Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
21 Februari 2020

Mycket vallfoder kan ge mycket mjölk

Nettoproduktionen av livsmedel behöver öka och idisslare har en unik förmåga att omvandla gräs och annat som inte kan användas som livsmedel. Därför är det bra om mjölkkor utfodras så lite som möjligt med spannmål och baljväxter, som vi kan äta direkt.

En röd och en svart ko äter grovfoder inne i en ladugård

Kor som utfodras med mycket vallfoder.

I ekologisk produktion är det en grundförutsättning att nötkreatur äter mycket grovfoder. Vid årets vallkonferens, som gick av stapeln på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala i början av februari, presenterades tre delprojekt om utfodring av vallfoder som ingick i samma studie. Projekten presenterades av Johanna Karlsson, Kjell Holtenius och Rebecca Danielsson, alla vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU.

Nettoproduktionen av livsmedel behöver öka, och idisslare kan omvandla gräs och annat som inte kan användas som livsmedel. I ett försök under en hel laktation utfodrades 27 mjölkkor med maximalt 6 kilo torrsubstans kraftfoder och 10 kor med maximalt 12 kilo torrsubstans kraftfoder per ko och dag. Kraftfodret innehöll främst biprodukter. Alla kor hade fri tillgång till vallensilage med hög smältbarhet och åt i genomsnitt 83 respektive 68 procent ensilage över laktationen (av den totala torrsubstansen).

Hög smältbarhet på ensilaget en förutsättning

Det fanns ingen statistisk skillnad i mjölkavkastning, mjölksammansättning, hullförändring eller energibalans mellan de två grupperna som fick olika mycket kraftfoder. Det fanns heller inte någon skillnad i mjölkintäkt minus foderkostnader trots att det totala torrsubstansintaget var större hos korna som fick mest kraftfoder.

På gårdar som kan hålla nere kostnaderna för ensilage kan små kraftfodergivor vara ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ. Forskarna drar slutsatsen att det går att producera mycket mjölk med små givor biproduktbaserat kraftfoder och mycket ensilage med hög smältbarhet.

Vilka kor är grovfodereffektiva?

Korna som fick fri tillgång på vallfoder och maximalt 6 kilo torrsubstans kraftfoder studerades även för att hitta faktorer som påverkar kornas grovfodereffektivitet.

Enligt forskarna i studien finns ingen definition av grovfodereffektivitet, utan de har själva valt ett mått för att hitta individuella kor som är grovfodereffektiva. Genom att gruppera kor i fyra grupper hittade de en grupp av kor som var mindre effektiva än de andra och som hade betydligt sämre lönsamhet, räknat som mjölk – foder, än de andra korna. Korna i den gruppen hade den högsta kroppsvikten och den minsta mjölkavkastningen.

I modellen tas hänsyn till kornas så kallade residual feed intake (RFI). Ett lågt RFI är bra, då har korna en mindre foderkonsumtion än förväntat när hänsyn tas till mjölkavkastning, hullförändring och underhållsbehovet (plus eventuell tillväxt). Men även kor med låg avkastning kan ha ett bra RFI. Därför identifierades grovfodereffektiva kor som kor med lågt RFI och stort grovfoderintag i förhållande till sin metabola kroppsvikt. I studien visades att de kor som vägde mindre utnyttjade grovfodret mer effektivt för mjölkproduktion.

Samband mellan foderutnyttjande och metan

Både kornas förmåga att äta mycket grovfoder och att producera metan skiljer sig mycket mellan individer. Det skulle vara möjligt att avla på kor som producerar lite metan, men risken är att då även avla på kor som har ett sämre utnyttjande av fodret. Studien undersökte därför om det finns samband mellan olika parametrar som kan förklara skillnader mellan kor som äter mycket grovfoder. Dessa parametrar var:

  • metan
  • foderutnyttjande
  • vomjäsning
  • fodrets uppehållstid i mag- och tarmkanalen.

Korna åt i medel 19,5 kilo torrsubstans grovfoder per dag och metanproduktionen varierade mellan 13,5 och 23,4 gram. Det enda samband forskarna hittade var en tendens till att en större foderkonsumtion ger kortare uppehållstid i mag- och tarmkanalen. Om fodret inte hinner jäsa lika länge i vommen kan en mindre andel av energiintaget bli till metan. Men i studien fanns inget samband mellan fodrets smältbarhet och kons metanproduktion. I försöket ingick 16 kor i mittlaktation, och forskarna menar att fler kor kan behövas för att hitta tydliga samband.

Läs mer om försöket

Du kan läsa mer om det här försöket på sidorna 85–96 i Vallkonferensens rapport:

Fler resultat från projektet finns i Hushållningssällskapet Hallands rapport från 2019:

Senast uppdaterad: 2020-05-18