproduktion där korna har ett långt och produktivt liv.
I Sverige har ekobesättningarna något lägre rekryteringsprocent (35,3) än de konventionella (36,2) medan kornas utgångsålder är ganska lika, enligt kokontrollen.
Nyckeltal
Nyckeltal (stora raser, ej jersey) | Kort produktionstid | Medel produktionstid | Lång produktionstid |
|---|---|---|---|
Antal besättningar | 51 | 99 | 51 |
Produktionsår per ko | 2,4 | 3,0 | 3,9 |
Antal årskor | 172 | 206 | 185 |
Antal kvigor per årsko | 0,92 | 0,83 | 0,83 |
Livsavkastning, kg EKM | 22 775 | 28 735 | 35 738 |
Årsavkastning, kg EKM | 9 611 | 9 624 | 8 875 |
Celltal (x 1 000) | 228 | 226 | 230 |
Döda och avlivade kor (%) | 3,6 | 3,9 | 3,7 |
Tidigt slaktade kor (0–60 dagar, %) | 11,1 | 8,8 | 7,3 |
Dödfödda kalvar (%) | 5,4 | 6,3 | 5,1 |
Döda kalvar (1–180 dagar, %) | 7,8 | 6,6 | 6,5 |
Tryckanmärkningar, slaktkor (%) | 3,5 | 3,1 | 2,9 |
Källa
Finn Strudsholm och Arne Munk, Seges Økologi Innovation. Stor forskel på hvor længe malkekøerne lever i økologiske besætninger. Magasinet Kvæg nr. 8, 2019.